Citat i kontext

4 · Tolkningen av kollektivavtal i Arbetsdomstolen

Fotnot 162

Se till exempel AD 2010 nr 2, som gällde frågan om så kallade delade turer var förbjudna enligt ett visst kollektivavtal. Mot utgångspunkten att arbetsgivaren såsom allmän utgångspunkt har rätt att leda och fördela arbetet och som ett utflöde av det bestämma arbetstidens förläggning fann Arbetsdomstolen att kärandeparten inte lyck- ats visa att avtalet ifråga innehöll något förbud mot delade turer.

Hänvisas från p. 16 (s. 2071)

Tolkningen och bevisningen

1.Utgångspunkten i dispositiva tvistemål är att den som hävdar att ett visst förhållande föreligger ska bevisa det, det vill säga styrka (om inte beviskravet av någon anledning är sänkt) de omständigheter som parten menar ska ligga till grund för domstolens bedömning av den rättsliga frågan. Regelns innehåll behöver däremot inte, och kan inte heller, bevisas. Domstolen ordnar också de sålunda bevisade omständigheterna under den regel som den finner (til)lämplig (jura novit curia). Det kan vara så att distinktionen mellan regel och omständighet, eller mellan rättsfrågor och sakfrågor, är tydligare och mer okomplicerad när omständigheter ska subsumeras under en lagregel än när regeln härleds ur avtal. Om tvisten gäller avtalets innehåll gäller den samtidigt just frågan om vilken regeln är, härledd ur vad parterna sagts. 2068

2.53s. 2068

3.Mikael Hanssons. 2069

4.och gjort – det vill säga omständigheter som ska bevisas. Vad som hars. 2069

5.sagts, gjorts och annars förevarit ska bevisas, vad det betyder rättsligts. 2069

6.kan inte i och för sig bevisas. Däremot lär den regel parten hävdars. 2069

7.följer av avtalet behöva påstås för att domstolen ska kunna lägga dens. 2069

8.till grund för den rättsföljd som parten har yrkat. Domstolen har atts. 2069

9.välja mellan två sinsemellan oförenliga utfall av tolkningen, den kans. 2069

10.inte under åberopande av den strax ovan nämnda maximen hävda atts. 2069

11.en tredje tolkning är den riktiga – domstolen känner rätten, parternas. 2069

12.känner avtalet.s. 2069

13.Arbetsdomstolens schema för tolkning av kollektivavtal är, får mans. 2069

14.nog säga, tämligen etablerat. I det följande diskuterar jag några tolk-s. 2069

15.ningsstrategier som kan identifieras i Arbetsdomstolens tolknings-s. 2069

16.verksamhet. Genomgången utgår från om tolkningsstrategierna ärs. 2069

17.deskriptiva eller normativa till sin karaktär, det vill säga om legitimi-s. 2069

18.teten hänför sig till normativa eller deskriptiva argument. Det måstes. 2069

19.dock markeras att distinktionerna som sådana knappast håller streck.s. 2069

20.Avtalet är både normativt och faktiskt, eller ingetdera. En indelnings. 2069

21.av tolkningsstrategier i normativa och deskriptiva kan inte kan göras. 2069

22.anspråk på att vara annat än en övning – om än en belysande sådan.s. 2069

Processen och tolkningens utgångpunkt

1.Det sätt på vilket processen läggs upp ger Arbetsdomstolen verktyg atts. 2069

2.avgöra tolkningstvisten i en viss riktning. Utgångspunkten för bevis-s. 2069

3.bördan är att var part ska (be)visa omständigheter till stöd för det soms. 2069

4.hävdas. Käranden måste alltså, för att nå framgång, styrka sin talan.s. 2069

5.Vilken part som är kärande kan på så vis få avgörande betydelse förs. 2069

6.tvistens utgång. Kanske särskilt illustrativa är mål om stridsåtgärderss. 2069

7.lovlighet, där svarandeparten gjort en fredspliktsinvändning grundads. 2069

8.på att den varslade stridsåtgärden strider mot en bestämmelse oms. 2069

9.54s. 2069

10.Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning … fredsplikt i kollektivavtalet. Eftersom fredsplikten i sådana fall ges av kollektivavtalet (fredsplikt följer av kollektivavtalet, dess gränser kommer alltså att sammanfalla med fredsplikten) blir tolkningen av avtalet avgörande. När den angripande parten möts av en (i god tro framställd) fredspliktsinvändning blir stridsåtgärden olovlig såsom stridande mot 41 § 1 st. 1 p. MBL. Den angripande parten kan då i sin tur väcka talan i Arbetsdomstolen med begäran att Arbetsdomstolen ska fastslå att den varslade åtgärden inte strider mot kollektivavtalet. Det ovan berörda intresset av snabbhet gör sig särskilt gällande i dessa fall, och en sådan talan avgörs ofta interimistiskt (enligt 15 kap. 3 § RB). Den skyndsamma handläggningen innebär att underlaget inte kan bli så omfattande som i en vanlig handläggning av målet. Den angripande parten har dock, redan utan tidsnöden, uppförsbacke på tre sätt; För det första sker tolkningen inte bara i ett sammanhang då parternas vilja ska förverkligas, utan också och kanske framförallt mot bakgrund av kollektivavtalsrättens nedärvda intresse av fredsplikt. För det andra ska parten som kärande visa att kollektivavtalet inte har den av motparten hävdade innebörden, vilket för det tredje är särskilt svårt när utgångspunkten för tolkningen är att träffade kollektivavtal utgör heltäckande regleringar inom sitt område.s. 2070

11.55s. 2070

12.Mikael Hanssons. 2071

13.Den berörda utgångspunkten visar sig även utan den ganska sär-s. 2071

14.egna fredspliktsfrågan. Kollektivavtalet som fullständig reglering till-s. 2071

15.sammans med arbetsledningsrätten som antas gälla i avtalets ”tysta”s. 2071

16.delar ger en presumtion som måste brytas av kärandeparten. Arbets-s. 2071

17.domstolen behöver alltså inte vara uttryckligt normativ, utan den kans. 2071

18.beskriva de rättsliga utgångspunkterna såsom de föreligger och for-s. 2071

19.mulera tolkningsberättelsen utifrån dem. Det normativa ges av dens. 2071

20.rättsliga kontext i vilken tolkningen sker.s. 2071

Parterna och tolkningens utgångspunkt

1.4.3.1 Gemensam partsavsikts. 2071

2.Utgångspunkten för (kollektiv)avtalstolkningen i Arbetsdomstolen ärs. 2071

3.att avtalet och dess innehåll ges av vad parterna gemensamt åsyftat, dets. 2071

4.vill säga den gemensamma partsavsikten. Det som avses är då hur dennas. 2071

5.kommer till uttryck i vad företrädare för parterna sagt och gjort, vilkets. 2071

6.parterna kan föra bevisning om, bevisning som alltså ligger till grunds. 2071

7.för den rättsliga bedömningen av vad parterna avsett – det vill sägas. 2071

8.avtalets innebörd.s. 2071

9.Istället för ”partsavsikt” kan uttrycket ”partsuppfattning” användas,s. 2071

10.som för att markera att det handlar om en uppfattning om ett avtalsin-s. 2071

11.nehåll utanför parternas egna idévärldar. Det skulle i så fall innebäras. 2071

12.en något annorlunda syn på avtalet än den som bygger på att avta-s. 2071

13.let består av den gemensamma partsavsikten. ”Partsavsikt” tycks varas. 2071

14.det vanligaste uttrycket, men någon gång (AD 2018 nr 63) användss. 2071

15.56s. 2071

16.Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning … begreppen omväxlande och som det får förstås synonymt, så några mer långtgående slutsatser om Arbetsdomstolens avsikter och uppfattningar om partsavsikt- respektive uppfattning kan man knappast dra. Uttrycken är dock inte obetydliga, och de kan knytas till synen på avtalet. En uppfattning, rimligen också en partsuppfattning, kan ju vara fel, det kan dock inte en avsikt. Genom att tala om partsuppfattning istället för om partsavsikt har Arbetsdomstolen överbryggat fakta-normdistinktionen genom att omformulera en norm (en avsikt som ger avtalets innehåll) till ett faktum (en uppfattning om avtalets innehåll). En partsuppfattning ger Arbetsdomstolen relativt sett större inflytande än om avtalet bestått av de samstämmiga partsavsikterna. Parterna kommer med den synen bara att äga tolkningen genom den ram som processen sätter, det vill säga att inte föra in mer till Arbetsdomstolens bedömning än vad som gynnar deras sak. Inom dessa ramar står det dock Arbetsdomstolen fritt att värdera bevisningen och dra rättsliga slutsatser. 4.3.2 Partsbruk och avtalstillämpning Om inte någon gemensam partsavsikt kan fastställas på grundval av vad som förevarit vid själva avtalstillfället kan parternas tillämpning av avtalet användas för att belysa avtalets innebörd. Tillämpningen måste då vara gemensam på så sätt att den ena partens tillämpning (antagligen typiskt sett arbetsgivarens) måste vara känd för den andra parten (antagligen typiskt sett en central arbetstagarorganisation). Den sistnämnda parten måste också ha godkänt eller tolererat tillämpningen utan att invända mot den. Bevisbördan för vad som känts till och vad som i faktisk mening godtagits lär åvila den som framställer påståendet. Här gör sig skillnaden mellan ett krav på dolus (insikt) och ett krav på culpa (vad motparten borde har känt till) gällande. Om kravet läggs på dolus är fokus tydligare på de konkreta parterna och deras beteenden och funktionen att slita tvisten, medan om kravet formuleras i culpatermer kan fokus läggas mer på prejudikatfunktionen. De centrala parterna kan då till exempel inte hålla sig i okunskap om tilllämpningen på lokal nivå för att sedan hävda sin tolkning. Det är förstås inte så att en av en prejudikatinstans eller någon annan given regel av innebörd att en part kan hålla sig i okunskap är mindre normativ eller mindre hanterbar än en regel av innebörd att samma part intes. 2072

17.57s. 2072

18.Mikael Hanssons. 2073

19.kan hålla sig i okunskap, men den flyttar utgångspunkten från kravs. 2073

20.på insikt för avtalsverkan (dolus) till avtalsverkan som sanktion för etts. 2073

21.oönskat beteende (culpa). Det ligger väl i linje med tanken att Arbets-s. 2073

22.domstolens kollektivavtalstolkning går ut på att ge regler för parternas. 2073

23.vid deras förhandlingar om kollektivavtal, en prejudikatfunktion soms. 2073

24.går utöver intresset av att slita tvisten i det enkilda fallet.s. 2073

25.Tidsligheten är lite speciell när det gäller partsbruk, i det att beteen-s. 2073

26.den efter avtalsslutet används för att belysa vad som överenskommitss. 2073

27.vid det tillfället. Det är förstås en idealbild som därmed upprätthålls,s. 2073

28.och med en pragmatisk syn på avtalstolkningen så spelar det nog ingens. 2073

29.avgörande roll. I den idealbildens mening är fokus på avtalstillfället,s. 2073

30.eftersom parternas beteenden måste kunna härledas dit och till den ge-s. 2073

31.mensamma partsviljan. En avtalstillämpning i strid med avtalets inne-s. 2073

32.börd får därför inte avtalsverkan, det vill säga endera parten kan intes. 2073

33.hävda rätt till en tillämpning som inte motparten uttryckligen eller pås. 2073

34.annat sätt godkänt som avtalsinnehåll.s. 2073

35.Användningen av partsbruk begränsas också av andra ändamål, så-s. 2073

36.som upprätthållandet av kravet på skriftform i 23 § MBL. I tillämp-s. 2073

37.ningen av formkravet har Arbetsdomstolen ett normativt verktyg, väls. 2073

38.ägnat att begränsa parternas autonomi. En tillämpning av regler i strids. 2073

39.med avtalet får alltså ingen verkan, med mindre den tillämpningen kans. 2073

40.hänföras till avtalet. Domstolen avgränsar det normativa utrymmes. 2073

41.58s. 2073

42.Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning … den därvid tar sig mot att parterna inte gjort gällande vissa rättsföljder av motpartens påstådda kännedom om tillämpningen.s. 2074

Avtalstexten och tolkningens utgångspunkt

1.4.4.1 Ordalydelsen Det visar sig ofta att en gemensam partsavsikt inte kan fastställas, vare sig med ledning av förhållandena vid avtalstillfället eller efterkommande handlanden. Istället får bevisningen inriktas på sådana bevisfakta som belyser partsavsikten – till exempel ordalydelsen. Frågan om avtalstextens förhållande till avtalet har ytterst med definitionen på ett avtal att göra, en definition som är underförstådd. Legaldefinitionen i 23 § MBL ger inte annat än att ett kollektivavtal (bland annat) måste vara upptaget i skriftlig form (se strax ovan), men den säger inte något om den bakomliggande definitionen av avtalet.s. 2074

2.Med en avtalsdefinition som går ut på att avtalet utgörs av den gemensamma partsavsikten ska också tolkningen av ordalydelsen belysa den. Avtalets ordalydelse blir ett sakförhållande, som tack vare formkravet i allmänhet ganska lätt låter sig bevisas. Ordalydelsens innebörd är däremot en fråga parterna kan argumentera om och föra bevisning om tolkningsdata till stöd för deras tolkning (till exempel ett visst språkbruk i branschen), men fastställandet av textens innebörd är en rättsfråga som domstolen avgör på grundval av parternas argumentation. För den operationen kan ett antal mer eller mindre preciserade principer, till exempel ifråga om termers användning i en viss bransch eller allmänt språkbruk ställas upp. Om något är ett faktum (en sakfråga) eller en norm (en rättsfråga) beror dock också på hur det används, var i tolkningsberättelsen det befinner sig. Ordalydelsen (vars innebörd då redan fastslagits i en normativ, om än ofta underförstådd, tolkningsoperation) kan till exempel också användas som ut-s. 2074

3.59s. 2074

4.Mikael Hanssons. 2075

5.gångspunkt för en bevisregel. Den som hävdar att avtalet har en annans. 2075

6.innebörd än vad som framgår av ordalydelsen har bevisbördan för dets. 2075

7.påståendet. Avtalsinnehållet, det verkliga som alltså inte nödvändigtviss. 2075

8.är lika med ordalydelsen, blir därmed ett faktum.s. 2075

9.4.4.2 ”Schablontolkningar”, ”in-dubiotolkningar” och dolda klausulers. 2075

10.Ibland, eller kanske rättare i en viss tradition, talas om ”schablontolk-s. 2075

11.ningar” eller ”in-dubiotolkningar. Tanken är att en schablontolknings. 2075

12.växer fram i praxis genom att två eller flera liknande kollektivavtalsbe-s. 2075

13.stämmelser tolkas likadant. Den tolkningen blir sedan prejudicerandes. 2075

14.för senare tolkningar på så sätt att det på något sätt krävs starkt stöd is. 2075

15.omständigheterna i det enskilda fallet för att frångå dem.s. 2075

16.Ett särskilt verktyg i den kollektivavtalsrättsliga lådan är de ”doldas. 2075

17.klausulerna”, eller ”tysta utfyllnadsreglerna”. Terminologin kan, lik-s. 2075

18.som för schablontolkningarna, variera. Kanske belyser just den varie-s. 2075

19.rande terminologin den inneboende svårigheten som såväl de doldas. 2075

20.klausulerna som schablontolkningarna har att finna sin plats i dets. 2075

21.teoretiska strukturerna som en beskrivning av tolkningsverksamhetens. 2075

22.oundvikligen består av. Det kan i sin tur belysa dess prejudicerandes. 2075

23.karaktär. Det handlar inte om att legitimera parternas vilja eller någots. 2075

24.annat som bindande kraft, utan att ge domstolen normativa verktyg –s. 2075

25.och arbetsrätten har länge berömt sig om att vara just praktisk, befriads. 2075

26.från teoretiska konstruktioner.s. 2075

27.De dolda klausulerna har sedan länge använts för att låta fredsplik-s. 2075

28.ten omfatta arbetsgivarens rätt enligt kollektivavtal att leda och fördelas. 2075

29.arbetet, och de har använts för att ge praxisskapade regler (till exempels. 2075

30.bastubadarprincipen) starkare sanktioner än vad som annars skulle stås. 2075

31.till buds. Fokus är på att skapa eller legitimera regler, alltså en preju-s. 2075

32.60s. 2075

33.Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning … dicerande verksamhet. Det hävdas då och då från tvistande parter att en eller annan regel ska anses vara en dold klausul i kollektivavtal, i det att arbetsledning som utövats i strid med lag och god sed på arbetsmarknaden kan sanktioneras som kollektivavtalsbrott.s. 2076

34.Såväl schablontolkningarna som de dolda klausulerna är normativa konstruktioner, och en dold klausuls existens i det enskilda fallet kan knappast bevisas, kan man tänka. Den varierande terminologin markerar dock en viss ambivalens, i vart fall för det fall man menar sig tala om samma sak när man talar om dolda klausuler, tysta utfyllnadsregler, avtalsförutsättningar och så vidare. ”Utfyllnadsregler” signalerar att det rör sig om en rättsfråga, om den distinktionen mellan tolkning och utfyllning som terminologin anknyter till förstås som en skillnad mellan fakta (tolkning) och norm (utfyllning). Dolda klausuler (eller ”avtalsförutsättningar”) signalerar däremot att det rör sig om avtalsinne håll stammande från parternas gemensamma vilja, det vill säga ett faktum, en sakfråga. Arbetsdomstolen har, utan att egentligen sätta ner foten, i AD 2013 nr 29 (som bland flera frågor upptog huruvida ett brott mot diskrimineringslagen samtidigt utgjorde brott mot det gällande kollektivavtalet) antytt att frågan uppfattas som en bevisfråga i det att man inte finner ”utrett att bolagets agerande även inneburit ett brott mot detaljhandelsavtalet”. Motiveringen är dock snarare normativ, då det, mot vad arbetstagarparten gjort gällande, ”inte räcker” med att den omtvistade arbetsledningsåtgärden inneburit diskriminering för att den också ska anses vara i strid med kollektivavtalet.s. 2076

Rätten och tolkningens utgångspunkt

1.Genomgången började med en hänvisning till Folke Schmidts pläderande för införandet (grundat på existensen av) en culparegel för tolkningen. Där kan genomgången också lämpligen avslutas. Arbetsdomstolen talar ganska obehindrat i termer av vad parter borde insett i fråga om den andres insikter – det vill säga ord som antyder en culparegel. Det kan förstås invändas att det inte spelar någon större roll om man säger att någon ”borde ha insett” det ena eller det andra, ellers. 2076

2.61s. 2076

3.Mikael Hanssons. 2077

4.om någon ”måste ha insett” detta. För utgången i det enskilda fallets. 2077

5.kan det säkert också vara så, men för vilka möjligheter tolkningen gers. 2077

6.är det inte obetydligt. Skillnaden är mellan sakfråga och rättsfråga,s. 2077

7.mellan att på grundval av den bevisning parterna förebringat slitas. 2077

8.tvisten eller att (också, den enskilda tvisten avgörs naturligtvis också)s. 2077

9.ge tolkningen prejudicerande verkan, mellan fakta och norm. Ocksås. 2077

10.detta ligger i linje med den ovan nämnda uppfattningen att Arbets-s. 2077

11.domstolens tolkningsverksamhet mer än att slita tvisten i det enskildas. 2077

12.fallet går ut på att ge normer för parternas avtalsförhandlingar. Etts. 2077

13.sådant synsätt, som helt och hållet erkänner kollektivavtalstolkningens. 2077

14.som en normativ verksamhet, närmast bygger på eller förutsätter exis-s. 2077

15.tensen av en culparegel för kollektivavtalstolkning.s. 2077

16.I linje med en syn på kollektivavtalstolkning som en normativ verk-s. 2077

17.samhet ligger användningen av ”hjälpregler”, det vill säga i princips. 2077

18.oklarhetsregeln och (mera sällan) minimumregeln. Oklarhetsregeln,s. 2077

19.som går ut på att den som är upphov till en oklar bestämmelse fårs. 2077

20.vidkännas en tolkning i motpartens favör, ligger nära en allmän culpa-s. 2077

21.regel. Den kan också, både vad gäller kollektivavtalstolkning och all-s. 2077

22.män avtalsrätt, ligga nära eller uppfattas som en klargöranderegel soms. 2077

23.i sin tur ligger ännu närmare en culparegel. Arbetsdomstolen kans. 2077

24.vara uttryckligt normativ också i användningen av dylika hjälpregler,s. 2077

25.men de innehåller en begränsning i det att de måste användas som ens. 2077

26.sista utväg för att slita den enskilda tvisten när parternas egna uttrycks. 2077

27.inte ger tillräcklig ledning. Prejudikatet kan därför inte vara vidare äns. 2077

28.att det markerar regelns existens, omständigheterna i kommande falls. 2077

29.måste inordnas under den regeln – vilket ju gäller all tolkning och alls. 2077

30.rättstillämpning.s. 2077