1.För annat än sådant som regleras särskilt i lagen om rättegången i ar-s. 2067
2.betstvister gäller rättegångsbalkens (1942:740) (RB) regler om dispo-s. 2067
3.sitiva tvistemål (se hänvisningen i 5 kap. 3 § LRA). Den centrala be-s. 2067
4.stämmelsen i rättegångsbalken därvid är 17 kap. 3 § RB enligt vilkens. 2067
5.dom inte må givas över annat eller mer än vad part i behörig ordnings. 2067
6.yrkat, och att dom inte heller (i dispositiva tvistemål) får grundas pås. 2067
7.omständighet som inte åberopats under huvudförhandlingen (17 kap.s. 2067
8.2 § RB). Ett undantag finns i 43 kap. 14 § RB, enligt vilken rättens. 2067
9.om den finner det nödvändigt att komplettera utredningen efter atts. 2067
10.huvudförhandlingen avslutats i enklare fall kan inhämta utredningens. 2067
11.på annat sätt än att hålla fortsatt huvudförhandling. Den möjlighetens. 2067
12.är avsedd att användas när oklarheter om vad som förevarit eller åbero-s. 2067
13.pas uppdagas under överläggningen eller när domen skrivs, dock intes. 2067
14.för att parter i efterhand ska kunna åberopa nya omständigheter soms. 2067
15.förbisetts.s. 2067
16.I 1928 års lag om arbetsdomstol var Arbetsdomstolens möjlighets. 2067
17.att inhämta egen utredning mer omfattande. Arbetsdomstolen ägdes. 2067
18.då själv enligt 21 §, om den fann det erforderligt, kalla vittne ochs. 2067
19.sörja för fullständig utredning. Den utredningsmöjligheten motive-s. 2067
20.rades av att en dom i en tvist om kollektivavtal kunde komma att blis. 2067
21.52s. 2067
22.Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning … prejudicerande för andra än parterna. Det gäller ju dock alltjämt, men alltså utan någon särskild möjlighet för Arbetsdomstolen att föranstalta om utredning. Möjligheten avskaffades i och med införandet av lagen om rättegången i arbetstvister, eftersom det ansågs betänkligt att Arbetsdomstolen skulle ha större möjligheter att självmant inhämta bevisning än vad som medgavs av rättegångsbalkens regler i dispositiva tvistemål. De möjligheter till materiell processledning som ändå finns ansågs räcka, och utredningen tänkte sig att det också var så Arbetsdomstolen förfarit. En skillnad från de processrättsliga reglerna i rättegångsbalken som ansågs böra behållas var möjligheten att bereda parter i ett kollektivavtal möjlighet att yttra sig när målet gäller innebörden av ett avtal som hämtat sin innebörd från parternas avtal, en regel som återfinns i 5 kap. 1 § LRA. Kollektivavtalstolkningens prejudicerande funktion är alltså inbyggd i de processuella reglerna.s. 2068