Jfr AD 2015 nr 70 Sava star, för ett exempel på att Arbetsdomstolen sammanväver nationell rätt och EU-rätt.
Hänvisas från p. 17 (s. 2035)
1.Polycentrisk rätt är i Norden förknippat med den framlidne danske juristprofessorn Henrik Zahle och dennes uppsats Polycentri i retskildelæren från 1986, med huvudbudskapet att rättskällor kan ha varierande betydelse för olika aktörer och i skilda kontexter.s. 2034
2.Zahle har därefter tillsammans med andra rättsvetenskapliga forskare utvecklat teorin om polycentrisk rätt. Att rätten är polycentrisks. 2034
3.19s. 2034
4.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2035
5.innebär huvudsakligen att den är skapad av flera centra, och följandes. 2035
6.tre egenskaper karaktäriserar polycentrisk rätt:s. 2035
7.1) Olika i och för sig auktoritativa rättskällor är tillämpliga på, ochs. 2035
8.styrande för en och samma situation.s. 2035
9.2) Rättskällor kan ha olika betydelse för olika aktörer.s. 2035
10.3) Det nationella rättssystemet utgör en del av en större helhet, som is. 2035
11.sin tur består av olika typer av internationella samarbeten.s. 2035
12.I Zahles teoretiska framställning presenteras ett antal kännetecken soms. 2035
13.indikerar när rättssystemet uppvisar inslag av polycentri.s. 2035
14.• Öppenhet – för åberopande och användande av flera olika rättskäl-s. 2035
15.lor.s. 2035
16.• Rättens ontologi: Snarare än att existera i bemärkelsen av ett enkelts. 2035
17.avskiljbart fenomen, så skapas rätten i avgöranden.s. 2035
18.• Återkommande konflikter: När olika delar av rättssystemet utgårs. 2035
19.från och formulerar olika utgångspunkter, så uppstår konflikter,s. 2035
20.t.ex. om nationell lagstiftning eller EU-rätt ska ha företräde i ens. 2035
21.viss situation.s. 2035
22.• Hermeneutiskt perspektiv: Rättens innehåll skapas i tillämpning ochs. 2035
23.det rättsliga materialet kan inte användas utan tolkning. Rättsligas. 2035
24.avgöranden bygger i sin tur på ställningstaganden i det enskildas. 2035
25.fallet.s. 2035
26.• Demokratisk användning: Rätten används inte bara av skolade juris-s. 2035
27.ter utan även av lekmän.s. 2035
28.20s. 2035
29.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet • Inkoherens: Förekomsten av olika rättskällor med anspråk på atts. 2036
30.reglera samma problematik ger, inom ramen för sammanvägningar,s. 2036
31.upphov till skilda uppfattningar och motsättningar. Begreppsbildningen ’polycentrisk’ förekommer även i andra vetenskaper, t.ex. nationalekonomi. Nobelpristagaren Elinor Ostrom och dennas make Vincent Ostrom beskriver polycentrisk styrning av marknader i följande termer:s. 2036
32.Polycentrisk styrning kräver en komplex kombination av flera nivåers. 2036
33.och olika typer av organisationer från offentlig och privat sektor respek-s. 2036
34.tive frivilligsektorn med överlappande ansvarsområden och funktionells. 2036
35.kapacitet. […] polycentrism avser mer än endast federalism […] utans. 2036
36.också överlappande jurisdiktioner för olika sakområden […] Dessutoms. 2036
37.kan privata företag, frivilligorganisationer och lokala verksamheter spelas. 2036
38.kritiska understödjande roller i ett polycentriskt styrsystem, även om des. 2036
39.inte i officiell mening har tilldelats offentliga eller samhälleliga roller. När vi benämner den samtida arbetsrätten som polycentrisk vill vi framhålla att detta regelverk utgörs av olika överlappande och sammansmältande uppsättningar av källor, som härstammar från skilda auktoritetscentra. Rättskällorna från olika nivåer och centrum interagerar och är även många gånger sammanvävda med varandra.s. 2036
40.Dessutom vill vi på detta sätt särskilt framhålla att dagens läge skiljer sig från det som karaktäriserade det svenska rättssystemet vid både den ”gamla” och den ”nya” arbetsrättens tillkomst. I äldre tider kunde normering av arbetsmarknaden och anställningsförhållandet ske inom ramen för en enhetlig lagreglering som kunde styras centralt av en (medlems-)stat utan vidare hänsynstaganden till andra intressen än des. 2036
41.21s. 2036
42.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2037
43.som den nationella lagstiftaren själv ansåg beaktansvärda, medan dets. 2037
44.diametralt motsatta gäller idag.s. 2037
45.Forskning i och om den polycentriska arbetsrätten handlar sam-s. 2037
46.manfattningsvis lika mycket om att identifiera spänningsfält som atts. 2037
47.utverka möjligheter till, och fasta hållpunkter för, sammanjämknings. 2037
48.av olika mångtydiga och delvis motstridiga rättskällor.s. 2037
49.Polycentri relaterar till den mångskiftande teoribildningen rättsplu-s. 2037
50.ralism. Den ursprungliga begreppsbildningen kring rättspluralisms. 2037
51.var resultatet av det antropologiska, etnologiska och sociologiska stu-s. 2037
52.diet av samhällslivet på olika platser och i olika tider, och har i dens. 2037
53.meningen ett ’externt’ och förutsättningslöst perspektiv på vad soms. 2037
54.kan vara ’rätten’ i en viss tid och på en viss plats.s. 2037
55.”Semi-autonoma sociala fält” är ett för rättspluralismen avgö-s. 2037
56.rande begrepp som lanserades 1973 i antropologisk forskning, i syftes. 2037
57.att framhålla att människor tillhör olika sociala fält inom ramen för,s. 2037
58.och underordnade staten. Dessa semi-autonoma sociala fält, som kans. 2037
59.avgränsa sig på olika sätt, producerar såväl interna sedvanor, regler,s. 2037
60.symboler och normer som metoder för att skapa regelefterlevnad (jfrs. 2037
61.sanktionssystem). Samtidigt som dessa fält innehåller dessa internas. 2037
62.processer, så är de också i viss utsträckning beroende av övergripandes. 2037
63.22s. 2037
64.Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet reglering och beslutsfattande som härstammar från staten och lagstiftaren i gängse mening.s. 2038
65.Denna variant av rättspluralism handlar således om att, med stöd av forskning om människors faktiska leverne och samhällslivet, utmana och expandera begreppet ’rätten’, så att det omfattar mer än endast formellt stiftade statliga normer (dvs. ’lagstiftning’). Skillnaden mellan pluralism och polycentri ligger i att medan rättspluralismen primärt utgår från ett utifrånperspektiv, så betraktar teorin om polycentri rätten inifrån.s. 2038
66.Rättslig pluralism används vidare som benämning på uppfattningen att det föreligger en mångfald av rättskällor. Ifråga om denna förståelse av pluralism görs sällan någon koppling till den ursprungliga meningen av rättslig pluralism. Exempelvis uppfattas att en effekt av globaliseringen och en metodologisk implikation av EU-rätten är att det föreligger pluralism bland rättskällorna.s. 2038
67.I Maduros diskussion om konstitutionell pluralism i relation till EU och EU-domstolen framhåller han att mångfalden av konstitutionella källor kan ge upphov till konflikt. Maduro lyfter fram fyra källor till intern pluralism: mångfald bland källor, frånvaro av villkorslös acceptans av – och motstånd mot – EU-rättens företräde, framväxten av nya former av makt och politisk pluralism. Utöver det tillkommer extern pluralism som består i en ökad kommunikation mellan olika rättssystem. Maduro menar att i ett system där det finns en institutionaliserad dialog mellan nationella och supranationella domstolar ökar denna pluralism behovet av en teori för rättsligt beslutsfattande, is. 2038
68.23s. 2038
69.Niklas Selberg & Erik Sjödins. 2039
70.vilken tolkningsmetoder, och särskilt den teleologiska tolkningen, hars. 2039
71.avgörande betydelse.s. 2039
72.De olika framställningarna av pluralism har det gemensamt att des. 2039
73.uppfattar att ’rättssystemet’ ska uppfattas som att flera skilda rättssys-s. 2039
74.tem är relevanta i en jurisdiktion på en och samma gång. Begrepps-s. 2039
75.bildningen kring polycentrisk rätt anknyter till den variant av rättsplu-s. 2039
76.ralism som framhåller en mångfald bland källor. I det närmast följandes. 2039
77.utvecklar vi vår förståelse av den samtida arbetsrättens polycentriskas. 2039
78.karaktär.s. 2039