Citat i kontext

2.3 · Skadeståndsbestämningen som sista möjlighet till justering

Fotnot 159

Se de tidigare nämnda AD 2002 nr 18, AD 2005 nr 30, AD 2006 nr 42, där

Hänvisas från p. 31 (s. 2093)

1.I det ovanstående har de första två leden i prövningen av provoce-s. 2092

2.rad uppsägning belysts och problematiserats – nämligen frågan oms. 2092

3.vem som anses ha vidtagit uppsägningen och om uppsägningen varits. 2092

4.saklig. Arbetstagarens och arbetsgivarens ageranden i dessa delpröv-s. 2092

5.ningar värderas på olika sätt, och i de fall en uppsägning anses bådes. 2092

6.provocerad och osaklig ska ekonomiskt och allmänt skadestånd utgess. 2092

7.i enlighet med grunderna för LAS. Det ekonomiska skadeståndet av-s. 2092

8.ser att ersätta förluster såsom utebliven lön eller andra konkreta ochs. 2092

9.mätbara värden. Det allmänna skadeståndet kan bäst förklaras i förhål-s. 2092

10.lande till det ekonomiska skadeståndet – ett ideellt skadestånd för dens. 2092

11.kränkning som LAS-överträdelsen innebär, något som inte kan mätass. 2092

12.i pengar eller översättas till ett ekonomiskt värde. Eftersom det all-s. 2092

13.männa skadeståndet inte motsvarar ett monetärt värde i det avseendet,s. 2092

14.följer dess bestämmande inte några särskilda beräkningsgrunder, ävens. 2092

15.om vissa standardbelopp utvecklats för olika situationer. Bestämman-s. 2092

16.det av det allmänna skadeståndet lämnar därför en öppning för atts. 2092

17.värdera de inblandade parternas agerande i fall av provocerad uppsäg-s. 2092

18.ning, och beakta omständigheter som väger till arbetstagarens nackdels. 2092

19.men som inte givit utslag i tidigare led av prövningen.s. 2092

20.Fallet med VVS-montören är, återigen, ett exempel. Arbetstaga-s. 2092

21.ren ifråga hade föranletts att säga upp sig av arbetsgivarens agerande,s. 2092

22.och arbetsgivarens agerande bedömdes vara i strid med god sed pås. 2092

23.arbetsmarknaden. Alltså, uppsägningen var framprovocerad, och dens. 2092

24.efter följande saklig grund-prövningen visade att den också vara felak-s. 2092

25.tig, osaklig. Arbetstagarens agerande skärskådades visserligen, och dets. 2092

26.konstaterades att han hade gjort fel, men likväl var uppsägningen intes. 2092

27.sakligt grundad. En ”vinst” för arbetstagaren, med andra ord, i bådas. 2092

28.leden av prövningen. Men, vinstens värde justerades i ersättningsbe-s. 2092

29.stämningen, eftersom arbetstagaren varit med och bidragit till de sam-s. 2092

30.74s. 2092

31.Om rättsfiguren provocerad uppsägning i kränkningssituationer arbetsproblem som förelåg. Arbetstagaren fick 35 000 kr, vilket är en påtagligt låg summa jämfört med skadestånd vid andra fall av osakliga uppsägningar i liknande situationer som under en lång tid legat på ca 60 000 kr. Arbetsdomstolen gav arbetstagaren upprättelse för den svåra situation arbetsgivaren ställt denne i, vilken föranlett arbetstagaren att säga upp sig. Arbetsdomstolen gav även arbetstagaren rätt i att det inte fanns någon grund för uppsägningen. Genom en avslutande justering av ersättningsbeloppet, reducerar dock domstolen det belopp som symboliserar upprättelse för den kränkning som nämnda överträdelser inneburit.s. 2093