Klausulen är återgiven i NJA 2015 s. 741, •Partneravtalet«, p. 4. Avgörandet är också rubricerat som •Tolkning av ett avtal med ett stort antal parter<.
Hänvisas från p. 2 (s. 43), p. 4 (s. 101)
1.rangordningen mellan dem. Kravet på fullständighet utesluter emellertid inte att aktören är indifferent mellan vissa val. Att en aktör är indifferent är alltså inte samma sak som att aktören inte vet vad hon tycker. Att preferensrelationen måste vara transitiv förhindrar att aktören ska »gå i cirklar« på så sätt att hon föredrar x framför y och y framför z men z framför x. En sådan preferensrelation uppfyller alltså inte kravet på transitivitet. En aktör med en sådan preferensrelation skulle därför vara omöjlig att använda i ekonomiska modeller .s. 43
2.Preferensrelationer beskrivs ofta i form av nyttofunktioner.En sådan funktion (vanligen benämnd u efter engelskans uti/ity) åsätter ett numeriskt värde på varje alternativ på så sätt att funktionen far ett högre värde för det som föredras. s. 43
3.Det andra sättet har aktörens val som utgångspunkt och utifrån dessa dras olika slutsatser. Här finns istället andra krav på rationalitet, vilka ersätter kravet på rationella preferenser. Detta angreppssätt studerar aktörernas val, vilka är synliga för omvärlden, där den efterföljande framställningen bygger på dessa och inte på sådant -preferenser -som inte syns. Till exempel kan en domstol se hur en avtalspart har agerat när hon stått i valet mellan fullgörelse och icke-fullgörelse. Denna triviala iakttagelse -att med facit i hand veta hur parten valde -kan inte göras om man enbart utgår från preferenser.s. 43
4.197. Levin och Milgrom, Introduction to Choice Theory, s. 4.s. 43
5.198. Torsvik, Människonatur och samhällsstruktur, s. 71.s. 43
6.199. Mas-Colell m. fl., Microeconomic theory, s. 8 och Varian, Intermediate microeconomduction to Choice Theory, s. 9 och Lindahl, Spelteori, s. 6.s. 43