arbetsgivarbegreppet

1.En hypotetisk fråga om skydd för den fackliga verksamheten i be-s. 2177

2.manningskontext. Ponera att ett kundföretag uppmärksammar hurs. 2177

3.en inhyrd arbetstagare agiterar för att arbetstagarna hos inhyraren skas. 2177

4.organisera sig fackligt. Inhyraren beslutar med anledning av detta atts. 2177

5.bestraffa den inhyrda genom att a) omfördela den inhyrda arbetstaga-s. 2177

6.ren till andra och sämre arbetsuppgifter, eller b) kontakta bemannings-s. 2177

7.företaget och avbryta inhyrningen av just den aktuella arbetstagaren.s. 2177

8.Frågeställningen aktualiserar reglerna om föreningsrätt i MBL: ens. 2177

9.arbetstagare har verkat för sin arbetstagarorganisation (jfr 7 § MBL).s. 2177

10.Kränkning av föreningsrätten föreligger om någon på arbetsgivar sidans. 2177

11.vidtar åtgärd till skada för en arbetstagare med anledning av att dennas. 2177

12.har utnyttjat sin rätt att verka för sin organisation (se 8 § MBL). Över-s. 2177

13.trädelse av lagen är sanktionerat med allmänt och ekonomiskt skade-s. 2177

14.stånd (54–55 §§ MBL).s. 2177

15.I exemplet har en arbetstagare agerat för sin organisation och blivits. 2177

16.bestraffad för det (dvs. åtgärd med föreningsrättskränkande motiv).s. 2177

17.162s. 2177

18.Arbetsgivarbegreppet: från välfärdsstat till plattformsekonomi Hur förhåller sig denna situation till MBL:s regler om föreningsrättskränkning?s. 2178

19.Arbetsgivare är bemanningsföretaget, och inte inhyraren. Enligt praxis och doktrin ska, för att det ska kunna vara fråga om föreningsrättskränkning, åtgärden ha ”vidtagits av någon som antingen agerat på uppdrag av bolaget eller haft en sådan ställning i bolaget att denne kan sägas företräda bolaget i dess egenskap av arbetsgivare, t.ex. genom att ha rätt att besluta i frågor som rör andra anställda”. Kundföretaget anses representera bemanningsföretaget i frågor som avser arbetsledning, eller med andra ord; arbetsledningsrätten delegeras från arbetsgivare till inhyrare. Det betyder att åtgärden att fördela sämre arbetsuppgifter till exemplets fackligt engagerade inhyrda arbetstagare ska anses utgöra en föreningsrättskränkning begången av en representant för bemanningsföretaget, som därför är det subjekt som ska stå för skadeståndet.s. 2178

20.När bemanningsföretaget – arbetsgivaren – i den här situationen följer kundföretagets order att återta den uthyrda arbetstagaren uppstår skadeståndsskyldighet för egen del (dvs. inte på grund av annans handlande som i exemplet ovan).s. 2178

21.Vad gäller för den händelse att den uthyrda arbetstagaren, med anledning av återsändandet, blir uppsagd av bemanningsföretaget? Uppsägningar av anställningsavtal som sker med föreningsrättskränkande motiv kan ogiltigförklaras med stöd av MBL:s regler till skydd för föreningsrätten. Frågan blir då om bemanningsföretaget kan tillgodoräknas det subjektiva rekvisit som inhyraren haft.s. 2178

22.MBL:s reglering av skyddet mot föreningsrättskränkande åtgärder har inte direkt samordnats med lagstiftningen som genomför EU:s bemanningsdirektiv 2008/104/EG.s. 2178

23.En kan anse att det skulle strida mot bemanningsarbetets likabehandlingsprincip om inhyrda arbetstagare inte hade samma fören-s. 2178

24.163s. 2178

25.Niklas Selbergs. 2179

26.ingsrättsliga skydd i relation till inhyraren som dennes arbetstagare.s. 2179

27.Eftersom det är uthyrarens ansvar – vid äventyr av skadestånd – att ses. 2179

28.till att den uthyrda arbetstagaren tillförsäkras de arbets- och anställ-s. 2179

29.ningsvillkor som följer av likabehandlingsprincipen framstår det soms. 2179

30.oklart vilken effekt denna regel kan ha för inhyrdas föreningsrätt.s. 2179

31.Uthyraren kan i avtalet med inhyraren kräva garantier för de uthyrdass. 2179

32.föreningsrätt.s. 2179

33.Enligt personaluthyrningslagen har kundföretaget vissa skade-s. 2179

34.ståndssanktionerade skyldigheter direkt mot de inhyrda. Åtgärders. 2179

35.inom detta område kan således inte uppfattas ske med stöd av delega-s. 2179

36.tion från bemanningsföretaget/arbetsgivaren. Vad gäller då om kund-s. 2179

37.företaget begår föreningsrättskränkande åtgärder inom ramen för sins. 2179

38.egen behörighet? Vad är lex specialis här? Vilken aspekt av det inträf-s. 2179

39.fade ska en ta fasta på? Gärningens karaktär av angrepp på organisa-s. 2179

40.tionen, eller kundföretagets självständiga roll? Ska skadeståndet utgås. 2179

41.enligt uthyrningslagen eller MBL? Rättsläget får väl sägas vara oklart.s. 2179

42.MBL anknyter nära till anställningsförhållandet (t.ex. 1 § 1 st.),s. 2179

43.och ifråga om föreningsrätten är förarbetena tydliga med att skyddets. 2179

44.avser befintliga anställningsrelationer. Eftersom syftet med denna av-s. 2179

45.gränsning var att utesluta just arbetssökande ur reglerna, är det intes. 2179

46.otänkbart att väcka frågan om en tolkningsvis tillämpning av MBLs. 2179

47.på andra än parter i anställningsavtal. En kan vidare reflektera övers. 2179

48.om en inhyrd arbetstagare kan uppfattas som en sådan jämställd upp-s. 2179

49.dragstagare som äger direkt skydd för sin föreningsrätt i relation tills. 2179

50.subjektet denne utför arbete åt. Redan de grundläggande reglerna förs. 2179

51.bemanningsarbete ska innebära att en inhyrd, utan att vara anställds. 2179

52.hos inhyraren, utför arbete åt inhyraren och ”har en ställning av vä-s. 2179

53.sentligen samma slag som en anställd” (1 § 2 st. MBL). Hos inhyra-s. 2179

54.ren karaktäriseras bemanningsarbete av frånvaron av anställningsavtals. 2179

55.i kombination med likheter mellan arbetstagare och inhyrd personal.s. 2179

56.164s. 2179

57.Arbetsgivarbegreppet: från välfärdsstat till plattformsekonomi MBL:s regler om jämställda uppdragstagare ger sannolikt ett direkt skydd för inhyrda arbetstagares föreningsrätt i relation till inhyraren.s. 2180

58.MBL:s skydd för föreningsrätten överflyttades från 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt och tillkom under en tid då uppsägningsrätten var fri och personaluthyrning kriminaliserad. Just inhyrda arbetstagares föreningsrättsskydd framstår därför som en fråga för lagstiftaren att ta sig an.s. 2180

59.Avslutningsvis är det intressant att notera att EU-stadgans reglering av föreningsfrihet, som ger rätt till ”var och en att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen” (art. 12.1), inte är avhängig någon distinkt partsställning. Ett föreningsrättsligt skydd för inhyrda hade inte inneburit att någon ny kategori arbetspresterande gavs skydd – de inhyrda är ju arbetstagare – utan om att utöka det till att avse en annan huvudman, dvs. inhyraren. Framtiden får utvisa vilken betydelse stadgan kan komma att ha på den här punkten.s. 2180