1.Fallet brukar annars åberopas som exempel på att någon rätt till ersättning enligt culpa in contrahendo inte finns.Grauers skriver till exempel följande:s. 135
2.Säljaren åberopade i 1973 års fall som en grund att köparen avsiktligts. 135
3.eller av vårdslöshet vilselett honom om sina avsikter. Eftersom HDs. 135
4.inte medgav säljaren något skadestånd, ligger det nära till hands atts. 135
5.anta, att HD är obenägen att döma ut skadestånd vid preliminära fas-s. 135
6.tighetsköp på grund avs k culpa in contrahendo. Problemet med att använda fallet till stöd för frånvaron av ett utomkontraktuellt ansvar är att käranden i Högsta domstolen bara åberopade kontraktuella grunder, och grunden var dessutom en annan avtalsförpliktelse än själva fastighetsöverlåtelsen. Möjligheten att döma ut ersättning enligt det negativa intresset på utomkontraktuell grund saknades därför enligt 17 kap. 3 § rättegångsbalken.s. 135
7.I NJA [^2002]s. 467 hade ett bolag köpt en del av säljarens fastighet för att på denna uppföra ett antal byggnader. Enligt sä~aren gav punkt nr 6 i köpekontraktet honom en förhandsrätt att efter genomförd exploatering, till gällande marknadspris, förvärva valfri villa inom det uppbyggda området. Bolaget sålde emellertid innan exploateringen påbörjades vidare området till ett norskt bolag. Den rätt säljaren gått mistes. 135
8.418. Olsen, Ersättningsklausuler, s. 76, Hellner, J. (1993), Kommersiell avtalsrätt:s. 135