AD 2015 nr 57, AD 2020 nr 58, AD 2020 nr 13, AD 2013 nr 78.
Hänvisas från p. 31 (s. 2032)
1.Anställningsskyddet är en av de mest omstridda delarna av svensk arbetsrätt; reglerna är ständigt omdiskuterade, ofta utredda i statliga utredningar och kritiserade från både höger och vänster. Anställningsskyddet utgörs av en omfattande och svårfångad materia i vilken de olika beståndsdelarna hänger ihop som en komplex helhet. Anställningsskyddslagen tillämpas ständigt i arbetslivet och i domstolar, och alla som håller på med arbetsrätt måste förhålla sig till dessa regler. Nya frågor om anställningsskydd uppstår ofta i det praktiska rättslivet.s. 2029
2.Så löd inbjudan att medverka i denna antologi som syftar till att fördjupa förståelsen för anställningsskyddet. Tiden efter inbjudan visade att iakttagelsen var riktig: diskussionens vågor har gått höga och LAS har ändrats radikalt under våren 2022. Det är fråga om både omreglering och nyreglering. Anställningsskyddet är kärnan i regleringen av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Trots att dessa lagregler alltid varit de mest politiskt och juridiskt omstridda bland arbetsrättens regler har de i hög grad varit oförändrade under nästan 50 år – dvs. mellan 1973 och 2022. Idag är de gällande anställningsskyddsreglerna mer omfattande än någonsin, och också mer komplexa än någonsin – lärare i arbetsrätt har en svår uppgift och den som ska tillämpa reglerna måste ha överblick över ett vidsträckt rättsligt fält.s. 2029
3.11s. 2029
4.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2030
5.2022 års LAS genomför flera EU direktiv och förfarandet vid kollek-s. 2030
6.tiva uppsägningar samt utrymmet för tidsbegränsade anställningar ärs. 2030
7.också reglerat i EU-direktiv. Anställningsskydd förekommer vidare is. 2030
8.form av särreglering, t.ex. avseende föräldralediga (och den som begärs. 2030
9.flexibla anställningsformer), visselblåsare, vid föreningsrättskränk-s. 2030
10.ning och för anställda i arbetsgivarens hushåll respektive sjömän.s. 2030
11.Tvister om uppsägningar aktualiserar numera ofta även internationellts. 2030
12.rättsligt material såsom t.ex. Europakonventionen.s. 2030
13.Den befintliga rättsvetenskapliga litteraturen om anställningsskydds. 2030
14.är relativt omfångsrik. Det framstår dock som om forskarna framförs. 2030
15.12s. 2030
16.Inledning allt fokuserat på frågor om uppsägning av verksamhetsskäl: arbetsbristdefinitionens utveckling och utformning, turordning vid uppsägning, företrädesrätt till återanställning samt verksamhetsövergång. Det omstridda och föränderliga utrymmet för ingående av tidsbegränsade anställningsavtal har också analyserats utförligt. Arbetsgivarbegreppet i anställningsskyddet har undersökts. Forskningen har vidare sysselsatt sig med att beskriva och diskutera anställningsskyddet i en föränderlig arbetsmarknad och i ljuset av utvecklingstendenser såsom bolagisering, flexicurity samt arbetsmarknadsparternas egen reglering av anställningsskyddsproblem. Rättsutvecklingen inom EU har tillfört en likabehandlings- eller icke-diskrimineringsdimension till frågan om utrymmet för tidsbegränsade anställningar (och deltid) som blivit föremål för rättsvetenskaplig belysning. Kraven på arbetsgivare att bedriva arbetsmiljöanpassning och rehabilitering har analyserats i relation till anställningsskydd. När det kommer till uppsägning på grund av skäl hänförliga till arbetstagaren personligen är tystnaden öronbedövande – denna fråga har inte blivit föremål för någon sam-s. 2031
17.13s. 2031
18.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2032
19.manhållen och djuplodande rättsvetenskaplig analys i Sverige. Härs. 2032
20.finns ett viktigt fält för kommande forskning att ta sig an.s. 2032
21.Som en följd av den expanderande diskrimineringsrätten kan etts. 2032
22.stort antal anställningsskyddsrättsliga problem uppstå inom ramens. 2032
23.för tillämpningen av diskrimineringsrätten. Centrala frågor om bl.a.s. 2032
24.senioritetsprincipens ställning och generationskonflikter i anslutnings. 2032
25.till uppsägning av anställningsavtal har hanterats som frågor om (ål-s. 2032
26.ders-)diskriminering. Att stärka den äldre arbetskraftens ställnings. 2032
27.var som bekant en avgörande målsättning vid stiftandet av den förstas. 2032
28.LAS – den s.k. äldrelagen från 1971 – och denna problematik hars. 2032
29.fått en ny inramning av diskrimineringsrätten. Vidare har frågor oms. 2032
30.det diskrimineringsrättsliga skyddet för funktionsnedsatta arbetstagares. 2032
31.uppkommit i anslutning till anställningsskyddet. Samspelet mellans. 2032
32.anställningsskydd och diskrimineringsrätt framstår som ett intressants. 2032
33.och relevant område för kommande forskning (se emellertid flera avs. 2032
34.bidragen till denna antologi!).s. 2032
35.Anställningsskyddet har under de senaste åren framstått som etts. 2032
36.problemområde för den s.k. svenska modellen för arbetsmarknadsreg-s. 2032
37.lering och som oöverstigligt hinder för arbetsmarknadsparterna, soms. 2032
38.vid två tillfällen inlett förhandlingar om ett nytt huvudavtal – mens. 2032
39.tvingats avsluta förhandlingarna utan avtal, just för att enighet intes. 2032
40.kunnat nås om anställningsskyddet. 2022 bröts emellertid dennas. 2032
41.trend och parternas nyligen genomförda förslag om ändringar i LASs. 2032
42.beskrevs av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark som ”den störstas. 2032
43.reformen på arbetsmarknaden i modern tid”. Forskningen om an-s. 2032
44.ställningsskyddet bör därför ta nya tag och ge sig i kast med det nyas. 2032
45.regelverket. Vi menar också att behovet av vad Mats Glavå kallat av-s. 2032
46.14s. 2032
47.Inledning mytifiering av anställningsskyddet alltjämt är stort. När LAS fyllde 40 gratulerades lagen av Arbetsrättsliga föreningen med ett symposium och den föreliggande antologin är ett senkommet bidrag till firandet av LAS. Även om det inte saknats heltäckande och utförligt analyserade och motiverade förslag för hur anställningsskyddet både kan förstås och förändras finns behov av fortsatta analyser. Några sådana återfinns i den föreliggande antologin.s. 2033