NJA 2015 s. 3.
Hänvisas från p. 9 (s. 15)
1.Med effektivitet avses i avhandlingen att så lite resurser som möjligt används för att åstadkomma det föreskrivna arbetsresultatet. Med resurser menas inte enbart pengar utan också arbetskraft, maskiner, material och liknande.s. 14
2.Effektivitet kan hänga samman med tidsåtgången för entreprenören att färdigställa det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet. Det råder inte alltid ett direkt samband mellan tidsåtgång och resursåtgång. Typiskt sett krävs dock mer resurser ju längre tid det tar för entreprenören att uppnå arbetsresultatet. Det finns flera skäl för detta. En längre genomförandetid kan medföra att bodar och annan etablering behöver finnas på arbetsplatsen under längre tid. Detsamma gäller personal samt maskiner och andra hjälpmedel. Maskiner och hjälpmedel som är inhyrda kan behöva hyras under en längre tid. Åtgången på el, drivmedel, verktyg och förbrukningsvaror kan antas öka generellt.s. 14
3.Att entreprenader genomförs på ett effektivt sätt är av intresse för båda parter. Beställaren har ett intresse av att entreprenaden utförs till ett så lågt pris som möjligt. Regler som möjliggör att så lite resurser som möjligt används för att åstadkomma det avtalade resultatet bör således typiskt sett vara till beställarens fördel. Entreprenören har å sin sida ett intresse av att det inte uppstår onödig ineffektivitet. Därigenom kan entreprenören bespara sig kostnader och möjliggöra en vinst i projektet.s. 14
4.Det finns ett samhällsintresse i att entreprenader utförs effektivt. Höga kostnader i utförandefasen kan medföra högre kostnader för den eller de som ska nyttja byggnadsverket. Det är ett ändamål i sig att kostnaderna för byggande hålls nere, exempelvis så att hyresnivåerna för hyreslägenheter kan vara så låga som möjligt och att nyttan av det allmännas resurser blir så stor som möjligt. Det finns därtill ett miljö- och klimatrelaterat intresse i att så få materiella resurser används som möjligt.s. 14
5.Såväl BKK som HD har på olika sätt betonat betydelsen av effektivitet. Vad BKK och HD avser med effektivitet behöver dock inte överensstämma med vad som menas med effektivitet i avhandlingen. Möjligen avser BKK och HD med effektivitet enbart att en viss mängd arbete ska utföras för en så låg kostnad som 138 möjligt. Effektivitet i den bemärkelse som avses i avhandlingen har en vidare innebörd och kan innefatta vad BKK och HD möjligen avser.s. 14
6.I förordet till AB 04 står att utformningen av parternas rättigheter och skyldigheter enligt standardavtalet ”syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning” dem emellan. Ekonomisk optimering är en form av effektivitet. I ett yttrande till HD i NJA 2015 s. 3 har BKK anfört att regleringen i AB 04 syftar ”till ett rationellt och kostnadseffektivt genomförande av byggprojekt”.s. 15
7.I NJA 2018 s. 653 anför HD att det ”[s]å långt möjligt ska […] eftersträvas att risker som är förknippade med entreprenadverksamheten fördelas mellan parterna på ett sätt som är effektivt och förutsebart.” HD:s uttalande kan förstås som att effektivitetssträvan bör ges central betydelse vid såväl fastställandet av den dispositiva entreprenadrätten som tolkning av villkor i entreprenadavtal. Det kan tolkas som att domstolen formulerar en för entreprenadavtal allmänt gällande princip, nämligen att risker i entreprenadavtal bör fördelas mellan parterna på ett sätt som bidrar till ett effektivt genomförande av entreprenaden. Därav följer inte att HD har uttalat att effektivitet alltid ska sättas före andra värden.s. 15
8.Förutsebarhet kan gynna effektivitet. Risker för störningar bör därför fördelas på ett sätt som bidrar till förutsebarhet för parterna. HD har också lyft fram förutsebarhet som något som särskilt bör beaktas vid riskfördelning i entreprenadavtal.s. 15
9.En viktig faktor för att möjliggöra ett ekonomiskt effektivt genomförande av en entreprenad är att beställarens förfrågningsunderlag är kalkylerbart. Detta är enligt HD en förutsättning för att anbudsgivare ska kunna konkurrera på lika villkor och beställaren ska få jämförbara anbud. I linje med detta bör regler om entreprenadavtal utformas så att de bidrar till kalkylerbara förfrågningsunderlag.s. 15
10.Ett effektivt genomförande av en entreprenad förutsätter att parterna kan förlita sig på information som lämnas av motparten. I annat fall uppstår en ordning där mottagaren av en uppgift kan känna sig nödgad att kontrollera uppgiftens riktighet, vilket medför dubbelarbete. Detta talar för att ansvaret för att uppgifter som lämnats av parterna är korrekta bör vara strängt. Samtidigt är det en effektiv ordning att det åligger mottagaren att i vissa fall granska en uppgift. Så kan vara fallet om mottagaren har insett att uppgiften är felaktig eller om det finns en tydlig indikation om att så är fallet.s. 15
11.Om det förekommer störningar i en entreprenad är det av resursskäl viktigt att dessa hanteras så fort som möjlig. Det talar för att parterna bör åläggas att utan dröjsmål underrätta varandra om upptäckta avvikelser och även hålla varandra underrättade om arbetspåverkan och effekter.s. 15
12.139s. 15
13.Tvister om störningar mellan parterna under utförandetiden kan reducera effektiviteten eftersom parterna använder resurser för att driva tvisten mot varandra. Regler som underlättar för parterna att så fort som möjligt finna lösningar på tvister dem emellan kan reducera de resurser som läggs på tvister. Underrättelseregler av det slag som angetts ovan bidrar till att problem identifieras på ett tidigt stadium. För sent lämnade underrättelser bör kunna leda till att part förlorar rätten att göra gällande påföljder.s. 16
14.Det är typiskt sett en effektiv ordning att den part som har bäst kunskap om ett visst förhållande och hur detta bör hanteras, står risken för förhållandet. Effektivitetsskäl talar också för att den part som har – eller bör ha – det bästa professionella kunnandet för att förebygga och överkomma en störning, bör stå risken för denna.s. 16
15.Av effektivitetsprincipen följer således sammanfattningsvis att regler om störningar bör bidra till förutsebarhet och kalkylerbara förfrågningsunderlag, att det bör gälla ett strängt ansvar för lämnade uppgifters riktighet, att det bör åligga parterna att utan dröjsmål underrätta varandra om störningar samt att den part som har bäst möjligheter att förebygga och överkomma en viss typ av störningar bör stå risken för sådana störningar.s. 16