Se till exempel AD 2016 nr 31, i vilket arbetstagarsidan varslat om stridsåtgärder till stöd för krav på ”flexpension” i samband med förhandlingar om ett nytt kollektiv- avtal om anställningsvillkor. Parterna var dock bundna av ett kollektivavtal om ålders- pension (”ITP-avtalet”), och Arbetsdomstolen fann, innan visst stöd i ordalydelsen för den slutsatsen presenterades, att ”ITP-avtalets ordalydelse antyder inte annat än att avtalet är en fullständig reglering av vilka avgifter arbetsgivarna ska betala för be- rörda arbetstagares ålderspension.” Utgångspunkten för tolkningen av kollektivavtalet belyses av de interimistiska besluten i AD 2017 nr 37 (där fredspliktsinvändningen grundade sig på britanniaprincipen) och AD 2016 nr 70 (där fredspliktsinvändningen grundade sig på art. 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och friheten att tillhandahålla tjänster). Det förtjänar att påpekas att den angripande parten har nedförsbacke i det att rätten till stridsåtgärder är grundlagsskyddad, och i båda dessa mål fann Arbetsdomstolen att det inte förelåg hinder för de varslade stridsåtgärderna.
Hänvisas från p. 10 (s. 2070)
1.Det sätt på vilket processen läggs upp ger Arbetsdomstolen verktyg atts. 2069
2.avgöra tolkningstvisten i en viss riktning. Utgångspunkten för bevis-s. 2069
3.bördan är att var part ska (be)visa omständigheter till stöd för det soms. 2069
4.hävdas. Käranden måste alltså, för att nå framgång, styrka sin talan.s. 2069
5.Vilken part som är kärande kan på så vis få avgörande betydelse förs. 2069
6.tvistens utgång. Kanske särskilt illustrativa är mål om stridsåtgärderss. 2069
7.lovlighet, där svarandeparten gjort en fredspliktsinvändning grundads. 2069
8.på att den varslade stridsåtgärden strider mot en bestämmelse oms. 2069
9.54s. 2069
10.Slita tvister och skapa prejudikat – Om kollektivavtalstolkning … fredsplikt i kollektivavtalet. Eftersom fredsplikten i sådana fall ges av kollektivavtalet (fredsplikt följer av kollektivavtalet, dess gränser kommer alltså att sammanfalla med fredsplikten) blir tolkningen av avtalet avgörande. När den angripande parten möts av en (i god tro framställd) fredspliktsinvändning blir stridsåtgärden olovlig såsom stridande mot 41 § 1 st. 1 p. MBL. Den angripande parten kan då i sin tur väcka talan i Arbetsdomstolen med begäran att Arbetsdomstolen ska fastslå att den varslade åtgärden inte strider mot kollektivavtalet. Det ovan berörda intresset av snabbhet gör sig särskilt gällande i dessa fall, och en sådan talan avgörs ofta interimistiskt (enligt 15 kap. 3 § RB). Den skyndsamma handläggningen innebär att underlaget inte kan bli så omfattande som i en vanlig handläggning av målet. Den angripande parten har dock, redan utan tidsnöden, uppförsbacke på tre sätt; För det första sker tolkningen inte bara i ett sammanhang då parternas vilja ska förverkligas, utan också och kanske framförallt mot bakgrund av kollektivavtalsrättens nedärvda intresse av fredsplikt. För det andra ska parten som kärande visa att kollektivavtalet inte har den av motparten hävdade innebörden, vilket för det tredje är särskilt svårt när utgångspunkten för tolkningen är att träffade kollektivavtal utgör heltäckande regleringar inom sitt område.s. 2070
11.55s. 2070
12.Mikael Hanssons. 2071
13.Den berörda utgångspunkten visar sig även utan den ganska sär-s. 2071
14.egna fredspliktsfrågan. Kollektivavtalet som fullständig reglering till-s. 2071
15.sammans med arbetsledningsrätten som antas gälla i avtalets ”tysta”s. 2071
16.delar ger en presumtion som måste brytas av kärandeparten. Arbets-s. 2071
17.domstolen behöver alltså inte vara uttryckligt normativ, utan den kans. 2071
18.beskriva de rättsliga utgångspunkterna såsom de föreligger och for-s. 2071
19.mulera tolkningsberättelsen utifrån dem. Det normativa ges av dens. 2071
20.rättsliga kontext i vilken tolkningen sker.s. 2071