under 2010-talet

Inledning

1.Historien skrivs i efterhand – och det är svårt att göra sin samtid rättvisa. Någon fullödig genomgång av arbetsrättens samtidshistoria under 2010-talet kan inte ges här, utan det får istället bli fråga om ett urval av skeenden och tendenser som vi anser är betydelsefulla och signifikativa för de senaste årens utveckling.s. 2046

2.Framställningen är tredelad och behandlar normgivning från lagstiftare, arbetsmarknadsparter och rättstillämpningen.s. 2046

Lagstiftaren

1.På 2010-talet har vi vant oss vid att lagstiftning i bred bemärkelse utfärdas från olika centrum (aktörer) – av EU såväl som av Riksdagen. Det polycentriska inslaget ligger här bl.a. i att riksdagen svarar på initiativ som härstammar från andra centrum, främst EU.s. 2046

2.Oavsett om vi betraktar arbetsmarknadsregleringen ur EU:s perspektiv eller ur nationell synvinkel blir bilden likartad: Stommen av arbetsrättslig lagstiftning består, med vissa mindre ändringar och justeringar. Den en gång etablerade lagstiftningen och de rättsliga begreppen är i princip oförändrade. Lagarna är inte desto mindre en del av den polycentriska arbetsrätten, eftersom de verkar i en delvis ny rättslig kontext och ska tolkas och tillämpas i ljuset av detta rättsliga sammanhang.s. 2046

3.Ett antal nya lagar har emellertid stiftats, t.ex. en särskild lag om skydd för visselblåsare. Utöver denna har de svenska arbetsrättsliga lagar som utfärdats under 2010-talet uteslutande varit resultat av genomförande av EU-direktiv. EU har utfärdat en fläckvis arbetsmark-s. 2046

4.31s. 2046

5.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2047

6.nadsreglering för vad som uppfattats som särskilt utsatta grupper,s. 2047

7.och under 2010-talet har således bemanningsanställda, papperslösa,s. 2047

8.säsongsarbetare, visstidsanställda och utstationerade arbetstagare sär-s. 2047

9.reglerats.s. 2047

10.Bemanningsarbetet har varit föremål för lagstiftarens uppmärksam-s. 2047

11.het. Efter många och långa turer utfärdades 2008 EU:s bemanningsdi-s. 2047

12.rektiv och detta har 2012 genomförts genom lagen (2012:854) oms. 2047

13.uthyrning av arbetstagare. Lagen definierar bemanningsföretagetss. 2047

14.och kundföretagets respektive skyldigheter och är konstruerad för atts. 2047

15.harmoniera med den svenska arbetsmarknadsmodellen och kollektiv-s. 2047

16.avtalen.s. 2047

17.Efter att den svenska fackföreningsrörelsen väckt frågan om regle-s. 2047

18.ring av förutsättningar för inhyrning av arbetstagare under den tid dås. 2047

19.andra arbetstagare har företrädesrätt till återanställning, tillsattes ens. 2047

20.utredning – som 2014 kunde konstatera att fenomenet inte var sär-s. 2047

21.skilt utbrett och att frågan dessutom redan hunnit regleras i kollektiv-s. 2047

22.avtal. Lagstiftning kom därför aldrig till stånd.s. 2047

23.En annan utsatt grupp på arbetsmarknaden som blivit föremål förs. 2047

24.särreglering är s.k. papperslösa arbetstagare. Som ett resultat av ge-s. 2047

25.nomförandet av sanktionsdirektivet är numera lagstadgat att dennas. 2047

26.grupp inte bara har rätt till lön, utan också att nivåerna under vissas. 2047

27.förutsättningar ska presumeras vara kollektivavtalsenliga.s. 2047

28.32s. 2047

29.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talets. 2048

30.Det lagstadgade utrymmet för att ingå avtal om visstidsanställning har succesivt expanderat alltsedan LAS tillkomst på 1970-talet. 2007 års regler kritiserades av den svenska tjänstemannarörelsen i TCO, som också anmälde Sverige till EU-kommissionen. Kommissionen utredde om de svenska reglerna kunde anses stå i strid med EU:s direktiv om visstidsarbete, och inledde därefter ett fördragsbrottsärende mot Sverige. Kommissionen utfärdade ett motiverat yttrande, som Sverige svarade på. Den politiskt kontroversiella frågan om vilket utrymme för visstidsanställningar som bör finnas omvandlades på detta sätt till en rättslig fråga om tolkning av EU-rätten och kom att få en rättsteknisk karaktär. Efter hotet om rättslig process på EU-nivå, utfärdades 2016 nya regler.s. 2048

31.Att en facklig organisation som TCO hävdar en viss uppfattning om det önskvärda utrymmet för visstidsanställningar är naturligt, men valet av medel för att åstadkomma förändring framstår som främmande för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Reglerna om utrymmet för visstidsanställningar är semi-dispositiva (med EU-spärr) och därmed har lagstiftaren i enlighet med den svenska arbetsrättsmodellen anvisat fackföreningarna en strategi för reglering – i kollektivavtalets form. Istället för att ta strid för kollektivavtalsreglering anmäldes lagstiftningen till EU-kommissionen. En fråga som den ’svenska modellen’ historiskt inkluderat i det kollektivt autonoma systemet, dvs. som lämpligt för kollektivavtalsreglering, omvandlades i och med den här strategin till en fråga om tolkning av EU-rätten.s. 2048

32.Det förslag om en särskild modell för att inom EU balansera strejkrätten och marknadsintegrationen som gick under benämningen ’Monti-klausul’, har aldrig genomförts. Istället kom utstationerades. 2048

33.33s. 2048

34.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2049

35.arbetstagare att bli föremål för kompletterande reglering i form av etts. 2049

36.s.k. genomförandedirektiv.s. 2049

37.Den svenska lagstiftningen lex laval har varit omdiskuterad och fö-s. 2049

38.remål för ändringar. År 2018, just efter att dammet lagt sig efters. 2049

39.genomförandet av genomförandedirektivet, återupptogs diskussionen.s. 2049

40.EU utfärdade under våren 2018 en revidering av utstationeringsdirek-s. 2049

41.tivet som avser omintetgöra, eller i varje fall minska, lönegapet mellans. 2049

42.utstationerade och anställda i värdlandet.s. 2049

43.Diskrimineringsrätten har konsoliderats ytterligare genom dels jus-s. 2049

44.tering av diskrimineringsgrunderna, dels utökande av de offentligrätts-s. 2049

45.ligt orienterade skyldigheterna att bedriva aktivt jämställdhets- ochs. 2049

46.likabehandlingsarbete. De sistnämnda förändringarna har medförts. 2049

47.ett ökat fokus på förebyggande arbete snarare än på sanktionering exs. 2049

48.post av överträdelser. En ny typ av diskriminering i form av bristandes. 2049

49.tillgänglighet har tillkommit.s. 2049

50.På arbetsmiljöns område har det skett en grundläggande och princi-s. 2049

51.piellt viktig nyreglering: i och med AFS 2015:4 är organisatoriska ochs. 2049

52.sociala aspekter av arbetsmiljön numera föremål för tvingande regle-s. 2049

53.ring och sanktion. Föreskrifterna syftar till att motverka stressrelaterads. 2049

54.ohälsa på arbetsplatserna – ett problem som identifierats som en stors. 2049

55.utmaning på arbetsmarknaden.s. 2049

56.Att ett annat rättssubjekt än arbetstagarens motpart i anställnings-s. 2049

57.avtalet skulle kunna bära ansvar för lönefordran var länge en icke-frågas. 2049

58.i svensk arbetsrätt. Efter att entreprenörsansvar 2009 genomförts pås. 2049

59.34s. 2049

60.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet EU-nivå för papperslösa arbetstagare och 2014 för vissa utstationerade arbetstagare har 2018 utfärdats sådan lagstiftning för anställda i bygg- och anläggningsbranschen. Totalt sett omfattar tillämpningsområdet endast en bråkdel av alla arbetstagare, men den principiella gränsen har passerats.s. 2050

61.EU har fortsatt genomföra ett lapptäcke av sektoriell reglering av arbetskraftsmigration, som i praktiken fyller en traditionellt arbetsrättslig funktion i att reglera olika aspekter av förhållandet mellan arbetsgivare och (migrant-)arbetstagare.s. 2050

62.Vid EU-toppmötet i Göteborg i november 2017 utfärdade EU en programförklaring i form av en s.k. europeisk pelare för sociala rättigheter. En betydande del av denna avser arbetsmarknaden och innehåller 20 principer, däribland rättvisa arbetsvillkor. Det antagna direktivet om revidering av utstationeringsdirektivet kan uppfattas som en åtgärd i linje med den sociala pelarens principer.s. 2050

63.Sedan den 1 juli 2018 är människoexploatering kriminaliserat med straff upp till fyra års fängelse. Med människoexploatering avses – i annat fall än människorov och människohandel – att genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploatera en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri. Med uppenbart orimliga villkor avses att arbetet utförts under sådana villkor som vids. 2050

64.35s. 2050

65.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2051

66.en helhetsbedömning avviker från vad som anses acceptabelt på arbets-s. 2051

67.marknaden, t.ex. arbete för en synnerligt låg lön eller orimligt långas. 2051

68.arbetsdagar. Det är uppenbart att det här finns ett överlapp mellans. 2051

69.straffrätt och arbetsrätt.s. 2051

70.Trots upprepade utredningar om att på olika sätt reglera frågor rö-s. 2051

71.rande den personliga integriteten har inte någon särskild lag införts.s. 2051

72.Sammanfattningsvis kan sägas att arbetsrättens grundläggandes. 2051

73.struktur i allt väsentligt är oförändrad. Det framstår vidare som atts. 2051

74.lagändringar enklare låter sig göras i utkanterna av det arbetsrättsligas. 2051

75.fältet.s. 2051

76.All arbetsrättslig lagstiftning som utfärdats under perioden uppvisars. 2051

77.tecken på att vara led i samspel mellan olika typer och nivåer av norm-s. 2051

78.givare – t.ex. nationell och övernationell nivå samt avseende rättighets-s. 2051

79.reglering i civilrättslig (avtalsorienterad) kontext. I viss utsträcknings. 2051

80.föreligger samspel mellan lagstiftaren och arbetsmarknadens parter.s. 2051

Arbetsmarknadsparterna

1.Numera är organisationsgraden på arbetstagarsidan ca 70 % respek-s. 2051

2.tive 88 % på arbetsgivarsidan. Dagens kollektivavtalstäckningsgrads. 2051

3.är 90 %. Mot denna bakgrund står det klart att idag uppbärs dens. 2051

4.svenska arbetsmarknadsmodellen de facto av arbetsgivarna och derass. 2051

5.organisering. Organisationsgraden på arbetstagarsidan har, efter tap-s. 2051

6.pet 2007, stabiliserats. Skattereduktion för fackföreningsavgiften hars. 2051

7.36s. 2051

8.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet kommit och gått och det är i skrivande stund oklart vilken inverkan detta kan ha haft på arbetstagarnas organisationsgrad.s. 2052

9.Arbetsmarknadens parter har anpassat sig till att utvecklingen av arbetsrätten delvis sker bortom det nationella parlamentet. Parternas påverkansarbete bedrivs därför också supranationellt – och på denna nivå kan förekomma samsyn mellan svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer; t.ex. vad gäller värnandet av svenska modellen och partsautonomin.s. 2052

10.Mot EU-kommissionens förslag om arbetsvillkorsdirektiv, har de svenska arbetsmarknadsparterna gemensamt opponerat sig. Motståndet har särskilt avsett förslaget att utfärda en legaldefinition av arbetstagarbegreppet på EU-nivå och semi-dispositiva (med EU-spärr) EU-regler om materiella anställningsvillkor – med den därmed åtföljande rätten för EU-domstolen att pröva om svenska kollektivavtal motsvarar direktivets regler.s. 2052

11.Om att parternas påverkansarbete i relation till lagstiftning i lika hög grad bedrivs i Bryssel som i Stockholm vittnar det råd som bildats av arbetsgivare och fackföreningar i syfte att verka för deras gemensamma intresse i att bevaka lagstiftning från EU.s. 2052

12.37s. 2052

13.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2053

14.Förhoppningarna om att arbetsmarknadens parter skulle ingå etts. 2053

15.nytt Saltsjöbadsavtal (ursprungligen av 1938) grusades 2009 efter atts. 2053

16.man inte kunde enas om konfliktreglerna och turordningsreglerna.s. 2053

17.Om denna process rönte rätt stor samhällelig uppmärksamhet gicks. 2053

18.ingåendet 2011 av ett nytt industriavtal (det första kom 1997) des. 2053

19.flesta förbi.s. 2053

20.Från partspraxis märks självfallet de återkommande gängse löne-s. 2053

21.rörelserna som är svenska modellens centrum. Det s.k. märket, de-s. 2053

22.finierat inom det av Industriavtalet bestämda systemet, normerar allt-s. 2053

23.jämt löneökningarnas storlek. Upplägget med märket har emellertids. 2053

24.utsatts för kritik, eftersom det försvårar för lågbetalda grupper, särskilts. 2053

25.inom kvinnodominerade yrken, att övervinna lönegapet.s. 2053

26.Att den svenska modellen ännu har korporativa inslag är synligts. 2053

27.inte minst i överenskommelsen om etableringsjobb som bl.a. syftades. 2053

28.till att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Ett sys-s. 2053

29.tem utvecklades i vilket arbetsgivarens kostnader begränsades och dets. 2053

30.allmänna bidrog med resurser som gick direkt till den som tog etts. 2053

31.etableringsjobb.s. 2053

32.Frågan om entreprenörsansvar för lön fick först sin lösning i 2014s. 2053

33.års kollektivavtal i byggbranschen, och detta kom sedermera att utgöras. 2053

34.38s. 2053

35.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet en viktig inspirationskälla för lagstiftaren vid utfärdandet av den principiellt nya lagstiftningen om denna fråga.s. 2054

36.De s.k. krisavtal som arbetsmarknadens parter ingick i kölvattnet av den ekonomiska krisen har plockats upp av lagstiftaren som överväger frågan om vilket statligt stöd som kan vara lämpligt vid s.k. korttidsarbete.s. 2054

37.Frågan om inhyrning av arbetstagare under perioder då tidigare anställda har företrädesrätt till återanställning seglade under 2010-talet upp som en stridsfråga mellan arbetsmarknadens parter, men kom sedermera att bli föremål för omfattande reglering i kollektivavtal och sjönk därmed undan som konflikthärd på arbetsmarknaden.s. 2054

38.År 2015 ingick Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen ett nytt kollektivavtal (avtalet som ersattes var från 1969) om användningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal.s. 2054

39.Frågan om utrymmet att vidta stridsåtgärder i andra syften än att åstadkomma kollektivavtal i situationer där arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation blev i och med händelser i Göteborgs hamn föremål för hätsk diskussion. Inom det statliga utredningsväsendet togs ett lagförslag fram, men då hade arbetsmarknadsparterna redan hunnit enas om ett eget förslag. Parternas förslag har välkomnats från politiskt håll och getts företräde framför den statliga utredningens förslag i det att det lagts till grund för lagstiftning.s. 2054

40.Det samspel mellan lagstiftaren och arbetsmarknadsparterna som präglat den svenska arbetsrätten alltsedan Saltsjöbadsavtalet av 1938 är i princip synligt i de avgörande episoderna på arbetsmarknaden, ävens. 2054

41.39s. 2054

42.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2055

43.om de samtida konfliktnivåerna ligger långt ifrån dåtidens. Meka-s. 2055

44.nismerna och samspelet är likväl dels att lagstiftningshot leder till ingå-s. 2055

45.ende av kollektivavtal, dels att kollektivavtalade lösningar stundom tass. 2055

46.upp av lagstiftaren. Svenska fack och arbetsgivarorganisationer agerars. 2055

47.också på EU-nivå och inom ILO, och detta agerande kan ha bäring pås. 2055

48.utrymmet för påverkan på nationell nivå.s. 2055

Rättstillämparen

1.Lagstiftaren har inte, som framgår av avsnittet ovan, förändrat arbets-s. 2055

2.rättens stomme. Inte desto mindre måste nya frågor hanteras, och oms. 2055

3.dessa leder till tvister krävs att den nationella såväl som de supranatio-s. 2055

4.nella domstolarna svarar på de frågor som domstolen ställs inför – ochs. 2055

5.på detta sätt blir det domstolarnas uppgift att infoga nya fenomen is. 2055

6.den nedärvda arbetsrätten.s. 2055

7.Vi kan här inte ge någon fullständig redogörelse för praxis utans. 2055

8.får nöja oss med att framhålla tre teman som vi identifierat i Arbets-s. 2055

9.domstolens, EU-domstolens och Europadomstolens praxis.s. 2055

10.Det första temat i arbetsrättstillämpningen avser den framträ-s. 2055

11.dande roll som rättigheter haft i domstolspraxis under 2010-talet. Is. 2055

12.Arbetsdomstolen har detta kommit till uttryck bl.a. i avgöranden oms. 2055

13.yttrandefrihet för både privat- och offentliganställda. Tvister oms. 2055

14.religions- och samvetsfrihet, och utrymmet för utövande av denna is. 2055

15.anställningsförhållandet, har gett upphov till uppmärksammade falls. 2055

16.från Arbetsdomstolen; där i vissa fall arbetsgivarhänsyn getts företräde,s. 2055

17.medan i andra religionsutövandet satts i första rummet. Den barn-s. 2055

18.morska som förlorade Arbetsdomstolens mål om samvetsfrihet i vår-s. 2055

19.den har klagat på denna dom till Europadomstolen.s. 2055

20.Från EU-domstolen märks ett antal domar som aktualiserar EU-s. 2055

21.stadgan. Osäkerheten kring betydelsen av stadgans rättigheter ochs. 2055

22.40s. 2055

23.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet principer, särskilt i förhållande till privata subjekt (arbetsgivare) har delvis undanröjts. Att rättigheter – och även EU-stadgan och dess avsnitt om solidaritet – kan stärka både arbetsgivare och arbetstagare är tydligt.s. 2056

24.Också i EU-domstolen har förekommit tvister om religion. I de s.k. huvudduksfallen har domstolen prövat påståenden om diskriminering av personer som i arbetet burit en viss typ av muslimsk klädnad.s. 2056

25.Även i Europadomstolen har förekommit ett antal domar rörande rättighetskränkningar med ursprung i arbetslivet. Dessa mål rör inte endast föreningsfrihet och anknytande fackliga frågor, utan även rätten till liv i relation till arbetsmiljö, yttrandefrihet, skydd förs. 2056

26.41s. 2056

27.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2057

28.den personliga integriteten mot bakgrund av de nya möjligheterna tills. 2057

29.övervakning som de tekniska landvinningarna gett upphov till.s. 2057

30.Det andra temat vi lyfter fram från den svenska Arbetsdomstolens. 2057

31.är den praxis om anställningsskyddslagen som – i relation till vad soms. 2057

32.förutsattes gälla före respektive dom – inte kan karaktäriseras som nå-s. 2057

33.got annat än en försvagning av anställningsskyddet. I och med dennas. 2057

34.praxis klargörs hur anställningsskyddslagen ska tolkas, och i dennas. 2057

35.mening har anställningsskyddet alltid haft denna innebörd. Inte destos. 2057

36.mindre har Arbetsdomstolens förtydliganden föranlett kraftig kritiks. 2057

37.från arbetstagarsidan.s. 2057

38.Dessa domar har bäring på arbetsgivarens manöverutrymme i fram-s. 2057

39.förallt arbetsbristsituationen. Av en dom framgår att arbetsgivaren intes. 2057

40.behöver rikta omplaceringserbjudande i den turordning som annarss. 2057

41.skulle gälla, och att om arbetstagaren tackar nej till ett skäligt ompla-s. 2057

42.ceringserbjudande så förlorar denne sin plats i turordningen.s. 2057

43.Ett annat exempel är att Arbetsdomstolen godtagit den arbetsmark-s. 2057

44.nadspraktik som kallats hyvling. Med hyvling avses att arbetsgivarens. 2057

45.i en arbetsbristsituation, i uppgivet syfte att undvika uppsägningar,s. 2057

46.erbjuder de anställda minskad arbetstid. Denna problematik blev se-s. 2057

47.dermera en avtalsfråga mellan arbetsmarknadens parter.s. 2057

48.Det tredje temat vi lyfter fram ur Arbetsdomstolens praxis rör kon-s. 2057

49.kurrensklausuler. Arbetsdomstolen har i ett antal domar ogiltigförkla-s. 2057

50.rat konkurrensklausuler med stöd av 38 § avtalslagen eftersom dessas. 2057

51.varit alltför långtgående. Arbetsdomstolen har därefter fastslagit atts. 2057

52.s.k. värvningsklausuler ska bedömas enligt samma principer som kon-s. 2057

53.42s. 2057

54.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet kurrensklausuler. År 2015 slöt parterna ett nytt avtal om bruket av konkurrensklausuler, och detta avtal utgör därefter den nya standard utifrån vilken skälighet kommer att bedömas.s. 2058

Sammanfattande reflektion

1.Den nya arbetsrätten, som alltså stiftades på 1970-talet, var avsedd att vara sammanhållen och enhetlig och gälla för alla arbetstagare på hela arbetsmarknaden. Specialreglering för vissa grupper arbetstagare var länge otänkbart i arbetsrätten och de viktigaste lagarna är försedda med få undantag ifråga om deras respektive tillämpningsområde. Utvecklingen på 2010-talet får sägas stå i viss kontrast till denna historiska ambition. När det generella och enhetliga arbetsrättssystemet kompletteras med ett alltmer nyanserat regelverk, som ger olika typer av arbetstagare olika typer av rättigheter i relation till olika subjekt, så förstärks arbetsrättens polycentriska natur.s. 2058

2.Samhällsförändringar återspeglas på arbetsmarknaden och avsätter spår också i Arbetsdomstolens, Europadomstolens och EU-domstolens praxis. Den tekniska utvecklingen och sociala mediers utbredning har lett till det första målet från Arbetsdomstolen om yttrandefrihet i anställningen på privat sektor. Att samhället blivit mer mångkulturellt och diversifierat har medfört rättsliga konflikter om vilka praktiker som ska anses vara religionsutövande, och vilket utrymme som religion ska tillåtas ha på arbetsplatsen.s. 2058

3.Under 2010-talet har stommen – anställningsskyddslagen, medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen – i svensk arbetsrätt fyllt 40 år. Vad som utgör lagstiftningens beräknade livslängd är osäkert – men medbestämmandelagen är idag äldre än sin föregångare.s. 2058

4.Några grundläggande förändringar är sannolikt inte att vänta så länge som det inte sker dramatiska förändringar av organisationsgraden, som ju är det som upprätthåller kollektivavtalssystemets legitimi-s. 2058

5.43s. 2058

6.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2059

7.tet både bland arbetstagare och arbetsgivare och företrädare för det po-s. 2059

8.litiska systemet. Så länge arbetsmarknadens organisationer uppfattass. 2059

9.som legitima normskapare och kollektivavtalen som legitima normer,s. 2059

10.så kommer också den lagstiftade stommen att kunna kvarstå.s. 2059

11.Anpassningar och tillägg av den svenska arbetsrätten som är mo-s. 2059

12.tiverade av EU-lagstiftningen kommer även fortsättningsvis att ske,s. 2059

13.men den grundläggande strukturen verkar inte längre ifrågasättas meds. 2059

14.utgångspunkt i argumentationslinjer hämtade från europeisk rätt.s. 2059