Se bl a NJA 1970 s 539; NJA 1989 s 224; NJA 2001 s 353; NJA 2005 s 142; NJA 2011 s 739; NJA 2015 s 1072. Se även Hult, P, Condictio indebiti s 252 f. Jfr även Ingvarsson, T, Condictio indebiti s 41 ff.
Hänvisas från p. 2 (s. 44)
2.Här bör också beaktas att huvudregeln beträffande misstagsbetalningar är att de ska gå åter. Det gäller om betalningen inte utgör en disposition, såtillvida att betalaren frivilligt har valt att betala oavsett om betalningsskyldighet föreligger eller inte. Det brukar sägas att det är först när en viss tid har passerat och mottagaren har inrättat sig i god tro, som en rätt att behålla medlen kan föreligga. Men även andra faktorer kan spela in i bedömningen av om betalningsmottagaren har rätt att behålla medlen. I uppkomsthänseende bör förutsättningarna för att betalningsmottagaren ska få behålla medlen betraktas som resolutiva snarares. 44