Käranden hänvisar till rättsfallen NJA 2014 s. 323 och NJA 2018 s. 103.
Hänvisas från p. 30 (s. 2125)
1.Det saknas forskning om hur vanligt det är att arbetsgivare i Sveriges. 2124
2.tillämpar förbud att bära religiösa klädesplagg eller religiösa symbolers. 2124
3.med hänvisning till neutralitetsregler. Regeringen har i oktober 2021s. 2124
4.gett DO i uppdrag att analysera diskrimineringsanmälningar rörandes. 2124
5.religion eller annan trosuppfattning. Denna kartläggning som ska slut-s. 2124
6.redovisas den 1 december 2022 kommer att ge information om hurs. 2124
7.stor andel av anmälningarna till DO som handlar om hinder för an-s. 2124
8.ställningstryggheten genom förbud mot huvudduk.s. 2124
9.Det pågår flera rättsprocesser som handlar om neutralitetsregler ochs. 2124
10.huvudduksförbud. Ett fall gäller Skurups kommun. Efter en motions. 2124
11.från Sverigedemokraterna tog Skurups kommunfullmäktige i decem-s. 2124
12.ber 2019 ett beslut om att i kommunens förskolor och grundskolors. 2124
13.införa förbud mot ”huvudduk, burka, niqab och andra plagg som hars. 2124
14.till syfte att dölja elever och personal”. Det motiverades med riskers. 2124
15.för proselytism och framställdes också som en kamp mot patriarkalts. 2124
16.förtryck.s. 2124
17.Efter överklagande i förvaltningsrättslig ordning har kommunenss. 2124
18.beslut underkänts i första och andra instans såsom stridande mot rät-s. 2124
19.ten till religionsfrihet såväl enligt Europakonventionens artikel 9 soms. 2124
20.enligt svensk grundlag (2 kap. 1 § 6 RF). I sin dom 2021-06-23 (måls. 2124
21.nr 7171-20) hänvisar Kammarrätten i Göteborg också till skyddet förs. 2124
22.yttrandefriheten. ”Att bära huvudduk kan, även när det i första hands. 2124
23.grundas på religiösa skäl, samtidigt anses ge uttryck för tankar, åsikters. 2124
24.och känslor på så sätt att det omfattas av skyddet för yttrandefrihetens. 2124
25.enligt 2 kap. 1 § 1 RF.” Kommunen har överklagat kammarrättenss. 2124
26.dom till Högsta förvaltningsdomstolen som meddelat prövningstill-s. 2124
27.106s. 2124
28.Anställnings(o)trygghet för kvinnor med huvudduk stånd. Något avgörande föreligger inte när detta skrivs. Staffanstorps kommun är svarande i ett liknande mål.s. 2125
29.Organisationen Civil Rights Defenders (CRD) företräder en kvinna som arbetat som trygghetsvärd i Stockholms tunnelbana och som varit timanställd i företaget Rapid Säkerhet AB, en underleverantör till Storstockholms lokaltrafik (SL). Målet gäller diskriminering på grund av religion. När kvinnan bestämde sig för att bära huvudduk och informerade sin arbetsgivare om detta fick hon inte fortsätta arbetet. Arbetsmiljöskäl kopplat till riskbedömningar var arbetsgivarens motivering. Med detta avsågs att kvinnan riskerade att utsättas för hot och hat på grund av huvudduken, vilket skulle drabba bolaget kostnadsmässigt genom skadeståndskrav. Det kan tilläggas att SL uppgett sig inte ha någon sådan neutralitetspolicy som Rapid Säkerhet AB hänvisar till.s. 2125
30.I stämningsansökan till Solna tingsrätt den 25 februari 2020 har CRD yrkat att förbudet att bära slöja på arbetsplatsen ska förklaras ogiltigt och bolaget betala diskrimineringsersättning till kvinnan. I andra hand har yrkats ideellt skadestånd enligt 3 kap. 4 § skadeståndslagen. I ett pressmeddelande i samband med stämningsansökan skriver organisationens chefsjurist John Stauffer: ”Vi ser en oroande utveckling i samhället där muslimer i allt större utsträckning ifrågasätts, inte minst kvinnor. Därför är det viktigt att arbetsgivare, både offentliga och privata, tar sitt ansvar och säkerställer att personer inte diskrimineras på grund av sin religion.”s. 2125
31.Bolaget har bestritt talan och hävdat att man tillämpar den typ av neutralitetspolicy som både EU-domstolen och DO har förklarat laglig. I dom den 29 mars 2022 avslog tingsrätten käromålet i sin helhet. Stor vikt lades vid arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Någon avvägning gentemot kvinnans rätt till religionsfrihet gjordes inte. CRD har överklagat domen och Arbetsdomstolen har gett prövningstillstånd.s. 2125