Från yrkesfara till arbetsmiljö
1.Redan den första mer moderna arbetsmiljölagstiftningen i Sverige,s. 2097
2.1889 års yrkesfarelag, innehöll en kategoriskt utformad skyldighets-s. 2097
3.bestämmelse avseende skydd för arbetstagares hälsa. Där angavs atts. 2097
4.”(i)dkare af yrke, som i denna lag afses, är pligtig att vidtaga alla des. 2097
5.anordningar, som i afseende å arbetslokaler, maskiner och redskaps. 2097
6.eller eljest med hänsyn till arbetets beskaffenhet äro nödvändiga förs. 2097
7.att skydda hos honom anstälde arbetares lif och helsa”. Bestämmelsens. 2097
8.har samma innehåll som dagens regler, som anger att arbetsgivaren ärs. 2097
9.skyldig att ”vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbets-s. 2097
10.tagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall” med beaktande av arbetetss. 2097
11.natur, 3 kap. 2 § och 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen.s. 2097
12.Trots dessa likheter brukar man säga att arbetsmiljöbegreppet ut-s. 2097
13.vidgats under tiden sedan yrkesfarelagen, från snävt fokus på att före-s. 2097
14.bygga olyckor inom industrin i yrkesfarelagen, via ett inkluderande avs. 2097
15.att förebygga sjukdomar under arbetarskyddslagarna 1912 och 1949s. 2097
16.till att så småningom i och med 1978 års arbetsmiljö fullt ut även låtas. 2097
17.lagstiftningen innefatta psykosociala aspekter av arbetsmiljön. Ävens. 2097
18.om det inte har skett ändringar i lagtext som stödjer denna utveck-s. 2097
19.lingshypotes speglar den en allmän diskurs kring hälsa och arbete un-s. 2097
20.der respektive tid.s. 2097
21.Själva termen arbetsmiljö är i sig nära kopplad till de psykosocialas. 2097
22.frågorna. Termen har sitt ursprung i det fackliga sammanhanget i slu-s. 2097
23.tet av 1960-talet. Genom användande av begreppet ”miljö” i dennas. 2097
24.kontext signalerades en strävan att inta ett mer holistiskt perspektivs. 2097
25.gällande arbete och hälsa. I arbetsmiljölagens förarbeten anges att des. 2097
26.82s. 2097
27.Stress som arbetsmiljörättsligt problem psykosociala faktorerna inte utgör någon avskild grupp av arbetsmiljöfaktorer. Psykosociala faktorer i arbetsmiljön framkommer istället genom att arbetsmiljön betraktas från psykologisk och social synvinkel, ur ett helhetsperspektiv. Det handlar om att beakta arbetstagares upplevelse av arbetet, eftersom denna upplevelse i ett senare led kan leda till hälsa eller ohälsa. Då det är svårt att sätta upp generella regler om arbetsmiljö som upplevelse betonar arbetsmiljölagens ursprungliga förarbeten att arbetstagarens eget inflytande är av stor vikt när det gäller att uppnå en god psykosocial arbetsmiljön.s. 2098
28.Det psykosociala perspektivet gavs stort utrymme i arbetsmiljölagen redan från dess införande. Genom en reform i början av 1990-talet betonades det ytterligare och arbetsmiljölagens regler fick i aktuellt avseende det innehåll de har idag. Arbetsgivarens ska enligt 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa. Vid tillämpning av denna regel ska beaktas att 2 kap. 1 § arbets miljö lagen ställer krav på att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende, att arbets tagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt att teknik, arbetsorganisation och arbetsinne håll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivaren är i princip skyldig att göra allt som behövs för att se till att även den psyko sociala arbetsmiljön är så god att ingen behöver drabbas av ohälsa.s. 2098
Vidsträckta regler med begränsad tillämpning
1.År 2010, drygt 30 år efter att arbetsmiljölagen infördes med krav avseende förebyggande av stressrelaterad ohälsa, såg rättsläget ut enligt följande.s. 2098
2.Arbetsmiljölagen, som är en ramlag, saknade alltjämt utfyllnad genom bindande föreskrifter i AFS. Allmänna råd fanns beträffande psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljö, AFS 1980:14, men råden var inte uppdaterade och hade i praktiken ingen större betydelse. Ar-s. 2098
3.83s. 2098
4.Peter Anderssons. 2099
5.betsmiljöverket hade tagit fram flera förslag till nya föreskrifter, mens. 2099
6.bland annat på grund av motstånd från arbetsgivarhåll hade dessa intes. 2099
7.lett till reglering. En aspekt som arbetsgivare pekade på som särskilts. 2099
8.problematisk var idén om arbetstagarens eget inflytande, som i linjes. 2099
9.med aktuell forskning ansågs central för att förebygga skadlig stress.s. 2099
10.En annan aspekt som kritiserades från arbetsgivarhåll var att nya före-s. 2099
11.skrifter om psykosocial arbetsmiljö skulle innebära dubbelreglering avs. 2099
12.krav på systematiskt arbetsmiljöarbete, där det redan fanns föreskrifters. 2099
13.genom AFS 2001:1.s. 2099
14.Psykosociala frågor var redan i början av 2000-talet vanligt före-s. 2099
15.kommande som skäl för skyddsombudens framställningar till tillsyns-s. 2099
16.myndigheten. Den offentliga tillsynen hade emellertid svårt att fångas. 2099
17.upp frågor om stress och hög arbetsbelastning i sina krav gentemots. 2099
18.arbetsgivare. I de fall där arbetsgivare överklagade Arbetsmiljöverketss. 2099
19.förelägganden och förbud rörande psykosocial arbetsmiljö ansågss. 2099
20.ofta brister föreligga i grundläggande rättssäkerhetshänseende, vilkets. 2099
21.ledde till att besluten upphävdes. Ett ärende som illustrerar detta ärs. 2099
22.regeringens beslut 2005-09-29 i ärende 2004-222. Beslutet rörde atts. 2099
23.Arbetsmiljöverket hade förelagt ett landsting att organisera arbetet förs. 2099
24.läkarsekreterare på en viss klinik så att de skulle kunna ägna sig åt pla-s. 2099
25.nerat arbete sammanhängande under minst 60 procent av sin arbets-s. 2099
26.tid. Syftet var att förebygga stressrelaterad ohälsa genom att minskas. 2099
27.den tid då läkarsekreterarna skulle vara tillgängliga för att utföra akutas. 2099
28.uppgifter som inte gick att planera i förväg. Landstinget överklagades. 2099
29.beslutet hos regeringen, som var högsta instans i den ordning som dås. 2099
30.gällde. Regeringen bedömde att det inte fanns fog att hävda att ens. 2099
31.viss i förväg bestämd andel av arbetstiden, till exempel 60 procent,s. 2099
32.skulle vara särskilt lämpligt i det aktuella fallet. Regeringen upphävdes. 2099
33.föreläggandet. Den ändamålsenlighetsbedömning som görs här soms. 2099
34.ett led i en proportionalitetsprövning tycks ta sin utgångspunkt i ens. 2099
35.idé om ett krav på att nå det allra mest ändamålsenliga ingripandet.s. 2099
36.84s. 2099
37.Stress som arbetsmiljörättsligt problem Eftersom det inte gick att visa att läkarsekreterarna skulle bli särskilt friska om de fick just 60 procent eget planerat arbete var inte ändamålsenlighetskravet uppfyllt.s. 2100
38.Även de straffrättsliga vägarna till ansvarsutkrävande vid stress och mobbning var i praktiken stängda. Endast en gång hade ett skeende som utmynnade i stressrelaterad ohälsa prövats som arbetsmiljöbrott, Linköpings tingsrätt, dom 2000-03-08 i mål nummer B 450-99. Två växeltelefonister drabbades av posttraumatiskt stressyndrom respektive högt blodtryck kort efter att en polismyndighet installerat en ny central växel. Det ansågs emellertid inte utrett att polisledningens underlåtenhet att vidta erforderliga åtgärder avseende samverkan och utbildning var orsaken till arbetstagarnas sjukdom och åtalet ogillades.s. 2100
39.Diskrepansen mellan, å ena sidan, de höga sjuktal som sattes i samband med stress och andra psykosociala faktorer i arbetsmiljö och, å andra sidan, avsaknaden av rättsligt ansvarsutkrävande var vid denna tid påfallande.s. 2100
Psykosocial arbetsmiljö fångas upp av juridiken
1.I november 2010 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om ersättning för arbetsskada, RÅ 2010 ref. 101. Trots att det handlade om ett socialförsäkringsmål, inte ett arbetsmiljömål, kom ett uttalande i domen att ges betydelse även avseende tolkning av arbetsmiljörättens regler. Domen behandlade en kvinnas sjukdomsbesvär som diagnosticerats som utmattningssyndrom. Domstolen fann visserligen inte att övervägande skäl talade för att ohälsan skulle anses orsakad av kvinnans arbete, men konstaterade på ett generellt plan att det mot bakgrund av vetenskapliga studier tillkomna på senare år fick ”anses sannolikt att hög arbetsbelastning och stress kan orsaka psykisk ohälsa”.s. 2100
2.År 2012 kom två kammarrättsavgöranden som behandlade förelägganden från Arbetsmiljöverket till förebyggande av stressrelaterad ohälsa på socialkontor i två kommuner, varvid Högsta förvaltningsdomstolens försiktiga uttalande ovan ges betydelse.s. 2100
3.Den första av dessa domar, en dom från kammarrätten i Göteborg, rörde ett föreläggande vid vite gentemot en kommun att bland an-s. 2100
4.85s. 2100
5.Peter Anderssons. 2101
6.nat utifrån egna utredningar och framtagna viktningsmetoder vidtas. 2101
7.åtgärder så att varje enskild handläggare avlastades de ärenden soms. 2101
8.utredningen visade var det största antal handläggaren kunde ansvaras. 2101
9.för samtidigt inom ordinarie arbetstid. I kammarrätten gjordes ens. 2101
10.prövning av föreläggandets förenlighet med proportionalitetsprin-s. 2101
11.cipen, som den brukar förstås i förvaltningsrättsliga sammanhang.s. 2101
12.Prövningen rörde således huruvida Arbetsmiljöverkets krav var ända-s. 2101
13.målsenliga, nödvändiga på så vis att det saknades mindre ingripandes. 2101
14.alternativ samt proportionerliga i strikt mening. När det gällde frågans. 2101
15.om ändamålsenlighet hänvisade kammarrätten till RÅ 2010 ref. 101,s. 2101
16.se ovan, och fann att det fick anses sannolikt att hög arbetsbelastnings. 2101
17.och stress kan orsaka psykisk ohälsa. Eftersom Arbetsmiljöverkets kravs. 2101
18.vidare byggde på kommunens egna utredningar och viktningsmetoders. 2101
19.kunde de inte heller anses oproportionerliga i övrigt. Beslutet om före-s. 2101
20.läggande fastställdes.s. 2101
21.Några månader senare år 2012 meddelade kammarrätten i Sunds-s. 2101
22.vall dom i ett liknande mål rörande stress på ett socialkontor. Ar-s. 2101
23.betsmiljöverkets vitesföreläggande rörde bland annat att kommunens. 2101
24.i fråga skulle utföra vissa undersökningar av den psykosociala arbets-s. 2101
25.miljön, vidta de åtgärder som behövdes för att förebygga ohälsa blands. 2101
26.arbetstagarna utifrån vad som framkommit av undersökningarna,s. 2101
27.att åtgärderna minst skulle omfatta anpassningen av antalet ärendens. 2101
28.och ärende tyngd utifrån individuella förutsättningar så att arbetets. 2101
29.hanns med under ordinarie arbetstid och inom ramen för förvän-s. 2101
30.tade handläggnings tider samt att varje enskild arbetstagare skulle gess. 2101
31.möjlighet att medverka vid undersökningar, bedömningar och upp-s. 2101
32.rättande av handlingsplaner. Kammarrätten fann att kraven i föreläg-s. 2101
33.gandet var proportionerliga i förhållande till ändamålen med föreläg-s. 2101
34.gandet trots att kraven var ingripande och tog i anspråk resurser fråns. 2101
35.verksamheten. Kommunen hade även anfört att förelägganden inte vars. 2101
36.tillräckligt tydligt för att det klart skulle framgå vad som skulle görass. 2101
37.för att undvika att bli skyldig att betala vitet. Härvid konstaterades. 2101
38.kammar rätten att särskilt kravet avseende åtgärder (”vidta de åtgärders. 2101
39.som behövs för att förebygga ohälsa bland arbetstagarna utifrån vads. 2101
40.som kommit fram från undersökningarna”) och kravet rörande egets. 2101
41.86s. 2101
42.Stress som arbetsmiljörättsligt problem inflytande (”varje enskild arbetstagare ska ges möjlighet att medverka vid under sökningar, bedömningar samt upprättande av handlingsplaner”) var allmänt hållna. Kammarrätten bedömde emellertid att det torde vara svårt att precisera punkterna i föreläggandet på ett bättre sätt än vad Arbetsmiljö verket gjort. Domstolen konstaterade även att det saknades särskilda arbetsmiljöföreskrifter som reglerade den i målet aktuella typen av arbete vilket bidrog till svårigheten att precisera föreläggandet ytterligare. Mot bakgrund av detta avslog alltså kammarrätten kommunens överklagande.s. 2102
43.De två kammarrättsdomarna ovan ger uttryck för ett nytt sätt att se på stress som rättslig arbetsmiljöfråga i samband med tillsyn. Tidigare har den inte bedömts ägnad för att utgöra grund för krav i enskilda fall, se till exempel regeringsbeslutet avseende läkarsekreterarna. Med hänvisning till ett arbetsskademål konstaterar nu kammarrätten i göteborgsmålet att det är lämpligt och ändamålsenligt att ställa krav på minskad arbetsbelastning. Att Arbetsmiljöverket inte beslutat om föreskrifter mot stress ges anmärkningsvärt nog betydelse till fördel för samma myndighets krav i ett enskilt ifall i sundsvallsmålet.s. 2102
44.När det sedan gäller straffrättslig tillämpning av arbetsmiljörättsliga regler om psykosociala frågor prövades några år senare, år 2015, för första gången kränkande särbehandling som arbetsmiljöbrott i det så kallade krokommålet. En arbetstagare på en socialförvaltning tog sitt liv efter en längre tid av ohälsa som sades vara hänförlig till samarbetsproblem med en ny arbetsledare. Hovrätten bedömde visserligen att arbetstagarens två chefer varit oaktsamma eftersom de inte undersökt möjligheterna att anpassa arbetstagarens arbetsförhållanden, inte undersökt möjligheterna till omplacering, inte kartlagt arbetstagarens rehabiliteringsbehov och inte genomfört en mobbningsutredning på ett godtagbart sätt. Domstolen bedömde dock att oaktsamheten inte var straffbar med hänsyn till arbetstagarens egen inställning och svårigheterna att i praktiken åstadkomma tillfredsställande lösningar samt då det inte fanns några tydliga föreskrifter om hur mobbningsutredningar skulle genomföras. Även om målet alltså slutade med friande dom i hovrätten innebar krokommålet att psykosocialt relaterad ohälsa för första gången på allvar diskuterades som en straffrättslig fråga.s. 2102
45.87s. 2102
46.Peter Anderssons. 2103
47.Samtidigt pågick ytterligare ett projekt hos Arbetsmiljöverket meds. 2103
48.att ta fram föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön och tills. 2103
49.före byggande av stressrelaterad ohälsa. Denna gång bortsåg verkets. 2103
50.från protester från arbetsgivarhåll och den 31 mars 2016 trädde AFSs. 2103
51.2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft.s. 2103