Skatterättsliga fordringars uppkomst diskuterades i förarbetena till konkurslagen, se prop 1986/87:90 s 122 ff och i förarbetena till 1994 års skuldsaneringslag, se prop 1993/94:123 s 118 f. Det konstaterades där att problemen delvis är annorlunda då det gäller att bestämma uppkomsttidpunkten för skatteskulder jämfört med att bestämma uppkomsttidpunkten för skulder i allmänhet, se a a s 124. Se även NJA 1998 s 834; RÅ 2000 ref 29; NJA 2003 s 37; Öberg, Mervärdesbeskattning vid obestånd exempel- vis s 34 ff och s 111 ff, om skattefordringars uppkomst. Jfr även exempelvis NJA 1988 s 332; NJA 1994 s 484; NJA 1997 s 787, om äldre rätt. Se även Larsson, Y & Morgell, Skatteverket som borgenär s 22 ff; Skatteverkets rättsliga vägledning, Särskilt om skatte- fordringars uppkomst (skv.se, 2020-07-01), alla om skattefordringars uppkomst.
Hänvisas från p. 7 (s. 6)
7.Hittills har det redogjorts för de avgränsningar som sker genom avhandlingens studieobjekt och forskningsfrågor. Vad som också har betydelse är de direkta avgränsningarna. I undersökningen kommer endast frågan om förmögenhetsrättsliga fordringars uppkomst att undersökas. Följaktligen kommer till exempel varken familje- eller skatterättsliga fordringars uppkomsttidpunkt att undersökas. Återigen kan här refereras tillbaka till de skäl som påtalades under avsnitt 1.2 ovan. De skälen gör sig främst gällande inom förmögenhetsrätten, vilket berättigar en förmögenhetsrättslig studie även i detta avseende. Räntefordringar kommer dock inte att behandlas, då det finns specialbestämmelser vad gäller sådana fordringar i 5 kap 11 och 12 §§ konkurslagen, i 3 kap 14 och 20 §§ lagen om företagsr ekonstruktion samt i 47 § skuldsaneringslagen och 49 § lagen om F-skuldsanering. Bestämmelserna reglerar hur räntefordringar ska hanteras i respektive förfarande, vilket gör uppkomstfrågan mindre intressant.s. 6