Se NJA 2011 s 755, HD:s domskäl st 4–7; NJA 2012 s 876, HD:s domskäl st 4–9, för exempel på rättsfall där HD inte uttryckligen har utgått från att syftet och ändamålet med regeln ska vara avgörande för om en fordran har uppkommit. I och med att HD inte avgjorde NJA 2009 s 291 i plenum bör domstolen inte ha avsett att meningen i fal- let avvek från en rättsgrundsats eller lagtolkning som förut hade varit antagen av HD. I sådana fall får nämligen HD besluta att målet eller, om det är lämpligt, en viss fråga i målet ska avgöras av HD i dess helhet, se 3 kap 6 § RB. Regeln är fakultativ (får), varför argumentet knappast kan sägas vara blytungt. Exempelvis har det i doktrinen uttryckts att då HD har ändrat sin praxis har detta ganska ofta skett utan att målet har avgjorts i plenum, se Ekelöf & Edelstam, Rättsmedlen s 146; Bylander, Avgöranden utan plenum i Högsta domstolen s 507 f. Se även Peczenik, Vad är rätt? s 232, för ett liknande reso- nemang. Jfr dock Welamson, L & Munck, Processen i hovrätt och Högsta domstolen s 166; Heuman, Värdet av stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis s 458 f, vilka beskriver att inom HD uppfattas regeln i 3 kap 6 § RB som jämförlig med en obli- gatorisk regel. Se även Lindell, Civilprocessen s 92, som har beskrivit regeln som svagt fakultativ (på en skala som sträcker sig från fakultativ till obligatorisk) och starkt tving- ande (i bemärkelsen att inget partsinflytande ges). Det ovanstående bör innebära att en viss återhållsamhet behöver iakttas med att tolka rättsfall från HD (vilka inte har avgjorts i plenum) som att de ändrar tidigare rättspraxis. Samma typ av försiktighet bör iakt-
Hänvisas från p. 23 (s. 3)
1.Kompassriktningen för undersökningen har tagits ut, i och med att det har klargjorts vad som ska studeras. I detta kapitel ska något sägas om hur studien ska ske.s. 2
2.Men är inte metoden för undersökningen i avhandlingen given?s. 2
3.”Av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt – närs. 2
4.omständigheterna är sådana att fordringen vid den kritiska tidpunkten kans. 2
5.sägas ha varit svävande – är syftet med den bestämmelse vars tillämpning ärs. 2
6.i fråga [hänvisningar uteslutna]. Huruvida fordringen skall anses ha funnitss. 2
7.vid den kritiska tidpunkten trots att den inte var fullgången är alltså i högs. 2
8.grad beroende av ändamålet med den aktuella regeln.”, NJA 2009 s 291,s. 2
9.HD:s domskäl, st 12.s. 2
10.”HD har i rättsfallet NJA 2009 s. 291 uttalat att det inte finns någon förs. 2
11.alla fall gällande princip för att bestämma när en fordran ska anses ha upp-s. 2
12.kommit; frågan huruvida fordringen ska anses ha uppkommit före eller vids. 2
13.en viss tidpunkt, trots att inte alla för fordringens slutliga tillblivelse nöd-s. 2
14.vändiga omständigheter förelegat vid det tillfället, är i hög grad beroendes. 2
15.av ändamålet med den regel som ska tillämpas.”, NJA 2013 s 725, HD:ss. 2
16.domskäl st 5.s. 2
17.”HD uttalade i rättsfallet NJA 2009 s. 291 att det inte finns någon för allas. 2
18.fall gällande princip för när en fordran ska anses ha uppkommit; frågans. 2
19.huruvida fordringen ska anses ha uppkommit före eller efter en viss tid-s. 2
20.punkt, fastän inte alla för fordringens tillblivelse nödvändiga omständighe-s. 2
21.ter förelåg vid det tillfället, är i hög grad beroende av ändamålet med dens. 2
22.regel som ska tillämpas.”, NJA 2014 s 537, HD:s domskäl st 4. 40 Som synes har Högsta domstolen konstaterat att syftet och ändamålet med den regel i vilken den kritiska tidpunkten ingår ska ha stor betydelse i frågan om fordrans uppkomst. Det gäller om fordran är svävande när den kritiska tidpunkten inträffar. Domstolen har konstaterat det i en serie av aktuella avgöranden. Till och med Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat det. Vi har inte bara ett utan flera metodprejudikat. Borde inte syftet och ändamålet med regeln, i vilken den kritiska tidpunkten ingår, vara styrande i bedömningen av om en fordran har uppkommit? Är inte metoden för undersökningen i avhandlingen given!s. 2
23.Här är emellertid inte fråga om vilken metod som diskursen föreskriver, för att besvara den rättsliga frågan om fordrans uppkomst. (Och inte ens i den frågan kan Högsta domstolen sägas slutligt ha tagit ställning, bland annat eftersom domstolen har använt andra sätt att resonera på både före och efter NJA 2009 s 291 och genom att 2009 års avgörande inte heller avgjordes i plenum.) Här är i stället fråga om vilken metods. 3
24.41 eller vilka metoder samt vilka teoretiska utgångspunkter som ska väljas för att undersöka studieobjektet och besvara de här ställda forskningsfrågorna.s. 3
25.Avhandlingen är i grunden rättsdogmatisk, vilket framgår redan genom valet av den första forskningsfrågan, nämligen vad krävs för att en fordran ska ha uppkommit såvitt avser de kritiska tidpunkter som de insolvensrättsliga bestämmelserna aktualiserar. Med att avhandlingen i grunden 42 är rättsdogmatisk avses att undersökningen inriktas på att rekonstruera gällande rätt, i huvudsak genom att rättskällorna tolkas och systematiseras. Det har dock redan påvisats att gällande rätt i frågan om fordranss. 4
26.43 uppkomst består av flera olika argumentationslinjer och till viss del av ett kommunikationssammanbrott. Mot den fonden sades att de olika argumentationslinjerna och argumenten också behöver undersökas, för att undvika att jag bidrar till kommunikationssammanbrottet. Nedan ska först något sägas om ur vilken aspekt argumentationslinjerna och argumenten ska undersökas. Sedan ska vad som har varit viktigt att beakta i studien av argumenten och argumentationslinjerna behandlas. Studien av argumenten och argumentationslinjerna sker för övrigt i avdelning II. Den därpå följande undersökningen i avdelning III är (direkt) inriktad på frågan om vad som krävs för att en fordran ska ha uppkommit såvitt avser de kritiska tidpunkter som de insolvensrättsliga bestämmelserna aktualiserar. De kvalitativa aspekter som bör uppnås i denna undersökning ska behandlas innan något avslutningsvis sägs om vilket arbetsmaterial som är relevant för denna avhandling.s. 5