Att betrakta överlämnandet till banken som en odestinerad betalning som med stöd av HB 9:5 skulle ge banken valrätt avseende vilken skuld de anser att mottagna medel skall reglera kan från ett synsätt avfärdas med att det inte handlar om rättshandlingen betalning och det är tydligt vad gäldenären/kontanthanteraren tänkt sig med betalningen, jfr NJA 2013 s 1190 (Brf Fjällsidan).
Hänvisas från p. 5 (s. 23)
1.En andra norm handlar om kvittning vid betalningsuppdrag i allmän het. Enligt en utsaga i dansk doktrin är det antagligen en allmän nordisk obligationsrättslig princip att den som fått ett betalningsuppdrag inte får kvitta. Utsagan stödjer sig bland annat på Norges ”Lov om finansavtaler och finansoppdrag”, (Finansavtaleloven) där det finns ett lagstadgat sådant kvittningshinder. Enligt lagen får en bank inte innehålla medel eller kvitta när banken fått medlen på grund av ett betalningsuppdrag.s. 506
2.”Institusjonen kan ikke utøve tilbakeholdsrett eller foreta motregning i betas. 506
3.lingsmidler som institusjonen har til disposisjon for å utføre en betalingsordre.s. 506
4.Institusjoner og andre involvert i betalingstransaksjoner skal overføre heles. 506
5.23 (S) Prioritet för ”medels omvandlare” 507 beløpet for transaksjonen uten å trekke fra gebyrer. Betalingsmottakeren kan likevel avtale med sin institusjon at institusjonen skal trekke fra sine gebyrer fra det overførte beløpet før det godskrives betalingsmottakeren. I så fall skal beløpet for transaksjonen og gebyrene skilles fra hverandre i opplysningene som gis betalingsmottakeren. Dersom gebyrer trekkes fra det overførte beløpet i andre tilfeller enn nevnt i tredje punktum, skal betalerens institusjon dersom betalingstransaksjonen er iverksatt av betaleren, eller betalingsmottakerens institusjon dersom betalingstransaksjonen er iverksatt av eller via betalings mottakeren, sørge for at betalingsmottakeren mottar det fulle beløpet for transaksjonen.” Lov om finansavtaler och finansoppdrag 29 § stycke 2. Den i dansk doktrin hävdade allmänna nordiska obligationsrättslig principen stödjer sig också på en tidigare utsaga i norsk doktrin om att det ”i teorin” antagits att det gäller ett generellt kvittningsförbud vid betalningsförmed ling. I denna kortfattade norska utsaga är motiveringen behovet av att ha öppna betalningskanaler också när betalningsmottagaren är insolvent. Även i svensk i doktrin har anförts att hinder för kvittning föreligger vid betalningsuppdrag. För att motivera denna norm har anförts principen att en gäldenär skall ha rätt att välja vilken skuld en betalning avser. Dessutom har några ändamålsskäl anförts. Vid betalningsuppdrag kan ban ken inte vid något tillfälle ha hyst en ”berättigad” kvittningsförväntning. En kvittning leder till att betalningsuppdragsgivaren drabbas av påtagliga konsekvenser. Därtill kan betalningsmottagaren, som faktiskt kan ha berät tigade förväntningar på att få medlen, ”komma i kläm”. Betalaren, d v s bankens uppdragsgivare, skulle också kunnat välja en annan betalningsväg om det varit nödvändigt. 508 23 (S) Prioritet för ”medels omvandlare”s. 23
6.Som framgår innebär motiveringen att såväl betalningsuppdragsgivaren som betalningsmottagarens intressen ligger bakom avvägningen. Någon redovisning av skäl för en annan avvägning och överväganden där exem pelvis även betaltjänstleverantörens intressen beaktats, handlar det inte om. Normativt sett är utsagorna om kvittningshinder dock relativt tydliga.s. 508