Som ett exempel från skatteområdet som visar hur skatteregelverket kan tolkas på olika sätt kan det hänvisas till de olika bedömningar som görs i Tjernberg, SN, 2012, s. 371 ff., Påhlsson, SN, 2014, s. 560 f. och Rydin, SN, 2012, s. 167 ff. av om HFD hållit sig innanför lagens ramar eller inte i HFD 2011 ref. 79.
Hänvisas från p. 1 (s. 17)
1.En andra faktor som problematiserar inramningen av det civilrättsliga såsom en entitet att förhålla sig till vid beskattningen är att civilrätten kan vara oklar. Även med utgångspunkt i att det finns en fast rättskällelära är det inte säkert att svaret på en rättslig frågeställning nödvändigtvis följer av rättskällorna. Att det krävs en tolkning av olika källor för att fastställa det civilrättsliga innebär att det civilrättsliga inte bara utgör ett yttre faktum att förhålla sig till i skatterätten, utan att det civilrättsliga i mer eller mindre utsträckning måste konstrueras i skatterätten. Förvisso har olika tolkningsmetoder formulerats i den rättsvetenskapliga litteraturen, såsom subjektiv, objektiv och teleologisk tolkningsmetod, men det är inte säkert att dessa leder till samma resultat för olika bedömare i olika kontexter. Timothy Endicott har framfört att lagen ofta tolkas med hänvisning till dess syften. Dessa syften är dock ofta vaga, 17 vilket medför att denna tolkningsmetod i sig är vag. Någon absolut hierarki mellan tolkningsmetoderna förekommer inte heller. Enligt den rättspositivistiska traditionen medför detta dock inte att lagen alltid är obestämd. Hart har framfört att detta ankommer på hur öppet språket är, vilket i sin tur föranlett honom att göra skillnad mellan typfall och gränsfall. Enligt Endicott är dock även denna skiljelinje vag. Det finns enligt honom inte någon skarp gräns mellan typfall och gränsfall. Emellanåt framhävs att lagregler bör tolkas utifrån deras systematiska sammanhang (så att regelverket bildar en koherent enhet). Detta förespråkas bland annat av Aleksander Peczenik. Det kan dock frågas vad detta systematiska sammanhang närmare bestämt skulle bestå i. Å ena sidan skulle kunna tänkas att det är begreppsbildningen som ska vara koherent (det vill säga att samma termer ska betyda samma sak i olika rättsliga sammanhang). Å andra sidan skulle kunna tänkas att det är reglernas bakomliggande principer och syften som ska vara koherenta. En annan fråga är om koherensen ska gälla för rättssystemet i stort eller bara lokalt inom olika rättsområden. Innebörden och förekomsten av systematisk lagtolkning på inkomstskatteområdet har diskuterats av Mats Tjernberg i en monografi från 2018. Han framhåller att skatterättslig metod ut på att studera de hierarkiskt ordnade rättskällorna. Ibland står svaret på frågan att söka i dessa källor, men ibland inte. Han instämmer därför i att en skillnad kan göras mellan enkla och svåra fall. För att fastställa vad en viss lagregel innebär uttrycker han att den aktuella lagregeln bör läsas i sitt systematiska sammanhang. Enligt Tjernberg tar det systematiska sammanhanget sikte på den aktuella lagregelns relation till andra lagregler. Den systematiska 18 kontexten bör vidare vara väsentligt mer avgränsad än till inkomstskattelagen i sin helhet. Vad som bör beaktas är den aktuella paragrafens stycke, närliggande paragrafer och det kapitel som paragrafen ingår i. Hur kontexten ska avgränsas är dock en svår fråga som utifrån denna tolkningsmodell kan få avgörande betydelse för lösningens utfall.s. 17