Stycket

34.Såväl schablontolkningarna som de dolda klausulerna är normativa konstruktioner, och en dold klausuls existens i det enskilda fallet kan knappast bevisas, kan man tänka. Den varierande terminologin markerar dock en viss ambivalens, i vart fall för det fall man menar sig tala om samma sak när man talar om dolda klausuler, tysta utfyllnadsregler, avtalsförutsättningar och så vidare. ”Utfyllnadsregler” signalerar att det rör sig om en rättsfråga, om den distinktionen mellan tolkning och utfyllning som terminologin anknyter till förstås som en skillnad mellan fakta (tolkning) och norm (utfyllning). Dolda klausuler (eller ”avtalsförutsättningar”) signalerar däremot att det rör sig om avtalsinne håll stammande från parternas gemensamma vilja, det vill säga ett faktum, en sakfråga. Arbetsdomstolen har, utan att egentligen sätta ner foten, i AD 2013 nr 29 (som bland flera frågor upptog huruvida ett brott mot diskrimineringslagen samtidigt utgjorde brott mot det gällande kollektivavtalet) antytt att frågan uppfattas som en bevisfråga i det att man inte finner ”utrett att bolagets agerande även inneburit ett brott mot detaljhandelsavtalet”. Motiveringen är dock snarare normativ, då det, mot vad arbetstagarparten gjort gällande, ”inte räcker” med att den omtvistade arbetsledningsåtgärden inneburit diskriminering för att den också ska anses vara i strid med kollektivavtalet.s. 2076