Jfr t.ex. AD 2008 nr 3.
Hänvisas från p. 23 (s. 2115)
1.Arbetsgivaren ska enligt (bl.a.) 11 § medbestämmandelagen ta initiativ till förhandling med arbetstagarorganisationen i vissa frågor. Här begränsar jag mig till den del som rör viktigare förändring av verksamheten (verksamhetsfallet). Den största nyheten med medbestämmandelagen var skyldighet för arbetsgivaren att involvera arbetstagarna i beslutsfattandet, och att beslut inte fick fattas förrän förhandlingars. 2114
2.99s. 2114
3.Erik Sjödins. 2115
4.avslutats; den s.k. uppskovsskyldigheten. Den primära förhandlings-s. 2115
5.skyldigheten ledde till ett antal uppmärksammande domstolsavgöran-s. 2115
6.den strax efter det att lagen trätt ikraft.s. 2115
7.11 § medbestämmandelagen genomför ett flertal av direktiven oms. 2115
8.arbetstagarinflytande; direktivet om kollektiva uppsägningar, verk-s. 2115
9.samhetsövergångsdirektivet och samrådsdirektivet. 11 § medbe-s. 2115
10.stämmandelagen och de tre olika direktivens bestämmelser om arbets-s. 2115
11.tagarinflytande överensstämmer med varandra på så sätt att de handlars. 2115
12.om att involvera arbetstagarna genom sina representanter i arbets-s. 2115
13.givarnas beslut. Här ger jag två exempel där EU-arbetsrätten i form avs. 2115
14.de tre direktiven har direkt påverkan på 11 § medbestämmandelagen.s. 2115
15.Vid vilken tidpunkt som arbetsgivare ska ta initiativ till förhand-s. 2115
16.lingar med arbetstagarorganisationer före en arbetsbristuppsägning ärs. 2115
17.avgörande, bland annat för vilka möjligheter det finns för att övervägas. 2115
18.alternativa lösningar. Direktivet om kollektiva uppsägningar anger atts. 2115
19.samråd ska ske när arbetsgivaren ”överväger” kollektiva uppsägningar,s. 2115
20.och medbestämmandelagen anger förhandlingar ska ske ”innan ar-s. 2115
21.betsgivaren fattar beslut”. Att det föreligger förhandlingsskyldighet vids. 2115
22.arbetsbristuppsägningar är i och för sig klart, och den tvistiga frågan is. 2115
23.dessa situationer är om förhandlingen inletts vid rätt tidpunkt.s. 2115
24.En utgångspunkt för samspelet mellan nationell rätt och EU-rätt ärs. 2115
25.att det aktuella direktivet är ett minimidirektiv som inte hindrar med-s. 2115
26.lemsstaterna från att anta för arbetstagarna mer förmånliga regler.s. 2115
27.Detta innebär att avvikelser ”uppåt” är förenliga med EU-rätten.s. 2115
28.100s. 2115
29.EU-arbetsrätten i medbestämmandelagens. 2116
30.Av förarbetena till medbestämmandelagen framgår att ordvalet ”innan” är ägnat att markera att förhandling ska ske innan arbetsgivaren själv bildat sig en uppfattning, och att förhandlingen ska ingå som ett led i beredningen av beslutet. Arbetsgivaren är i alla händelser berättigad att själv undersöka saken, och ta ställning till vilka alternativ som föreligger. Av Arbetsdomstolens praxis framgår bl.a. att arbets givaren lojalt ska skapa utrymme för förhandlingarnas genomförande.s. 2116
31.EU-domstolens praxis förtydligar vid vilken tidpunkt som arbetsgivaren ska ta initiativ till förhandlingar. I målet C-44/08 Fujitsu Siemens har EU-domstolen behandlat förhandlingsskyldigheten enligt direktivet om kollektiva uppsägningar i en koncernsituation. EUdomstolens centrala uttalande är:s. 2116
32.Artikel 2.1 i direktiv 98/59 ska tolkas så, att antagandet, inom ramens. 2116
33.för en företagskoncern, av strategiska beslut eller förändringar i verk-s. 2116
34.samheten som tvingar arbetsgivaren att överväga eller planera kollektivas. 2116
35.uppsägningar medför att denna arbetsgivare blir skyldig att överläggas. 2116
36.med arbetstagarrepresentanterna. Rekvisitet ”innan” i 11 § medbestämmandelagen tolkas således på samma sätt som EU-domstolen tolkat inflytandedirektivets tidpunkt för dotterbolagets skyldighet att ta initiativ till förhandling med arbetstagarorganisation inför en förestående arbetsbristuppsägning. EUdomstolens uttalande är även det väl förenligt med förarbetsuttalandet om att arbetsgivare måste ha möjlighet att själv bedöma situationen och undersöka alternativ. Jag anser inte att det här föreligger någon skillnad såvitt gäller tidpunkten i den bemärkelsen att nationell rätt skulle vara förmånligare för arbetstagarna. I denna situation kan således EU-rätten utan svårigheter sammanjämkas med medbestämmandelagen.s. 2116
37.101s. 2116
38.Erik Sjödins. 2117