Förutsättning och antagande används här och fortsättningsvis som synonymer. Jfr Lehrberg, 1989, s. 77 om att det är sedvanligt i svensk litteratur om förutsättningsläran att likställa förutsättningar med antaganden. Han skriver ”att förutsättningar i flertalet skandinaviska förutsättningsläror [har] definierats som antaganden”. HD tycks också ha använt förutsättningar och antaganden som synonymer i NJA 1985 s. 178: ”En part i ett avtal måste regelmässigt själv stå risken för att hans förutsättningar för avtalet är felaktiga (jfr NJA 1981 s 269). Denna huvudregel gör sig med särskild styrka gällande i fråga om antaganden angående motpartens kreditvärdighet.”
Hänvisas från p. 6 (s. 2)
1.Entreprenadavtal är avtal om uppförande eller ändring av byggnadsverk. För entreprenadavtal mellan konsumenter och näringsidkare gäller konsumenttjänstlagens regler. I övrigt saknas dock i princip lagregler om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal. Det innebär att frågor om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal där beställaren inte är konsument sällan kan besvaras med grund i direkt tillämpliga rättsregler. Detta skapar en osäkerhet om vilka regler som gäller när parternas avtal inte ger något besked.s. 1
2.I avhandlingen undersöks vissa frågor om parternas rättigheter och skyldigheter i entreprenadavtal där beställaren inte är konsument. Fortsättningsvis avses med ”entreprenadavtal” uteslutande sådana avtal.s. 1
3.I entreprenadbranschen har sedan länge utarbetats och tillämpats standardavtal för entreprenadavtal. Dessa standardavtal kallas för ”Allmänna bestämmelser” och har en dominerande ställning i branschen. De senaste editionerna av Allmänna bestämmelser är AB 04 och ABT 06.s. 1
4.23s. 1
5.Entreprenadavtal är typiskt sett långvariga avtal. Under tiden för utförandet av entreprenaden kan det inträffa oförutsedda händelser som försvårar arbetena. Förhållandena på arbetsområdet går inte heller att fullt ut klarlägga innan entreprenaden påbörjas. Detta gör att det typiskt sett är svårt för parterna att göra korrekta bedömningar om förutsättningarna för arbetenas utförande.s. 2
6.I entreprenadbranschen används ibland ordet ”störning” som benämning på förhållanden som avviker från vad entreprenören förutsatt innan avtalets ingående. Ibland avses i stället konsekvenserna av sådana avvikande förhållanden. Även om ordet förekommer i entreprenadrättslig litteratur och entreprenadtvister, saknar det en i entreprenadbranschen allmänt accepterad betydelse. När en part i en rättegång (typiskt sett entreprenören och tillika käranden) påstår att det har förekommit en störning varierar vad som avses.s. 2
7.Med störning avses i avhandlingen en omständighet som avviker från vad entreprenören förutsatt (antagit) senast vid avgivandet av sitt löfte (anbud) att ingå avtalet som gör att entreprenörens arbeten inte kan utföras som planerat och som orsakar tillkommande kostnader, en försening eller bådadera. När ordet störning används i avhandlingen är det med denna innebörd, om inte annat framgår av texten. Givet denna innebörd kan en störning delas upp i tre moment, nämligen:s. 2
8.1) Avvikelse: en omständighet som avviker från vad entreprenören förutsatts. 2
9.(antagit) senast vid avgivandet av sitt löfte (anbud) att ingå avtalet.s. 2
10.2) Arbetspåverkan: en påverkan på arbetena som medför att de inte kans. 2
11.utföras som planerat.s. 2
12.3) Effekt: tillkommande kostnader för arbetena, en försening av arbetenas. 2
13.eller bådadera. Uppdelningen av störningar i de tre momenten används i avhandlingen som ett analysredskap. 24s. 2
14.Störningar kan betraktas som en entreprenadrättslig typ av ändrade förhållanden. Att det förekommer en störning i en entreprenad säger i sig ingenting om huruvida entreprenören har rätt till tilläggsvederlag eller tidsförlängning eller om villkoren för någon annan rättsföljd är uppfyllda. Störning är inte ett rekvisit i någon dispositiv rättsregel som är tillämplig på entreprenadavtal.s. 3
15.Störningar är ett för entreprenadavtal karaktäristiskt och vanligt förekommande problem. En undersökning av vem av parterna som ska stå för de negativa konsekvenserna av en störning har därför stor praktisk relevans.s. 3
16.En konsekvens av störningar kan vara att entreprenören inte kan färdigställa det av beställaren föreskrivna arbetsresultatet i avtalad tid. Att entreprenaden färdigställs i avtalad tid är viktigt för båda parter. För beställaren kan en försening av färdigställandet innebära att det byggnadsverk som entreprenaden avser inte kan användas på planerat sätt. Om entreprenaden exempelvis avser uppförande av ett nytt hyreshus kan en försening av färdigställandet medföra att hyresgästerna inte kan flytta in enligt hyresavtalen. För entreprenörens del kan ett försenat färdigställande innebära t.ex. oförutsedda kostnader och att entreprenören inte kan frigöra resurser vid beräknad tidpunkt.s. 3
17.Entreprenören ansvarar för att entreprenaden färdigställs i avtalad tid. Om entreprenören anser att färdigställandet har försenats på grund av en störning, kan entreprenören framställa ett krav på tidsförlängning.s. 3
18.Med tidsförlängning avses att en avtalad tidsfrist för färdigställandet av hela eller delar av arbetsresultatet senareläggs. Därigenom kan ett annars föreliggande dröjsmål elimineras och entreprenören undviker avtalsbrottspåföljder för dröjsmålet, så som skadestånd eller förseningsvite. I avhandlingen undersöks vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 3
19.Tidsförlängning är en rättsföljd som föreskrivs i Allmänna bestämmelser. Den förekommer också i standardavtal som avser köp eller konsumenttjänster. Däremot finns ingen lagregel om tidsförlängning i köplagen ellers. 3
20.25 konsumenttjänstlagen. Huruvida tidsförlängning är en tillgänglig dispositiv rättsföljd vid utfyllning av entreprenadavtal är inte givet.s. 3
21.Alla störningar ger inte entreprenören rätt till tidsförlängning. Om AB 04 har införlivats är det som utgångspunkt standardavtalets bestämmelser som reglerar vilka störningar som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Oklarheter om innebörden av bestämmelserna i AB 04 är en i entreprenadtvister ofta förekommande fråga.s. 4