Se ovan i not 202. Jfr även de många rättsfallen på senare år, i vilka HD har lyft fram allmänna obligationsrättsliga principer, se exempelvis NJA 2013 s 1174, där HD uttalade att det finns allmänna obligationsrättsliga principer, som innebär att påföljder inte kan göras gällande av köparen, om det som annars skulle ha varit ett kontraktsbrott beror på köparen; NJA 2016 s 1035, där HD uttalade att reglerna, om dröjsmålsränta i räntelagen, ger uttryck för principer; NJA 2018 s 127, där HD fann att det finns en allmän princip om reklamation. Denna princip innebär, enligt HD, att det normalt får anses föreligga en allmän skyldighet, på det kontraktsrättsliga området, att inom viss tid meddela den kontrakts brytande parten, om ett krav på ersättning, efter det att prestationen har utförts för sent. Exemplen visar på att regelfixeringen inom förmögenhetsrätten har mjuknat något. Jfr nedan under avsnitt 7.2, i vilket tanken om att reducera begreppen till fram- ställningstekniska hjälpmedel i en regelkontext belyses.
Hänvisas från p. 6 (s. 9)
6.Villkorsläran har lämnat en mängd spår i rättskällorna, bland annat genom att begreppen resolutivt och suspensivt villkorad fordran stammar därifrån. Villkorsläran kan också bidra till att förklara en hel del rättspraxis, och annat rättskällematerial, samt i förlängningen (delar av) frågan om fordrans uppkomst. I mer nutida doktrin har Mikael Mellqvist förespråkat en liknande lära. Allmänna läror har dessutom fått något av en återkomst i förmögenhetsrätten på senare år.s. 9