2.3.3 · Uttalanden om förhållandet till civilrättslig giltighet

1.I flera mål har HFD uttalat att annat inte har framkommit än (eller att det är ostridigt) att transaktionerna ifråga är civilrättsligt giltiga. Vilken betydelse detta ansetts ha för skattefrågorna i målen framgår inte alltid explicit, men såsom domarna är formulerade framställs civilrättslig giltighet som en förutsättning för att de skatterättsliga effekterna ska inträda. I några mål har HFD framhållit detta explicit. Ett exempel är RÅ 1992 ref. 76 där HFD uttryckte att för att en gåvomottagare av enbart räntan på en obligation ska anses skattskyldig för räntan krävs att gåvan är civilrättsligt giltig. Huruvida gåvan i detta mål var civilrättsligt giltig eller inte var dock inte tvistigt och prövades därför inte av HFD. Två andra exempel som visar att civilrättslig giltighet har behandlats som en förutsättning för att de skatterättsliga effekterna ska inträda är RÅ 1995 ref. 33 och RÅ 1996 not 240. Dessa mål kretsade kring förvärv av handels- och kommanditbolag som gått med underskott och som sålts med kapitalförlust strax efter förvärvet. Detta gav upphov till dubbla avdrag för säljaren, dels för resultatunderskott och dels för kapitalförlust. HFD framhöll i dessa mål att förekommande överlåtelser var civilrättsligt giltiga och att detta förhållande inte kunde bortses ifrån enbart därför att det som i praktiken hade överlåtits var en avdragsrätt vid beskattningen. Några resonemang kring värden förekommer inte i något av ovannämnda mål. I stort sett hänvisas det inte heller till några källor för att utveckla civilrättens innehåll. RÅ Aa-240/85 och RÅ 1985 1:33 innehåller 104 enstaka referenser till tryggandelagen. Dessa mål handlade om pensionsutfästelser. HFD uttalade i dessa mål att annat inte hade visats än, samt att det var ostridigt att, pensionsutfästelserna ifråga var civilrättsligt giltiga. Med hänvisning till tryggandelagen anförde HFD att det inte fanns något som antydde att ifrågavarande pensionsutfästelser gick utöver vad som är sedvanligt för arbetstagare med motsvarande arbetsuppgifter eller för dennes efterlevande. Sammanfattningsvis ramas civilrättslig giltighet in som en omständighet av relevans för beskattningen i ovannämnda mål. HFD utvecklar inte explicit vad som menas med civilrättslig giltighet. Inte heller har det hänvisats till några källor för att underbygga nämnda påståenden om civilrättslig giltighet. Vidare förekommer inte några resonemang kring vilka värden som tillvaratas genom denna tillämpning. Civilrättslig giltighet ramas helt enkelt bara in såsom något att förhålla sig till.s. 25