Citat i kontext

20.6 · Rättsdogmatisk utredning kring sambandskravet

Fotnot 613

Exempelvis NJA 2014 s 272 (BDO Nordic), stycke 42–44.

Hänvisas från p. 1 (s. 20)

1.Som jag redovisat i föregående kapitel, avsnitt 19.6, hävdas som en allmän norm att den vållande handlingen inte behöver ha varit den viktigaste eller starkast verkande orsaken till skadan. Det skall för ansvar räcka att hand­ lingen varit en bidragande orsak. Samtidigt får handlingen inte ha haft en obetydlig påverkan. Det räcker inte att den exempelvis bara påverkade tidpunkten för när skadan inträffade. En inträffad färdig skada skall också utesluta ansvar när det finns flera konkurrerande skadeorsaker. Ansvar skall dock inte uteslutas i den omvända situationen, d v s då skadan inte är färdig. Det finns vidare normativa utsagor som kan anföras för fall där det blir nödvändigt att göra en hypotetisk prövning av vad som skulle ha hänt om den skadegörande handlingen inte utförts. Ett hypotetiskt antagande av detta slag förefaller behöva användas på olika sätt i olika typer av fall. Den hypotetiska frågan vid spärr av kontokredit är förstås om en konkurs ändå hade inträffat. Något normativt stöd för om en sådan hypotetisk operation är relevant i sammanhanget har jag inte funnit. För de fall där en spärr av en kontokredit endast har en oklar eller liten del i effekten konkurs, för att konkursrisken redan var betydande, ger de allmänna normerna till synes inte tydligt besked. Det förefaller utifrån normerna relevant att hävda att i princip varje spärr av en kontokredit varit en bidragande orsak till en konkurs för ett bolag som redan innan stod betydande risk för konkurs. Samtidigt går det att framhålla att spärren kan ha haft en obetydlig påverkan som bara påverkat tidpunkten för när konkursen inträffade. Om bolaget exempelvis redan hade likviditetsproblem och konkursen därför närmade sig har spärren av en kontokredit påverkat förhållandena helt marginellt. Sambandskravet innebär inte att det skall vara möjligt för skadevållaren att förutse vilka konsekvenser hans agerande leder till i ersättningshänseende. 422 20 (p) Samband mellan handling och effekten konkurs? Det handlar istället om en mer objektiv bedömning. Beträffande denna aspekt finns det dock anledning att påpeka att det knappast är konkursen som är oförutsebar för banken. Vad som är svårt att förutse är om bolaget stod så betydande risk för konkurs att spärren av kontokrediten inte påver­ kade risken. Risken för konkurs kan inte bedömas utan att beakta samtliga möjligheter som skulle ha kunnat uppträda. Det räcker därför inte med exempelvis en likviditetsanalys som visar att bolaget vid en viss tidpunkt inte skulle ha haft likvider för att betala en betydande skuld. Innan den tidpunkten hade bolaget kanhända kunnat skaffa likvider på annat håll. Bedömningen blir förstås mer säker om det rör sig om en kort tid, såsom att bolaget även utan spärren hade hamnat i likviditetsbrist dagen efter. Ett bolag kan dock dröja med betalningar och kanske ändå klara sig igenom ekonomiska besvär. På motsvarande sätt förhåller det sig med de fall då bolaget redan innan handlingen var i en situation där bolaget inte hade likviditet att betala en eller flera andra betydande skulder. Omständighe­ terna kan innebära en nästintill hundraprocentig risk, men det går inte att helt utesluta att händelseutvecklingen i ett fall skulle kunnat leda till något annat än konkurs. I den mån förutsebarheten skall tillmätas normativ betydelse kan därför konstateras att en bank som avtalsvidrigt spärrar en kontokredit aldrig kan vara helt säker på att konkurs ändå skulle inträffa. Däremot kan banken givetvis vara tämligen övertygade och välinformerade beträffande risken.s. 20

2.I avsaknad av mer precisa normativa utsagor konstaterar jag att den rättsdogmatiska utredningen inte pekar ut någon tydlig lösning. Det beror bland annat på att effekten konkurs är speciell i förhållande till de fall som ligger bakom de allmänna normerna om sambandskrav. Några specifika normativa utsagor kring konkurs har jag inte identifierat.s. 422

3.I den mån det är riktigt att effekten konkurs är speciell i förhållande till de fall som ligger bakom de allmänna normerna om sambandskrav finns det särskild anledning att beakta ytterligare normativa argument om skyddsändamålet med en ersättningsskyldighet. Skada som faller utanför skyddsändamålet skall inte ersättas. Vad som skall utgöra skyddsändamålet med en ersättningsskyldighet för avtalsvidrig spärr av kontokredit kans. 422

4.20 (p) Samband mellan handling och effekten konkurs? 423 diskuteras. Ett avtal om kontokredit går emellertid ut på att en bank skall tillhandahålla likviditet till sin avtalspart. I den mån en ersättningsskyldig­ het fyller en funktion för att tillgodose likviditetsfunktionen i avtalet skulle det därför kunna hävdas att det saknas anledning att undanta handlingen att spärra en kontokredit från ersättningsskyldighet. Tvärt om skulle skydds­ ändamålet innebära att ett samband anses föreligga när risken för konkurs var betydande även utan handlingen.s. 20