12.6.2 · Fordran med grund i avtal eller annan rättshandling

1.Vad som krävs för att en fordran ska uppkomma om den har sin grund i avtal eller annan rättshandling har prövats av Högsta domstolen ett antal gånger. Undersökningen kan ta NJA 1990 s 110 som utgångspunkt. I rättsfallet var fråga om huruvida vissa skadeståndsfordringar hade uppkommit före eller efter konkursutbrottet. Skadeståndsfordringarna hades. 34

2.241 sin grund i ett antal skuldebrev, vilka var utfärdade före konkursutbrottet, men omständigheterna som gav upphov till fordringarna inträffade i och med konkursen. Rättsfallet har refererats och undersökts ovan under avsnitt 6.3. Här ska bara påminnas om att Högsta domstolen fann att skadeståndsfordringarna hade uppkommit redan vid skuldförbindelsens ingående, och alltså före konkursutbrottet, med grund i villkorsläran.s. 34

3.I sammanhanget bör även NJA 1981 s 801 nämnas. I fallet hade ett mäklaravtal ingåtts mellan (konkurs)gäldenären och en mäklare före konkursen. Mäklaren hade också anvisat en köpare till (konkurs)gäldenären före konkursutbrottet. Konkursboet sålde sedan fastigheten till den anvisade köparen. Mäklarens fordran på provision blev därigenom fullgången. Frågan i rättsfallet var om denna fordran utgjorde en konkursfordran eller en massafordran. I den frågan uttalade Högsta domstolen:s. 35

4.”Men provisionsfordringen är i sådan väsentlig mån grundad på vad soms. 35

5.förekommit före konkursbeslutet att enbart den omständigheten att kon-s. 35

6.kursförvaltaren utnyttjade mäklarbolagets tidigare anvisning på köpare intes. 35

7.kan ge fordringen karaktär av massafordran.” Som synes fann Högsta domstolen att fordran väsentligen var grundad i avtalet och mäklarens anvisning, varför fordran hade uppkommit före konkursutbrottet.s. 35

8.Här bör tilläggas att rättsfallet inte behöver tolkas som att det krävdes att både avtalet och anvisningen skulle föreligga före konkursutbrottet, för att en konkursfordran skulle ha uppkommit. Frågan i rättsfallet var om konkursboet var ansvarigt för fordran. Frågan var alltså inte vad som krävdes för att en konkursfordran skulle uppkomma. Av undersökningen av principen om den väsentliga grunden ovan framkom i stället att enligt den principen uppkommer en fordran i regel genom avtalet.s. 35

9.Det finns också ett antal bestämmelser som indirekt är relevanta för att bedöma om en konkursfordran har uppkommit. Bestämmelserna reglerar på vilket sätt konkursboet kan inträda i gäldenärens avtal, under vilka omständigheter som boet blir ansvarigt eller vilken rätt konkursgäldenärens medkontrahent har till skadestånd på grund av gäldenärens konkurs. I bestämmelserna föreskrivs inte uttryckligen vad som krävs för att en konkursfordran ska uppkomma. Men i de rättskällor som behandlar bestämmelserna har det ofta uttalats att en konkursfordran uppkommer genom avtalet. Så sker till exempel i anslutning till bestämmelsen om 242 köp av lös egendom i 63 § köplagen, köp av fast egendom i 4 kap 26 § JB, arrende i allmänhet i 8 kap 15–18 §§ JB, hyra av bostad och lokal i 12 kap 31 § JB, kommissionsavtal i 43 § 2 st kommissionslagen samt handelsagentursavtal enligt 34 § 2 st lagen om handelsagentur. Det finns därtill rättsfall från Högsta domstolen som slår fast att en konkursfordran på royalty med grund i ett förlagsavtal uppkommer genom avtalet.s. 35

10.Här kan också noteras att en konkursfordran avseende lön, som huvudregel, uppkommer genom anställningsavtalet. Det framgår av förmånsrättslagen. I lagens 12 § 1 st 2 men föreskrivs nämligen att de fordringar som belöper på tiden före konkursbeslutet (och inom en månad därefter) är föremål för allmän förmånsrätt. Eftersom förmånsrätt endast gäller för konkursfordringar utgör även dessa lönefordringar konkursfordringar. Det har i såväl rättspraxis som doktrinen tolkats som att konkursfordran på lön uppkommer vid anställningsavtalets ingående, även om arbete har utförts efter konkursutbrottet.s. 36

11.243s. 36

12.Beträffande fordringar med grund i avtal bör det också nämnas att vad gäller fordrans uppkomst, såvitt avser den allmänna preskriptionsregeln i preskriptionslagen, har det gjorts en skillnad mellan momentana och varaktiga avtal. Det kommer till uttryck i NJA 2000 s 569. Rättsfallet gällde bland annat frågan om när vissa hyresfordringar hade uppkommit. Dessa hade sin grund i ett avtal om bostadshyra. Högsta domstolen fann att sådana fordringar ”på betalning för prestationer som skall fullgöras i framtiden i preskriptionshänseende anses ha tillkommit först när prestation skett eller fordringen eljest förfallit till betalning […]. [Min kursivering.]” I rättsfallet uttalade domstolen också att huvudprincipen är att villkorliga fordringar uppkommer vid tiden för avtalets ingående. Huvudregeln är alltså tydlig, och någon grund för att här göra skillnad mellan varaktiga och momentana avtal har inte framkommit.s. 37

13.Det finns även rättskällematerial att beakta i frågan om huruvida en regressfordran har uppkommit före eller efter konkursutbrottet. Frågan är reglerad vad gäller kvittning i konkurs. I 5 kap 17 § konkurslagen föreskrivs nämligen att vid tillämpningen av 15 § i samma kapitel anses en fordran på sådan ersättning som tillkommer en borgensman eller någon annan med anledning av en förpliktelse som han (eller hon) har infriat (regressfordran) förvärvad när hans (eller hennes) förpliktelse grundades. Även om bestämmelsen gäller kvittning i konkurs, råder det enighet om att samma ordning gäller beträffande om en fordran har uppkommit före konkursutbrottet. 244s. 37

14.Mot bakgrund av detta rättskällematerial kan det inte finnas något tvivel om att en fordran med grund i ett avtal eller i andra rättshandlingar uppkommer genom rättshandlingen eller i vart fall genom avtalet.s. 38