1.Vid det här laget är det väl bekant för läsaren att syntesen innebär att ett omdöme ska ges om hur rättskällorna ska tolkas och systematiseras i frågan om fordrans uppkomst.[^1348] Omdömet avser här frågan om vad som krävs för att en fordran uppkommer såvitt avser skuldsanering. Utgångspunkten är att endast de fordringar som har uppkommit före den dag då inledandebeslutet meddelades omfattas av en skuldsanering. Det framgår av 30 § skuldsaneringslagen och 32 § lagen om F-skuldsanering. Indirekt framgår också av 32 § skuldsaneringslagen och 34 § lagen om Fskuldsanering att villkorade fordringar och icke-förfallna fordringar omfattas av förfarandena.[^1349] I förarbetena konkretiseras detta gällande en rad fordringstyper. Konkretionerna i förarbetena upprepas också i doktrinen. Det påpekas att en utomobligatorisk skadeståndsfordran uppkommer genom den skadegörande handlingen.[^1350] Det framhålls också att en borgensmans regressfordran uppkommer genom borgensåtagandet.[^1351] 442s. 30
2.Dessa uppkomsttidpunkter harmonierar med vad som följer av förpliktelseprincipen, vilken det ovan har gjorts gällande systemargument för beträffande icke-avtalsgrundade fordringar.[^1352] Ytterligare systemargument kan anföras för förpliktelseprincipen i dessa fall. Såsom har påtalats flera gånger tidigare finns ett samband gällande uppkomsttidpunkten för de fordringar som inte har sin grund i en rättshandling inom insolvensrätten; dessa fordringars uppkomsttidpunkt påverkas inte av vilken bestämmelse som tillämpas i den insolvensrättsliga kontexten.[^1353] En funktionalistisk bedömning talar också för att förpliktelseprincipen gäller för dessa typer av fordringar.[^1354] Förpliktelseprincipen innebär att en fordran har uppkommit om gäldenären har förpliktat sig före den kritiska tidpunkten. Den kan även tillämpas på andra fordringstyper än de som behandlades i förarbetena, såsom att fordran på ett återkrav avseende en misstagsbetalning uppkommer redan genom betalningen.[^1355]s. 31
3.Undantag måste dock göras från förpliktelseprincipen i vissa fall. Redan av förarbetena framgår det att sådana statliga studielån som ännu inte har förfallit till betalning vid den kritiska tidpunkten i regel inte omfattas av saneringen.[^1356] Det är en ordning som Högsta domstolen har bekräftat i NJA 1997 s 717.[^1357] Det finns även andra undantag. I 31 § skuldsaneringslagen och 33 § lagen om F-skuldsanering föreskrivs att en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation inte omfattas av saneringen. Regeln innebär bland annat att sådana fordringar enligt hyresavtal avseende lösa saker och bostad vilka förfaller först efter den kritiska tidpunkten inte omfattas av skuldsaneringen.[^1358]s. 31
4.Regeln överlappar till stor del med den förfogandeprincip som gäller för offentligt ackord och massafordrans uppkomst.[^1359] Principen innebärs. 31
5.443 bland annat att om en rekonstruktionsgäldenär tillgodogör sig eller på annat sätt förfogar över en prestation (så att den inte kan lämnas tillbaka väsentligen oförändrad och oförminskad) efter den kritiska tidpunkten (en prestation som medkontrahenten hade en rätt att innehålla vid den kritiska tidpunkten) omfattas fordran inte av ackordet.[^1360] Systemargument kan göras gällande för att förfogandeprincipen gäller i frågan om vilka fordringar som omfattas av en skuldsanering. Ses skuldsaneringen utifrån borgenärens perspektiv liknar den nämligen frågan om huruvida en fordran ska omfattas av ett ackord eller inte. Det beror på att även i det förfarandet sätts borgenärens fordran ned, om den har uppkommit före den kritiska tidpunkten. Har fordran i stället uppkommit efter den kritiska tidpunkten omfattas den inte av ett sådant förfarande. Som sagt har Högsta domstolen i NJA 2016 s 73 också betonat att borgenärernas inbördes ställning inte bör påverkas av vilket slags insolvensförfarande det rör sig om. Fordringarna bör därmed behandlas på samma sätt i de olika förfarandena. Därför bör frågan om vilka fordringar som omfattas av en skuldsanering behandlas på samma sätt som frågan om vilka fordringar som ingår i ett offentligt ackord.s. 31
6.Även likabehandlingsprincipen talar för att förfogandeprincipen ska gälla här. Enligt likabehandlingsprincipen ska borgenärerna drabbas av gäldenärens betalningsoförmåga om de var beroende av den vid den kritiska tidpunkten. I NJA 2014 s 537 uttalade Högsta domstolen att den ordningen ska gälla i frågan om vilka fordringar som ska omfattas av ett offentligt ackord i en företagsrekonstruktion. Det är också en ordning som Högsta förvaltningsdomstolen och Arbetsdomstolen har befäst i HFD 2016 ref 62 respektive AD 2019 nr 22. Har en borgenär innehållanderätt vid den kritiska tidpunkten är borgenären inte beroende av gäldenärens betalningsförmåga och bör därför inte heller omfattas av skuldsaneringen. På så vis finns stöd för slutsatsen även i en funktionalistisk bedömning.s. 32
7.Mot att förfogandeprincipen ska gälla här talar att i RH 2010:25 bedömdes en fordran uppkomma genom ett avtal. I fallet handlade det dock om ett förlikningsavtal, som hade ingåtts efter den kritiska tidpunkten. Hovrätten uttalade att domstolen anslöt sig till den i doktrinen hävdade ståndpunkten att en förlikning i normala fall konsumerar det före 444 förlikningen aktuella rättsläget. I den saneringsrättsliga doktrinen har det också menats att en fordran i princip uppkommer genom avtalet,[^1361] eller uppkommer genom avtalet.[^1362] Om förpliktelseprincipen kombineras med förfogandeprincipen uppkommer en fordran i princip också genom avtalet.s. 32
8.Förpliktelseprincipen bör alltså kompletteras med förfogandeprincipen i frågan om vilka fordringar som omfattas av en skuldsanering.[^1363] Det är de allmänna principer som frågan om fordrans uppkomst bör avgöras med.[^1364] Det får till följd att en fordran uppkommer då gäldenären förpliktar sig till avtalet, men om gäldenärens medkontrahent har en innehållanderätt vid den kritiska tidpunkten omfattas inte fordran av saneringen om gäldenären tillgodogör sig eller på annat sätt förfogar över prestationen efter den kritiska tidpunkten. Avsteg kan dock behöva göras från dessa riktlinjer. Som tidigare påpekades lägger en princip ut en riktlinje för bedömningen.[^1365] Det kan sägas att principen inte innehåller fasta rekvisit som alltid innebär att en rättsföljd ska inträda om rekvisiten är för handen. Här har en rad hänsyn och faktorer framförts som behöver beaktas i bedömningen av fordrans uppkomst såvitt avser skuldsanering. Vad som utgör principernas (exakta) betydelse får anstå deras tillämpning i de enskilda fallen.s. 33
9.445s. 33