1.I november 2010 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett mål om ersättning för arbetsskada, RÅ 2010 ref. 101. Trots att det handlade om ett socialförsäkringsmål, inte ett arbetsmiljömål, kom ett uttalande i domen att ges betydelse även avseende tolkning av arbetsmiljörättens regler. Domen behandlade en kvinnas sjukdomsbesvär som diagnosticerats som utmattningssyndrom. Domstolen fann visserligen inte att övervägande skäl talade för att ohälsan skulle anses orsakad av kvinnans arbete, men konstaterade på ett generellt plan att det mot bakgrund av vetenskapliga studier tillkomna på senare år fick ”anses sannolikt att hög arbetsbelastning och stress kan orsaka psykisk ohälsa”.s. 2100
2.År 2012 kom två kammarrättsavgöranden som behandlade förelägganden från Arbetsmiljöverket till förebyggande av stressrelaterad ohälsa på socialkontor i två kommuner, varvid Högsta förvaltningsdomstolens försiktiga uttalande ovan ges betydelse.s. 2100
3.Den första av dessa domar, en dom från kammarrätten i Göteborg, rörde ett föreläggande vid vite gentemot en kommun att bland an-s. 2100
4.85s. 2100
5.Peter Anderssons. 2101
6.nat utifrån egna utredningar och framtagna viktningsmetoder vidtas. 2101
7.åtgärder så att varje enskild handläggare avlastades de ärenden soms. 2101
8.utredningen visade var det största antal handläggaren kunde ansvaras. 2101
9.för samtidigt inom ordinarie arbetstid. I kammarrätten gjordes ens. 2101
10.prövning av föreläggandets förenlighet med proportionalitetsprin-s. 2101
11.cipen, som den brukar förstås i förvaltningsrättsliga sammanhang.s. 2101
12.Prövningen rörde således huruvida Arbetsmiljöverkets krav var ända-s. 2101
13.målsenliga, nödvändiga på så vis att det saknades mindre ingripandes. 2101
14.alternativ samt proportionerliga i strikt mening. När det gällde frågans. 2101
15.om ändamålsenlighet hänvisade kammarrätten till RÅ 2010 ref. 101,s. 2101
16.se ovan, och fann att det fick anses sannolikt att hög arbetsbelastnings. 2101
17.och stress kan orsaka psykisk ohälsa. Eftersom Arbetsmiljöverkets kravs. 2101
18.vidare byggde på kommunens egna utredningar och viktningsmetoders. 2101
19.kunde de inte heller anses oproportionerliga i övrigt. Beslutet om före-s. 2101
20.läggande fastställdes.s. 2101
21.Några månader senare år 2012 meddelade kammarrätten i Sunds-s. 2101
22.vall dom i ett liknande mål rörande stress på ett socialkontor. Ar-s. 2101
23.betsmiljöverkets vitesföreläggande rörde bland annat att kommunens. 2101
24.i fråga skulle utföra vissa undersökningar av den psykosociala arbets-s. 2101
25.miljön, vidta de åtgärder som behövdes för att förebygga ohälsa blands. 2101
26.arbetstagarna utifrån vad som framkommit av undersökningarna,s. 2101
27.att åtgärderna minst skulle omfatta anpassningen av antalet ärendens. 2101
28.och ärende tyngd utifrån individuella förutsättningar så att arbetets. 2101
29.hanns med under ordinarie arbetstid och inom ramen för förvän-s. 2101
30.tade handläggnings tider samt att varje enskild arbetstagare skulle gess. 2101
31.möjlighet att medverka vid undersökningar, bedömningar och upp-s. 2101
32.rättande av handlingsplaner. Kammarrätten fann att kraven i föreläg-s. 2101
33.gandet var proportionerliga i förhållande till ändamålen med föreläg-s. 2101
34.gandet trots att kraven var ingripande och tog i anspråk resurser fråns. 2101
35.verksamheten. Kommunen hade även anfört att förelägganden inte vars. 2101
36.tillräckligt tydligt för att det klart skulle framgå vad som skulle görass. 2101
37.för att undvika att bli skyldig att betala vitet. Härvid konstaterades. 2101
38.kammar rätten att särskilt kravet avseende åtgärder (”vidta de åtgärders. 2101
39.som behövs för att förebygga ohälsa bland arbetstagarna utifrån vads. 2101
40.som kommit fram från undersökningarna”) och kravet rörande egets. 2101
41.86s. 2101
42.Stress som arbetsmiljörättsligt problem inflytande (”varje enskild arbetstagare ska ges möjlighet att medverka vid under sökningar, bedömningar samt upprättande av handlingsplaner”) var allmänt hållna. Kammarrätten bedömde emellertid att det torde vara svårt att precisera punkterna i föreläggandet på ett bättre sätt än vad Arbetsmiljö verket gjort. Domstolen konstaterade även att det saknades särskilda arbetsmiljöföreskrifter som reglerade den i målet aktuella typen av arbete vilket bidrog till svårigheten att precisera föreläggandet ytterligare. Mot bakgrund av detta avslog alltså kammarrätten kommunens överklagande.s. 2102
43.De två kammarrättsdomarna ovan ger uttryck för ett nytt sätt att se på stress som rättslig arbetsmiljöfråga i samband med tillsyn. Tidigare har den inte bedömts ägnad för att utgöra grund för krav i enskilda fall, se till exempel regeringsbeslutet avseende läkarsekreterarna. Med hänvisning till ett arbetsskademål konstaterar nu kammarrätten i göteborgsmålet att det är lämpligt och ändamålsenligt att ställa krav på minskad arbetsbelastning. Att Arbetsmiljöverket inte beslutat om föreskrifter mot stress ges anmärkningsvärt nog betydelse till fördel för samma myndighets krav i ett enskilt ifall i sundsvallsmålet.s. 2102
44.När det sedan gäller straffrättslig tillämpning av arbetsmiljörättsliga regler om psykosociala frågor prövades några år senare, år 2015, för första gången kränkande särbehandling som arbetsmiljöbrott i det så kallade krokommålet. En arbetstagare på en socialförvaltning tog sitt liv efter en längre tid av ohälsa som sades vara hänförlig till samarbetsproblem med en ny arbetsledare. Hovrätten bedömde visserligen att arbetstagarens två chefer varit oaktsamma eftersom de inte undersökt möjligheterna att anpassa arbetstagarens arbetsförhållanden, inte undersökt möjligheterna till omplacering, inte kartlagt arbetstagarens rehabiliteringsbehov och inte genomfört en mobbningsutredning på ett godtagbart sätt. Domstolen bedömde dock att oaktsamheten inte var straffbar med hänsyn till arbetstagarens egen inställning och svårigheterna att i praktiken åstadkomma tillfredsställande lösningar samt då det inte fanns några tydliga föreskrifter om hur mobbningsutredningar skulle genomföras. Även om målet alltså slutade med friande dom i hovrätten innebar krokommålet att psykosocialt relaterad ohälsa för första gången på allvar diskuterades som en straffrättslig fråga.s. 2102
45.87s. 2102
46.Peter Anderssons. 2103
47.Samtidigt pågick ytterligare ett projekt hos Arbetsmiljöverket meds. 2103
48.att ta fram föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön och tills. 2103
49.före byggande av stressrelaterad ohälsa. Denna gång bortsåg verkets. 2103
50.från protester från arbetsgivarhåll och den 31 mars 2016 trädde AFSs. 2103
51.2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft.s. 2103