Hela artikeln

1.6 Innehålls. 6

2.4.1.1 Rättsvetenskapliga insatser behöver inte varas. 6

3.relevanta för praktiker … 71s. 6

4.4.1.2 … men det kan ha ett värde även förs. 6

5.forskningen om rättsvetenskapliga insatser blirs. 6

6.relevanta för praktiken … 75s. 6

7.4.1.3 … och jag har försökt tillgodose intressets. 6

8.av praktisk relevans genom urvalet avs. 6

9.forskningsfrågor 75s. 6

10.4.2 Förankring av ansatsen att inte enbart ägnas. 6

11.forskningsinsatsen åt systematisering meds. 6

12.hjälp av rättsdogmatisk metod 76s. 6

13.4.2.1 Skall rättsvetenskapliga insatser bestås. 6

14.i systematisering med rättsdogmatisks. 6

15.metod? 76s. 6

16.4.2.2 Det råder delade meningar om vads. 6

17.systematisering med rättsdogmatisks. 6

18.metod är 78s. 6

19.4.2.3 Det råder delade meningar om det är en fördels. 6

20.eller nackdel att rättsvetenskapens metoder ärs. 6

21.vagt definierade 80s. 6

22.4.2.4 En ytterligare beskrivning av rättsdogmatisks. 6

23.metod 85s. 6

24.4.3 Förankring av användandet av flera metoder 89s. 6

25.4.3.1 Rättsvetare anses använda flera olikas. 6

26.metoder … 89s. 6

27.4.3.2 … men det finns få etablerade metoder is. 6

28.rättsvetenskapen … 91s. 6

29.4.3.3 … och en utveckling av fler metoder är därförs. 6

30.välkommen 93s. 6

31.4.4 Förankring av forskningsinriktningens. 6

32.– resultatinriktningen 95s. 6

33.4.4.1 Rättsvetenskapen är inte resultatinriktad 95s. 6

34.4.4.2 Uppfattningar om att resultatbegreppet intes. 6

35.passar för rättsvetenskapen 98s. 6

36.4.4.3 Föreställningen att en användning avs. 6

37.resultatbegreppet innebär ett angrepp pås. 6

38.rättsvetenskapen 99s. 6

39.4.4.4 Försvar av rättsvetenskapen är just försvar ochs. 6

40.användning av resultatbegreppet innebär ingets. 6

41.angrepp 101s. 6

42.Innehåll 7s. 7

43.4.4.5 Rättsvetenskapen är mer än systematiserings. 7

44.med rättsdogmatisk metod 105s. 7

45.4.4.6 Rättsvetenskapen kan vara mer äns. 7

46.systematisering med rättsdogmatisks. 7

47.metod 108s. 7

48.4.5 En förklaring av hur forskningsinriktningen påverkars. 7

49.forskningen 109s. 7

50.4.5.1 Forskningsprocessens olika led 110s. 7

51.4.5.2 Forskningsprocessen med en tematisks. 7

52.forskningsinriktning 110s. 7

53.4.5.3 Forskningsprocessen med ens. 7

54.resultatinriktning 112s. 7

55.4.5.4 Jämförelse mellans. 7

56.forskningsinriktningarna 114s. 7

57.4.6 Förankring av ansatsen att reflektera utifrån kriterier förs. 7

58.forskningsresultat 115s. 7

59.4.6.1 Förankring av användandet av kriterier 116s. 7

60.4.6.2 Svårigheter och risker med kriterier 119s. 7

61.4.6.3 Avsikten med reflektionerna 122s. 7

62.4.7 I vilken mån har jag gjort något annorlunda i jämförelses. 7

63.med annan förmögenhetsrättslig forskning? 123s. 7

64.4.7.1 Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättsligs. 7

65.riskanalys 124s. 7

66.4.7.2 Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättsligs. 7

67.intresseanalys 127s. 7

68.4.7.3 Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättsligs. 7

69.konsekvensanalys 129s. 7

70.4.7.4 Från exemplen på likheter vidare till dens. 7

71.fortsatta framställningen 131s. 7

(a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet

i factoring förhållande 132

1.5.1 Forskningsfrågan – kan betalning vara befriande trotss. 7

2.denuntiation? 132s. 7

3.5.2 Resultat (a) – denuntierade kunder som betalat fel skalls. 7

4.under vissa omständigheter slippa betala på nytt 133s. 7

5.5.3 Metoder – intresseanalys och rättsdogmatisks. 7

6.utredning 134 8 Innehålls. 7

7.5.4 Parternas typiska intressen och antaganden om varförs. 8

8.situationen kan uppstå 134s. 8

9.5.5 Rättsdogmatisk utredning 137s. 8

10.5.6 Ytterligare om kartläggningen av intressen och normativas. 8

11.utsagor 140s. 8

12.5.7 Hur en norm som hanterar frågan skulles. 8

13.kunna konstrueras 143s. 8

14.5.8 Reflektioner kring resultatet 144s. 8

(b) Objektet för återvinning i kontokreditrelationer 147

1.6.1 Forskningsfrågan – vad skall återvinnass. 8

2.vid kontokredit? 147s. 8

3.6.2 Resultat (b) – objektet för återvinning skall varas. 8

4.de insättningar som leder till minskning av ens. 8

5.gäldenärs skuldsaldo 148s. 8

6.6.3 Metoder – beslutsteoretisk analys och rättsdogmatisks. 8

7.utredning 149s. 8

8.6.4 Analys av parternas möjligheter 149s. 8

9.6.5 Rättsdogmatisk utredning 151s. 8

10.6.6 Reflektioner kring resultatet 154s. 8

(C) Omfattningen av återvinning i kontokreditrelationer 156

1.7.1 Forskningsfrågan – hur omfattande återvinningens. 8

2.skall vara? 156s. 8

3.7.2 Resultat (C) – eventuella uttag efter insättnings. 8

4.skall beaktas 157s. 8

5.7.3 Metoder – matematisk analys, utfallsanalys ochs. 8

6.rättsdogmatisk utredning 157s. 8

7.7.4 Analyser beträffande relevant sammanhangs. 8

8.i objektshänseende 158s. 8

9.7.5 Analysen av segment och deras förhållandes. 8

10.till omfattning/nackdel 160s. 8

11.7.5.1 Relationen mellan flera insättningars. 8

12.och uttag 160s. 8

13.7.5.2 Ytterligare om relationerna mellan insättnings. 8

14.och uttag när minussaldot åter blir större vids. 8

15.ett senare tillfälle 161s. 8

16.7.5.3 Variation med insättningar som är mindres. 8

17.än minussaldot 162s. 8

18.Innehåll 9s. 9

19.7.5.4 Variation med en följd av två likadana slagss. 9

20.transaktioner 163s. 9

21.7.5.5 Variation där inte alla insättningar ärs. 9

22.återvinningsbara 164s. 9

23.7.5.6 Variation med oregelbunden transaktionsseries. 9

24.– plussaldo 165s. 9

25.7.5.7 Variation där inte alla insättningar ärs. 9

26.återvinningsbara 166s. 9

27.7.5.8 Slutsatser om mönster is. 9

28.segmentmodellen 167s. 9

29.7.6 Analys av nettoförbättringsmodellen 167s. 9

30.7.7 Analys av tidsperiodmodellen 170s. 9

31.7.8 Den rättsdogmatiska utredningen 172s. 9

32.7.8.1 Det äldsta kontokreditfallet – Kreuger &s. 9

33.Toll 1937 172s. 9

34.7.8.2 Det näst äldsta kontokreditfallet – Stelvios. 9

35.1978 174s. 9

36.7.8.3 Ytterligare kontokreditfall o likn 175s. 9

37.7.8.4 Doktrinutsagor i linje meds. 9

38.tidsperiodmodellen 175s. 9

39.7.8.5 Ytterligare utsagor i linje med tidsperiod­s. 9

40.modellen 178s. 9

41.7.8.6 Utsagor i linje med nettoförbättrings­s. 9

42.modellen 178s. 9

43.7.8.7 Lagtext 179s. 9

44.7.9 Reflektioner kring resultatet 180s. 9

(D) Otillbörlighetsrekvisitet och avsikt 183

1.8.1 Forskningsfrågan – hur skall avsikt tillmätas betydelse is. 9

2.otillbörlighetsbedömningen? 184s. 9

3.8.2 Resultat (D) – borgenärens onda tro om gäldenärenss. 9

4.avsikt att gynna borgenären skall bidra till att göras. 9

5.en insättning otillbörlig 184s. 9

6.8.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning ochs. 9

7.hanteringsanalys 185s. 9

8.8.4 Rättsdogmatisk utredning 186s. 9

9.8.4.1 Otillbörlighetsrekvisitet – ett vagt rekvisit 186s. 9

10.8.4.2 Otillbörlighetsrekvisitet och betalningar 189s. 9

11.8.4.3 Dogmatiska utsagor om hur otillbörlighets­s. 9

12.rekvisitet förhåller sig till andra rekvisit 190 10 Innehålls. 9

13.8.5 Analys avseende avsiktens roll i hanteringens. 10

14.av otillbörlighetsbedömningen 191s. 10

15.8.6 Reflektioner kring resultatet 194s. 10

(E) En logiskt användbar norm för att hantera otillbörlighets­

rekvisitet i kontokreditförhållanden 197

1.9.1 Forskningsfrågan – är förarbetsnormen användbar? 198s. 10

2.9.2 Resultat (E) – förarbetsnormen är logiskt användbar is. 10

3.kontokreditrelationer 198s. 10

4.9.3 Metoder – identifiering av karakteristika,s. 10

5.sambandsanalys, kvantifieringsanalys och rättsdogmatisks. 10

6.utredning 200s. 10

7.9.4 Analys av aspekterna och hur de förhåller sigs. 10

8.till varandra 201s. 10

9.9.4.1 Aspekterna verkar i olika grad kvalificerandes. 10

10.och diskvalificerande 202s. 10

11.9.4.2 Aspekternas påverkan i förhållande tills. 10

12.sammanhang 204s. 10

13.9.4.3 Särskilda antaganden utifrån analysen 206s. 10

14.9.5 Analys av otillbörlighetsbedömning m h t kontokrediterss. 10

15.karaktäristika 206s. 10

16.9.5.1 Transaktionsmönstren följers. 10

17.affärshändelserna 207s. 10

18.9.5.2 Antalet transaktioner överskrider vad soms. 10

19.behövs för att gynna 207s. 10

20.9.5.3 Frekvensen av transaktioner är tätare än vads. 10

21.som behövs för att gynna 208s. 10

22.9.5.4 Insättningar som leder till plussaldo har ens. 10

23.annan karaktär 208s. 10

24.9.5.5 Möjligheterna att avbryta förhållandet meds. 10

25.liten kreditförlust 209s. 10

26.9.5.6 Slutsats av analysen av kontokrediterss. 10

27.karaktäristika och otillbörlighet 211s. 10

28.9.6 Otillbörliga insättningar och normens användbarhet förs. 10

29.att bedöma kvalifikation 212s. 10

30.9.6.1 Hur en faktisk skuldminskning i periodens. 10

31.närmast konkursen principiellt förhåller sigs. 10

32.till otillbörlighet och aspekterna 212s. 10

33.9.6.2 Avvikande transaktionsmönster i periodens. 10

34.innan konkurs 213s. 10

35.Innehåll 11s. 11

36.9.6.3 Insättningar som gjorts i tidigare perioder äns. 11

37.perioden närmast konkurs 213s. 11

38.9.6.4 Särskilt om minskningens storlek 215s. 11

39.9.6.5 Kvantifieringsanalyser 215s. 11

40.9.6.5.1 Analys kring vad som kan varas. 11

41.kvalificerande i tidshänseende 215s. 11

42.9.6.5.2 Analys kring vad som kan varas. 11

43.kvalificerande i beloppshänseende 217s. 11

44.9.6.6 Slutsats om normens användbarhet 218s. 11

45.9.7 Uppsägning av kontokrediten 218s. 11

46.9.7.1 Bankens uppsägning – ett dilemma 219s. 11

47.9.7.2 Lösning på dilemmat 220s. 11

48.9.7.3 Gäldenärens uppsägning 221s. 11

49.9.8 Den rättsdogmatiska utredningen av om normen förs. 11

50.otillbörlighetsbedömning skall användas 221s. 11

51.9.8.1 Den grundläggande förarbetsutsagan 222s. 11

52.9.8.2 Citerad och använd i praxis 223s. 11

53.9.8.3 Doktrinens variant 223s. 11

54.9.8.3.1 Ytterligare utsagor kring förhållandets. 11

55.mellan aspekter 224s. 11

56.9.8.3.2 Avvikande utsagor 224s. 11

57.9.8.4 Slutsats – stöd för normen 226s. 11

58.9.9 Den rättsdogmatiska utredningen av aspekterna 226s. 11

59.9.9.1 Tidsaspekten 226s. 11

60.9.9.2 Beloppsaspekten 227s. 11

61.9.9.3 Ordinäritetsaspekten 228s. 11

62.9.9.4 Ondtrosaspekten 228s. 11

63.9.10 Reflektioner kring resultatet 229s. 11

(f) Lagstiftarens aktiviteter kring kontokort och

riskfördelning 233

1.10.1 Forskningsfrågan – har lagstiftarenss. 11

2.intentioner genomförts? 233s. 11

3.10.2 Resultat (f) – en säregen diskrepans mellan lagstiftarenss. 11

4.intentioner med lagstiftningen, lagstiftningens innehålls. 11

5.och tillämpningen av lagstiftningen 234s. 11

6.10.3 Metoder – rättsdogmatisk utrednings. 11

7.och utfallsanalys 235s. 11

8.10.4 Lagstiftarens ursprungliga intentions. 11

9.och riskfördelning 237 12 Innehålls. 11

10.10.5 Lagstiftarens syn på hur riskfördelningsregeln använtss. 12

11.under de första fyra decennierna med kontokort 239s. 12

12.10.6 Lagstiftarens lagändring 2010 vilken kan förefalla vara is. 12

13.linje med den ursprungliga intentionen 241s. 12

14.10.7 Lagstiftarens syn på hur riskfördelningsregeln i dens. 12

15.ändrade regleringen använts och lagstiftarens förändrades. 12

16.intention 243s. 12

17.10.8 Reflektioner kring resultatet 246s. 12

(g) Lagregleringens användbarhet för riskfördelning kring

kontokort 249

1.11.1 Forskningsfrågan – var lagstiftaren realistisk? 249s. 12

2.11.2 Resultat (g) – lagstiftaren hade anledning att förväntas. 12

3.att lagregleringen inte skulle användas i enlighet meds. 12

4.lagstiftarens intentioner 250s. 12

5.11.3 Metoder – hanteringsanalys 250s. 12

6.11.4 Analys av lagstiftningens förutsättningars. 12

7.att uppfylla intentionen 251s. 12

8.11.5 Ytterligare indikationer och reflektioner till stöd för atts. 12

9.lagstiftaren inte haft realistiska förväntningar 254s. 12

10.11.6 Reflektioner kring resultatet 255s. 12

(H) Riskfördelning avseende kontokort under period då Sverige

underlåtit att implementera EU­direktiv 258

1.12.1 Forskningsfrågan – normkollision? 258s. 12

2.12.2 Resultat (H) – upptäckten av en normkonflikts. 12

3.som kan hanteras 259s. 12

4.12.3 Metoder – utfallsanalys och konstruktiv analys 260s. 12

5.12.4 Normkonflikten 261s. 12

6.12.5 Normhierarkisk metod och resultat av denna variants. 12

7.av rättsdogmatik 264s. 12

8.12.6 Konstruktiv analys – vilka är lösningsalternativen? 269s. 12

9.12.7 Prioritering mellan lösningarna utifrån styrkans. 12

10.i argumenten 273s. 12

11.12.7.1 Antaganden 273s. 12

12.12.7.2 Bedömningar 274s. 12

13.12.7.3 Lösning A 274s. 12

14.12.7.4 Lösning B 275s. 12

15.12.7.5 Lösning C 275s. 12

16.12.7.6 Lösning D 277s. 12

17.Innehåll 13s. 13

18.12.7.7 Lösning D1 278s. 13

19.12.7.8 Lösning D2 278s. 13

20.12.7.9 Lösning D3 278s. 13

21.12.7.10 Lösning C1 279s. 13

22.12.7.11 Kan några lösningar prioriteras framförs. 13

23.de övriga? 279s. 13

24.12.8 Argumentation utifrån utgångspunkten att avgöra hurs. 13

25.den del av normkonflikten som innebär störst friktions. 13

26.skall hanteras 280s. 13

27.12.9 Reflektioner kring resultatet 283s. 13

(I) Effekterna av ett olagligt eftergivande av en fordran 286

1.13.1 Forskningsfrågan – har ett dotterbolags olagligas. 13

2.eftergivande av en fordran har några effekter? 286s. 13

3.13.2 Resultat (I) – ett olagligt koncernbidrag som genomförss. 13

4.genom att ett dotterbolag efterger en fordran på sitts. 13

5.moderbolag har effekter 288s. 13

6.13.3 Metoder – beslutsteoretisk analys ochs. 13

7.konsekvensanalys 289s. 13

8.13.4 Analys beträffande koncernbidragets effekter 289s. 13

9.13.5 Jämförelse mellan värdet av den ursprungliga fordrans. 13

10.och anspråket på återbäring 292s. 13

11.13.6 Konsekvens och frekvens 294s. 13

12.13.7 Reflektioner kring resultatet 296s. 13

(J) Skall effekterna av ett olagligt eftergivande beaktas? 299

1.14.1 Forskningsfrågan – skall effekterna av ett dotterbolagss. 13

2.olagliga eftergivande av en fordran bortses ifrån? 299s. 13

3.14.2 Resultat (J) – det finns inte relevant normativt stöd förs. 13

4.att bortse från effekterna av att ett dotterbolag olagligens. 13

5.efterger en fordran på sitt moderbolag 300s. 13

6.14.3 Metoder – rättsdogmatisk utrednings. 13

7.och logikanalys 300s. 13

8.14.4 Rättsdogmatisk utredning 301s. 13

9.14.5 Ytterligare rättsdogmatisk utredning 303s. 13

10.14.6 Analys av logiken för den uppställda tankegången 304s. 13

11.14.7 Ytterligare analys av logiken – objekt 308s. 13

12.14.8 Mer om resultatet 310s. 13

13.14.9 Reflektioner kring resultatet 311 14 Innehålls. 13

(K) Vilka sanktioner skall följa med

värdeöverföringsansvar? 313

1.15.1 Forskningsfrågan – vilka sanktioner skall kommas. 14

2.i fråga vid dotterbolags olagliga eftergivande avs. 14

3.en fordran? 313s. 14

4.15.2 Resultat (K) – skadeståndsansvar är ens. 14

5.möjlig sanktion 314s. 14

6.15.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning,s. 14

7.systematiseringsanalys och konsekvensanalys 314s. 14

8.15.4 Rättsdogmatisk utredning av om bristtäckning skall ansess. 14

9.vara den exklusiva sanktionen 315s. 14

10.15.4.1 Lagtexten 315s. 14

11.15.4.2 Doktrinära utsagor för ens. 14

12.skadeståndssanktion 316s. 14

13.15.4.3 Utsagor i rättspraxis om regleringenss. 14

14.exklusivitet i viss mening 318s. 14

15.15.4.4 Doktrinutsagor om exklusivitet i visss. 14

16.mening 320s. 14

17.15.4.5 Ytterligare doktrinutsagor om exklusivitet is. 14

18.viss mening 321s. 14

19.15.4.6 Doktrinutsagor om exklusivitet i förhållandes. 14

20.till ABL 29 kap? 323s. 14

21.15.4.7 Förarbetsutsagor om påföljder 325s. 14

22.15.4.8 Slutsatser av den rättsdogmatiskas. 14

23.utredningen 326s. 14

24.15.5 Rättsdogmatisk utredning av riskfördelning kring olagligts. 14

25.överförda värden 326s. 14

26.15.6 Rättsdogmatisk utredning av sanktionsnormens. 14

27.skadestånd 329s. 14

28.15.7 Rättsdogmatisk utredning av sanktionsnormens. 14

29.bokföringsbrott 332s. 14

30.15.8 Rättsdogmatisk utredning av sanktionsnormens. 14

31.bedrägeri 334s. 14

32.15.9 Rättsdogmatisk utvikning avseende EU­rättsligs. 14

33.reglering 334s. 14

34.15.10 Analys av möjliga regleringsmönster avseendes. 14

35.sanktioner 336s. 14

36.15.11 Konsekvensanalys – skadeståndssanktion behövs 337s. 14

37.15.12 Reflektioner kring resultatet 338s. 14

38.Innehåll 15s. 15

(L) Vad skall krävas för att undan röja värdeöverförings­

ansvar? 342

1.16.1 Forskningsfrågan – hur kan värdeöverförings­s. 15

2.ansvar undanröjas? 342s. 15

3.16.2 Resultat (L) – det finns ett antal olika rättsligt möjligas. 15

4.lösningar beträffande vad som skall krävas för att undgås. 15

5.sanktionerna av en olaglig värdeöverföring 343s. 15

6.16.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning och konstruktivs. 15

7.analys 343s. 15

8.16.4 Rättsdogmatisk utredning kring läkning 344s. 15

9.16.5 Konstruktiv analys kring alternativa krav 345s. 15

10.16.5.1 Såväl återställande som läkning på initiativs. 15

11.av företrädarna 345s. 15

12.16.5.2 Endast läkning 346s. 15

13.16.5.3 Endast återställande, på initiativ avs. 15

14.företrädarna 346s. 15

15.16.5.4 Återbäringskrav från dotterbolagets konkursbos. 15

16.och godkännande av betalningsdugligts. 15

17.moderbolag 347s. 15

18.16.5.5 Endast återbäringskrav från dotterbolagetss. 15

19.konkursbo, mot betalningsdugligts. 15

20.moderbolag 347s. 15

21.16.5.6 Automatiskt återbäringskrav vid dotterbolagetss. 15

22.konkurs, eller senare, mot betalningsdugligts. 15

23.moderbolag 348s. 15

24.16.5.7 Endast moderbolagets beslut om återställande,s. 15

25.även efter dotterbolagets konkurs 348s. 15

26.16.5.8 Undanröjande av den faktiska bristen innans. 15

27.dotterbolagets konkurs 349s. 15

28.16.6 Reflektioner kring resultatet 349s. 15

(M) Uppsägning av kredit som leder till bolags konkurs 352

1.17.1 Forskningsfrågan – vilken skada lider bolaget avs. 15

2.att gå i konkurs? 352s. 15

3.17.2 Resultat (M) – ett bolags skada av konkurs skalls. 15

4.anses vara verksamhetens försäljningsvärde 354s. 15

5.17.3 Metoder – relationsanalys, konsekvensanalysers. 15

6.och rättsdogmatisk utredning 354s. 15

7.17.4 Konkursens effekter för de olika subjekten 356 16 Innehålls. 15

8.17.5 Förhållandet mellan konkursens effekter för bolagets. 16

9.och effekterna för de övriga subjekten 357s. 16

10.17.6 Regleringen avser subjektens relationer 360s. 16

11.17.7 Rättsdogmatisk utredning 362s. 16

12.17.7.1 Rättspraxis 362s. 16

13.17.7.2 Doktrin om förlust av resurs och intrång 362s. 16

14.17.7.3 Doktrin om positiva kontraktsintresset 365s. 16

15.17.7.4 Slutsatser av den rättsdogmatiska utredningens. 16

16.– inget klart stöd 367s. 16

17.17.8 Konsekvensanalys 367s. 16

18.17.8.1 Konsekvenser av en marknadsvärdes­s. 16

19.modell 367s. 16

20.17.8.2 Konsekvenser av en reparationskostnads­s. 16

21.modell 371s. 16

22.17.8.3 Konsekvenser av ens. 16

23.återanskaffningskostnadsmodell 373s. 16

24.17.8.4 Jämförelse och antaganden oms. 16

25.konsekvenser 375s. 16

26.17.9 Relevansen av syftet med skadestånd 376s. 16

27.17.9.1 Syftet att reparera eller att försätta skadelidandes. 16

28.i samma situation som om skadan aldrigs. 16

29.inträffat 377s. 16

30.17.9.2 Syftet att säkra avtalets fullgörande 379s. 16

31.17.9.3 Syftets relevans i förhållande till andras. 16

32.relevanta faktorer 380s. 16

33.17.10 Reflektioner kring resultatet 381s. 16

(N) Bedömning och bevisning avseende skada vid konkurs 386

1.18.1 Forskningsfrågan – hur värdera en skada av att bolagets. 16

2.går i konkurs? 387s. 16

3.18.2 Resultat (N) – det finns i bevishänseende anledning atts. 16

4.värdera en skada utifrån det faktum att bolaget försattess. 16

5.i konkurs 388s. 16

6.18.3 Metoder – beslutsteoretisk analys, konsekvensa nalys ochs. 16

7.rättsdogmatisk utredning 388s. 16

8.18.4 Bedömningssvårigheterna vid värdering i efterhand 389s. 16

9.18.5 Betydelsen av bolagsföreträdarnas val 391s. 16

10.18.5.1 Valmöjligheten att skaffa likviditet 392s. 16

11.18.5.2 Valmöjligheten företagsrekonstruktion 393s. 16

12.18.5.3 Förutsättningarna för val 394s. 16

13.Innehåll 17s. 17

14.18.5.4 Inträffad konkurs är en betydelsefull faktors. 17

15.i bedömningen 396s. 17

16.18.5.5 Den övre gränsen för värdet (skadanss. 17

17.storlek) 396s. 17

18.18.6 Relevansen av risken för irrationellt handlande 398s. 17

19.18.7 Kända faktorer som indikerar något direkts. 17

20.om värdet 399s. 17

21.18.8 Relevansen av faktorer som inte är kända 400s. 17

22.18.9 Rättsdogmatisk utredning 402s. 17

23.18.10 Reflektioner kring resultatet 403s. 17

(O) Utrymmet för skada för ett bolag vid en skadelidande

handling som leder till konkurs för bolaget 406

1.19.1 Forskningsfrågan – hur stor kan ett bolags skada av ens. 17

2.konkurs bli? 406s. 17

3.19.2 Resultat (O) – den skadegörande handlingen kans. 17

4.endast anses leda till en viss nivå av skada 407s. 17

5.19.3 Metoder – beslutsteoretisk analys, konsekvensanalys,s. 17

6.sambandsanalys och rättsdogmatisk utredning 408s. 17

7.19.4 Om sambanden 408s. 17

8.19.5 Skadebegränsningsskyldigheten 409s. 17

9.19.6 Sambandskravet 411s. 17

10.19.7 Analys av variabler 413s. 17

11.19.8 Reflektioner kring resultatet 414s. 17

(p) Samband mellan handling och effekten konkurs? 416

1.20.1 Forskningsfrågan – skall konkursrisken uteslutas. 17

2.skadeståndsskyldighet? 416s. 17

3.20.2 Resultat (p) – skadeståndsansvar även vid skade görandes. 17

4.handling mot bolag med hög risk för att ändå gå is. 17

5.konkurs 417s. 17

6.20.3 Metoder – sambandsanalys och rättsdogmatisks. 17

7.utredning 417s. 17

8.20.4 Analys av hur konkursrisken i övrigt kan påverkas. 17

9.att konkursen inträffar 418s. 17

10.20.5 Effekten av sambandet mellan konkursriskens. 17

11.och verksamhetens värde 420s. 17

12.20.6 Rättsdogmatisk utredning kring sambandskravet 421s. 17

13.20.7 Reflektioner kring resultatet 423 18 Innehålls. 17

(Q) Skadeståndsgrundande handlande vid uppsägning

av kontokredit 425

1.21.1 Forskningsfrågan – är ansvarsnormerna användbara förs. 18

2.att hantera komplexiteten? 425s. 18

3.21.2 Resultat (Q) – norm för komplex avvägning 426s. 18

4.21.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning, intresseanalys ochs. 18

5.hanteringsanalys 426s. 18

6.21.4 Den formella ansvarsgrunden 427s. 18

7.21.4.1 Normerna om avtalet som grunden förs. 18

8.skadestånd 427s. 18

9.21.4.2 Normerna om skadeståndslagen som grundens. 18

10.för skadestånd 430s. 18

11.21.4.3 Ansvarsgrunden behöver förstås i beaktandes. 18

12.av kontexten 431s. 18

13.21.5 Beroendeförhållandet och bankernas dubbla roller 432s. 18

14.21.6 Kraven på att banken agerar 435s. 18

15.21.7 Beslutsunderlaget är begränsat 436s. 18

16.21.8 Betydelsen av föreliggande kreditsäkerheter 438s. 18

17.21.9 Specifikt om skälen för bedömningen att regleringens. 18

18.är användbar 439s. 18

19.21.10 Reflektioner kring resultatet 443s. 18

(R) Separationsrätt vid kontanthantering 445

1.22.1 Forskningsfrågan – vad är relevant förs. 18

2.separationsrätt? 446s. 18

3.22.2 Resultat (R) – identifiering av sju relevantas. 18

4.omständigheter för separationsrättsbedömningen 447s. 18

5.22.3 Metoder – rättsdogmatisk utredning,s. 18

6.systematiseringsanalys och riskanalys 449s. 18

7.22.4 Kontanthanteringsverksamhetens rolls. 18

8.i samhällssystemet 450s. 18

9.22.5 Det gemensamma intresset av kostnadsm inimering soms. 18

10.tar sig uttryck i en hög grad av komplexitet 454s. 18

11.22.6 Det gemensamma intresset av kostnadsminimerings. 18

12.som tar sig uttryck i avvikelser och oklarheter is. 18

13.avtalsrelationen 456s. 18

14.22.7 Det gemensamma intresset av kostnadsminimering soms. 18

15.tar sig uttryck i förekomsten av skillnader i relationernas. 18

16.med olika kunder 459s. 18

17.Innehåll 19s. 19

18.22.8 Det gemensamma intresset av kostnadsminimering soms. 19

19.tar sig uttryck i uteblivet utnyttjande av möjligheten atts. 19

20.klargöra förhållandena senast innan obeståndet 461s. 19

21.22.9 Förekomsten av brist på medel 462s. 19

22.22.9.1 Brist och riskfördelning 463s. 19

23.22.9.2 Brist och värdebaserade argument 465s. 19

24.22.10 Förekomsten av brist på dokumentation 467s. 19

25.22.11 Huvudlinjer i de presenterade analyserna 468s. 19

26.22.12 Rättsdogmatisk utredning med systematisering,s. 19

27.antaganden och bedömningar 469s. 19

28.22.12.1 Utsagor om grunden för separationsrätt 469s. 19

29.22.12.2 Utsagor om gränsdragning utifrån atts. 19

30.avskiljandet är reellt 472s. 19

31.22.12.3 Antaganden kring användbarheten hos normens. 19

32.om reellt avskiljande 475s. 19

33.22.12.4 Förhållandet mellan RvmL och risk­s. 19

34.begränsnings möjligheten i BrB 478s. 19

35.22.12.5 Betydelsen av att inte utnyttja riskbegränsnings­s. 19

36.möjligheten 481s. 19

37.22.12.6 Betydelsen av uttag, brist och bristandes. 19

38.avsikt 483s. 19

39.22.12.7 Betydelsen av vissa slag av uttag i en visss. 19

40.kontext 485s. 19

41.22.12.8 Bevisaspekter 487s. 19

42.22.12.9 Utrymmet för lösningar och indirekt behovets. 19

43.av sådana 489s. 19

44.22.12.10 Några slutsatser beträffande det rättsdogmatiskas. 19

45.underlaget 491s. 19

46.22.13 Reflektioner kring resultatet 492s. 19

(S) Prioritet för ”medels omvandlare” 496

1.23.1 Forskningsfrågan – kan en medelsomvandlare få prioritets. 19

2.till överlämnade pengar? 496s. 19

3.23.2 Resultat (S) – identifieringen av relevanta argument förs. 19

4.att teckna en helhetsbild beträffande frågans. 19

5.om prioritet 498s. 19

6.23.3 Metoder – helhetsanalys, beslutsteoretisk analys,s. 19

7.riskanalys och rättsdogmatisk utredning 499 20 Innehålls. 19

8.23.4 Beskrivningen uppdragsavtal och dogmers. 20

9.som kan följa 500s. 20

10.23.4.1 Betaltjänstlagens relevans 501s. 20

11.23.4.2 Dogmer om kvittning vids. 20

12.betalningsuppdrag 506s. 20

13.23.4.3 Avtalsvillkor mellan banken ochs. 20

14.kontanthanteraren 508s. 20

15.23.4.4 Transportsrättsliga dogmer 509s. 20

16.23.4.5 Betoning av argumentationslinjen 510s. 20

17.23.5 Kvittning mot redovisningsskuld 510s. 20

18.23.5.1 En central dogm 511s. 20

19.23.5.2 Nyansering av den centrala dogmen 513s. 20

20.23.5.3 Äganderättsargumentens relevans 514s. 20

21.23.5.4 Betoning av argumentationslinjen 516s. 20

22.23.6 Relevansen av medlens status 516s. 20

23.23.7 Relevansen av återvinningsmöjligheterna 517s. 20

24.23.8 Beskrivningen kontoavtal och de dogmers. 20

25.som kan följa 520s. 20

26.23.9 Relevansen av att parterna kan reglera själva 521s. 20

27.23.10 Relevansen av samhällsfunktion och samhällsrisk 523s. 20

28.23.11 Relevansen av helhetsbilden 525s. 20

29.23.12 Reflektioner kring resultatet 526s. 20

(T) Otillbörlighetsbedömningen beträffande kontanthanterares

insättningar på kontokredit 530

1.24.1 Forskningsfrågan – är förarbetsnormens. 20

2.användbar? (II) 531s. 20

3.24.2 Resultat (T) – normen för otillbörlighets bedömning ärs. 20

4.även användbar när gäldenären i kontokredit förhållandets. 20

5.är en kontanthanterare 532s. 20

6.24.3 Metoder – utfallsanalys och konsekvensanalys 533s. 20

7.24.4 Kontokreditens funktioner och hur otillbörlighets­s. 20

8.bedömningen kan förhålla sig till dessa 533s. 20

9.24.5 Återvinning vid separationsrätt – återvinnings. 20

10.av överskott 534s. 20

11.24.6 Återvinning av tillskott för bristtäckning 537s. 20

12.24.7 Återvinning av insättning med ”fel del”s. 20

13.av redovisningsmedlen 539s. 20

14.24.8 Reflektioner över resultatet 546s. 20

15.Innehåll 21s. 21

Reflektioner kring mina anspråk och ambitioner

med boken 549

1.25.1 Jag gör anspråk på att ha åstadkommit ens. 21

2.förmögenhetsrättslig framställning 549s. 21

3.25.2 Jag gör anspråk på att ha åstadkommit forskning 550s. 21

4.25.3 Mitt anspråk på att ha åstadkommit forsknings­s. 21

5.resultat bör förstås i beaktande av att det handlars. 21

6.om en målbild 550s. 21

7.25.4 Jag antar att jag åstadkommit ett underlags. 21

8.för rättsteoretiska studier 552s. 21

9.25.5 Jag gör anspråk på att ha tagit ett litet steg i utvecklingens. 21

10.av metoder för förmögenhetsr ättslig forskning 553s. 21

11.25.6 Jag har ambitionen att övertyga om atts. 21

12.resultatinriktningen kan ha effekter 554s. 21

13.25.7 Jag har ingen ambition att definiera vads. 21

14.som är forskning 555s. 21

15.25.8 Jag har en ambition att förändra genom att bidra till dens. 21

16.övergripande ambitionen med forskning 555s. 21

Referenslista 559

Sakregister 593

1.Innehåll 23s. 23

Notering om vetenskaplig granskning

1.Denna bok har genomgått vetenskaplig granskning genom s k double blind peer­review. Granskarna har varit arvoderade och de har haft fyra månader till förfogande för sin granskning. De är verksamma vid två andra universitet än Göteborgs universitet. För Juridiska institutionens skriftserie Andreas Moberg Redaktörs. 23

2.Förord 25s. 25

Förord

1.Det har påståtts att förordet är det enda avsnittet som blir läst när det handlar om tjocka böcker i rättsvetenskap. Risken för detta är kanhända särskilt stor för en bok som är så annorlunda som denna. Därför behöver jag redan här i förordet nämna, att jag förstår att denna bok kan komma att uppfattas som ”kontroversiell”. Om boken uppfattas på så vis är det emellertid inte nödvändigtvis synonymt med något dåligt. Med tanke på att bokens centrala tema handlar om vad rättsvetenskaplig forskning kan vara, kan det ”kontroversiella” istället vara något som ger särskild anledning att läsa boken. Det beror på att det är karaktäristiskt för forskningen att den utvecklas genom insatser som utmanar invanda tänkesätt. Jag vet inte om denna bok verkligen blir kontroversiell och inte heller om den kan bidra med något utvecklande. Vad jag kan uttala mig om är de insikter jag fått genom projektet. En insikt är central för boken. Det kan tillföra något att inrikta en förmögenhetsrättslig forskningsinsats på att nå forskningsresultat! Hur många andra som kommer att se möjligheterna med denna forsk­ ningsinriktning kan jag emellertid bara spekulera i. Det hjälper nämligen inte att påståendet i förrförra meningen kan framstå som en truism. Redan begreppet forskningsresultat kan nämligen vara kontroversiellt när det används i rättsvetenskapen. På grund av att boken kan bli kontroversiell är det här ett andra förord till denna bok. I det första förordet tackar jag sex namngivna personer som bistått med direkta arbetsinsatser i form av läsning och kommentarer. Jag tackar också tjugosex namngivna personer, från runt om i världen, för att de bidragit genom samtal om projektet eller kring enskildheter som jag stött på i arbetet. Det första förordet har jag emellertid bestämt mig för att spara. Risken är nämligen att jag gör dem som hjälpt mig en otjänst genom att nämna dem vid namn. Jag hoppas att ni alla ändå kan uppfatta min tacksamhet. Tack! Thank you! Kiitos! Aitäh! Danke! Tak! Takk! Merci! Grazie! Vad jag just förklarat om risker med att associeras med boken framstår för mig själv som en oerhörd överdrift. Jag har dock fått inse att det verk­ 26 Förord ligen är möjligt att jag går för långt när jag med denna bok försöker peka på möjligheter för den förmögenhetsrättsliga forskningen. Det beror inte minst på mitt tilltag att använda konkretioner. Konkretionerna blottlägger nämligen tematiken på sätt som kan bli provocerande. I jämförelse med att jag skulle ha begränsat mig till en teoretisk framställning finns det därmed också mer att rikta in kritiken på. Jag sticker helt enkelt ut mer än hakan. Om jag skulle begränsat mig till generaliserande påpekanden på temat hade jag haft större möjligheter att bli uppfattad på sätt som även helt olika läsare uppfattar som någorlunda konformt med sin egen förståelse. Att undvika konkretion kan ha den fördelen. Om jag gjort ett sådant val hade jag emel­ lertid inte själv kommit framåt från den position där jag är.s. 25

2.Av nämnda skäl är det med viss anspänning som jag nu lämnar ifrån mig denna bok. Samtidigt måste jag framhålla att jag från mitt perspektiv har svårt för att betrakta det jag gjort som särskilt märkvärdigt. Som jag ser det handlar det främst om att omsätta ord i handling, och teori i konkretion.s. 26

3.Apropå perspektiv på vad jag gjort är det två personer som jag kan tacka på samma sätt i detta förord som i det förord jag sparar för framtiden. De två personerna är de anonyma granskarna av mitt manus. Ni båda har definitivt bidragit till en förbättring av framställningen. En viktig del i denna förbättring har att göra med att ni påmint mig om att det jag presenterar kan uppfattas som något annat och mer kontroversiellt än jag trodde. För mig har det varit alldeles utmärkt att få den utmaning era skarpa och användbara synpunkter inneburit. Tack! Thank you!s. 26

4.Jag vill också tacka Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning. Stiftelsens insats har inte bara betytt att boken kunnat tryckas, den har också inneburit en uppmuntran under processens gång. Av samma skäl vill jag tacka för ett andra tryckningsbidrag från annat håll. Jag sätter verkligen värde på den gesten. Tack!s. 26

5.Av alla de personer som jag vill tacka är det en som jag kan nämna vid namn. Det beror på att han ändå själv skrivit sitt namn i boken. Tack Andreas Moberg! Du har i egenskap av redaktör för Juridiska institutionens skriftserie varit vetenskapligt ansvarig för processen med dubbelt anonym granskning. Din insats har varit både funktionell och osjälvisk. (Notera att Andreas ansvarat för granskningsprocessen och att det givetvis bara är jag ensam som skall skyllas för innehållet.) Claes Martinsons. 26

6.Förkortningar 27s. 27

Förkortningar

1.ABL Aktiebolagslag (2005:551) ARN Allmänna reklamationsnämnden AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar pås. 27

2.förmögenhetsrättens område Avtalslagen Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar pås. 27

3.förmögenhetsrättens område Betaltjänstlagen Lag (2010:751) om betaltjänster bl a bland annat Brf Bostadsrättföreningen Ds Departementsstencil d v s det vill säga ed / eds editor/editors (se red nedan) FT Förvaltningsrättslig tidskrift HD Högsta domstolen HovR Hovrätt i o f s i och för sig (i fotnot) jfr jämför liknande (i fotnot) JT Juridisk tidskrift KonkL Konkurslag (1987:672) KöpL Köplag (1990:931) KkredL Konsumentkreditlag (2010:1846) m a o med andra ord m h t med hänsyn till NJA Nytt juridiskt arkiv, avdelning I NJA II Nytt juridiskt arkiv, avdelning II p g a på grund av Prop Proposition red Redaktör eller redaktörer RvmL Lag (1944:181) om redovisningsmedel RÅ Regeringsrättens årsbok SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev Skuldebrevslagen Lag (1936:81) om skuldebrev 28 Förkortningar s sidan, alternativt, sidorna s k så kallad SOU Statens offentliga utredningar SvJT Svensk juristtidning TfR Tidsskrift for Rettsvitenskap TSA Tidskrift för advokatsamfundet u upplagas. 27

4.1 Vad är detta för en bok? 29s. 1

Vad är detta för en bok?

1.Ett sätt att beskriva vad detta är för en bok är att hänvisa till andra liknande böcker. Jag kan peka på exempelvis Hjalmar Karlgrens Studier i allmän avtalsrätt från 1935, Håkan Nials Aktiebolagsrättsliga studier från 1935, Ulf Perssons Skadestånds­ och försäkringsrättsliga studier från 1962, Torgny Håstads Studier i sakrätt från 1980, Bert Lehrbergs Uppsatser i bankrätt från 2002, och Mikael Möllers Insolvensrättsliga utlåtanden från 2016. De böckerna är liksom denna bok presentationer som bygger på ett urval av olika förmögenhetsrättsliga teman. En skillnad mellan dessa böcker och denna är emellertid att den här boken i relativt hög grad omfattar även ett annat tema. Jag redovisar nämligen också hur den forskningsinriktning jag använt haft betydelse. Därmed behandlar jag indirekt frågan om vad förmögenhetsrättslig forskning kan vara.s. 1

Varför en bok som denna?

1.Syftet med denna bok är att presentera ett antal forskningsresultat i för­ mögenhetsrätt på ett sådant sätt att jag samtidigt illustrerar vad en uttalad resultatinriktning kan innebära i förmögenhetsrättsliga forskningsprojekt. Det handlar således om dubbla ambitioner. Den centrala ambitionen är att presentera forskningsresultaten. Eftersom det handlar om förmögenhets­ 30 1 Vad är detta för en bok? rättsliga resultat är boken en förmögenhetsrättslig framställning. Bokens övergripande tema har emellertid en annan karaktär. Det är visserligen relevant för förmögenhetsrättslig forskning, men det handlar om att visa vad den forskningsinriktning jag använt kan innebära för en forskningsinsats. Eftersom temat är just övergripande och jag använt det för att binda ihop framställningen, är det en viktig del av förklaringen till varför jag skrivit en bok som denna. Jag avvaktar därför med att beskriva vilka de förmögen­ hetsrättsliga forskningsresultaten är och återkommer till dessa, närmast i en översikt i nästa kapitel.s. 1

2.Bokens övergripande tema är således att visa att en viss forskningsin­ riktning kan vara relevant för förmögenhetsrättslig forskning. Jag vill visa detta för att jag genomfört forskningsprojektet bakom boken med hjälp av en uttalad forskningsinriktning och då funnit att denna inriktning haft intressanta effekter. Forskningsinriktningen har varit avgörande för vad jag kunnat åstadkomma och tillföra. Den har påverkat varje led av forsknings­ processen. Det innebär att den påverkat vilka kunskapsintressen jag haft och vilka forskningsfrågor jag ställt. Därmed har den också påverkat vilka metoder jag valt för att hantera dessa frågor. Likaså har den påverkat hur jag hanterat metoderna. Allt detta innebär i sin tur att inriktningen påverkat vad jag valt att presentera som resultat av mina insatser. Jag menar med andra ord att forskningsinriktningen har haft betydande effekter.s. 30

3.Bakom mitt val att genomföra forskningsprojektet med en uttalad resul­ tatinriktning ligger en tes. Tesen är att det har betydelse att forskare gör explicita överväganden kring olika delar av forskningsprocessen. Den har att göra med att det sedan ganska länge framförts kritik mot rättsvetenskapliga studier som inte redovisar mer om de metodologiska övervägandena än att forskaren använt vad som kallas traditionell rättsdogmatisk metod. En vanlig kritik har handlat om studier som går ut på att till synes oreflekterat ”fastställas. 30

4.1 Vad är detta för en bok? 31 gällande rätt”. Jag har över huvud taget beaktat att det förekommer kritik mot att förmögenhetsrättsforskare inte intresserat sig för de metakognitiva frågorna kring den kunskap som forskningsprocessen ger. Kritiken har hand­ lat om bristen på redovisning av vari forskningsinsatsen egentligen består. Det är kritik som har förefallit mig relevant, trots att det kan diskuteras om den verkligen är rättvisande. En relevant fråga är hur som helst om det är möjligt att komma längre bara genom att försöka sätta termer på företeelser som vi känner igen när det handlar om hur vi går till väga. Mitt intresse för temat beror såväl på mitt perspektiv på forskning, som på mitt sätt att betrakta kunskapsbildning utifrån pedagogiska utgångspunkter. Den övergripande ambitionen och det övergripande temat för boken har som framgått att göra med forskningsprocessen. Min redovisning av forskningsinriktningens betydelse kan antagligen leda till intrycket att boken handlar om annat än förmögenhetsrätt. Jag menar emellertid att det jag redovisar om forskningsinriktningen är relevant för forskningsresultaten som sådana. Vad jag redovisar i detta hänseende är relevant för att andra forskare skall kunna förstå vad resultaten innebär, vad resultaten har för karaktär och 32 1 Vad är detta för en bok? vilka egenheter de har. En öppen redovisning av inriktningens betydelse tillför helt enkelt kvalitativa aspekter i förmögenhetsrättsligt hänseende.s. 1

5.Med detta sagt kan jag dock ändå inte undvika frågan, om den del av min insats som handlar om det övergripande temat, borde betraktas som forskning om forskning, och därmed som vetenskapsteoretisk forskning. Någon sådan ambition har jag emellertid inte. Jag gör inte anspråk på att ha visat något av vetenskapsteoretisk substans. Vad jag hävdar med boken är att en resultatinriktad forskningsprocess kan vara relevant i förmögenhetsrät­ ten. Jag gör inte mer än att bidra till tesen om att det kan ha betydelse att forskare i förmögenhetsrätt gör explicita överväganden kring olika delar av forskningsprocessen.s. 32

6.Av vad jag nämnt följer att jag menar att det finns anledning att presentera både de förmögenhetsrättsliga resultaten och temat om forskningsinrikt­ ningen, i en och samma framställning. Det innebär att jag förmedlar mitt budskap om forskningsinriktningen huvudsakligen genom konkretioner. De olika konkreta exemplen kan betraktas som den metod jag använt för att svara på frågan om det tillför något till förmögenhetsrättslig forskning att använda en resultatinriktning. Boken omfattar tjugo exempel för att framföra detta budskap. Åtminstone femton av dessa exempel är samti­ digt relevanta bidrag till den förmögenhetsrättsliga forskningen. Det är åtminstone vad jag hävdar med bokens titel – Femton förmögenhetsrättsligas. 32

7.1 Vad är detta för en bok? 33 forskningsresultat. Jag återkommer till nyanserna i detta anspråk, på flera olika ställen i framställningen.s. 1

Utgör boken en kritik av andra forskningsinsatser

i förmögenhetsrätt?

1.Vad jag förklarat i föregående avsnitt är att den forskningsinriktning jag använt haft effekter. Likaså har jag förklarat att en del av bakgrunden till pro­ jektet är kritik som riktats mot andra framställningar. Därtill har jag använt en uttalad inriktning på att nå ”forskningsresultat” vilket kan uppfattas som att jag gör anspråk på att definiera vad som skall anses vara forskning. Vad jag gjort kan därför uppfattas som ett ifrågasättande av forskningsinsatser som andra gjort. En relevant fråga blir därmed om avsikten med boken är att kritisera annan förmögenhetsrättslig forskning? Det finns onekligen en risk att denna framställning uppfattas som sådan kritik. Vad jag gjort kan antagligen rent av uppfattas som provocerande. Att i den förmögenhetsrättsliga forskningen använda en uttalad målsättning att nå forskningsresultat är främmande. Antagligen är det så främmande att det kan finnas läsare som till och med kommer att ifrågasätta om jag själv verkligen gjort en forskningsinsats. De menar kanhända att min inrikt­ ning på att nå forskningsresultat lett till något så avvikande att det inte passar in i föreställningarna om rättsvetenskap. Till saken hör då att min begreppsanvändning kan uppfattas som att jag inte förstått de vetenskaps­ teoretiska rönen om att samhällsvetenskaperna behöver befria sig från den begreppsapparat som byggts upp för annan forskning än rättsvetenskapen. Jag avviker helt enkelt från konventionen. Av dessa skäl kan det finnas läsare som menar att det jag redovisar inte är förmögenhetsrättslig forskning. De kommer kanske att anse att jag använt fel utgångspunkter, att jag gått till väga på ett bristfälligt sätt, eller att de resultat jag redovisar inte är tillräckligt rättsligt relevanta, etc. Vad jag härmed pekat på är risken för att denna bok kan uppfattas som att jag exkluderar vad andra forskare gjort samtidigt som det finns en risk för att andra forskare kommer att exkludera vad jag gjort. Denna ömsesidiga exklusion innebär ett spänningsfält. Fältet får sin laddning av frågan om 34 1 Vad är detta för en bok? vad som skall anses vara rättsvetenskap? Jag anser att det är en intressant fråga. Som jag redovisar i boken är jag inte ensam om det.s. 1

2.Min avsikt med denna bok är emellertid inte att svara på frågan om vetenskaplighet. Avsikten är heller inte att åstadkomma vare sig någon definition av forskning eller något ifrågasättande av vad andra forskare gjort. Vad jag vill är bara att illustrera vad en forskningsinriktning mot en viss målbild kan leda till. Jag har nämligen funnit den inriktning jag använt mycket användbar.s. 34

3.Vad olika läsare väljer att läsa in i min presentation återstår emellertid att se. Jag vill bara nämna att jag har förstått att det finns en risk att den antydda spänningen blir dramatisk. Möjligen blir detta fallet oavsett om jag når fram med mina intentioner. Spänningsförhållandet är därför ett tema som jag återkommer till upprepade gånger. Jag gör det för att jag anser mig behöva uttrycka mina avsikter på flera olika ställen i texten, och med aningen olika nyanser. På detta sätt kan jag förhoppningsvis övertyga de olika läsarna om mina intentioner.s. 34

Vilka är de tänkta läsarna?

1.Framställningen har som nämnts ett dubbelt syfte. Det innebär att den inte är renodlad till vad förmögenhetsrättsligt intresserade läsare känner igen. Boken innehåller helt enkelt inte en tematisk systematisering av gällande rätt. I den mån någon istället läser boken på grund av ett renodlat intresse för forskningsinriktningar, eller för kriterier för forskning, får jag också medge att boken heller inte är anpassad för en sådan läsare. Jag behandlar visserligen temat forskningsinriktning och jag använder kriterier avseende rättsvetenskapliga resultat, men boken är inte anpassad för en läsare som söker en framställning som är renodlad till dessa teman. Boken passar i första hand de läsare som inte vill ha renodlingen, utan istället just de förmögenhetsrättsliga resultaten redovisade tillsammans med de aspekter av forskningsinriktningen som är relevanta för forskningsresultaten. Att framställningen inte i lika hög grad passar de läsare som vill ha renodling, är emellertid något jag försökt beakta. Läsarna som vill ha renodling är nämligen alltför intressanta att nå för att jag inte skall anstränga mig för att försöka nå dem. Jag har därför vidtagit en rad åtgärder kring framställningens. 34

2.1 Vad är detta för en bok? 35 för att underlätta för dem. Förhoppningen är att jag i utbyte från dessa läsare får deras förståelse för mina val. Som författare har jag förstås tänkt på vilka kategorier av läsare jag rik­ tar mig till. Jag har också gjort antaganden om vilka kategorier av läsare det kan bli fråga om. En kategori är forskare i förmögenhetsrätt som är intresserade av vad resultatinriktning kan innebära. I denna kategori har jag placerat forskare som jag vet samarbetar med forskare i andra vetenskaper och som har uttryckt behov av reflektioner kring hur rättsvetenskapen kan passa in i ämnesöverskridande projekt. Till den kategorin hör också de som intresserar sig för en utveckling vid sidan av den rättsvetenskapliga monografitraditionen med tematiska framställningar över normstrukturen. Det är ett intresse som jag flera gånger stött på. En annan kategori av läsare kommer att vara intresserade bara av ett visst forskningsresultat, för att det är användbart i ett eller annat sammanhang. Det kan handla om såväl forskare som praktiskt verksamma jurister. För denna kategori av läsare kan boken bli en artikelsamling i förmögenhetsrätt. Det kan möjligen också finnas en tredje kategori av läsare med rättsteoretiskt intresse. De kan förhoppningsvis vilja ta del av vad jag redogör för om betydelsen av forskningsinriktning, metodologisk redovisning och reflektioner kring forskningsresultat. Kanske kan det handla om rättsteoretiker som är intresserade av frågor kring vad begreppet forskningsresultat kan användas till och vad det ställer till med. Jag har också spekulerat i en fjärde kategori av läsare. De vill kanhända ta del av exempel på att rättsvetenskapliga forskningsresultat inte behöver handla om att fastställa gällande rätt och inte ens ha syftet att vara normativa. Dessa läsare kan ha varierande bakgrund och de behöver inte nödvändigtvis vara jurister.s. 1

Vad kommer läsarna att möta?

1.Efter denna inledning är nästa steg i att få fram mitt budskap att jag presenterar en sammanställning över resultaten. Jag har gjort en tematisk kategorisering och en kategorisering beroende på resultatens karaktär. Kategoriseringarna 36 1 Vad är detta för en bok? ger en överblick över vad boken omfattar. Läsaren får helt enkelt en första presentation av resultaten tillsammans med en övergripande spegling av resultatens karaktär. Förhoppningsvis underlättar denna överblick för läsare med renodlat intresse av ett eller annat ovan nämnt slag.s. 1

2.I ett därpå följande steg förklarar jag ansatsen och ambitionerna. Jag förklarar varför jag valt att genomföra ett projekt där jag inriktat mig på att nå vad jag föreställer mig som resultat. Där förklarar jag att jag med denna inriktning behövt reflektera över vad det är som gör att något är värt att hävda som ett resultat av forskning. Jag redovisar också en sammanställning av vilka metoder jag har använt och ambitionsnivån som jag haft med dessa.s. 36

3.För att visa i vilken mån jag menar att det går att förankra vad jag gjort, redovisar jag därefter en del utsagor och referenser som jag relaterat till i min ansats och mina ambitioner med projektet. Kapitlet motsvarar mer eller mindre vad som hade kunnat vara fotnoter till föregående kapitel, men jag har valt att utveckla denna del särskilt för att inte belasta det centrala i mitt budskap. Jag återkommer till hur olika läsare kan hantera detta kapitel.s. 36

4.Huvuddelen av boken ägnar jag därefter åt de olika forskningsfrågorna. Jag presenterar där resultaten och de specifika analyserna bakom resultaten. Denna del av boken omfattar tjugo kapitel och ett stort antal sidor. Jag presenterar i varje kapitel ett resultat. Olika läsare kommer att vara mer eller mindre intresserade av de olika resultaten eftersom de härrör från flera olika områden av förmögenhetsrätten. För de läsare som inte vill ta del av hela boken medger upplägget emellertid valmöjligheter. Det är inte nödvändigt att läsa alla kapitel för att förstå bokens övergripande tema. Läsarna kan välja mellan resultat beroende på intresseinriktning. Det finns resultat som rör såväl vardagliga som mer komplexa fenomen. Det mest vardagliga feno­ menet är antagligen förlust av kontokort och det mest komplexa fenomenet kontanthanterarnas verksamhet. Samtidigt är resultaten inte nödvändigtvis begränsade till just sin specifika kontext. Såväl de vardagliga som de mer särpräglade fenomenen leder till resultat som kan ha relevans också i andra sammanhang.s. 36

5.Jag vill understryka vad jag ovan nämnt om att urvalet utgör en variation av resultat. En del av de resultat som jag redovisar kan exempelvis framstå som självklarheter. Egenheter av detta slag är något som jag tar upp explicit, inte minst i mina specifika reflektioner kring respektive resultat. Jag har på flera ställen också pekat ut var det finns anledning att gå vidare än vad jag gjort. För att därtill även på ett annat sätt få fram vad jag tänker kring resultatets kvalitativa nivå, pekar jag i flera kapitel på hur jag själv betraktar vad jag gjort i förhållande till vad andra forskare i förmögenhetsrätt gjort. Jags. 36

6.1 Vad är detta för en bok? 37 tror att en del av de läsare jag hoppas på, kan ha hjälp av att jag också för­ klarar från en sådan utgångspunkt, som antagligen någotsånär kan motsvara deras. Förhoppningsvis får läsaren därmed ett förtroende för mina avsikter som är tillräckligt för att dessa kommentarer inte skall missuppfattas. Det finns nämligen en risk att mina betraktelser av vad jag gjort uppfattas som kritik mot vad andra forskare gjort. Jag hoppas dock att det blir tydligt att min avsikt bara är att förklara hur jag ser på vad jag gjort. Beträffande de tjugo resultatkapitlen ligger en del av valmöjligheterna för läsaren i att jag inleder varje kapitel med en redovisning av det resultat som jag presenterar i kapitlet. Därefter visar jag hur resultaten har nåtts genom att redogöra för hur jag gjort. Jag avslutar varje kapitel med mina reflektioner kring om jag betraktar resultatet som ett ”forskningsresultat” eller något annat. Jag vill gärna peka på att en fördel med formatet är att läsaren i inled­ ningen av varje kapitel får veta vad resultatet i kapitlet är och vilka metoder jag använt för att nå detta. Läsaren kan därför enkelt bilda sig en uppfattning om han eller hon är intresserad av att läsa hur jag nådde resultatet och vilken specifik analys som ligger bakom. När läsaren blir intresserad ett resultat av visst slag och vill bedöma resultatets kvalitet kan läsaren läsa kapitlet i sin helhet. En läsare som tänker använda ett resultat till något har anledning att läsa vad jag redovisar som stöd för resultatet. Jag avslutar boken med några ytterligare reflektioner kring mina avsikter och ambitioner med boken. Detta sista kapitel knyter an till kapitel 4. Med detta första kapitel har jag presenterat boken. Kanske är det några läsare som i detta skede helst vill ha ett svar på frågan om varför jag genom­ fört detta projekt med den resultatinriktning som jag använt. Avsnitt 1.1 ovan är avsett att tillfredsställa detta behov, men det är kanhända otillräckligt som svar för dessa läsare. Jag föreslår i så fall att de härnäst läser avsnitt 4.5, innan de fortsätter med kapitel 2, 3 och 4, osv. Så kallad tjuvläsning är, termen till trots, över huvud taget helt osanktionerad. Såvitt jag kan bedöma innebär sådan läsning i varje fall knappast att någon dramaturgisk poäng går förlorad. I den mån framställningen har potential att innebära någon form av drama, exempelvis på grund av det spänningsförhållande som jag omnämnt i avsnitt 1.2, antar jag att det dramat skapas ändå. Ett eventuellt drama är nämligen i hög grad beroende av läsarens utgångspunkter och associationer. I den mån det finns någon ökad risk med att inte följa dispo­ sitionen har den snarare med selektiv läsning att göra än med dramaturgin. De forskningsinsatser och forskningsresultat som jag presenterar i de olika kapitlen är olika i flera avseenden. Det kan finnas skäl att påpeka att det även 38 1 Vad är detta för en bok? gäller nivån. En selektiv läsare som råkar välja ut kapitel med enkla insatser och enkla resultat, får antagligen en missvisande bild. Kanske kan jag därför nämna att kapitlen om de enklare insatserna i högre grad är redovisade i de tidiga kapitlen och att de mer avancerade är utspridda.s. 1

7.2 Sammanställningar av resultaten 39s. 2

Sammanställningar av resultaten

1.I detta kapitel ger jag en första presentation av resultaten tillsammans med en övergripande spegling av resultatens karaktär. Härigenom kan läsaren få en första bild av vad jag menar med resultat och samtidigt en bild av vilka ämnesmässiga teman som det går att läsa om i boken. Närmare bestämt handlar det om några frågor kring återvinning, separationsrätt, redovisningsskyldighet, bristtäckningsansvar, uppsägning av kontokredit, obehörigt användande av kontokort och lite till. Eftersom detta är teman från vad som betraktas som olika delområden av förmögenhetsrätten finns det anledning att dela in resultaten i kategorier. Jag redovisar i detta kapitel några tankar kring sådana kategoriseringar. Avsikten är att ge läsaren en överblick över den forskning jag redovisar i boken.s. 2

Forskningsresultat och andra forskningsinsatser

1.Jag redovisar i boken femton resultat som jag menar uppfyller den målbild jag ställt upp. Det är dessa femton som jag, i linje med bokens huvudtitel, kallar för forskningsresultat. Härutöver redovisar jag fem resultat som jag inte menar uppfyller min målbild. Dessa fem benämner jag resultat. Som följer av bokens undertitel innebär detta dock inte att jag utesluter dem från vad jag anser bör betraktas som förmögenhetsrättslig forskning. Vad de därmed bör kallas anser jag inte att jag behöver avgöra, men resultat, forskningsinsatser, forskningsunderlag och forskningsteser, ser jag som några alternativ. Det väsentliga i sammanhanget är dock att de inte uppfyller den målbild som jag ställt upp i detta projekt. Jag vill poängtera att jag tror att de ändå kan ha något att tillföra för de allra flesta läsare som intresserar sig för de respektive teman som de omfattar. En anledning till att jag redovisar både forskningsresultat och andra resul­ tat är att redovisningarna fungerar som jämförelser med vad jag reflekterar över som forskningsresultat. Jämförelsemöjligheten skall bidra till den bild jag vill ge av möjligheterna att inrikta rättsvetenskaplig forskning på att nå just den målbild jag benämnt som forskningsresultat. Även de resultat som 40 2 Sammanställningar av resultaten inte utgör forskningsresultat är således relevanta för framställningen. De sätter de angränsande frågorna i boken i sammanhang.s. 2

2.Med detta nämnt vill jag återkomma till det faktum att begreppet forsk­ ningsresultat kan väcka uppmärksamhet i rättsvetenskapliga sammanhang. Jag antar att mitt användande av termen forskningsresultat kan komma att väcka reaktioner. Vad jag beskriver kan antagligen uppfattas som att jag klas­ sificerar vissa insatser som forskning, och därmed som vetenskap, medan de övriga blir något annat än forskning, och därmed något annat än vetenskap. Så går det att läsa vad jag gjort. Det är rent av möjligt att det inte går att läsa min text på något annat sätt. Vad jag är ute efter är emellertid något annat. Jag vill bara få ut de effekter som en viss inriktning av forskningsinsatserna kan innebära. Det handlar om att inrikta arbetsinsatserna på vad forskaren själv ställer upp som målbild.s. 40

3.Jag redovisar min målbild i nästa kapitel och jag utvecklar där varför jag benämnt denna målbild ”forskningsresultat”. Huruvida denna målbild kan användas för att definiera vad rättsvetenskaplig forskning är, har ganska lite med denna framställning att göra. Jag är, som jag förklarat, inte ute efter att exkludera. Tvärt om är jag ute efter att försöka inkludera något. Vad jag gör är att försöka övertyga om att den forskningsinriktning jag använt har potential att betraktas som ett tillskott till den förmögenhetsrättsliga forskningen. Bokens undertitel är som framgått – och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten. Den är avsedd att understryka både tanken om tillskott och att det inte handlar om att exkludera.s. 40

Resultatens varierande karaktär

1.De resultat som jag redovisar är av varierande karaktär. Några av de resul­ tat jag presenterar är normativa på relativt traditionellt sätt. Det handlar exempelvis om att en viss aspekt skall beaktas i en viss typ av bedömning, eller om att jag identifierat vissa argument som relevanta för lösningen av en specifik rättsfråga. Likaså kan det handla om vad som skall anses vara objektet i en viss intressemotsättning. Ett par andra resultat handlar om att just objektet för en reglering inte kan omfatta mer än en viss nivå. Det beror på att objektet helt enkelt har en viss karaktär som kan påverka den rättsliga lösningen. Jag har också nått några resultat som handlar om vissas. 40

2.2 Sammanställningar av resultaten 41 normers användbarhet för vissa situationer. De resultaten angränsar till en annan typ av resultat som handlar om lagstiftarintentioner och lagstiftarens befogade förväntningar. Ett ytterligare resultat består i underkännandet av vissa argument i en viss rättsfråga. Jag redovisar också resultatet att det p g a vissa informationsförhållanden finns anledning att bedöma bevisningen kring en viss typ av skada på ett visst sätt. Ett ytterligare exempel på resultat består i en upptäckt. Det finns ett visst fall av normkonflikt där EU­direktiv, svensk lag, normativa utsagor i förarbeten och rättstillämpningen pekar i olika riktningar. För att ytterligare karaktärisera resultaten vill jag nämna att jag haft ambitionen att resultaten skall kunna vara till såväl teoretisk som praktisk nytta. Det handlar om normativt möjliga lösningar på rättsfrågor som ingen tidigare konstruerat någon lösning för. Likaså handlar det om delar av lösningar och om vederläggande eller förbättringar av lösningar som andra tidigare konstruerat. Jag menar också att det finns resultat som innebär tillskott till förståelse av rättsliga fenomen. Exempelvis redovisar jag för­ ståelse som som kan bidra i tvisthantering på sätt som har potential att vara mer användbart än utlåtanden om gällande rätt. Resultaten kan också bidra till mer genomarbetad reglering, inte minst i form av förbättrade standardvillkor. Likaså finns det rättstillämpningsbeslut som med fördel kan sättas i perspektivet av några av mina resultat. Detsamma gäller för en del slutsatser i doktrin. Resultaten bör också kunna ligga till grund för ytterligare forskning. I den allmänna beskrivningen av resultatens karaktär vill jag poängtera att mina forskningsinsatser handlar om något annat än att ”fastställa gällande rätt”. Vad jag gör är att tillföra andra slags resultat. I flera fall är de visserligen normativa, men det innebär inte att de handlar om att fastställa gällande rätt. Jag ser nämligen tankegången att fastställa gällande rätt som en missriktad ambition. Tanken på att fastställa gällande rätt är 42 2 Sammanställningar av resultaten med mitt synsätt vilseledande. Detta är helt enkelt en av mina grund­ positioner.s. 2

3.Jag vill samtidigt påpeka att jag heller inte ägnar mig åt prognoser av hur domare kommer att döma. Mina resultat går inte ut på att göra sådana prognoser. Min ambition är en annan. Det beror inte på att jag menar att en sådan ambition skulle leda till något annat än en rättsvetenskaplig insats, utan bara på att jag bedrivit förmögenhetsrättslig forskning som handlat om andra resultat. Att det handlar om andra resultat beror på att projektet handlat om andra kunskapsintressen, andra forskningsfrågor och delvis andra metoder än de som blir aktuella om resultaten skall vara prognoser.s. 42

4.Det faktum att jag inte inriktat forskningsinsatserna på att ”fastställa gällande rätt” eller göra prognoser av hur rättstillämpare skulle agera är ett väsentligt karaktäristika för vad jag gjort. En läsare som har en föreställning om att rättsvetenskap går ut på sådant och därför läser även denna bok utifrån ett sådant synsätt, kommer att ha svårt att förstå vad jag skriver. Det är möjligt att det ställer till problem med tanke på hur fast föreställningar som dessa är rotade. Jag skall inte här visa hur fast rotade de är, utan bara med ett skämt illustrera hur denna fastrotning kan te sig:s. 42

5.2 Sammanställningar av resultaten 43 – ”Om en rättsvetenskaplig forskare inte forskar om gällande rätt, vilken rätt forskar hon då om? Den rätt som inte gäller?” Min position är knappast särskilt anmärkningsvärd. Det finns givetvis olika kunskapsintressen bakom den forskning som kallats rättsvetenskaplig. I den mån det finns något anmärkningsvärt i sammanhanget är det istället före­ ställningar om att rättsvetenskapen bara skulle ha ett enda kunskapsintresse, vare sig det nu kallas gällande rätt eller prognos. ”I stedet for å sig at prognosteorien bygger på en feilaktig oppfattelse av retten, bør innvendingene heller rettes mot at den gir et misvisende bilde av rettsvitenskapen. Rettsvitenskaplige forfattare gjør mer enn å forutsi dommeratferd, og det er sjelden de formulerer sine utsagn som slike forutsigelser. Dessuten er det kunstig å bruke et slikt krav for å skille mellom de ulike deler av rettsforskeres aktivitet, og si at de deler som går på forutsigelser er vitenskap, mens de andra ikke er det. Hvis man knytter vitenskaplighet ikke til karakteren av utsagn, men til at det brukes anerkjente metoder for kartleggning, beskrivelse og analyse av et materiale, vil det kunne hevdes at forutsigelser ikke engang behøver å utgjøre kjernen av den rettsvitenskaplige aktivitet.” Olika kunskapsintressen kan, givetvis, leda till betydande skillnader för den rättsvetenskapliga forskningen. Enkelt uttryckt blir insatsen mer realistisk om kunskapsintresset är att kunna förstå och förklara sådant som normativa utsagor, reella eller antagna samband, möjliga effekter och konsekvenser, etc. En del av dessa kan visserligen bestå i icke underbyggda antaganden och på så vis utgöra fiktioner. Det handlar dock om en annan nivå av fiktion än den nivå som fiktionen ”gällande rätt” utgör. Gällande rätt är en överfiktion. En användare av överfiktionen riskerar att förlora uppmärksamheten på i vilken mån överfiktionen är uppbyggd av andra fiktioner. Användaren riskerar därmed att inte ens uppfatta andra kunskapsintressen än de som går ut på att bidra till odlandet av överfiktionen. Gällande rätt är en överfiktion som rent av kan skymma förståelsen för vad normer spelar för roll. Jag menar därför att det just i rättsvetenskapen blir särskilt tydligt hur avgörande kunskapsintresset är för forskningsinsatsen och resultaten. För de resultat som jag presenterar är ett väsentligt karaktärsdrag att flera av dem inte ens är normativa. De omfattar således inget anspråk på att peka ut hur en rättstillämpare skall agera. Istället har de bakgrund i andra slag 44 2 Sammanställningar av resultaten av kunskapsintressen. De följer av en bredare ambition som handlar om att helt enkelt nå kunskap. Med tanke på den dominans som de normativa ambitionerna traditionellt har haft i förmögenhetsrätten, ser jag det som väsentligt att visa exempel på just dessa andra slag av forskningsresultat. Rättsvetenskapen har större potential än att bara åstadkomma normativa utsagor. Jag hoppas därför på särskild förståelse, för just dessa, de icke normativa resultaten. Som jag ser det är de särskilt intressanta från ett allmänt perspektiv på rättsvetenskap.s. 2

6.En följd av den forskningsinriktning jag haft i projektet är att jag bidrar med analyser av flera olika slags frågor. Jag ser ett värde i att presentera analyserna av frågorna samlat i en och samma framställning. Variationerna som de olika frågorna ger är avsiktliga. Jag vill illustrera olika aspekter och möjligheter kring forskning. Som jag redan antytt menar jag att det är miss­ visande att tänka sig förmögenhetsrättslig forskning som enbart producent av lösningar på rättsliga problem. Min förhoppning är att variationen i de olika kapitlen kommer att göra detta tydligt för läsaren. Jag hoppas kunna visa att även slutsatser som förefaller ha ganska liten relevans för hur ett rättsligt problem skall lösas, skulle kunna framhållas som forskningsresultat.s. 44

Kategorisering utifrån resultatens karaktär

1.Utifrån de resultat jag gjort kan det fungera att karaktärisera dem med hjälp av en indelning i fem kategorier. Jag räknar också med underkatego­ rier eftersom det tydliggör att även resultaten i samma kategori har olika karaktäristika. I uppställningen nedan har jag i kolumnen till höger gjort markeringar för hur många resultat jag gjort i varje kategori. De femton resultat som jag anser utgöra ”forskningsresultat” är markerade med versal och de andra fem resultaten är markerade med gemen. (Som nämnts innebär terminologin bara att vissa insatser uppfyller den målbild jag ställt upp medan andra inte gör det.) Bokstäverna markerar också i vilken ordning resultaten presenteras i boken. Resultat a presenteras i kapitel 5, resultat b i kapitel 6, resultat C i kapitel 7, osv.s. 44

2.2 Sammanställningar av resultaten 45 Kategori Resultat/Forskningsresultat 1) Normativ utsaga – Normativ utsaga om hur en norm skall användas i en viss kontext: a D K p – Normativ utsaga om det rättsliga objektet: b J M – Normativ utsaga om förekomsten av flera olika rättsligt möjliga lösningar: L 2) Logisk slutsats – Logisk slutsats om det rättsliga objektet: C I O – Logisk slutsats om vissa bevisförhållanden: N 3) Identifiering – Identifiering av att viss aspekt skall beaktas i en viss typ av bedömning R – Identifiering av argument som är relevanta för hanteringen av en viss rättsfråga: S 4) Bedömning – Bedömning av normers användbarhet för vissa förhållanden/situationer: E g Q T – Bedömning av lagstiftarens intentioner och lagstiftningens utfall i visst avseende: f 5) Upptäckt – Upptäckten av en normkonflikt: H Med sammanställningen går det att peka på att den största andelen av resultaten, åtta av tjugo, hamnat i kategorin normativa utsagor. Vad jag åstadkommit är således i hög grad sådana utsagor. I jämförelse med tanken på en rättsvetenskap som sysslar med att ”fastställa gällande rätt”, har en betydande del av mina resultat med andra ord hamnat i den kategori som ligger närmast denna tanke. Det handlar om resultat av mer eller mindre gängse rättsvetenskapligt slag. Samtidigt kan det noteras att tre av de resultat som jag placerat i denna kategori är sådana att jag inte bedömer dem som forskningsresultat. Det är inte är alls märkligt i beaktande av att det går att göra många slags normativa utsagor. 46 2 Sammanställningar av resultatens. 2

3.En annan betydande kategori, med fyra resultat, är vad jag kategoriserat som logiska slutsatser. Dessa resultat skiljer sig från normativa utsagor i det att de bygger på logiska slutledningar utifrån antaganden, och inte på slutledningar eller ställningstaganden kring normativa utsagor. En effekt av en logisk slutsats kan mycket väl vara att den uppfattas som en normativ utsaga, men tanken är att resultatet har en annan karaktär. Det behövs i princip inga normativa utsagor för att dra slutsatsen. De logiska slutsatsernas position som forskningsresultat är antagligen inte särskilt problematisk att motivera. I förmögenhetsrättsliga texter betraktas de ofta som särskilt intressanta.s. 46

4.Kategorin identifieringar rymmer resultat där jag identifierat aspekter eller argument som relevanta för en rättslig lösning eller bedömning. Dessa insatser kan bara ge ett bidrag till en lösning eller en bedömning, eftersom det återstår för användaren av resultatet att själv göra bedömningen eller att konstruera lösningen. Det normativa inslaget är därför begränsat, om än inte obetydligt. Vad jag har identifierat är alltså begränsat till en viss aspekt eller ett visst argument i en viss kontext. Som jag tänker mig kategorin omfattar den insatsen att identifiera olika karaktäristika kring ett fenomen och dra en generell slutsats av dessa karaktäristika, för att på så sätt tillföra något.s. 46

5.Att motivera varför identifieringsresultaten skall utgöra en kategori av forskningsresultat är besvärligt. I denna kategori skulle ett ymnigt flöde av idéer kunna placeras. Det är ingen slump att de två resultat jag placerat här avser två av bokens mest komplexa teman. Kanhända är det först kring sådana som det blir en tillräcklig prestation att ”bara” identifiera en aspekt eller ett argument.s. 46

6.I kategorin bedömningar har jag placerat fem resultat och tre av dem anser jag vara forskningsresultat. De tre forskningsresultaten handlar om normers användbarhet. Med termerna ”bedömningar” och ”användbarhet” har jag valt en oprecis målbild. Det går förstås att diskutera huruvida en bedömning kan vara ett forskningsresultat. Likaså går det att diskutera ens. 46

7.2 Sammanställningar av resultaten 47 slutsats om huruvida en norm är användbar eller inte. Jag har heller inte gjort särskilt mycket för att öppet definiera vad jag menar. För den som betraktar kapitlen framgår det dock att jag bedömt om de olika delarna av en viss norm, eller ett paket av normativa utsagor, går att få ihop rent logiskt, givet de antaganden jag gjort om förhållandena respektive norm skall reglera. Vad jag gjort i dessa delar kan förstås användas i normativt syfte, men resultaten bygger inte på normativitet. Det kan vara svårt att motivera varför bedömningar skall utgöra en kategori som uppfyller den målbild jag ställt upp. Som framgår av sam­ manställningen anser jag att två av resultaten som jag placerat i denna kategori inte bör betraktas som ”forskningsresultat”. De resultaten illustrerar att bedömningar som i och för sig kan vara av intresse för ett visst sam­ manhang, inte behöver anses uppfylla sådana kriterier för forskning som jag använt. Att exempelvis bedöma vad som varit lagstiftarens intentioner ur lagförarbeten, kan, som jag ser det, bara vara en del i att komma fram till ett forskningsresultat. De forskningsresultat jag placerat i kategorin illustrerar emellertid att bedömningar faktiskt bör kunna betraktas som forskningsresultat. Kanske går det lättare att acceptera denna tanke om jag byter termen bedömning mot termen prövning, evaluering eller liknande. Jag menar dock att bedömning på ett tydligt sätt speglar det betydande mått av värdering som det blir fråga om. När det subjektivt värderande inslaget i en bedömning blir mycket begränsat menar jag dock att resultatet kan uppfylla den målbild jag arbetat med i detta projekt. Jag har slutligen ställt upp en särskild kategori för upptäckter. Utifrån det resultat jag placerat i denna kategori går det att fundera över om det inte handlar om en tveksam typ av resultat i rättsvetenskapen. Jag vill emel­ lertid hålla öppet för reflektioner på temat. Jag tänker mig i första hand att termen kan passa för rättsvetenskapliga prestationer som består i att identifiera och påvisa samband och effekter av olika slag. Notera att jag härmed inte gör något normativt anspråk. Temat och terminologin rättsve­ tenskapliga ”upptäckter” kan förstås leda vidare i olika riktningar. 48 2 Sammanställningar av resultatens. 2

Tematisk kategorisering av resultaten

1.I tematiskt, eller med andra ord ämnesmässigt, hänseende kan frågorna som jag behandlar i boken betraktas som främst krediträttsliga och insol­ vensrättsliga frågor. I den mån det finns anledning att generalisera kan alla frågorna sägas ha bankjuridisk relevans. Det är så jag skulle beskriva innehållet, även om det också kan passa med andra termer. Flera av de frågor jag behandlar breder emellertid ut sig över gränserna för nämnda ämneskategorier och jag menar därför att det finns anledning att tala om en mer allmän kategori som förmögenhetsrätt. Det finns inte anledning att i denna framställning dra några klara gränser mellan de delar av förmögen­ hetsrätten som jag behandlar.s. 48

2.För att kommunicera något närmare om de ämnesmässiga temana i boken har jag valt att dela in dem i sex kategorier. De sex kategorierna är återvinning i kontokreditförhållanden, separationsrätt i kontanthanteringsverksamhet, prioritet för bank i kontanthanteringsverksamhet, värdeöverföringsansvar i koncernförhållanden, skadeståndsansvar för spärr av kontokredit och betalningsansvar efter tredje mans inblandning i en avtalsrelation.s. 48

3.I var och en av de sex kategorierna placerar jag ett eller flera resultat. En översikt ser ut som följer nedan. Som framgår är beskrivningarna kondense­ rade men de bör vara tillräckliga för att ge den översiktsbild som är relevant i detta skede. Flera av resultaten är relevanta även utanför den närmare kontext som jag utgått från i respektive analys.s. 48

4.Jag har även här angivit resultaten med den bokstav för varje resultat som jag använt ovan. De resultat som uppfyller min målbild av ”forsknings­ resultat” är markerade med versal och övriga resultat med gemen bokstav.s. 48

5.Ämnesområde: Fordringsrätts. 48

6.Ämnestema: Betalningsansvar efter tredje mans inblandning i en avtals­s. 48

7.relations. 48

8.Resultat: (a) Identifiering av omständigheter som kan leda till atts. 48

9.kunder som blivit denuntierade att betala till en factor i etts. 48

10.factoringförhållande, men som ändå betalat till sin ursprung­s. 48

11.liga motpart, kan anses ha betalat med befriande verkan.s. 48

12.2 Sammanställningar av resultaten 49 (f) Lagstiftaren har reglerat riskfördelningen kring obehö­s. 2

13.rigt användande av kontokort utifrån en viss intention soms. 2

14.lag stiftaren under åren övervägt att ändra genom lagstiftnings. 2

15.så att intentionen i högre grad skulle uppnås, och till sluts. 2

16.har lagstiftaren, efter direktiv från EU­lagstiftaren, ändrats. 2

17.lagstiftningen. (g) Lagstiftaren hade anledning att förvänta sig att lagreg­s. 2

18.leringen inte skulle användas i enlighet med lagstiftarenss. 2

19.intentioner, utan detta var tvärt om vad man kunde förvänta. (H) Upptäckten av ett exempel på en normkonflikt där EU­s. 2

20.direktiv, svensk lag, normativa utsagor i förarbeten och rätts­s. 2

21.tillämpningen pekar i olika riktningar, och att flera alternativas. 2

22.lösningar kan användas för att hantera normkonflikten. Ämnesområde: Insolvensrätt Ämnestema: Återvinning, främst avseende kontokreditförhållanden Resultat: (b) Objektet för återvinning är de av gäldenärens insättningars. 2

23.som leder till minskning gäldenärens skuldsaldo. (C) Omfattningen av återvinning från en kontokreditgi­s. 2

24.vare skall vara beroende av de eventuella uttag som följers. 2

25.efter vad som antas vara en återvinningsbar insättning ochs. 2

26.återvinningen av en sådan insättning skall reduceras med des. 2

27.eventuella uttag som görs efter insättningen. (D) Borgenärens onda tro om gäldenärens avsikt att gynnas. 2

28.borgenären skall göra borgenärens onda tro mer kvalificerads. 2

29.och därför typiskt sett vara något som bidrar till att göras. 2

30.en insättning otillbörlig i bedömningen av återvinning meds. 2

31.konkurslagen 4:5. (E) Den norm för otillbörlighetsbedömning avseende rätts­s. 2

32.handlingen betalning som hävdats i förarbeten, rättsfall ochs. 2

33.doktrin, är logiskt sett användbar i kontokreditrelationer. (T) Det nämnda resultatet E är användbart även när gäl­s. 2

34.denären i kontokreditförhållandet är en kontanthanterare,s. 2

35.som hanterar kontantmedel för andra, men i en sådan parts­s. 2

36.konstellation kan avvägningen behöva göras annorlunda. Ämnesområde: Associationsrätt Ämnestema: Värdeöverföringsansvar i koncernförhållanden Resultat: (I) Rättshandlingen då ett koncernbidrag som genomförss. 2

37.genom att ett dotterbolag efterger en fordran på sitt moder­s. 2

38.bolag har effekter som det finns anledning att beakta i rättsligts. 2

39.hänseende. 50 2 Sammanställningar av resultatens. 2

40.(J) Det finns inte normativt stöd för att bortse från effekternas. 50

41.som fastställts i det föregående resultatet I.s. 50

42.(K) Skadeståndsansvar är en sanktion som kan komma ifrågas. 50

43.för att angripa den form av olaglig värdeöverföring soms. 50

44.genomförs genom att ett dotterbolag efterger en fordran pås. 50

45.sitt moderbolag.s. 50

46.(L) Det finns ett antal olika rättsligt möjliga lösningar på vads. 50

47.som skall krävas för att undanröja effekterna av den olagligas. 50

48.värdeöverföring genomförs genom att ett dotterbolag eftergers. 50

49.en fordran på sitt moderbolag.s. 50

50.Ämnesområde: Krediträtt – Kontraktsrätt – Skadeståndsrätt – Insolvensrätts. 50

51.Ämnestema: Skadeståndsansvar för banks avtalsvidriga spärrande av kon­s. 50

52.tokredit som leder till konkurss. 50

53.Resultat: (M) Den skada ett bolag lider av att gå i konkurs efter upp­s. 50

54.sägning av kontokredit skall anses vara förlusten av bolagetss. 50

55.verksamhet och bedömas utifrån verksamhetens försäljnings­s. 50

56.eller marknadsvärde.s. 50

57.(N) I bevishänseende finns anledning att värdera en skadas. 50

58.efter uppsägning av kontokredit utifrån det faktum att bola­s. 50

59.get försattes i konkurs.s. 50

60.(O) En avtalsvidrig uppsägning och spärr av en kontokredits. 50

61.skall endast anses leda till en viss nivå av skada i rättsligs. 50

62.mening eftersom skadenivån skall begränsas av de alternativs. 50

63.till konkurs som bolaget hade och av verksamhetens värde.s. 50

64.(p) Det finns anledning att inte utesluta ansvar vid spärr avs. 50

65.kontokredit p g a att spärren av kontokrediten bara hade ens. 50

66.liten del i att bolaget gick i konkurs, men i den mån kon­s. 50

67.kursrisken var stor redan innan den skadegörande handlingens. 50

68.påverkar det dock värdet av verksamheten och konkursriskens. 50

69.blir istället relevant i detta senare led.s. 50

70.(Q) Ansvarsgrunden för skadeståndsansvar vid spärr av kon­s. 50

71.tokredit behöver användas för att hantera en ganska komplexs. 50

72.avvägning och den aktuella regleringen kan användas för atts. 50

73.göra just denna komplexa avvägning.s. 50

74.Ämnesområde: Sakrätts. 50

75.Ämnestema: Separationsrätt, främst i kontanthanteringsverksamhets. 50

76.Resultat: (R) Identifiering av sju omständigheter eller aspekter avs. 50

77.kontanthantering som är relevanta att beakta för att hanteras. 50

78.frågan om separationsrätt skall ges.s. 50

79.2 Sammanställningar av resultaten 51 Ämnesområde: Krediträtt Ämnestema: Prioritet för bank i kontanthanteringsverksamhet Resultat: (S) Identifiering av relevanta argument för att teckna ens. 2

80.helhetsbild beträffande frågan om prioritet för en bank soms. 2

81.tar emot medel från kontanthanteraren för att i ett nästas. 2

82.steg, utifrån kontanthanterarens instruktion, kreditera olikas. 2

83.kundkonton som kontanthanteraren anger, skall ges prioritets. 2

84.till medlen. I betraktande av denna översikt går det att peka på att resultaten avser spe­ cifika delar, specifika frågor och specifika aspekter av förmögenhetsrätten. Jag menar att det är i enlighet med vad det finns anledning att förvänta av forskningsresultat i förmögenhetsrätt. De allra flesta forskningsresultaten i förmögenhetsrätt rör just enskildheter inom specifika teman. Forsknings­ resultat av allmän och principiell betydelse är förstås inte lika frekventa till antalet. Det förekommer dock givetvis sådana. För illustrationens skull vill jag peka på vad som uppfattas som resultatet att obehörig vinst är ett rättsinstitut som vi har liten användning för i den svenska och skandinaviska rättstraditionen. Ett annat allmänt forskningsresultat, som jag själv svarat för, är att den krediträttsliga argumentationen i svensk rätt har misslyck­ ats med den självpåtagna uppgiften att avväga subjektens intressen på ett konsekvent sätt. Vad jag redovisar i denna bok kan dock antagligen inte kvalificera som sådana allmänna resultat. De resultat som närmast är av allmän karaktär är R och M. Vad jag härmed presenterat är en variation av rättsvetenskapliga forsk­ ningsresultat. Presentationen kan kanske ge intrycket, att även slutsatser 52 2 Sammanställningar av resultaten som förefaller ha ganska liten relevans för hur ett rättsligt problem skall lösas, skulle kunna vara forskningsresultat. Intrycket är beroende av i vilken mån om läsarens perspektiv är att rättsvetenskaplig forskning är en producent av lösningar på konkreta rättsliga problem. Ett sådant perspektiv är kanske särskilt framträdande när det handlar om förmögenhetsrättslig forskning. Som jag redan nämnt är det min förhoppning att jag kan påverka detta perspektiv. Jag vill illustrera att den insats som tillför något inte sällan består i något annat än i själva lösningskonstruktionen. Det gäller även i förhållande till vad som är praktiskt användbart.s. 2

85.Eftersom de olika resultaten är specifika och hör till olika delar av förmögenhetsrätten kan det finnas anledning att redovisa vad som ligger bakom den ordningsföljd som jag valt, och som läsaren nu redan mött. Det handlar i viss mån om att jag i senare kapitel vill kunna utnyttja delar av vad jag presenterat i kapitel. Väsentligt är också att jag vill introducera den metodologiska variationen i steg.s. 52

Är det verkligen just femton forskningsresultat?

1.Min redovisning i denna bok omfattar femton forskningsresultat. Mot bak­ grund av vad jag redovisat i detta kapitel 2 finns det kanhända läsare som ifrågasätter om det verkligen stämmer? Jag vill därför understryka att jag är beredd att både diskutera och revidera anspråket på att termen forsknings­ resultat passar. Likaså är jag beredd att diskutera och revidera antalet. Mitt centrala anspråk är att ha åstadkommit förmögenhetsrättslig forskning. I de två följande kapitlen utvecklar jag skälen till varför mitt anspråk inte behöver uppfattas som mer precist än så.s. 52

2.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 53s. 3

Beskrivning av resultat­

inriktningen och ambitionerna

1.I det projekt som ligger bakom denna bok har jag som nämnts arbetat med en specifik forskningsinriktning. Jag har redan från början inriktat arbetsinsatserna på att nå forskningsresultat. I detta kapitel förklarar jag närmare vad jag menar med denna resultatinriktning och vilka ambitioner jag haft med detta projekt.s. 3

Inriktningen på att nå målbilden

”forskningsresultat”

1.Den sedvanliga förmögenhetsrättsliga forskningsansatsen är att samman­ ställa och systematisera normativa utsagor för att åstadkomma systematik och koherens. Arbetsinsatsen kan beskrivas som ”tolkning”. Den kan vara både kreativ och normativ i det att rättsvetaren sätter samman normativa utsagor på ett sätt som är distinkt för syftet med den valda forskningsupp­ giften. En sådan sedvanlig forskningsinriktning leder bland annat till att termen resultat får underordnad betydelse. I mitt arbete med detta projekt har jag emellertid haft ambitionen att mina insatser skall leda till vad jag betraktar som resultat. Med detta menar jag att de skall nå en någorlunda bestämd målbild. Jag har eftersträvat att nå fram till slutsatser som har nyhetsvärde, som tillför något tillräckligt kva­ litativt till det mänskliga vetandet och som nåtts genom ett metodologiskt och systematiskt tillvägagångssätt. Därtill har jag beaktat en del ytterligare aspekter. 54 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionernas. 3

2.Vad jag gjort är att redan från början fråga mig var det skulle gå att göra en intressant insats i förhållande till tidigare forskning. I varje led av forskningsprocessen har jag använt denna målbild för att avgöra vad jag skall göra. Jag har således formulerat den potentiella forskningsfrågan utifrån denna målbild. Med utgångspunkt i forskningsfrågan har jag också valt metoder i beaktande av målbilden. När jag arbetat med metoderna har jag även gjort det i beaktande av målbilden. I ett sista led har jag också reflekterat över om resultatet verkligen ger mig anledning att göra anspråk på att ha tillfört något av relevans. Jag har försökt genomföra processen på ett reflexivt sätt. Det innebär bland annat att jag har utgått från det konkreta resultat som jag åstadkommit och reflekterat kring resultatets egenskaper och karaktäristika. Utifrån dessa reflektioner har jag sedan reflekterat över min målbild och mina föreställningar om forskningsresultat. Resultatets egenskaper har härvid fått påverka min uppfattning om vad min målbild skall vara. Således har jag använt öppna och flexibla kriterier. Jag har reflek­ terat i förhållande till dessa med utgångspunkt i de enskilda resultatens karaktäristika.s. 54

3.Med den inriktning som jag valt har jag kunnat göra forskningsinsat­ ser som jag annars inte hade gjort. Genom att inrikta arbetet på att nå forskningsresultat har jag kunnat identifiera forskningsfrågor utifrån vad jag sett som intressant i förhållande till vad jag föreställer mig som forsk­ ningsfronten. Därtill har jag i relativt hög grad kunnat använda metoder som varit anpassade till respektive forskningsfråga. Jag har också kunnat genomföra analyserna med ganska liten anledning att beakta formatet för presentationen.s. 54

4.Vad jag gjort skiljer sig från en traditionell rättsvetenskaplig forsknings­ ansats. De handlar typiskt sett om att sammanställa och systematisera normativa utsagor för att åstadkomma systematik och koherens. Med en sådan ansats påverkas både urvalet av frågor, metod och intentionsdjup. Formatet ger helt enkelt en inriktning som jag denna gång önskat undvika, just för att kunna pröva en annan inriktning.s. 54

5.Vad jag nu beskrivit innebär att jag med forskningsinriktningen är ute efter vissa effekter. Dessa är inte beroende av om jag använder termen forsk­ ningsresultat som benämning för min målbild. Med tanke på de reaktioners. 54

6.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 55 som termen kan orsaka har jag övervägt att använda annan terminologi. Kritiska reaktioner är nämligen både förståeliga och relevanta. För att antyda något om svårigheterna med kriterier kan jag exempelvis peka på en utsaga av relevans för ett kriterium som nyhetsvärde: ”After people understood Democritus with the help of Galileo they could reproach the latter for not really reporting anything new. All great insights and discoveries are not only usually thought by several people at the same time, they must also be rethought in that unique effort to truly say the same thing about the same thing.” Antagligen hade termer som exempelvis ”tillskott” eller ”bidrag” kunnat uppfattas som mindre kontroversiella än ”forskningsresultat”. Att jag ändå valt att använda termen forskningsresultat beror på att det går att nå effekter med associationerna som följer med just detta begrepp. Jag är ute efter associationer till nyhetsvärde och till att insatsen tillför något tillräckligt kvalitativt till det mänskliga vetandet. Likaså vill jag orsaka associationer till resultat som nåtts genom ett metodologiskt och systematiskt tillvägagångs­ sätt. Jag försvarar mitt tilltag med olika argument. Det viktigaste är att inriktningen haft sådana effekter som jag redan hävdat. Ett annat argument är att liknande föreställningar om rättsvetenskaplig forskning trots allt förs fram. Frågan om vad som skall anses utgöra rättsvetenskaplig forskning ställs och besvaras nämligen ständigt. Kommunikation kring föreställningar om forskning kan därför vara både meningsfull och betydelsefull. Även om det anses avgjort att det inte går att definiera forskning utifrån allmänna kriterier, finns det en rad utsagor som går ut på att rättsvetenskapen har anledning att utvecklas. Därtill innebär slutsatsen att det inte går att definiera forskning utifrån allmänna kriterier att en ständigt pågående diskussion blir nödvändig. 56 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionernas. 3

Något om kriterierna för målbilden

”forskningsresultat”

1.När jag nu valt att inrikta arbetet på att nå en målbild har jag haft anled­ ning att fundera över vad denna målbild skall vara. För att avgöra detta har jag tänkt i termer av kriterier. Som nämnts har jag tänkt på aspekter som nyhetsvärde, på vad som tillför något tillräckligt kvalitativt till det mänskliga vetandet och på om insatsen görs genom ett metodologiskt och systematiskt tillvägagångssätt. Därtill har jag haft ytterligare målsättningar inom ramen för en reflexiv process. Det centrala har dock varit att för varje resultat göra en intressant insats i förhållande till vad som redan åstadkommits i tidigare forskning.s. 56

2.I mina överväganden kring målbilden har jag använt mig av vad som hävdas kring generella kriterier för vetenskap, forskning och forsknings­ resultat. Jag har beaktat en del av vad som framförts i den rättsvetenskapliga litteraturen om just forskningskriterier. Härvid har jag inkluderat varianter på temat kriterier för forskning. Det handlar om sådant som grundläggande forskningsvärden och kriterier för kvalitet i rättsvetenskap.s. 56

3.Eftersom frågan om kriterier för forskning kan innehålla mycket och där­ till betraktas på olika sätt från olika perspektiv, har jag försökt förhålla mig till vad användning av kriterier kan leda till. Jag har beaktat sådant som att rättsvetenskapen är sin egen specifika vetenskapsgren. I rättsvetenskapliga sammanhang är det över huvud taget ovanligt att tala om forskningsresultat och därmed relativt märkligt att använda kriterier. Det beror på flera faktorer. Redan frågan om vilket vetenskapligt kunskapsintresse som rätts­ vetenskapen fyller kan leda till funderingar över i vilken mån det är vettigt att tala om kriterier.s. 56

4.Vad jag just nämnt innebär dock inte att det helt saknas rättsvetenskapliga utsagor på temat. Faktiskt finns det många utsagor som handlar om vad rättsvetenskap är och vad rättsvetenskap skall vara. Likaså finns det utsagor om vilka metoder som behövs för en vetenskaplig hantering. Det finns också utsagor om sådana kvalitativa kriterier beträffande rättsvetenskapligs. 56

5.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 57 metod som är av särskilt intresse för inriktningen i detta projekt. Vad gäller produktion av rättsvetenskapliga bidrag har de exempelvis uttryckts som krav på: a) vetenskaplig signifikans så att bidraget inte är trivialt, och, b) vetenskaplig innovation så att det inte föreligger total identifikation meds. 3

6.ett tidigare resultat. c) resultatet behöver få social acceptans så att det inte blir idiosynkratiskt/s. 3

7.överkänsligt, d) metoden har vetenskaplig kontinuitet och ger förutsebara resultat så atts. 3

8.det inte blir en radikal diskontinuitet med tidigare godtagbara metoder, e) metoden är rationellt och justifierbar så att det inte handlar om slumps. 3

9.eller slantsingling, f) metoden är adekvat och noggrann så att det inte är fråga om metodologisks. 3

10.anarkism, g) metoden har en förmodad existens så att det inte blir fråga om metodo­s. 3

11.logisk nihilism, h) metoden har en autonom identitet, d v s faktiskt används och inte totals. 3

12.reduceras i förhållande till det undersökta, i) metoden inte är extremt komplex och därför tar mycket lång tid att för­s. 3

13.stå. De ovan presenterade rättsvetenskapliga kriterierna anses kräva en ”ytter­ ligare differentiering” beträffande den del av rättsvetenskapen som utgörs av rättsdogmatik. Något förenklat hävdas att den metod som används i rättsdogmatiken är lika med rättslig argumentation. Rättslig argumentation anses då vara: j) tolkning av rättsliga regler, k) systematisering av rättsliga regler och av rättsprinciper och prejudikat,s. 3

14.samt l) värdebaserad avvägning och balansering av rättsprinciper och andra rättsligas. 3

15.normer i enlighet med rådande meta­normer för rättslig argumentation. 58 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna Rättsdogmatiken som metod skulle således kunna sägas omfatta ”tolkning”, ”systematisering”, ”värdebaserad avvägning och balansering”, allt ”i enlighet med rådande meta­normer”. Det blir tre ytterligare kriterier.s. 3

16.Som framgår är dessa kriterier kvalitativt inriktade. Att det i några fall förefaller som att den kvalitativa nivån har satts mycket lågt, såsom med uttrycken trivialt, total identifikation och slantsingling, skall inte tas allt­ för bokstavligt. Det handlar om kortfattade beskrivningar för att hävda kriterierna, inte om att ange nivåer.s. 58

17.Vad jag nu beskrivit antyder att det kan det bli en ganska omfattande och svåröverskådlig process att reflektera över om ett visst resultat uppfyller kriterier som dem jag pekat på. I detta projekt har jag emellertid varit ute efter att nå en viss inriktning med min forskning. Jag har inriktat projektet på att nå en viss målbild. Den målbild jag arbetat med är enkel och vag för att den inte är avsedd att utgöra någon på förhand bestämd definition av forskning. Den är enkel och vag för att därmed vara ännu mer öppen och dynamisk än vad ovan nämnda kriterier ger uttryck för.s. 58

18.Istället för kriterier handlar det för min del om utgångspunkter för reflektioner över vad jag åstadkommit. Jag reflekterar över huruvida dessa reflektioner motiverar mig till att vilja göra anspråk på att jag tillfört något. Mina ambitioner med reflektionerna är att belysa att en resultatinriktad ansats leder till reflektioner kring vad forskningsatsen lett fram till. Mina reflektioner är därför någorlunda systematiska, men jag gör inte anspråk på precision. Reflektionerna utgår från mina betraktelser av respektive resultat. I den mån jag genomgående utgått från och beaktat några mer specifika kriterier handlar det just om huruvida det jag åstadkommit har nyhetsvärde, om det tillför något tillräckligt kvalitativt till det mänskliga vetandet och om jag gjort insatsen med ett metodologiskt och systematiskt tillvägagångssätt. Som kommer att framgå har reflektionerna i en del fall även lett till att jag reflekterat över andra aspekter, som förstärkt eller försvagat grunden för mitt ställningstagande. Notera att jag med denna process varken är ute efter att åstadkomma eller odla några allmängiltiga kriterier för forskning. Jag är, som jag nämnt, inte ute efter att definiera, och jag vill med min insats heller inte exkludera.s. 58

19.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 59s. 3

Ambitionen att presentera ”forskningsresultat”

1.Det övergripande syftet med projektet bakom denna bok har varit att åstadkomma forskningsresultat i förmögenhetsrätt. Syftet med boken är som nämnts att presentera dessa resultat på ett sådant sätt att jag samtidigt illustrerar vad en uttalad resultatinriktning kan innebära i ett förmögen­ hetsrättsligt forskningsprojekt. För att uppfylla det övergripande syftet har jag använt vad jag betraktar som flera olika metoder. Jag redogör för de metoder jag använt i respektive kapitel och jag redovisar en sammanställning i nästa avsnitt. I flertalet fall har jag använt rättsdogmatisk utredning som en del i undersökningen. Som kommer att framgå är denna metod otillräcklig för att nå vad jag bedömt som ett forskningsresultat. Det avgörande analytiska bidraget har jag åstadkommit med vad jag betraktar som andra metoder än rättsdogmatiska utredningar. Som jag framhållit ovan anses kvalitén på metodologin vara ett centralt kriterium för vetenskaplighet. Vad de metoder jag använt bör kallas kan diskuteras, men jag tänker på dem i termer av konsekvensanalys, intresseana­ lys, beslutsteoretisk analys, utfallsanalys, etc. Jag använder i framställningen dessa benämningar i syfte att kortfattat förmedla hur jag ser på vad jag gjort. Vad jag gjort är att i efterhand försöka beskriva de olika tankeoperationerna i kategorier med hjälp av kortfattade benämningar. Det handlar närmast om för projektet nödvändiga antaganden. Jag kan genom denna förenkling peka på att jag gått tillväga på vad jag betraktar som olika sätt och på så sätt kan jag illustrera hur resultatinriktningen påverkat. Samtidigt tar jag 60 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna möjligen också ett steg i en tänkt utveckling. Kanhända lyckas jag indikera ett behov av att utveckla en eller annan metod utifrån vad jag, i all enkelhet, påbörjat i detta projekt. Jag menar att det jag gjort är ett steg i en ambition att på sikt utveckla just metodologin. En sådan utveckling behöver tid och insatser från fler än en enda forskare.s. 3

2.Vad jag gör kan med andra ord beskrivas som att jag utifrån reflektioner kring begreppet forskningsresultat i rättsvetenskapen indikerar möjligheter och behov av metodutveckling. Jag menar att det är viktigt att utveckla metoder och antar att detta skulle bidra till ytterligare funktioner för rätts­ vetenskapen. För att nå dessa tror jag att det är relevant att reflektera kring vad vi betraktar som rättsvetenskapliga forskningsresultat. Funderingarna kring hur vi kan nå sådant som ny kunskap i ett visst fält kan spela en pådrivande roll.s. 60

3.I sammanhanget vill jag nämna följande synsätt:s. 60

4.”Synen på vad som är rättsvetenskap och vad denna vetenskaps huvuduppgifts. 60

5.är har ägnats mycken möda. Om all den energi som lagts ned på att definieras. 60

6.rättsvetenskapens innehåll, uppgift och gränser i stället hade koncentrerats pås. 60

7.att utveckla analysmetoder till förmån för ett mer framåtsyftande och dynamiskts. 60

8.perspektiv och angreppssätt, hade nog rättsvetenskapens betydelse inom ramens. 60

9.för samhällsutvecklingen och i det praktiska rättslivet varit större.” Jag delar som nämnts uppfattningen att det är viktigt att utveckla analys­ metoder och antagandet att detta skulle bidra till en ökad betydelse för rättsvetenskapen, genom ytterligare funktioner för den. Däremot tror jag att det, för att nå dithän, är närmast nödvändigt att reflektera kring vad som ”är” rättsvetenskap och rättsvetenskapliga forskningsresultat. För att visa att resultatinriktningen kan ge praktiskt relevanta resultat utgår mina reflektioner i detta avseende dock i hög grad från konkreta exempel. Jag har haft ambitionen att identifiera teman av relevans även för det prak­ tiska rättslivet. Därför har jag i processen att identifiera konkreta exempel utnyttjat kunskaper och erfarenheter som jag fått i kontakter med praktiskt verksamma jurister. I flera fall har jag rent av givit ett professionellt råd till någon praktiskt verksam jurist som efterfrågat detta i ett eller annat pågå­ ende ärende. Det har jag gjort i ett tidigare led, innan min forskningsinsatss. 60

10.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 61 blev aktuell. Vad jag gjort i forskningsprojektet är sedan att identifiera forskningsfrågor utifrån de olika kunskapsintressen, metoder och resultat som jag vill använda för att illustrera vad en resultatinriktning kan innebära. Det har således handlat om att jag, ur ett sammanhang där praktikens juridik varit det relevanta, i efterhand identifierat var det skulle kunna gå att göra en insats som skulle ha potential att flytta forskningsfronten. Som kommer att bli tydligt i min redovisning i resultatkapitlen, 5–24, är det fråga om en insats med ett specifikt forskningssyfte.s. 3

Metoderna i sammanställning

1.Något som i hög grad påverkar hur resultaten ser ut är de metoder som ligger bakom dem. Forskningsresultat åstadkoms med vetenskapliga metoder. I bokens olika kapitel har jag beskrivit de metoder jag använt. Jag har i rubrikerna till varje metodavsnitt använt kortfattade benämningar för att förmedla min syn på vad jag gjort. Sammantaget har jag använt 16 kategorier av metoder i projektet. I sammanställningen nedan redovisar jag vilka resultat som helt eller delvis nåtts med respektive metoder. Kolumnen till höger anger respektive resultat med en bokstav, forskningsresultat med versal och andra resultat med gemen. Notera att samma resultat kan före­ komma flera gånger eftersom jag använt flera metoder för att nå flertalet av resultaten. Metod Resultat/Forskningsresultat Rättsdogmatisk utredning: a b C D E f H J K L M N O p Q R S Intresseanalys: a Q Beslutsteoretisk analys: b I N O S Matematisk analys: C Utfallsanalys: C f H T Hanteringsanalys: D g Q Identifiering av karaktäristika: E Kvantifieringsanalys: E Sambandsanalys: E O p Konstruktiv analys: H L Konsekvensanalys: I K M N O S T Logikanalys: J Systematiseringsanalys: K R Relationsanalys: M 62 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionernas. 3

2.Riskanalys: R Ss. 62

3.Helhetsanalys: S Uppräkningen av kategorierna här ovan ger anledning att ställa frågan om hur jag drar gränserna mellan kategorierna. Vad skiljer exempelvis en intresseanalys från en relationsanalys? Varför är inte systematiseringsanalys aktuell för samtliga resultat? Osv. Det går också att fråga sig hur det jag gjort förhåller sig till metoder som andra rättsvetare lanserat och beskrivit som exempelvis logiskt­systematiska, teleologi, ändamålsanalys, topisk metod, ”[m]etoden för att fylla luckor” i rätten, eller ”sammanvägande metod”. Likaså kan det förefalla relevant att undra över sådant som empiriska belägg för olika antaganden som jag gjort?s. 62

4.Mitt svar på dessa frågor är relativt. Min huvudsakliga poäng i metodhän­ seende är att peka på att jag gått tillväga på vad jag betraktar som olika sätt. I en forskningsgenre där det under lång tid har varit i sin ordning att beskriva sin metodologi med några rader om vad som rent allmänt utgör ”traditionell rättsdogmatisk metod” menar jag att jag haft en högre ambition. Jag avsers. 62

5.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 63 att ta ett steg på vägen till att utveckla metoder. Däremot är min ambition inte att föra metodernas vetenskapliga relevans i bevis. Syftet med denna bok är att presentera förmögenhetsrättsliga forskningsresultat, låt vara på ett sätt som också illustrerar vilka följder detta kan ha för metodfrågorna. Av vad jag nu nämnt följer att jag inte är konsekvent med att relatera till beskrivningar av metoder i förmögenhetsrättslig forskning. Ett särskilt skäl till detta är att flera sådana framställningar tenderar att handla om metodbeskrivningar på en annan, mer abstrakt nivå, än den jag tänker mig. De handlar också främst om vad jag betraktar som annat än metod. Framställningarna behandlar olika synsätt på rätten eller teorier av relevans för vad juridik är. Jag förhåller mig därför inte till dessa. I vissa relevanta delar har jag dock visat hur jag relaterar till etablerade analysverktyg som ligger nära vad jag gjort i vissa delar. Sammanställningen av metoder illustrerar att det kan finnas anledning att tänka i termer av flera olika metoder. Med en så brokig och löst defi­ nierad samling som jag åstadkommit väcks förhoppningsvis tankar om just mångfalden. Föreställningar om en mångfald kan bidra till att forskare reflekterar över metodologi. Genom en öppen redovisning får läsarna också större möjligheter att bedöma resultatet. Jag menar att medvetna och öppet deklarerade ställningstaganden kring de olika delarna av processen att åstad­ komma något som blir accepterat som forskning, leder till något relevant. 64 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionernas. 3

6.Vad de olika metoderna innebär följer av de olika kapitel där jag använder respektive metod. Jag ser emellertid anledning att i nästa avsnitt göra några allmänna klargöranden kring min metodologi.s. 64

Några allmänna påpekanden kring metoderna

1.Ett första steg i min linje av allmänna påpekanden är att jag använder uttrycket ”rättsdogmatisk utredning”. Med detta uttryck avser jag att mar­ kera en nyansskillnad i förhållande till uttrycken ”rättsdogmatisk metod” och ”rättsdogmatisk undersökning”. Som jag nämnt ovan kan rättsdog­ matisk metod beskrivas som ”tolkning”, ”systematisering”, ”värdebaserad avvägning och balansering”, allt ”i enlighet med rådande meta­normer”. Det ger en beskrivning av en hantering som kan vara ganska heterogen och vidsträckt. Min avsikt med att använda uttrycket ”rättsdogmatisk utredning” är att det skall uppfattas som snävare. Uttrycket signalerar förstås inte någon särskilt tydlig skillnad i förhållande till ”rättsdogmatisk metod”, men jag är bara ute efter att markera en nyans, för just denna bok. Med ”rättsdogmatisk utredning” tänker jag mig en begränsad rättsdogmatisk insats, där jag identifierar dogmer och redovisar dem på ett sätt som i relativt liten mån innebär systematisering och som i relativt liten mån omfattar andra inslag såsom argumentation. Vad jag gör är mer eller mindre begränsat till att redovisa de dogmer jag identifierat som relevanta. När jag i något kapitel menar att jag gör en insats som går längre har jag markerat detta.s. 64

2.Av vad jag nämnt följer således att jag betraktar mina rättsdogmatiska insatser som begränsade i förhållande till allt annat som, genom tiderna, omfattats i detta begrepp. Istället använder jag ytterligare termer för att beskriva vad jag gör. Som framgått av min sammanställning över metoder, ovan i avsnitt 3.4, använder jag exempelvis termen intresseanalys för att beskriva en del av mina insatser. Intresseanalys är en självklar del av vad som brukar inkluderas i begreppet rättsdogmatisk metod. Att analysera de olika berörda subjektens intressen för att kartlägga vari en tänkt konflikt består och identifiera möjligt utrymme för lösningar, är mycket vanligt i förmögenhetsrättslig forskning. Vad jag gör i detta avseende kan således beskrivas som att jag delar upp rättsdogmatisk metod i olika delmetoder.s. 64

3.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 65 Syftet med denna åtgärd är att vara öppen i mina reflektioner över vad jag gör och tydlig med att redovisa vad jag gjort. Med en resultatinriktning blir det särskilt intressant att överväga vilka metoder som kan användas för att besvara en specifik forskningsfråga. Olika kunskapsintressen kräver helt enkelt olika metoder. Om jag bara skulle använda en enda term, ”rätts­ dogmatisk metod”, för allt jag gör i forskningshänseende, skulle begreppet komma att omfatta ganska mycket. Det skulle leda till sämre precision i både mina reflektioner och i min kommunikation. Därmed skulle min forskningsinsats påverkas. Jag skulle i detta projekt fått svårare att ställa de forskningsfrågor jag ställt eftersom mitt kunskapsintresse hade påverkats av hur jag föreställer mig metoden. Begreppet hade riskerat att i högre grad styra tanken. Jag har således sett anledning att inte bara använda en enda term för att beskriva alla delar av vad jag gör. Med hjälp av föreställningen om att flera metoder kan vara aktuella har det varit enklare för mig att välja metod utifrån kunskapsintresse och forskningsfråga. Genom att tänka i termer av flera metoder har jag haft enklare att tänka i termer av andra metoder än vad som tidigare kan sägas ha använts inom ramen för vad som kallats rättsdogmatisk metod. Likaså har det varit enklare att föreställa mig rättsvetenskapligt relevanta kunskapsintressen som inte styrs av tankar på en enda metod, låt vara en metod som möjligen kan betyda ganska många olika saker. Jag menar att skillnaderna jag beskrivit är både betydande och högst relevanta. I kombination med en resultatinriktad ansats där varje led av forskningsprocessen utsätts för motsvarande öppenhet blir skillnaderna just sådana. Det har, som jag redan nämnt, med flera aspekter kring forskning och kunskapssökande att göra. De metakognitiva effekterna är härvid inte minst betydelsefulla. När jag nu hävdat betydande och relevanta skillnader kan det förefalla som att jag underförstått uttrycker att det jag gjort har övervägande fördelar jämfört med mer traditionell förmögenhetsrättslig metodologi. Kanske är det rent av svårt att inte uppfatta mina påståenden som att jag hävdar att 66 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna mitt metodologiska grepp är bättre än andra grepp. Jag har inget emot att framställa en förhoppning om att så kan vara fallet. Det är emellertid inte min ambition att med denna bok visa att något sådant. Jag vill lämna bedömningen till läsarna. För att uttrycka mig pretentiöst kan jag kanske även tala om att lämna frågan till den fortsatta utvecklingen i förmögen­ hetsrätten. Givetvis avser jag att själv bidra till denna utveckling. Jag ser dock ingen anledning att hävda att just resultatinriktningen är den mest önskvärda utvecklingen. Ambitionen med projektet bakom boken är mer försiktig. Som framgår av syftesformuleringen vill jag bara illustrera vad en uttalad resultatinriktning kan innebära. Denna försiktiga ansats beror inte minst på att en utveckling i linje med en resultatinriktad forskning knappast kan bygga på en enda forskares verk.s. 3

4.Det hör också till saken att jag tänker mig att en forskningsinsats kan vara väl genomförd även om den har en annan inriktning än den jag nu förordar. Även om forskaren säger sig använda en enda metod och forskaren tänker sig att denna metod är rättsdogmatisk metod, kan forskningsinsatsen vara lysande. Det går förstås att nå forskningsresultat i rättsvetenskapen även under sådana premisser. Jag vill i sammanhanget åter påpeka att jag inte är ute efter att exkludera något från den förmögenhetsrättsliga forskningen.s. 66

5.Av de allmänna metodologiska påpekanden som jag nu gjort följer att min insats kan betraktas som en fortsättning på vad andra forskare redan gjort i metodologiskt hänseende. En del av vad jag gjort motsvarar vad andra forskare tidigare inkluderat i begreppet rättsdogmatisk metod. Andra delar går kanhända inte att hänföra till vad som tidigare gjorts. På motsvarande sätt förhåller det sig med det för framställningen så centrala begreppet forskningsinriktning. Den resultatinriktning jag har använt innebär i delar att jag arbetar på sätt som motsvarar vad andra forskare gjort, men i andra delar föreligger skillnader. Jag vill gärna framhålla båda dessa aspekter. Kontinuiteten är viktig för att förankra och förklara vad jag gjort. Brottet med det tidigare är viktigt för att jag vill illustrera att resultatinriktningen kan ha effekter. Samtidigt ser jag det inte som relevant att peka ut precis var gränsen går mellan kontinuitet och nyhet. När det gäller just metodologin beror det på att jag utgår från att det finns olika uppfattningar om vad som är nytt i det jag gjort. En del läsare kommer antagligen att hävda att jag intes. 66

6.3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionerna 67 gör något nytt alls i metodologiskt hänseende, eftersom ”rättsdogmatisk metod omfattar så mycket”. Om jag hade utgått från deras uppfattning och presenterat vad jag gjort enbart som kontinuitet, hade antagligen andra läsare reagerat och ifrågasatt tilltaget. För mig är det emellertid inte relevant att peka ut precis var just denna gräns mellan nytt och gammalt går. Vad jag gör anspråk på att tillföra, är att visa att det ger effekter att tänka i termer av flera metoder. Tillsammans med en resultatinriktad forskningsinriktning blir det högst relevant att göra just det. I kombination med vad jag i andra avsnitt beskrivit om resultatinrikt­ ningen har jag härmed redogjort för min forskningsinsats i sådana allmänna termer som var tanken med detta avsnitt. För att också framföra budskapet på ett annat sätt kan jag peka ut två punkter: i I förhållande till tanken på ”rättsdogmatisk metod” som en enda metods. 3

7.som omfattar många olika aspekter kan det jag gjort i detta projekt beskri­s. 3

8.vas som att jag tänkt i termer av flera olika metoder och att jag explicits. 3

9.redovisat att jag exempelvis använder intresseanalys. ii I förhållande till tanken på ”rättsdogmatisk metod” har jag (möjligen)s. 3

10.tillfört ytterligare metoder. För att placera in dessa båda punkter i förhållande till andra centrala meto­ dologiska tankar i projektet lägger jag också till två punkter: iii Det är relevant att dra konsekvenserna av att forskningen inte är inriktads. 3

11.på att fastställa gällande rätt, eller med andra ord producera normativas. 3

12.utsagor om hur rätten skall tillämpas. iv Det är viktigt att kunna anlägga andra kunskapsintressen än de normativas. 3

13.och möjligheten att tänka i termer av flera metoder kan bidra till att sådanas. 3

14.andra kunskapsintressen blir föremål för rättsvetenskaplig forskning. Tillsammans kan dessa fyra punkter kanske peka ut vad jag gör i detta projekt. Jag antar dock att det också kan finnas läsare som vill ha andra mer omfattande förklaringar. Kanhända behöver de se hur jag förankrar vad jag gjort i tidigare redovisade arbeten och uppfattningar. I nästa kapitel, 4, ger jag därför just ytterligare förklaringar och förankringar till projektet i stort. 68 3 Beskrivning av resultat inriktningen och ambitionernas. 3

15.Beträffande de specifika metoderna återkommer jag i vart och ett av resultatkapitlen, 5–24. De illustrerar vad jag menar med var och en av de olika metoderna.s. 68

16.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 69s. 4

Förankring av ansatsen och

ambitionerna och ytterligare

förklaringar till dessa

1.Efter att jag i föregående kapitel 3 har förklarat ansatsen och ambitionerna redovisar jag här hur jag menar att dessa går att förankra. I detta kapitel behandlar jag referenser till de teman som jag slagit an i kapitel 1–3, och i någon mån utvecklar jag också dessa teman. Avsikten är således att för­ ankra min ansats och mina ambitioner, samtidigt som jag ger ytterligare förklaringar till dessa. Läsaren har anledning att notera att det handlar om att just förankra och utveckla vad jag redan förklarat i de första tre kapitlen. Där har jag beskrivit vad jag gjort och varför. Det kan därför finnas läsare som menar att de genom de tre första kapitlen har fått tillräckligt med förklaringar för att ge sig i kast med resten av boken. Dessa läsare kan bläddra förbi detta fjärde kapitel för att ta del av resultatkapitlen, 5–24. För dem räcker kanhända de tjugo illustrationerna av vad en uttalad resultatinriktning kan innebära i förmögenhetsrättsliga forskningsprojekt. Alla läsare kan rent av välja att göra på det viset utan att något av framställningens centrala budskap går förlorat. Som jag redan nämnt har jag inte byggt presentationen som något drama där varje del behöver läsas i tur och ordning. Skälet till att jag ändå skrivit detta fjärde kapitel är att det fyller en viktig funktion. Som jag nämnt är syftet med boken kontroversiellt och framställningen är annorlunda. Om läsare bara möter budskapet och framställningen utan att se hur jag förankrar vad jag gjort, kan de reagera på sätt som det egentligen inte finns anledning till, beaktat mina ambitioner och avsikter. I detta fjärde kapitel vill jag därför försöka skapa ytterligare förtroende för mina ambitioner och avsikter. Jag vill försöka skapa mer 70 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … förtroende än vad som är möjligt med en text som är koncentrerad till att introducera vad jag gjort, såsom i de tre första kapitlen. I detta fjärde kapitel förhåller jag mig i hög grad till vad andra gjort och vad andra hävdat, även om framställningen hela tiden syftar till att förankra och förklara min ansats, mina ambitioner och mina avsikter. De läsare som väljer att hoppa över detta kapitel och sedan märker att de upplever budskapet som (alltför) kontroversiellt, kan förhoppningsvis ha detta i åtanke. Det går då förstås bra att bläddra tillbaka till kapitel 4.s. 4

2.Kapitel 4 kan också betraktas som ett kapitel där jag utvecklar ett budskap som är sidoordnat bokens syfte. Det går att läsa kapitel 4 som en framställ­ ning över vissa mer eller mindre omdiskuterade teman i rättsvetenskapen. En sådan läsning kan kanhända vara intressant för vissa läsare.s. 70

3.Kapitlet är disponerat som följer. I de två första avsnitten av kapitel 4 behandlar jag två vanliga föreställningar om förmögenhetsrättslig forskning. Den ena föreställningen är att förmögenhetsrättslig forskning behöver vara av praktisk relevans. Den andra är att förmögenhetsrättslig forskning behö­ ver omfatta en viss metodologi och innebära systematisering. Jag tar upp dessa teman först för att jag tror att läsarna känner igen dem och för att de utgör en god bakgrund till de teman jag tar upp därefter. Nästa tema som jag tar upp är nämligen behovet av ytterligare metoder än rättsdogmatisk metod. Därefter förklarar jag vad en resultatinriktad forskningsinriktning innebär och hur den förhåller sig till andra inriktningar. Jag behandlar också specifikt temat om kriterier för rättsvetenskaplig forskning. Likaså har jag sett skäl att kommentera om jag egentligen gjort något annorlunda i jämförelse med annan förmögenhetsrättslig forskning. I den delen illustrerar jag med några exempel hur andra förmögenhetsrättsliga framställningar kan anses bygga på olika metodologiska inslag.s. 70

Förankring av ansatsen kring forskningens

relevans för det praktiska rättslivet

1.En inte sällan förekommande fråga beträffande förmögenhetsrättslig forskning är om forskningen handlar om något som är av relevans för det praktiska rättslivet. Frågan är relevant för de praktiskt verksamma juristerna som efterfrågar forskning som de har praktisk användning av. Därmed ärs. 70

2.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 71 frågan också viktig för de förlag som publicerar forskningen. Frågan om praktisk relevans är emellertid aktuell även från ett forskningsperspektiv. Om forskningen inte är praktisk relevant går det kanske att komma till slutsatsen att den inte är särskilt angelägen. Det är därför relevant att ställa just frågan om i vilken mån förmögenhetsrättslig forskning behöver vara av direkt relevans för det praktiska rättslivet?s. 4

Rättsvetenskapliga insatser behöver inte vara

relevanta för praktiker …

1.Frågan om forskningen behöver vara praktiskt relevant kan betraktas ur ett allmänt perspektiv på vad forskning behöver vara. Det är enkelt att konstatera att det finns föreställningar i frågan. De är aktuella vid så konkreta fenomen som tilldelning av resurser för forskning. Därmed omfat­ tar föreställningarna också system för evaluering. De är också aktuella i processer kring utvecklingen av universitet, nation och samhälle. Om frågan avgränsas till att handla om rättsvetenskaplig forskning blir svaret i grunden detsamma. Det är tydligt uttalat att forskningen just behö­ ver vara av praktisk relevans. Saken har uttryckts som att det ställs dubbla krav på rättsvetenskapen: ”Rettsvitenskapen er stilt overfor et dobbelt krav; den skall ikke bare oppfylle de metodiske krav till en vitenskap, men også ha en tematik og behandle sitt tema på en måte som gjør den relevant for den praktiske rettsanvendelse.” Citatet pekar ut ett krav på en förklarande inriktning. Det finns uppfatt­ ningar om att det är centralt för rättsvetenskapen att förklara rättsregler på sätt som leder till att forskningen lägger en grund för framtida beslut. I linje härmed är det följdriktigt att det anses relevant att notera i vilken mån 72 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … rättsvetenskaplig litteratur faktiskt använts av högsta instanser. I beaktande av sådana föreställningar kan man dra slutsatsen att forskningen skall vara just användbar för praktiker. Vad praktiker anser användbart förefaller vara att forskningen förklarar regleringen och bidrar till att peka ut vad som gäller. I konsekvens härmed skulle forskningen ges en mer eller mindre deskriptiv ambition med inslag av normativa bidrag.s. 4

2.Frågan om på vilket sätt den rättsvetenskapliga forskningen skall vara praktiskt användbar är dock i högsta grad omdiskuterad. Jag har stött på en stor mängd framställningar på temat. För att ge en bild följer här några exempel på rubriker till artiklar och anföranden på temat om just forsk­ ningens relevans för praktiskt verksamma jurister.s. 72

3.”Vad förväntar sig domstolarna av forskningen i förmögenhetsrätt?”s. 72

4.”Rättsvetenskapens betydelse för en högsta domstols prejudikatbildning pås. 72

5.förmögenhetsrättens område”s. 72

6.”Rättsvetenskap i praktikens tjänst? Tankar rörande civilrättsforskningenss. 72

7.arbetsuppgifter”s. 72

8.”Den rättsvetenskapliga forskningens roll – Vad bör den rättsvetenskapligas. 72

9.forskningen syssla med och varför?”s. 72

10.”Andra tankar om civilrättsforskningens arbetsuppgifter”s. 72

11.”Civilrättsforskningens uppgifter – replik från en praktiker”s. 72

12.”Till frågan om rättsvetenskapen som en omedelbart verkande rättskälla”s. 72

13.”Några reflektioner rörande relationen vetenskap/praktik inom juridiken”s. 72

14.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 73 ”Nyttig och onyttig rättsvetenskap” ”I vilket syfte och till vilken nytta skrivs rättsvetenskapliga arbeten?” ”Rätt eller vetenskap? Till frågan om rättsvetenskapens nytta” ”Syfte och nytta med rättsvetenskapliga arbeten” ”Samverkan mellan rättsvetenskapen och lagstiftaren” ”Rättsvetenskap och lagstiftningsarbete” ”Rättsvetenskapen och lagstiftningsarbetet” ”Rettsforskernes medvirkning i lovgivningsarbeidet” ”En Herrens tjänare, eller några Herrans tjänare? Om rättsvetenskaplig forsk­ ning i den juridiska praktikens tjänst” ”Rättsvetenskap och samhällsnytta” ”Om rättsvetenskapens avnämare” ”Rättsvetenskapen i teori och praktik – några tankar från en advokat” ”Rettsforskningens oppgaver og rettsvitenskapens autonomi” ”Retsvidenskab og pragmatisme” ”Symbiotic Legal Theory and Legal Practice: Advocating a Common Sense Jurisprudence of Law and Practical Applications” 74 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … Som flera av rubrikerna antyder föreligger det skilda uppfattningar. Tanken på att rättsvetenskaplig forskning skall vara av direkt relevans för det prak­ tiska rättslivet är ifrågasatt. Det förekommer att de som framför en sådan uppfattning ifrågasätts i sin tur. De kan bli beskyllda för att inte ha någon godtagbar grund för vad de talar om när de ställer krav på att forskningen skall vara av praktiskt nytta.s. 4

15.”Det som framför allt belyser den teoretiska omedvetenheten är att de flestas. 74

16.… utgår från nyttobegrepp som saknar all tänkbar vetenskaplig relevans. Atts. 74

17.värdera rättsvetenskapens uppgifter och ställning som vetenskap utifrån etts. 74

18.begrepp som enbart grundar sig på egna, personliga uppfattningar är, kort ochs. 74

19.gott, helt ovetenskapligt.” Av vad jag redovisat går det att konstatera att det finns önskemål om att forskningen skall vara av praktisk relevans samtidigt som det finns kritik mot att önskemålen drivs på grunder som inte är kompatibla med veten­ skaplighet. Mot denna bakgrund kan jag förklara hur jag i detta projekt förhållit mig till den principiella frågan. Jag har utgått från att kraven på direkt praktisk relevans handlar om ytnivån av forskningen. Ytan avgör inte vad som är praktiskt relevant. Jag menar därför att det är ett misstag att förhålla sig till ytan och jag har därför inte heller gjort det. Tanken på att forskningen skall vara en producent av normativa utsagor om gällande rätt är olycklig och rent av en belastning. Såväl forskningen som samhället och de praktiskt verksamma juristerna förlorar på ett sådant krav. Ett krav på direkt praktisk relevans skulle innebära en beklaglig hämsko för en verksamhet vars målsättning behöver vara att generera kunskap.s. 74

20.Härmed inte sagt att delar av önskemålen om direkt praktisk relevans inte kan tillgodoses i en del forskningsinsatser. Det går också att tillgodose denna efterfrågan med populärvetenskapliga framställningar, d v s fram­ ställningar som presenterar forskningen i just ett syfte att visa hur redan genomförd forskning kan vara praktiskt relevant. Trots mitt förhållningssätt i den principiella frågan vill jag därför framhålla att det finns ett värde i att rättsvetenskapliga insatser blir praktiskt relevanta.s. 74

21.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 75s. 4

… men det kan ha ett värde även för forskningen om

rättsvetenskapliga insatser blir relevanta för praktiken …

1.Som jag nämnt i föregående kapitel har jag en viss preferens för att låta mitt forskningsarbete handla om att konstruera lösningar på rättsliga frågor. Det kan handla om teoretiska frågor likaväl som frågor som förekommer i praktiken. När frågorna har direkt praktisk betydelse tillför det emellertid viss inspiration att arbeta med frågorna. Kvalitén i forskningen kan därför påverkas av att frågan får en given kontext. Jag kan därför instämma i en utsaga som denna: ”Rättsvetenskapen bör ha en bred forskningsrepertoar och det är en styrka för den att ha ett ben i vetenskapssamfundet och ett i rättstillämpningen. De nämnda [traditionella] framställningarna kan dessutom vara värdefulla element i en fördjupning och teoretisering; många av dem innehåller för övrigt teori­ element, mer eller mindre utvecklade och medvetna.”s. 4

… och jag har försökt tillgodose intresset av praktisk

relevans genom urvalet av forskningsfrågor

1.Beträffande de frågor jag arbetat med i detta projekt är flera av dem sådana som jag identifierat i just kontakter med praktiskt verksamma jurister. Jag har i dessa fall fått information och uppslag genom kontakter med praktiserande jurister som jag ställt frågor till eller som frågat mig om råd. Mitt sätt att tillgodose önskemålet om relevans för det praktiska rättslivet ligger i detta projekt därför i den urvalsprocess som jag gjort. Jag menar att jag därmed i hög grad har beaktat intresset av praktisk relevans. En annan sak är att jag i arbetet med projektet bakom denna bok har arbetat med det praktiskt relevanta stoffet utifrån en viss forskningsinriktning. Jag har utifrån reflektioner om forskningsrelevans identifierat ett antal frågor som jag ansett ha haft potential att leda till forskningsresultat som kan vara illustrativa. Vad jag presenterar i denna bok är ”forskningsresultat”, i förhållande till den målbild jag arbetat med i detta projekt. Jag vill här också specifikt peka på en fråga som angränsar till frågan om praktisk relevans. Ett forskningsresultat kan ha mer eller mindre betydelse. Om resultatet är av marginell relevans eller nytta kan det i sig vara anledning 76 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … att inte betrakta insatsen som forskning. Ett forskningsresultat som exem­ pelvis består i identifieringen av vissa argument som relevanta för lösningen av en viss rättsfråga, kan kanske anses tillföra något samtidigt som ingen egentligen bryr sig. Rättsfrågan kan vara perifer och argumenten av liten relevans för andra sammanhang. I den mån detta förhållande betraktas som ett problem hanterar problemet sig emellertid självt. Den forskare som vill bidra med något som inte är marginellt får helt enkelt inrikta sin forskning på att göra forskningsinsatser som leder till resultat som får betydelse i någon reell mening. En studie som inte bidrar med något i reell mening kommer inte att användas i vare sig forskningen eller till något annat. Därför vill jag påstå att forskare tenderar att vilja åstadkomma ”nyttig” och ”användbar” forskning.s. 4

2.Vad jag härmed förklarat är att denna framställning har potential att vara relevant för praktiskt verksamma jurister. Det är som framgått dock inte en huvudambition. Presentationen är inte tillrättalagd för att förmedla hur forskningen kan användas i praktiken. Jag tror dock att praktiskt verksamma jurister som läser en bok som denna också har förmågan att se möjligheterna.s. 76

Förankring av ansatsen att inte enbart ägna

forskningsinsatsen åt systematisering med

hjälp av rättsdogmatisk metod

Skall rättsvetenskapliga insatser bestå i systematisering

med rättsdogmatisk metod?

1.Som framgått redan av föregående avsnitt finns det uppfattningar om rättsvetenskaplig verksamhet och praktisk användbarhet. Det finns också uppfattningar om vad rättsvetenskaplig verksamhet går ut på i stort. En ofta citerad utsaga på temat är:s. 76

2.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 77 ”Den retsvidenskabelige virksomhed går ud på at præcisere retsnormernes indhold gennem fortolkning og udfyldning, at afbøde inkonsekvenser i norm­ systemet og at fremstille dette som et sammenhængende hele.” Rättsvetenskapen går med denna utsaga ut på att framställa normsystemet som sammanhängande helhet. Verksamheten handlar med andra ord om en systematiseringsprocess. Processen och metoden för att åstadkomma denna systematisering anses vara karaktäristisk för rättsvetenskapen. Det talas exempelvis om ”systematisering som rättsvetenskapens adelsmärke” och om ”den huvudsakliga rättsvetenskapliga­rättsdogmatiska arbetsuppgiften”. Likaså har det sagts att ”den del som gör rättsdogmatiken förtjänt av beteck­ ningen vetenskap – är den verksamhet som syftar till systematisering av det rättsliga stoffet”. Av utsagorna kan man få intrycket att rättsvetenskapens huvudsakliga uppgift är att precisera och systematisera genom att använda just rätts­ dogmatisk metod. En föreställning som kan följa med utsagor som dessa, är därför att rättsvetenskap är just precisering och systematisering med rättsdogmatisk metod, och inget annat. I så fall skulle mitt val att ägna min forskningsinsats även åt annat än precisering och systematisering kunna ifrågasättas. Det skulle också finnas anledning att ifrågasätta mitt val att 78 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … använda vad jag betraktar som andra metoder än rättsdogmatisk metod. Alternativt skulle mitt resonemang kunna ifrågasättas med att jag inte förstått vad jag gör. Det skulle nämligen kunna hävdas att jag sysslar just med systematisering av gällande rätt med hjälp av rättsdogmatisk metod, utan att jag inser det.s. 4

Det råder delade meningar om vad systematisering

med rättsdogmatisk metod är

1.Jag vill börja min förankring av vad jag gjort genom att peka på att det är ganska oklart vad som avses med att precisera och systematisera med hjälp av rättsdogmatisk metod. Mot bakgrund av vad jag just redovisat – om ”adelsmärke” och huvudsaklig arbetsuppgift – skulle man kunna förvänta sig att rättsvetenskapliga forskare utan vidare kan beskriva och förklara vad precisering och systematisering med rättsdogmatisk metod är. Det förefaller emellertid inte vara fallet. Den grundläggande frågan om vad precisering och systematisering med rättsdogmatisk metod är förefaller inte vara besvarad.s. 78

2.”… we are still struggling with the preliminary issue of determining the mains. 78

3.characteristics of legal doctrinal research.” Beskrivningar av vad rättsdogmatisk metod är varierar betydligt. Från ett kritiskt vetenskapligt perspektiv förefaller de också väcka fler frågor äns. 78

4.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 79 de besvarar. Det finns därför anledning att hävda att det anses omstritt och oklart vad rättsdogmatisk metod är. Till saken hör också att rättsvetare ibland kan förefalla ha en ganska vag bild redan av vad som skall läggas in i begreppet ”metod”. Det finns rättsvetare som beskriver ”metod” genom att förklara vilka verktyg jurister använder. Exempelvis kan det handla om vilka texter som är relevanta att läsa, hur jurister utformar dokument, hur de formulerar sig eller om att regleringen är indelad i olika rättsområden. Eftersom sådana beskriv­ ningar blir en sorts instruktioner går det förstås att motivera att begreppet ”metod” används i sammanhanget. Att peka ut hur jurister identifierar texter och vad jurister anser relevant i olika slags texter är förstås förklaringar av hur jurister går till väga och därmed ”metod”. Det är dock möjligt att den nämnda begreppsanvändningen bidrar till rättsvetares svårigheter att förklara vad ”metod” är i vetenskapligt hänseende. Till saken hör vidare att termerna ”juridisk metod”, ”traditionell juridisk metod”, ”rättsvetenskaplig metod” och ”gängse metod” används på sätt som bidrar till bristen på precision. Med denna terminologi blir ”metod” synonymt med normalitet, d v s metod blir vad som än anses normalt att jurister gör. Det är härvid av betydelse att termerna används för att beskriva metoderna som jurister i största allmänhet använder. Vad rättsvetenskapliga forskare avser med att använda ”rättsdogmatisk metod”, i en rättsvetenskaplig forskningsinsats, är däremot en fråga som tenderar att inte bli adresserad. Därmed förbigås även frågan om vad systematiseringen innebär. 80 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

Det råder delade meningar om det är en fördel eller

nackdel att rättsvetenskapens metoder är vagt definierade

1.Att jurister och rättsvetare har vaga bilder av vad de gör är en föreställning som går långt tillbaka. Föreställningen har sin grund i ett historiskt skede som beskrivits som viktigt för utvecklingen till den rättsvetenskap vi idag har. Med denna föreställning är det helt i sin ordning att jurister och rättsvetare har en ganska vag bild av sin metodologi. Det är rent av en fördel.s. 80

2.”Rimligen borde ingenting vara juristerna mer bekant än den juridiska metoden,s. 80

3.ty det är just den som gör dem till jurister. Ändock är det inte för mycket sagt, atts. 80

4.säga att de flesta jurister fullständigt saknar egentlig kunskap om metoden, ochs. 80

5.att deras vetenskap känner alla lagar bättre än sina egna. Genom och i använd­s. 80

6.ningen känner de den juridiska metoden mycket väl, men det handlar mers. 80

7.om känsla och övning än om kunskap. Skulle de behöva ange, vari metodenss. 80

8.själva väsen ligger, som det sätt, på vilket juristen bedömer rättsförhållandena,s. 80

9.på vilket juristen skiljer sig från lekmannen, den juridiska metodens uppgifter,s. 80

10.medel och grundprinciper – svaret skulle bli oändligt torftigt och svårligens. 80

11.nå utöver de recipierade fraserna. Också de romerska juristerna, virtuoser vids. 80

12.handhavandet av den juridiska metoden, som de var, har ju också, såvitt vi vet,s. 80

13.inte ens gjort den beskedligaste ansats till teori om metoden; inte en antydan oms. 80

14.ändamålet, metodens uppgift, inga besked, inte ens ett yttrande om metodenss. 80

15.mest basala grundsatser – ett nytt belägg för den gamla sanningen, att dets. 80

16.korrekta utövandet av en konst, också på den högsta nivån, inte betingas avs. 80

17.vetenskaplig kännedom om konstens regler eller väsen.” Utsagan förefaller innebära att jurister inte kan beskriva vad de gör och kanske inte heller bör kunna beskriva detta, annat än i termer av konst.s. 80

18.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 81 Detta är måhända en användbar tankegång i en del sammanhang. En motsvarande utsaga, som gjorts i modern tid, inger emellertid betänklig­ heter. Den handlar om att placera rättsvetenskapen i förhållande till andra vetenskaper och är såtillvida neutral. Trots detta framstår rättsvetenskapen som speciell och metodologiskt outvecklad. ”In summary, therefore, it is probably incorrect to describe the process of legal analysis as being dictated by a ‘methodology’, at least in the sense in which that term is used in the sciences. The process involves an exercise in reasoning and a variety of techniques are used, often at a subconscious level, with the aim of constructing an argument which is convincing according to accepted, and instinctive, conventions of discourse within the discipline. Although the discourse is apparently conducted according to formalistic conventions it is also influenced by shared value (or policy) judgments which often remain unspoken. The ‘methods’ employed in legal scholarship are therefore neither consciously learned, nor consciously employed as is the case with scientific methods. The skills and conventions of legal analysis are instead learned at an instinctive level through exposure to the process, and they are then employed on the same basis in the development of legal argument. In much the same way that the use of an explicit methodology confers legitimacy in scientific research, credibility within legal scholarship is therefore dependent on the researcher’s work demonstrating an understanding and adherence to the accepted conventions and norms of its discourse.” Det förekommer också kritik mot att jurister och rättsvetare inte uttrycker hur de ser på sina metoder. Tanken på att det inte skulle gå att förstå metoden i termer av kunskap om hur det går till, accepteras inte. Den ovan citerade äldre utsagan om att jurister vet minst om reglerna för sin egen vetenskap, betraktas då inte som det försvar för rättsvetenskapen den antagligen var avsedd som, utan som en beklagan: ”Of all the laws they commonly deal with, lawyers know the least the laws of their own scholarly pursuit, i. e. the science of law – – – [is a] – – – well­founded 82 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

19.complaint about the poor state of self­reflection and knowledge of the laws thats. 82

20.constitute legal science among the lawyers themselves …” Kritiken innebär således ett beklagande av bristen på kunskap bland juris­ ter. Förstås går det också att kritisera påståendet att juridiken skulle vara en konst. Framför allt går det dock att kritisera tanken att det inte skulle vara meningsfullt att klargöra vad insatserna består i.s. 82

21.För den förankring jag gör i detta avsnitt, 4.2, är det här intressant att peka på att det finns två helt olika linjer av uppfattningar. Den ena linjen är att rättsvetenskapen bör betraktas som en konst, som inte bör beskrivas i termer av kunskap om hur det går till. Den andra linjen är att det föreligger en brist på självreflektion bland rättsvetenskapliga forskare, som borde veta mer om vad de gör.s. 82

22.De två linjerna omfattar olika varianter. Beträffande den första linjen går en variant ut på att rättsdogmatisk metod omfattar mycket. Definitionen av rättsdogmatik anses vara bred. Exempelvis förekommer utsagor som ”tra­ ditionell s k ändamålsanalys i rättsdogmatiska sammanhang”. Utsagan illustrerar just att det är fråga om en traditionell uppfattning samtidigt som den innebär att ändamålsanalys anses vara en del av rättsdogmatiken. Meds. 82

23.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 83 beaktande av andra liknande utsagor framstår rättsdogmatiken som mycket omfattande och heterogen. I linje med den andra uppfattningen går det därför att ifrågasätta om rättsdogmatisk metod faktiskt inte är en metod utan istället flera olika metoder. Tanken om att ”sätta etiketten ’dogmatisk’ på vilken verksamhet som helst” blir relevant. Som nämnts är det möjligt att en vag definition av vad vi rättsvetare gör är användbar i ett eller annat syfte. Det är också möjligt att det är övervägande positivt för rättsvetenskapen, och samhället, att rättsvetenskapen inte i högre grad söker kunskap eller utveckling i detta avseende. En effekt skulle kunna vara att forskarna ägnar sin tid åt det som de är bra på, nämligen att utföra forskningen. ”Though many scientists talk easily and well about the particular individual hypotheses that underlie a concrete piece of current research, they are little better than laymen at characterizing the established bases of their field, its legitimate problems and methods. If they have learned such abstractions at all, they show it mainly through their ability to do successful research. That ability can, however, be understood without recourse to hypothetical rules of the game.” Samtidigt finns det tydliga uppfattningar om att det finns risker med ett sådant förhållningssätt. Att rättsvetenskapen bara ägnar sig åt systematise­ ring med rättsdogmatisk metod uppfattas som en väsentlig begränsning av rättsvetenskapens potential. ”Hvis man insisterer på at rettsvitenskapen skal ha felles metode med rettsan­ vendelsen og være bundet til de samme normer og prinsipper, så foretar man en normativ innskrenkning av rettsvitenskapen som fratar den dens muligheter til å fylle sine oppgaver i dagens samfunn.” En annan risk är att forskningen blir sämre än vad den skulle kunna vara. Därtill kan den bli tyngre att genomföra. ”Når juridiske forskere skal beskrive sin metode, kommer de ofte til kort. Med mindre deres tema reiser særlige utfordringer knyttet til bruk av metoder fra 84 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

24.andre vitenskaper, som sosiologi eller økonomi, svarer de gjerne på spørsmåls. 84

25.om metode at de bruker «vanlig juridisk metode», det vil si den metoden soms. 84

26.er utviklet i teorien som fremgangsmåten for å ta standpunkt til og begrunnes. 84

27.standpunkter til rettsspørsmål. Fremstillinger av juridisk metode gjør som regels. 84

28.heller ikke noe skille i forhold til om målgruppen er juridiske praktikere ellers. 84

29.juridiske forskere. Mange går med andre ord ut fra en forestilling om at dets. 84

30.ikke er særlig forskjell mellom metoden til den juridiske forskeren og dens. 84

31.juridiske praktikeren. Slike forestillinger tyder på en svak bevissthet om hvas. 84

32.som særpreger juridisk forskning som vitenskap, og dermed skiller den fras. 84

33.juridisk praksis. En slik svak bevissthet kan ha betydning for juridiske forskeress. 84

34.opplevelse av identitet som forskere, og det kan føre til at deres arbeider blirs. 84

35.metodisk svakere enn de kunne ha vært. Dette gjør både forskningsproses­s. 84

36.sen tyngre enn den behøver å være, og det hemmer den generelle teoretiskes. 84

37.utviklingen i rettsvitenskapen, fordi det blir vanskeligere for andre å trenge inn is. 84

38.de metodiske og teoretiske nyvinninger som tross alt gjøres gjennom det enkeltes. 84

39.arbeidet. Det kan også føre til problemer med å legitimere juridisk forskning is. 84

40.forhold til forskning i andre fag. Dette kan ha konsekvenser for ressurstilgangens. 84

41.til rettsvitenskapen i en situasjon hvor det i økende grad må konkurreres oms. 84

42.forskningsmidler med forskere fra andre fagområder med en større bevissthets. 84

43.om sine metoder og sin vitenskapelige identitet.” På samma tema har det hävdats att systematisering och rättsdogmatik inte alls är en särskilt bra beskrivning av vad forskare i rättsvetenskap gör, i varje fall inte numera.s. 84

44.”Det råder bred enighet i litteraturen om att systematisering är rättsvetenskapenss. 84

45.huvuduppgift och att det är systematiseringen som skänker verksamheten desss. 84

46.karaktär av vetenskap. Detta framstår emellertid som en snäv syn på huvudupp­s. 84

47.giften, vartill kommer att ’systematisering’ inte är en särskilt rättvisande terms. 84

48.för verksamheten, vare sig för verksamheten som den faktiskt bedrivs eller börs. 84

49.bedrivas. Termen är för all del inte så missvisande som ’rättsdogmatik’ men förs. 84

50.ändå tankarna till knappologi.” Temat kan fortsättas med argument om varför det är ”oklokt” att beteckna dagens rättsvetenskap som dogmatisk. Det kan dras så långt som till att det vore …s. 84

51.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 85 ”… välgörande om termen ’rättsdogmatik’ kunde mönstras ut ur det rättsve­ tenskapliga idiomet.” Mot bakgrund av de citerade utsagorna i föregående underavsnitt ser jag inte anledning att betrakta precisering och systematisering med användande av rättsdogmatisk metod som avgörande för om en insats skall betraktas som rättsvetenskaplig. Tvärt om synes det finnas en efterfrågan på att göra mer än att precisera och systematisera. Det finns en efterfrågan på att tillgodose ytterligare kunskapsintressen med flera metoder.s. 4

En ytterligare beskrivning av rättsdogmatisk metod

1.I detta avsnitt, 4.2, har jag så här långt pekat på; att rättsdogmatisk metod inte definierar rättsvetenskapliga insatser, att det råder delade meningar om denna metod och att det råder delade meningar om huruvida det är en fördel eller nackdel att rättsvetare har vaga föreställningar om metod. Givet vad jag härmed hävdat finns det anledning att ställa frågan vad jag egentligen avser med termen ”rättsdogmatisk metod”? Eftersom det råder just delade meningar om vad rättsdogmatisk metod är, har jag anledning att förklara hur jag ser på denna metod. Förklaringen är inte en del av förankringen 86 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … av vad jag gjort i metodhänseende, men den är ändå relevant för att förstå vad jag i övrigt tar upp beträffande rättsdogmatisk metod i detta avsnitt 4.2.s. 4

2.Som nämnts beskriver jag vad jag gör i denna bok i termer av flera metoder. Jag räknar med ”rättsdogmatisk utredning” som en av metoderna. Med rättsdogmatisk utredning menar jag att jag identifierar dogmer, d v s normativa utsagor som har relevans och viss status. Jag redovisar dem sedan på ett sätt som i relativt liten mån innebär systematisering och som i relativt liten mån omfattar andra inslag, såsom argumentation. När jag gör en sådan utredning sammanställer och systematiserar jag visserligen normativa utsagor, men jag åstadkommer härmed vanligtvis inte mer än just en redovis­ ning. Jag har haft som ambition att redovisa dessa utsagor på sätt som ger läsaren möjlighet att själv bilda sig en uppfattning utan att påverkas av hur jag valt att presentera dem. En sådan påverkan är dock ofrånkomlig.s. 86

3.I jämförelse mellan ”rättsdogmatisk utredning” och ”rättsdogmatisk metod” menar jag att den senare innebär en högre grad av påverkan. Det beror på att det handlar om en högre grad av systematisering. Utövaren av rättsdogmatisk metod gör systematiseringen utifrån en eller annan mer eller mindre uttalad utgångspunkt, och i ett eller annat, mer eller mindre medvetet, syfte. Det överordnade målet är att redovisa ett normativt ställ­ ningstagande. Redovisningen skall övertyga om att detta ställningstagande är relevant. Potentialen att övertyga påverkas av i vilken mån tidigare gjorda normativa utsagor är beaktade. Den är bland annat beroende av hur väl konstruktörerna bakom dessa tidigare normativa utsagor lyckats övertyga om vad de behandlat. Hur väl dessa konstruktörer lyckats beror bland annat på deras status.s. 86

4.Den argumentation som utövaren av rättsdogmatisk metod åstadkom­ mer genom den nämnda systematiseringen innebär vanligtvis ett anspråk. Anspråket innebär att den utsaga som följer av argumentationen är just vad dogmerna utvisar när de preciserats och systematiserats. Trots detta är det argumentativa inslaget betydande. I argumentationen kan ingå en rad olika argument som inte alls bottnar i normer, utan i exempelvis föreställningars. 86

5.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 87 om realiteter och värderingar. Det hindrar inte att argumentationen kan vara relativt kortfattad eftersom den kan föras med normativ inriktning. Inriktningen på arbetet med rättsdogmatisk metod är att argumentera så övertygande argument som möjligt. Processen med att identifiera och konstruera argumenten är i hög grad erfarenhetsbaserad och intuitiv, låt vara med en traditionsenlig huvudinriktning och låt vara att det går att peka på vanliga och rent av rutinmässiga inslag. Metoden omfattar därför inte att utövaren arbetar med distinktioner mellan olika slags analyser eller mellan olika inslag i arbetsprocessen, låt vara att olika slag av sådana ambitioner kan förekomma. Det är tillräckligt att identifiera och konstruera argument som kan framföras i en ordning som övertygar. Utövaren arbetar heller inte konsekvent med sina premisser och antaganden, i varje fall inte typiskt sett. En annan sak är förstås att den som utövar metoden kan lägga till sådana inslag. Den rättsdogmatiska metoden kan omfatta vad jag betraktar som en rad olika metoder. Rättsdogmatisk metod kan därför betyda ganska många olika saker. I förhållande till vad jag gjort i denna bok skulle jag i termen rättsdog­ matisk metod kunna inkludera flera av de metoder jag använder. Med tanke på hur termen använts av andra skulle jag kanske rent av kunna inkludera alla de metoder jag använt. Som framgått menar jag emellertid att det finns skäl att just tala om flera metoder. Ett av dessa skäl är att kunskapsintresset inte behöver vara detsamma som för utövaren av rättsdogmatisk metod. 88 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

6.Vad jag nu nämnt innebär samtidigt en förklaring till varför jag inte betraktar rättsdogmatisk metod som en verksamhet som, på något självklart sätt, går att avgränsa med begreppet ”gällande rätt”. I beaktande av vad jag gjort i mina rättsdogmatiska utredningar utgår jag dock från att läsare som har ett sådant perspektiv kommer att känna igen sig. Jag tänker då på de som föredrar att tala om rättsdogmatik som en, i olika grad, stängd verksamhet, som är avgränsad genom en föreställning om gällande rätt.s. 88

7.Till saken hör att jag inte ser anledning att göra något angrepp på fenomenet rättsdogmatik. En insats som genomförts med rättsdogmatisk metod kan definitivt vara vetenskaplig och tillföra vad vi önskar av en vetenskaplig insats. En skickligt genomförd rättsdogmatisk insats kan även vara imponerande. Som framgått använder jag själv också rättsdogmatiska utredningar för de flesta forskningsfrågorna i denna framställning. De utgör en del av metodiken och ett led i att nå ett resultat. Även om jag delar de ifrågasättanden som jag ovan redovisat beträffande rättsdogmatisk metod, menar jag att utredning av vilka normativa utsagor som gjorts självklart är relevanta. Sådana utredningar kan förstås vara helt nödvändiga bidrag i många forskningsprocesser. I kombination med ytterligare metoder har jag därför inte svårt att föreställa mig hur rättsdogmatikens roll kan utvecklas. I linje med följande utsaga kan jag rent av se hur en sådan utveckling ter sig spännande.s. 88

8.”I do not believe for a moment that all work is done and that legal­dogmatics. 88

9.research is dead. Far from it, these are exciting times.” Jag menar nämligen att möjligheterna för forskningsinsatser i form av rättsdogmatisk systematisering inte minskar för att forskare försöker förstå mer och skaffa sig kunskap om vad vi gör. Tvärt om menar jag att möjlighe­ terna ökar. De metakognitiva processerna över hur vi skaffar oss kunskap är generellt något som vi brukar betrakta som gynnsamt för forskning och vårt vetande. Att reflektera kring sådant som hur vi når svar på forskningsfrågor är inte i sig något negativt, även om det skulle vara så att någon kunskap inte går att nå. Eftersom jag för min del finner det osannolikt att sådan kunskap inte skulle gå att nå, menar jag att det finns anledning att tänka i termer av flera metoder. Det finns med andra ord anledning att arbeta med mer än bara rättsdogmatisk metod.s. 88

10.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 89s. 4

Förankring av användandet av flera metoder

1.Så här långt i kapitel 4 har jag förankrat min ansats beträffande att praktisk relevans inte är en nödvändighet i förmögenhetsrättslig forskning, men väl ett beaktansvärt intresse. Jag har också förankrat en del av min ansats kring att inte bara använda en viss metod. Likaså har jag förankrat tanken att inte bara sträva efter en viss produkt av forskning, såsom precisering av gällande rätt. För att göra detta har jag pekat på stöd för att systematisering med rättsdogmatisk metod inte skall anses ha en avgörande betydelse för vad som skall betraktas som rättsvetenskap. Mot denna bakgrund behöver jag nu förankra min ansats avseende behoven av att också använda andra metoder än rättsdogmatisk metod. För att illustrera att frågan inte är överflödig använder jag ett citat för att formulera frågan för detta avsnitt: ”Spørsmålet er kort og godt om der finnes andre rettsvitenskaplige metoder enn rettsdogmatikken.” Frågan är nära sammankopplad med frågan om behovet av redovisad meto­ dologisk reflektion i rättsvetenskapliga arbeten, men jag tar här upp temat i termer av fler metoder. Vad jag förankrar i detta avsnitt är användningen av flera olika metoder.s. 4

Rättsvetare anses använda flera olika metoder …

1.Som jag nämnt i tidigare kapitel har jag gjort ett antagande om att det är relevant att betrakta vad jag gör i termer av flera olika metoder. Att rättsvetare använder flera olika metoder har jag antagligen inte anledning att förankra. Det är ett okontroversiellt påstående. Redan i läroböcker får juriststudenter numera läsa att jurister … ”… ofta använder flera olika metoder som kompletterar och stöttar varandra. Traditionell juridisk metod med fokus på tolkning av rättstexter förekommer 90 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

2.sida vid sida med allmän logisk argumentation (av typen ”X inkluderar Y, Ys. 90

3.inkluderar Z, alltså måste X inkludera Z”). … osv.” Mitt tilltag att benämna vad jag gör i termer av olika metoder är knappast heller märkvärdigt:s. 90

4.”Som skall framgå av det följande, föreligger det betydande skillnader i till­s. 90

5.vägagångssätt och även i praktiska resultat mellan dessa olika särskilda metoder,s. 90

6.och den fråga man då har anledning att ställa sig är huruvida det är befogat atts. 90

7.överhuvudtaget använda termen »juridisk metod» för att beteckna dem alla.” Likaså går det att läsa sådant som direkta anmaningar att tydliggöra att det handlar om flera olika metoder:s. 90

8.”Singularformen metod är inte träffande; det rör sig om flera olika metoder.s. 90

9.Det är en uppgift för den juridiska forskningen att utreda dessa rättsanalytiskas. 90

10.metoder, men också andra metoder och resonemangsformer som faller in unders. 90

11.det bredare begreppet rättsvetenskap.” Det finns också exempel på konkreta tankar om användning av andra metoder än rättsdogmatisk metod. En utsaga, som ligger i linje med hur jag i denna bok uttrycker mig beträffande metoder, är denna:s. 90

12.”Den metod som jag tillämpar är traditionellt dogmatisk med pluralistiskas. 90

13.utgångspunkter och en grundkritisk inställning. Det pluralistiska förhållnings­s. 90

14.sättet innebär, att jag inte anser att det finns någon sammanhållen rättsveten­s. 90

15.skaplig metod som kan tillämpas på alla fall ens inom ett begränsat rättsområde.s. 90

16.Det finns helt enkelt ett slags metodkonkurrens som blir en del i den rättsligas. 90

17.argumenteringen när ett visst spörsmål analyseras.” Samme författare beskriver också att han i sin studie arbetat med övergri­ pande analyser av skyddsändamål, intressen och funktioner, ”normfrag­ ment”, omsättningsintresse och partsintresse, rättsekonomiska argument,s. 90

18.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 91 riskfördelning, spekulationsargument, informationsargument, lojalitets­ argument, etc. Han kommenterar också hur han i vissa avseenden hanterar subjektiva rekvisit. Likaså tänker han i termer av övergripande analyser av skyddsändamål, intressen och funktioner, omsättningsintresse och parts­ intresse, rättsekonomiska argument, riskfördelning, spekulationsargument, informationsargument, lojalitetsargument, etc. Ett annat exempel på en författare som beskrivit hur hon ser på vad hon gjort, illustrerar hur även en kortfattad utsaga kan markera att det handlat om mer än rättsdogmatik. ”Jag har begränsat mig till att undersöka ämnet utifrån en viss samhällsteori och ur historisk, rättsdogmatisk och kvantitativt statistisk synvinkel.” Det finns härtill många fler exempel på forskare som klargjort att de inte enbart använder rättsdogmatisk metod. Forskare som intresserat sig för vad som betraktas som särskilda varianter av forskning, såsom rättsekonomi, har förstås gjort ett medvetet val.s. 4

… men det finns få etablerade metoder i

rättsvetenskapen …

1.Frågan om metodologi är ett centralt tema i vetenskaplig verksamhet. Som jag berört i föregående avsnitt, 4.2, kan metodologifrågorna rent av vara definierande för vad som skall klassificeras som ett eller annat slag av forsk­ ning. För rättsvetenskapens vidkommande har diskursen om forsknings­ metodik beskrivits som fragmenterad. ”Den vitenskapelige diskursen om hva som er akseptabel og korrekt forsk­ ningsmetodikk er en sentral del av både identiteten til og det indre livet i hvert enkelt akademisk felt. Rettsvitenskap har en diskurs om forskningsmetodikk. Men diskursen må kunne kalles fragmentert.” 92 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … Fragmenteringen beror på att andra metodologiska grepp än rättsdogmatiska förekommer samtidigt som dessa inte sällan stannar vid enskilda forskares specifika insatser. De andra metoder som kan beskrivas som etablerade blir så breda att de kan omfatta tämligen mycket. Uttrycken ”rättssociolo­ gisk metod”, ”rättsekonomisk metod”, och ”empirisk metod”, eller rent av ”teoretisk”, är betecknande. Vi saknar mer preciserade termer för vad vi gör. Det går därför kanske att tala om att vi saknar ett språk:s. 4

2.”Juridisk teoretisk metode er meget mere uklar, og der er knapt udviklet ets. 92

3.sprog som kunne gøre det muligt at forholde sig til de metodiske problemer,s. 92

4.… En sådan høj grad ureflekteret og udebatteret tilgang betyder at man is. 92

5.højere grad er overladt til traditionen. Det er ikke nødvendigtvis den værstes. 92

6.at være overladt til, den indeholder akkumuleret erfaring og kundskab, mens. 92

7.på den anden side skulle det være mærkeligt om netop denne tradition ud afs. 92

8.alle ikke kan forbedres og ikke indeholder dysfunktioner som ingen har tænkts. 92

9.over, netop fordi det manglende sprog ikke opfordrer jurister til at tænke ogs. 92

10.reflektere over det og derved umuliggør en drøftelse af de problemer aktivitetens. 92

11.nødvendigvis må inholde.” Det förekommer rent av utsagor om att inte ens framstående rättsvetare lyckas särskilt väl i att presentera …s. 92

12.”… anything like a reasoned self­reflection of the legal methodology adopteds. 92

13.by him or her.” Om vi saknar ett språk för att uttrycka oss på annat sätt än i termer rätts­ dogmatisk metod blir kommunikationen kring metod torftig.s. 92

14.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 93s. 4

… och en utveckling av fler metoder är därför välkommen

1.För att utveckla metoder behövs olika idéer om vad som skulle kunna gå att göra. Det går att hitta stöd för att utveckla något sådant. Likaså finns det idéer om vad det en utveckling skulle kunna innebära. När det handlar om allmänna framställningar i metoddiskussionen kan det se ut så här: ”En utveckling … skulle inte stå i motsats till – eller gå ut över – den hävdvunna kopplingen till praktiken. Tvärtom skulle … en ökad tonvikt vid teoribildning kunna vara till gagn för det praktiska rättslivet. Teorier i form av principer och läror m.m. kan nämligen vara mer praktiska än löst hopfogade detaljanalyser. Kommer också ett ökat bruk av empiriskt material och empiriska metoder till stånd kan rättsvetenskapens relevans och kvalitet i övrigt stärkas än mer. Rättsvetenskapen bör alltså stå kvar med ena benet i den juridiska praktiken och med det andra i vetenskapssamhället. Omorienteringen skulle dock markera samhörigheten med vetenskapssamhällets synsätt och ideal.” Som framgår är det fråga om en propå om att använda teoribildning, empi­ riskt material och empiriska metoder. Intressant nog är de angivna skälen att detta skulle förbättra rättsvetenskapen. Utsagan går således ut på att rättsvetenskapen har anledning att utveckla ytterligare metoder. Det går också att hitta utsagor om att just detta är vad som nu sker: ”… the situation is in a state of rapid change. Faculties everywhere are voicing their ambition to devote more attention to methodological questions. To this end, they not only encourage their researchers to always justify their research methods in publications and especially in dissertations, but also provide them with the knowledge and insights to do so (…). Although the debate is far from over – and possibly will never be over – the first essential step has been made: the methodology of legal research is no longer assumed, but rather itself a subject of scholarly debate, including in legal scholarship.” 94 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … En metodutveckling skulle också kunna anses välkommen mot bakgrund av en förekommande uppfattning om att rättsvetenskapen är underutvecklad i metodologiskt hänseende.s. 4

2.”The key questions or question of legal methodology are still left unanswered.” Mot denna bakgrund vill jag gärna understryka vad jag menar med att resultatinriktningen kan påverka just metodval. En intressant utsaga om denna påverkan är:s. 94

3.”The dominant legal theorists are still completely wedded to the idea that thes. 94

4.ontological and epistemological foundation of law is the rule or the norm ands. 94

5.that the work of the legal theorist is to provide a theoretical underpinning as tos. 94

6.what counts as the legitimate sources of these rules and (or) norms. As for thes. 94

7.doctrinal academic lawyer, his or her work is ‘to reveal an intelligible order ors. 94

8.meaning in the law’ so as to reduce the ‘large and possibly confusing mass ofs. 94

9.legal information to a relatively tight and coherent theory which is thought tos. 94

10.lie behind it or justify it’. … The problem with this paradigm is that it restrictss. 94

11.the vision of lawyers to understand in any sophisticated way their own methodss. 94

12.and the epistemological implications that attach to them. This in turn leads tos. 94

13.a discipline that becomes moribund when compared with disciplines outsides. 94

14.law. Does a modern doctrinal lawyer, epistemologically speaking, actually knows. 94

15.more about law as a discipline than say Ulpian, Bartolus, Domat or Savignys. 94

16.knew? In the natural sciences, Newton, despite his enormous contribution tos. 94

17.knowledge, would, if brought back to life today, not be able to recognise thes. 94

18.models now employed by his successors. A Post­Glossator, in contrast, woulds. 94

19.have few problems in understanding a law lecture in a common law faculty ands. 94

20.Domat would probably have little difficulty with the French agrégation.”s. 94

21.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 95 Vad jag pekar på i detta underavsnitt är således att det finns ett uttalat behov för ytterligare metoder. Det faktum att det i åtminstone förmögenhetsrätten är sällsynt att någon försöker utveckla andra metoder än rättsdogmatik och sällsynt med diskussion om huruvida en använd metod duger, är en av riskerna med att bara tala om rättsdogmatisk metod och i den inkludera mycket. Riskerna förefaller minska om forskaren kommunicerar vad han eller hon tänker sig att han eller hon gjort. Det är därför till synes enkelt för mig att, beträffande huvudsaken, förankra min ansats och mina ambi­ tioner kring metodologi.s. 4

Förankring av forskningsinriktningen

– resultatinriktningen

1.Jag har i detta forskningsprojekt valt vad jag kallat en resultatinriktad forskningsansats. Vad jag framfört i de tre tidigare underavsnitten i detta kapitel är relevant även vad gäller förankringen av mitt val av denna forsk­ ningsinriktning. Någon direkt förankringspunkt för forskningsinriktningen utgör dessa delar dock inte. Att peka ut en sådan direkt förankringspunkt är också förenat med visst besvär.s. 4

Rättsvetenskapen är inte resultatinriktad

1.Det är svårt att peka ut en direkt förankringspunkt för en inriktning på resultat. En anledning till detta är att det inte är självklart att rättsvetenska­ pen ens betraktar sin verksamhet i termer av forskningsfrågor. Att se på det som verksamheten producerar i termer av forskningsresultat, är inte heller vad vi tänker oss. Sett till hur vi själva uttrycker oss i rättsvetenskapen är det ovanligt att använda termen forskningsresultat. Det förekommer att 96 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … forskare i förmögenhetsrätt använder termen ”forskningsresultat”, men att hitta exemplen är inte lätt.s. 4

2.Av de exempel jag funnit har termen givits störst betydelse när den använts för att ange syftet med rättsvetenskaplig forskning. Exempelvis hävdar en författare att ett syfte med avhandlingsprojekt är att åstadkomma forskningsresultat.s. 96

3.”Forskningsresultat. Ett syfte är att producera god forskning i form av resultats. 96

4.som är nya och originella.” Resultatbegreppet är emellertid ovanligt i rättsvetenskapen. Ett vanligt uttryck för hur rättsvetare förhåller sig till tankar på resultat är istället att rättsvetare beskriver sina forskningsinsatser i termer av böcker och artiklar. Vi talar sällan om forskningsprojektet som en separat företeelse i förhål­ lande till texten. Texten beskrivs vanligtvis inte som en presentation av forskningsinsatsen. Forskningsinsatsen anses snarare bestå i att konstruera texten. Innan texten är konstruerad anser vi oss inte ha åstadkommit något. Det objekt som forskningen leder fram till uttrycks därför som just en bok eller en artikel.s. 96

5.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 97 Det går också att finna direkta utsagor om att det inte är särskilt relevant att tänka i termer av resultat, eller ens i termer av vetenskaplighet. Föl­ jande utsaga syftar visserligen på ett visst historiskt skeende, men kan ändå illustrera att sådana tankar inte nödvändigtvis ses som särskilt relevanta i rättsvetenskapen. ”Vid sidan av de karakteristika som jag nu sökt framhäva i fråga om «normal» positivrättslig forskning framstår den på sin tid intensivt debatterade frågan om forskningens och forskningsresultatens «vetenskaplighet» som sekundär, om också inte betydelselös.” Vad jag härmed framhållit är inget märkligt. Olika vetenskaper behöver betraktas från sina egna utgångspunkter, och rättsvetenskapen har en del säregna karaktäristika. ”From this short overview of the nature and methodology of legal research it appears that legal doctrine is a scientific discipline in its own right with a methodology that, in its core characteristics, is quite comparable to the met­ hodology used in other disciplines.” Det finns således uppfattningar som går ut på att rättsvetenskapen behöver bedömas utifrån sina egna utgångspunkter och att en sådan specifik bedöm­ ning är helt jämförbar med vad som görs avseende andra discipliner. Från ett perspektiv skulle rättsvetenskapen rent av kunna betraktas som prototypen för vetenskap och därmed möjligen ett ideal som andra veten­ 98 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … skaper skulle förhålla sig till. I den mån begreppet forskningsresultat inte används i rättsvetenskapen är det därför ett val som forskarna inom fältet kunnat göra. När rättsvetenskapen utvecklats dithän går det inte att i rätts­ vetenskapen förankra en användning av begreppet forskningsresultat. Det går heller inte att i rättsvetenskapen förankra en resultatinriktad forskning.s. 4

Uppfattningar om att resultatbegreppet inte passar

för rättsvetenskapen

1.I beaktande av att rättsvetenskapen inte är resultatinriktad kan termen forskningsresultat uppfattas som främmande. Den kan också uppfattas som missvisande och problematisk. Forskningsresultat är inte rättsvetenskapens begrepp och att uttrycka vad vi gör i termer av resultat kan leda till konsekven­ ser. Det går därför att peka på direkt kritik mot tankar om forskningsresultat i rättsvetenskapen. En vanlig kritik är att termen forskningsresultat är anpassad till ett naturvetenskapligt paradigm för vetenskaplig forskning. Med en måttstock som är anpassad för en verksamhet blir mätningen helt enkelt missvisande när måttstocken används för en annan verksamhet.s. 98

2.”Rettsvitenskapen passer ikke inn i det logisk­positivistiske vitenskapsbildet,s. 98

3.fordi rettsvitenskapens grunnbestanddel, gjeldende rett, har en normativ karak­s. 98

4.ter, og fordi systematiske behandlinger av denne normativitet ikke er egnet fors. 98

5.empirisk verifikasjon.” För den som ändå försöker använda en måttstock för ett naturvetenskapligt ideal, eller annars av logisk­positivistiskt snitt, kan mätningen visa på en del märkligheter:s. 98

6.”… what kind of questions are usually addressed by [legal] researchers. Whats. 98

7.are the kinds of problems they address and from which theoretical frameworks. 98

8.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 99 do they start? Now some of us will immediately reply that there are no such questions. They will complain that characteristic for a lot of legal research is the lack of a theoretical framework and the lack of any focused leading questions that will serve as a guideline for inquiry. Most of this research, it is said, consists in pure description of positive law, the existing set of rules, standards, legal arrangements and practices, by an author who does not seem to have any particular question in mind, let alone a theoretical perspective.” Beträffande just resultat kan det också förefalla som att rättsvetenskapen inte producerar några sådana: ”In general the scholars who work in universities and other places of higher learning are engaged in the search for truths of one kind or another. … But it is not easy to see that law is a discipline in the usual sense. What truths do lawyers come up with? What are the great legal discoveries of the past ten years, or fifty years, or even a hundred? There do not seem to be any.” Citaten illustrerar att det finns uppfattningar om att resultatbegreppet inte passar för rättsvetenskapen. Ett annat sätt att läsa citaten är emellertid som kritik mot rättsvetenskapen. När jag i denna bok förespråkar en resultat­ inriktad forskning skulle mitt tilltag kunna uppfattas som kritik och som krav på att rättsvetenskapen skall nå just resultat. Att något sådant inte är min avsikt har jag redan nämnt, men jag skall ändå utveckla temat i de följande underavsnitten.s. 4

Föreställningen att en användning av resultatbegreppet

innebär ett angrepp på rättsvetenskapen

1.Ett försök att använda föreställningar om resultat i rättsvetenskapen kan uppfattas som ett angrepp på rättsvetenskapen. Sådana angrepp är inget nytt. Angreppen tar dock vanligen inte ta sin utgångspunkt i en så marginell tanke som ett förespråkande av ett resultatbegrepp i rättsvetenskapen. Temat om ifrågasättanden av rättsvetenskapens vetenskaplighet är nämligen ett 100 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … mer allmänt fenomen. Det förefaller rent av vara ett återkommande tema genom historien.s. 4

2.”Legal scholars are a special breed of academic. While firmly ensconced ins. 5

3.academia, they have no formal training in any scientific discipline, and can bes. 5

4.completely ignorant of mathematical formulations of social theory, of statisticals. 5

5.hypothesis testing, and the received wisdom of the various disciplines in thes. 5

6.social sciences.”s. 5

7.”In the twenty­first century, much of normal legal science still has not exceededs. 5

8.the threshold of scientificity. First, the doctrinal study of law is unable to complys. 5

9.with the basic principles of scientific research. – – – one may ask whether legals. 5

10.dogmatics, the core of mainstream legal science, is a science at all.”s. 5

11.”Legal scholarship is in a permanent state of inchoateness. Over the years aca­s. 5

12.demics have expressed doubt as to whether law is a valid subject of scholarship.s. 5

13.This doubt has persisted through the three stages of ’traditional’ scholarship:s. 5

14.vocational, doctrinal, and interdisciplinary.” Ordvalet ”inchoateness” är intressant i sina många betydelser, såsom vag­ het, rudimentärt, outvecklat, ännu bara delvis existerande eller fungerande, försök till något, osv. Att tillståndet skulle vara permanent är likaså ett retoriskt grepp som kan ge anledning till fundersamhet. Det kan måhända också flera andra uttryck för motsvarande kritik:s. 5

15.”Rättsvetenskapens kultur och självbild är ganska vaga. Häri ingår att det intes. 5

16.är någon självklarhet vad som konstituerar rättsvetenskap: är det metoden,s. 5

17.perspektivet eller föremålet?”s. 5

18.”I motsetning til de fleste andre vitenskaper gir ikke rettsvitenskapen kunnskaps. 5

19.om hvordan noen del av den ytre verden faktiskt er, men om mennesket meds. 5

20.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 101 hjelp av rettsregler prøver å regulere forholdene seg imellom, mellom individ og det offentlige, og mellom ulike offentlige organer. På denne bakgrunn har det vært hevdet att de problemstillinger man møter i rettsvitenskapen er av en slik art og så særegne at jussen og rettsvitenskapen ikke er noen vitenskap i det hele tatt.” Ifrågasättanden av detta slag kan givetvis uppfattas som angrepp på rätts­ vetenskapen. De går till synes ut på att ifrågasätta just rättsvetenskapens vetenskaplighet. När någon använder termen forskningsresultat i rättsve­ tenskapliga sammanhang kan det därför generera just föreställningar om sådan kritik. Det spelar härvid liten roll att ett påstående om att det finns anledning att tala om forskningsresultat i rättsvetenskapen egentligen inne­ bär motsatsen, d v s att rättsvetenskapen är just vetenskaplig. Vad som är väsentligt är nämligen att utpekandet av vissa insatser som forskningsresultat kan uppfattas som en exkludering av andra rättsvetenskapliga insatser. Användandet av ett resultatbegrepp kan uppfattas som ett krav på hur rättsvetenskaplig forskning skall vara. Som jag nämnt flera gånger kan denna bok därför uppfattas som ett angrepp på andra forskares insatser, trots att det inte är avsikten. En reaktion på det upplevda angreppet kan bli att försvara rättsvetenskapens vetenskaplighet. Ett sådant försvar av rättsvetenskapens vetenskaplighet kan samtidigt bli ett motangrepp som går ut på att stöta bort tankar på att resultat skulle vara ett användbart begrepp. I nästa avsnitt beskriver jag några sådana försvar.s. 4

Försvar av rättsvetenskapen är just försvar och användning

av resultatbegreppet innebär inget angrepp

1.Som jag nämnt i föregående avsnitt kan en reaktion på tankar om forsk­ ningsresultat i rättsvetenskapen upplevas som ett angrepp. Ett försvar av rättsvetenskapens vetenskaplighet kan föras på olika nivåer. På en allmän nivå kan försvaret handla om relativism och gå ut på att det är problematiskt att använda definitioner för vetenskap. Vetenskap är rent allmänt inte någon specifik och klart definierbar aktivitet. Den resulterar inte i ett särskilt slags vetande, och den skiljer sig inte på något särskilt sätt från andra dagliga aktiviteter som går ut på att förstå hur något förhåller sig. Därför finns det anledning att vara försiktig med att definiera rättsve­ tenskap. Det handlar om en så problematisk definition att den bör vara i 102 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … hög grad relativ.En sådan relativism betyder inte att det inte går att göra skillnader mellan vetenskaplig och icke­vetenskaplig verksamhet, men det är just en påminnelse om att det handlar om en så problematisk definition att göra att det finns anledning att vara försiktig med att definiera vad som är vetenskapligt. Alla försök att göra detta bör därför kritiseras.s. 4

2.På en nästan lika allmän nivå kan försvaret handla om att skilja mellan olika vetenskaper. De villkor som möjliggör den mänskliga förståelsen gör en sådan åtskillnad nödvändig.s. 102

3.”Hela vår undersökning har visat, att den säkerhet som användningen avs. 102

4.vetenskapliga metoder utlovar, inte garanterar någon sanning. Det gäller is. 102

5.högsta grad humanvetenskaperna men betyder inte att de skulle vara mindres. 102

6.vetenskapliga; snarare legitimeras de sen gammalt resta anspråken på en speciells. 102

7.human betydelse. Att man drar in sitt eget Vara för att vinna humanvetenskapligs. 102

8.kunskap, betyder att man drar en gräns för ’metoden’, men inte för vetenskapen.s. 102

9.Det som metodiska redskap inte kan åstadkomma, måste man istället uppnås. 102

10.genom den disciplin av fråga och forska, som borgar för sanning.” Med detta angrepssätt går det att skilja mellan två huvudkategorier i form av förklarande och förstående vetenskaper. Till de förklarande hänförs då naturvetenskaperna där matematiken anses ingå och såväl verifiering som falsifiering av resultat kan ha en framträdande roll. Rättsvetenskapen sorteras istället till de förstående vetenskaperna som beskriver verkligheten såsom den framträder genom olika normer, samhällsfaktorer, värderingar och andra av människan skapade perspektiv. Verifiering och falsifiering har här inte någon framträdande roll. Att vi även här kan tala om framsteg i form av en högre grad av förståelse får inte så stor betydelse.s. 102

11.Uppdelningen mellan olika slag av vetenskaper innebär ett försvar av rättsvetenskapens vetenskaplighet såtillvida att den jämställs med andra verksamheter som kallas vetenskap. Försvaret består också i förklaringen av varför samhällsvetenskap och humaniora inte kan uppfylla samma kriterier som naturvetenskaperna. Därtill omfattar försvaret förstås förklaringar av vad förstående vetenskaper bidrar med, såsom exempelvis vad förståelse är och i vilken mån förståelse går att skilja från förklaring. Det handlar oms. 102

12.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 103 att lägga vikt vid de villkor som möjliggör den mänskliga förståelsen. Huruvida det är vettigt att göra detta genom tankar om uppdelning mellan förklaring och förståelse, är en särskild fråga. Det är en relevant fråga bland flera frågor i sammanhanget. En ytterligare nivå av försvar kan vara mer specifikt för rättsvetenskapen. Ett sådant försvar kan ta fasta på att rättsvetenskapen skall bedömas utifrån sina egna utgångspunkter och formuleras i mer konkreta termer. Temat i ett sådant försvar kan bli att förklara varför rättsvetenskapens systematiseringar och dess rättsdogmatiska metod är sin egen speciella vetenskap. Det kan handla om att försvara våra insatser med att precisera rättsnormernas inne­ håll. Syftet att framställa rättsnormernas innehåll som en sammanhängande helhet kan då framhållas som en vetenskaplig verksamhet. Med ett annat uttryck kan detta kallas en vetenskaplig rekonstruktion av rättssystem. Ett sådant försvar kan också gå ut på att bemöta de svaga punkter som rättsvetenskapen synes uppvisa som forskningsämne. En sådan svag punkt är att rättdogmatisk forskning i regel inte använder någon vetenskaplig metod. Mot denna kritik kan försvaret bli att det ändå inte finns någon allmän vetenskaplig metod, utan bara en vetenskaplig inställning. Det är det vetenskapliga syftet som är det avgörande. En annan svag punkt är objektet för rättsvetenskaplig forskning. Det kan hävdas att rättssystemet inte utgör något vetenskapsobjekt för att det på grund av sin normativitet har en annan verklighetskaraktär än de objekt som utgör just vetenskaps­ objekt. Försvaret mot denna kritik kan bli att rättsdogmatikens verklighet är själva rättssystemet som normativt system, inte det som systemet resulterar i beträffande tillämpning. En tredje svag punkt är att värden och värderingar spelar roll inom rättsdogmatiken. Här kan försvaret bli att just värderingar är det mest väsentliga och att ingenting är mer rationellt för mänskligheten än att hantera just värderingar. Rättsvetenskapen kan således försvara sin vetenskaplighet på olika nivåer. Vad jag gjort föranleder dock inte dessa försvar. Jag har använt en resultat­ inriktning för ett forskningsprojekt och jag använder härvid termer som 104 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … ”forskningsresultat”. I förhållande till vad jag gjort är det viktigt att notera att de nämnda försvaren handlar om att försvara rättsvetenskapen. De består av motiveringar till varför rättsvetenskapen skall anses vetenskaplig. För­ svaren innebär inte att rättsvetenskapen skall avstå från att försöka rymma kunskapsintressen som det ligger närmast till hands att just rättsvetare tar sig an. Vad jag gjort i detta projekt är just att ha olika kunskapsintressen. Jag har försökt göra något annat än att tillgodose kunskapsintresset ”gällande rätt” genom systematisering med rättsdogmatisk metod. Ett sådant försök innebär inte ett angrepp på rättsvetenskapens vetenskaplighet. Det är ett försök att tillföra något till rättsvetenskapen.s. 4

13.Av samma skäl bör det till och med vara i sin ordning att försöka reflektera över om ett rättsvetenskapligt resultat möjligen skulle kunna gå att verifiera eller falsifiera. Även om något sådant skulle anses omöjligt per definition skulle en sådan ambition inte innebära ett angrepp på rättsvetenskapen. Det är först om det ställs krav på att rättsvetenskapliga forskningsinsatser skall uppfylla ett sådant kriterium som det finns anledning att tala om ett angrepp.s. 104

14.Jag ser således anledning att särskilt peka på att ett försvar av rättsdogma­ tisk systematisering som vetenskaplig verksamhet är just ett försvar. Vad det handlar om är att försvara den dogmatiska rättsvetenskapens position mot att utsättas för kriterier från andra vetenskaper. Försvaret innebär också ett anspråk på att bedömas utifrån sina egna specifika utgångspunkter och ett anspråk på att detta är helt jämförbart med vad som görs avseende andra discipliner.s. 104

15.Vad försvaren inte visar är varför rättsvetare skulle utesluta ytterligare ansträngningar, inriktningar och metoder än rättsdogmatisk systematise­ ring. Försvar av detta slag är inte argument för att från rättsvetenskapen exkludera andra insatser än de rättsdogmatiska. Så länge en forskare bara har ambitioner att göra något mer än rättsdogmatisk systematisering eller något mer än vetenskaplig rekonstruktion av rättssystemet, finns det ingen konflikt med denna linje av försvar. Att föreslå ytterligare kunskapsintressen, forskningsfrågor, metoder och resultat utgör inget angrepp på rättsveten­ skapen.s. 104

16.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 105 Ändå kan en argumentation till rättsvetenskapens eller rättdogmatikens försvar komma att användas just för att exkludera insatser. Det kan finnas flera anledningar till detta. En anledning är antagligen brist på förtroende. Den som prövar att göra något mer än rättsdogmatisk systematisering gör samtidigt något som kan framstå som ett påstående om att rättsdogmatisk systematisering trots allt inte duger som vetenskaplig verksamhet. Ett sådant agerande kan förefalla utmanande för dem som koncentrerar sina insatser på rättsdogmatisk systematisering. Utmaningen i sig kan uppfattas som ett angrepp. Ett försvar för rättsdogmatik och systematisering kan då förefalla påkallat, trots att något angrepp inte behöver vara avsett. När ett sådant försvar ställs upp kan det i sin tur bli ett angrepp på det som betraktas som avvikande. Jämförelsen görs med rättsdogmatisk systematisering och kunskapsintresset att nå kunskap om gällande rätt. Ett sådant angrepp går därför ut på att exkludera sökande efter kunskap för att det inte överensstämmer med konventionen. Det förefaller i så fall vara en grund som stämmer mindre väl överens med vetenskapliga ambitioner. I förhållande till vad jag har gjort finns det antagligen bättre grunder att använda för ett angrepp.s. 4

Rättsvetenskapen är mer än systematisering med

rättsdogmatisk metod

1.I avsnitten ovan har jag konstaterat att rättsvetenskapen inte är resultatinrik­ tad och att det finns en risk för att ett resultatbegrepp kan ha problematiska effekter. Jag har emellertid också förklarat varför sådana effekter inte behöver bli en följd. Att använda föreställningar om resultat innebär i sig inte något krav på att alla rättsvetenskapliga insatser skall ha sådan inriktning. I detta avsnitt övergår jag till att peka på förankringspunkter som ger, om inte stöd, så i varje fall utrymme för tankar om att använda en resultatinriktning. För att förankra vad jag gjort vill jag först och främst peka på att vi rättsvetare tänker oss olika inriktningar inom ramen för vår forskning. 106 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … Huruvida det finns anledning att använda termen inriktning eller någon annan term, som discipliner, kan diskuteras. Jag menar dock att termen forskningsinriktning passar för vad jag har gjort. Nedan redogör jag för exempel på vad andra gjort där termen forskningsinriktning också passar.s. 4

2.Jag börjar med att referera till ett exempel på tankar om två inriktningar. Det rör sig om ett halvsekelgammalt utpekande av forskningsinriktningarna ”den rena normativismen” och ”den konstruktiva rättsvetenskapen”. Den rena normativismen förefaller handla om ett systematiskt, analytiskt studium av gällande rätt uppfattad som ett statiskt fenomen. I jämförelse går den konstruktiva rättsvetenskapen utöver detta. Den betraktar rätten ur dyna­ misk synpunkt, i dess ständiga utveckling mot bakgrund av faktiska sociala skeenden. Där behövs underbyggda avvägningar av mot varandra stående hänsyn av individuell, social och ideologisk natur. Därtill måste största uppmärksamhet ägnas åt de tänkbara återverkningarna på de ekonomiska och de allmänna sociala förhållandena.s. 106

3.I en mer sentida betraktelse på temat forskningsinriktningar beskrivs rättsvetenskapen i fem huvudkategorier som täcker flera områden som var och en har sin egen definition av forskningsobjekt och vilket kunskapsintresse som kan sökas. En första del av rättsvetenskapen är då en tolkningsvetenskap, som analyserar innehållet i formellt gällande regler å ena sidan och rätts­ principer och andra rättsliga normer å andra sidan. Här kan man inkludera rättsdogmatik, komparativ rätt och delvis studier ”de lege ferenda”. En andra kategori är rättsvetenskapen som en humanvetenskap som analyserar de mentala strukturerna och processerna i det mänskliga medvetandet. Hit kan höra rättspsykologi, rättspsykiatri, psykoanalytiska studier av rätten. I en tredje kategori är rättsvetenskapen en kulturvetenskap som analyserar samhäl­ let och kulturell mening hos de strukturer som har rättslig signifikans. Det kan handla om rättslingvistik, ”law and literature” och delar av rättshistoria. Den fjärde kategorin kan vara rättsvetenskapen som en samhällsvetenskap som analyserar rättens och andra rättsliga fenomens inflytande. Till denna kategori kan man räkna rättssociologin, rättsekonomi, statistiska analyser av rätten, rättsantropologi, och delar av rättshistoria. Slutligen den femte kategorin rättsfilosofi, som analyserar de konstituerande antagandena och definitionerna i rätten. Rättsfilosofin kan delas in i (analytisk) rättsteori ochs. 106

4.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 107 kontinental rättsfilosofi som i sin tur har förgreningar som rättslig filosofi, kring sådant som fenomenologi, naturrätt, rättshermeneutik, existentialism, marxism och feminism. För att ytterligare illustrera att vi i rättsvetenskapen räknar med fler än en inriktning kan jag också nämna en uppräkning som omfattar sju forsk­ ningsinriktningar. I förhållande till vad jag nämnt i avsnitt 4.4.4 finns det anledning att notera att ett par av dem innebär anspråk på att rättsvetenska­ pen skall betraktas som såväl en förstående som en förklarande vetenskap: ”• explanatory (explaining the law, for instance by diverging historical back­s. 4

5.grounds in comparative research), • empirical (identification of the valid law; determining the best legal meanss. 4

6.for reaching a certain goal – the ‘best solution’ in comparative law), • hermeneutic (interpretation, argumentation), • exploring (looking for new, possibly fruitful paths in legal research), • logical (coherence, structuring concepts, rules, principles, etc – eg thes. 4

7.use of the Hohfeldian analysis of the concept of right in domestic legals. 4

8.doctrine or for the purpose of comparing legal systems), • instrumental (concept­building), • evaluative (testing whether rules work in practice, or whether they ares. 4

9.in accordance with desirable moral, political, economical aims, or, ins. 4

10.comparative law, whether a certain harmonisation proposal could work,s. 4

11.taking into account other important divergences in the legal systemss. 4

12.concerned).” De olika beskrivningarna av rättsvetenskapliga forskningsinriktningar är ett stöd för att det just förekommer olika forskningsinriktningar. Rätts­ dogmatisk systematisering för att precisera gällande rätt är inte den enda. Vad jag försöker förankra i detta avsnitt är emellertid den resultatinriktning som jag arbetat med i projektet. Det finns därför anledning att notera att någon sådan inte är med i de nyss återgivna uppräkningarna. Endast delar av vad jag gjort passar in i några av de kategorier som beskrivs där. I min förankring får jag stanna vid att det åtminstone finns föreställningar om 108 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … olika inriktningar och förhoppningar om en utveckling. Kanske finns det till och med en förhoppning om utveckling av en resultatinriktning.s. 4

13.”Systematisering … bör vara en central del av teoribildningen men denna kans. 108

14.inte stanna vid detta. Ett vidare synsätt skulle skapa bättre förutsättningar atts. 108

15.nå resultat som är nya och originella liksom av hög relevans.”s. 108

Rättsvetenskapen kan vara mer än systematisering

med rättsdogmatisk metod

1.Slutsatsen i föregående avsnitt är att jag inte lyckats med min förankring av resultatinriktningen. Jag får således konstatera att jag inte har någon tydlig förankringspunkt för min ansats och mina ambitioner. Även om jag förstås skulle kunna göra ytterligare utredning av i vilken mån rättsvetare arbetar utifrån resultatinriktning och föreställningar om forskningsresultat, ser jag inte poängen i att göra det. Jag har två skäl för detta.s. 108

2.Det första skälet är att min ambition har varit att pröva vad ett resultat­ inriktat forskningsprojekt kan leda till. I den mån bristen på förankring är problematisk får jag hoppas att detta uppvägs av att inriktningen, enligt min egen bedömning, varit mycket givande för mig i forskningsprocessen. Det metakognitiva inslaget har haft betydelse.s. 108

3.Det andra skälet är att jag inte har någon ambition att vara normativ. Jag har, som jag redan framhållit, ingen avsikt att med detta projekt godkänna andras insatser såsom forskning och vetenskap, respektive att underkänna andra såsom icke forskning och ovetenskap. Det är i det avseendet ingen tillfällighet att jag använt illustrationer som är redovisning av mina egna insatser. Vad jag förespråkar är inte en viss norm, inte bestämda kriterier för forskningsresultat och inte något ”lag och ordning­alternativ”, som tankegången kallats i ett mer generellt kunskapsteoretiskt sammanhang. Om min insats nödvändigtvis skall placeras in i ett sammanhang av ”lag och ordning­alternativ” eller ”kunskapsteoretisk anarkism” ser jag för min del att insatsen snarare är ett exempel på det senare än det förra. Det beror på att jag som nämnts inte är ute efter att definiera eller exkludera. Vad jag gör går förvisso att beskriva som att jag förhåller mig till en norm. Min målbilds. 108

4.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 109 av ”forskningsresultat” som inkluderar de kriterier jag reflekterar över kan uppfattas så. Detta till synes normativa beteende är förstås också en form av ”ordning”. Som jag framhåller på upprepade ställen i boken handlar det emellertid om en inriktning, ett tänkesätt bland andra. Syftet är att kunna arbeta på ett visst sätt för att det visat sig intressant. Jag ser anledning att understryka vad jag just hävdat om normativitet. Vad jag deklarerat bör betraktas i förhållande till vad jag betraktar som högst påtagliga normer och normativt beteende i förmögenhetsrättslig forskning. Det är verkligen inte jag som är den normative i sammanhanget. Jämfört med bilden av det som kallas traditionell rättsvetenskap inom fältet för­ mögenhetsrätt, så utgör det jag gör i denna bok inte heller det normativa hotet. Med detta sagt bör jag påpeka att jag inte heller menar att boken är ett bidrag till normen om att inte alls tala i termer av gränser för vad som skall anses rättsvetenskapligt. Någon apell, norm, eller anti­norm, för ”kunskapsteoretisk anarkism” är jag inte ute efter.s. 4

En förklaring av hur forskningsinriktningen

påverkar forskningen

1.Vad jag pekat på i föregående avsnitt är dels att jag inte har någon direkt förankring av resultatinriktningen och dels att jag inte har stöd för att resultatinriktningen har något att tillföra. Det kan föranleda den kritiska frågan om det verkligen kan stämma att min resultatinriktning har påverkat min forskning? – Mitt svar på denna kritiska fråga är i första hand att boken som helhet visar just det. Den visar att resultatinriktningen kan leda till skillnader i varje led av forskningsprocessen. Bakom detta avsnitt 4.5 lig­ ger emellertid mitt antagande att en del läsare önskar att jag också förklarar resultatinriktningen och dess betydelse mer övergripande. 110 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

Forskningsprocessens olika led

1.Min förklaring börjar i en förenkling. Jag tänker mig för det första att forskningsprocessen kan beskrivas genom att delas in i olika led. I ett första led skaffar forskaren sig intresse för en viss tematik. Här skaffar forskaren sig en idé om forskningsfrågan som han eller hon överväger att arbeta med. I ett andra led gör forskaren metodval. Utifrån metodvalet arbetar forskaren i enlighet med metoden. Detta arbete utgör ett tredje led i processen. Det sista och fjärde ledet är att forskaren presenterar sin forskning och därmed gör anspråk på att ha åstadkommit forskning. I realiteten är dessa led inte alls renodlade, men jag förenklar som sagt. Forskaren behöver ständigt gå tillbaka i processen och ställa tankar från de olika leden mot varandra.s. 110

2.För att förklara vad jag menar med att resultatinriktningen haft effekter för min forskningsprocess målar jag i det följande först upp en bild av vad jag betraktar som en traditionell inriktning i förmögenhetsrätten. Jag kallar denna en tematisk inriktning. Med tematisk inriktning blir forsknings­ processen en annan än med en resultatinriktning. I det följande ger jag en jämförelse av hur de båda processerna kan tänkas se ut.s. 110

Forskningsprocessen med en tematisk

forskningsinriktning

1.I den tematiska forskningsinriktningen tänker jag att forskaren närmar sig forskningsprocessen med en tanke på att exempelvis ’åstadkomma förmö­ genhetsrättslig forskning om förfalloklausuler’. Med en sådan utgångspunkt kommer tanken på vad som är forskningsfrågan inte nödvändigtvis bli aktuell i det första ledet. Inriktningen blir istället att förhålla sig till feno­ menet förfalloklausuler. Därmed blir ambitionen i sin tur att förklara rätten som reglerar detta fenomen. I detta ingår även sådant som att fråga sig hur de olika reglerna förhåller sig till varandra, vilka funktionella samband ochs. 110

2.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 111 effekter de kan ha, att identifiera var i systematiken det finns klara respektive oklara rättsfrågor, och att besvara dessa rättsfrågor. Notera att vad jag beskrivit inte innebär någon kritik mot inriktningen. Allt jag beskrivit om första ledet av forskningsprocessen är intressant för att utveckla vårt vetande om förfalloklausuler. Jag tänker mig också att vi rätts­ vetare betraktar första ledet som ett sätt identifiera ett antal forskningsfrågor. Med den utgångspunkt som det första ledet ger går det sedan att anta att forskaren i det andra ledet får en tendens att välja metod utifrån den förklarande ambition som jag nämnt. Att sammanställa normativa utsagor framstår då som en bra metod. Det blir ett sätt att samla information som kan användas för att förklara regleringen. Härtill behövs dock även analyser av olika slag, exempelvis för att identifiera argument i de oklara rättsfrågorna och för att föreslå lösningar. Däremot behöver metodologin för att identifiera dessa argument och lösningar inte nödvändigtvis tydliggöras. Den förklarande ambitionen och utredningen av de normativa argumenten innebär nämligen att metoden ligger så nära sammanställandet och systema­ tiserandet att det inte blir nödvändigt att särskilt peka ut hur det gått till. Metoden kan sammanfattas under ett enda begrepp och redovisas genom själva utförandet, d v s genom att konkret argumentera. När forskaren i det tredje ledet genomför arbetet blir insamlingen av informationen antagligen avgränsad till vad som förefaller relevant för att förklaringarna skall bli trovärdiga. Forskaren väljer då, mer eller mindre medvetet, de författningstexter, förarbeten, böcker och artiklar, som andra forskare brukar använda. I de argumenterande delarna väljer forskaren argu­ ment och argumentationslinjer utifrån huvudsakligen samma parametrar. Även i det fjärde ledet gör forskaren ett val som påverkas av den tematiska inriktningen och den förklarande ambitionen. Presentationen kommer antagligen att bestå i en historisk översikt över hur fenomenet reglerats, i en kategorisering av olika regleringskomplex som används för att reglera fenomenet, och i en systematisering av normativa utsagor inom dessa kate­ gorier. Därtill består presentationen antagligen i att forskaren på olika ställen i framställningen pekar ut rättsfrågor i vilka det varit svårt för forskaren att hitta normativt stöd för en lösning. Forskaren konstruerar vanligtvis dock ändå lösningar. Här kan forskaren ägna en del utrymme åt att presentera hur de frågorna skall lösas genom att argumentera i själva frågan. För att övertyga bemödar sig forskaren också om retoriska aspekter. Det finns anledning att påpeka att den nämnda tematiska inriktningen kan övergå i något annat under forskningsprocessens gång. Exempelvis kan forskaren bli särskilt intresserad av några av de oklara rättsfrågorna 112 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … som forskaren identifierat. I så fall kan forskaren byta inriktning. Det kan exempelvis bli fråga om att på ett eller annat sätt konstruera lösningar av de oklara frågorna. Forskaren bryr sig i så fall inte längre om att förklara förfalloklausuler, utan ägnar sig åt de utvalda oklara rättsfrågorna.s. 4

3.Vad jag nu beskrivit är givetvis inte mer än ett exempel på hur en forsk­ ningsinriktning skulle kunna te sig i ett förmögenhetsrättsligt forsknings­ projekt. Processen i ett projekt kring ’förmögenhetsrättslig forskning om förfalloklausuler’ kan givetvis se annorlunda ut och omfatta annat än vad jag här har anledning att lyfta fram som jämförelse. För illustrationens skull har jag dock renodlat beskrivningen på detta sätt.s. 112

Forskningsprocessen med en resultatinriktning

1.Nästa steg är att jämföra min beskrivning av den tematiska inriktningen med en beskrivning av resultatinriktningen.s. 112

2.Den resultatinriktning som jag använt i detta projekt innebär att forska­ ren, i första ledet av forskningsprocessen, börjar med ett intresse för forsk­ ningsfronten. Forskaren ställer sig frågan om var det skulle gå att göra en intressant insats i förhållande till tidigare forskning. Eftersom forskaren här blir påverkad av sina intressen och tidigare erfarenheter, avser frågan vanligtvis en mer avgränsad sektion av forskningsfronten. Om forskaren sedan tidigare intresserat sig för ett fenomen, eller vet att det går att få resurser för forskning kring ett fenomen som exempelvis förfalloklausuler, kan forskaren söka av forskningsfronten i beaktande av dessa faktorer. Fors­ karen frågar sig var det går att förskjuta forskningsfronten på ett sätt som involverar förfalloklausuler. Det innebär att forskningen kan komma att handla om en forskningsfråga med relevans enbart för förfalloklausuler. Det kan dock lika gärna innebära en forskningsfråga där förfalloklausuler är ett av flera exempel. Forskaren som använder denna inriktning formulerar hur som helst forskningsfrågorna utifrån en ambition att nå forskningsresultat i specifika frågor som valts ut i förhållande till vad vi redan vet.s. 112

3.För att ha en uppfattning om vilka forskningsfrågor som skulle kunna leda ett forskningsresultat behöver forskaren också ha en uppfattning om vad ett forskningsresultat är. För detta använder forskaren någon form av kriterier. Ett kriterium, som jag redan utgått från i föregående stycke, kan vara att insatsen skall tillföra något till det mänskliga vetandet. Forskaren vills. 112

4.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 113 i så fall veta något som vi inte redan visste, enligt det inledande antagande som forskaren gör om saken. Det kan exempelvis handla om huruvida förfalloklausuler skall godtas i en viss typ av avtalsrelation, om hur förfal­ loklausuler används av olika parter, eller om hur förfalloklausuler förhåller sig till olika delar av den förmögenhetsrättsliga regleringen. Motsvarande kan inträffa även i den första processen som jag beskrev ovan, men resul­ tatinriktningen medför helt enkelt att forskaren redan inledningsvis väljer forskningsfråga i beaktande av vad som antas ha potential att leda till ett forskningsresultat. Övriga aspekter avgränsar forskaren bort, åtminstone tills vidare. För att få fram ett forskningsresultat och ta reda på vad vi inte vet ställer forskaren sig frågan om vilken eller vilka metoder som kan leda till framgång i forskningsfrågan. Detta val, i vad jag ovan kallat det andra ledet, påverkas av flera faktorer. Inriktningen på att nå resultat påverkar forskaren såtillvida att forskaren funderar över vad frågan innebär och hur det skulle gå till att skaffa kunskap om det som frågan föranleder. Resultatinriktningen medför att forskaren har direkt anledning att fråga sig vilka metoder som kan vara relevanta för att svara på just den specifika forskningsfråga som forskaren intresserat sig för. Om ett kriterium som forskaren vill uppnå är att tillföra något till det mänskliga vetandet koncentrerar forskaren sina insatser på detta. I det sistnämnda föreligger en skillnad jämfört med den tematiska inrikt­ ning som jag beskrivit. När forskaren använder en tematisk inriktning bryts vare sig metoden eller forskningsfrågan ut från tematiken. Tematiken blir överordnad dessa aspekter. Forskningsfrågan ges, enkelt uttryckt, inte det intresse som forskaren skulle kunnat ägna den. I omvänt hänseende föreligger också en skillnad. Resultatinriktningen kan leda till att forskaren behöver lämna aspekter som behandlas i den tematiska inriktningen. Forskaren kan istället behöva utgå från antaganden om dessa aspekter. Om dessa antagan­ den rör reglering eller andra normativa utsagor, kan resultatinriktningen ha en brist jämfört med den tematiska inriktningen. I det tredje ledet arbetar forskaren med de metoder som forskaren valt. Eftersom metoderna i betydande mån följer av forskningsfrågan har fors­ karen anledning att överväga metoder som forskaren inte tidigare prövat. Forskaren funderar nämligen ständigt över om metoderna fungerar i den meningen att de behöver leda till ett forskningsresultat. När forskaren i det fjärde ledet anser sig ha nått ett resultat och skall göra anspråk på att det handlar om ett forskningsresultat, behöver forskaren också utvärdera resultatet. Åtminstone behöver forskaren utvärdera resulta­ 114 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … tet för sig själv. Om forskaren har en ambition att försöka vara konsekvent behöver forskaren föreställa sig någon form av kriterier. Kriterierna kan för all del vara dynamiska och de kan variera. Vill forskaren vara konsekvent behöver forskaren dock för sin egen skull motivera på ett sätt som innebär just någorlunda konsekventa bedömningar. Därmed påverkar resultatin­ riktningen forskaren också avseende vad forskaren väljer att presentera.s. 4

Jämförelse mellan forskningsinriktningarna

1.Vad jag vill peka på med min jämförelse är att forskaren agerar på olika sätt i de två olika inriktningarna. Jag vill också påstå att det blir skillnader i den forskning som forskaren producerar beroende på vilken inriktning forskaren valt. Som jag beskrivit menar jag att resultatinriktningen i alla led är mer specifikt inriktad på forskningsfrågor och att forskningsprocessen genomgå­ ende påverkas av forskarens ambition att nå ett visst forskningsresultat som uppfyller en tänkt målbild. I jämförelse är den tematiska forskningsinrikt­ ningen inte särskilt intresserad av var någonstans forskningsfronten förskjuts genom forskningsinsatsen. Med en tematisk inriktning är det snarare den sammanställda kunskapen som forskarens presentation manifesterar som är central. I vilka specifika delar som denna insats förskjuter forskningsfronten är inte av akut intresse. Det är heller inte särskilt relevant.s. 114

2.Notera att min avsikt är att framhålla de båda inriktningarna som forsk­ ningsinriktningar. Jag menar bara att det handlar om just olika inriktningar och att skillnaderna är intressanta och relevanta. De är relevanta för att det med resultatinriktning går att få fram andra forskningsinsatser än vad det går att få fram med en tematisk inriktning, och tvärt om.s. 114

3.De tänkbara effekterna av resultatinriktning skall dock inte överdrivas. Som jag nämnt behöver skillnaden inte nödvändigtvis betraktas som särskilt stor. Den jämförelse jag gjort bygger på en renodling av vad jag kallat tema­ tisk forskning. Nutida rättsvetenskapliga forskare som driver projekt med tematisk inriktning kan mycket väl formulera specifika forskningsfrågor även om de forskar kring ett tema. Jag inkluderar även mig själv i denna skara, om än inte i just det här aktuella projektet. Vi kan även förhålla sig till forskningsfronten och vi reflekterar definitivt över vari våra bidrag består. Likaså kan vi överväga metodologiska frågor utifrån vilka forskningsfrågor vi väljer att undersöka när vi använder en sådan inriktning.s. 114

4.Till saken hör vidare att forskningsprocesser tar olika vändningar och att processen ständigt leder till andra val än vad forskaren först tänkt sig. Vad jag beskrivit som en resultatinriktning kan exempelvis mycket väl börja is. 114

5.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 115 vad som passar in i beskrivningen av en tematisk inriktning. Jag skall också påpeka att det kan framstå som orealistiskt att börja med en resultatinrikt­ ning på det sätt som jag beskrivit. Detta kan bero på att forskare kan vara starkt påverkade till att forska kring exempelvis ett visst fenomen. Bilden är med andra ord mer komplex än vad jag utmålat. Vad jag beskrivit i detta avsnitt kan vara mer eller mindre lätt att accep­ tera. En läsare som känner igen den beskrivning av tematisk inriktning som jag gjort har antagligen lätt att tänka sig att en resultatinriktning kan leda till en annan forskning än den tematiska inriktningen. För en läsare som menar att bilden av den tematiska forskningsinriktningen är en hårdragen förenkling antar jag dock att jämförelsen inte fungerar. I så fall blir detta avsnitt inte den förklaring av resultatinriktningen som jag vill ge. För dessa eventuella läsare får jag hänvisa till de tjugo konkreta exempel som följer i bokens kapitel 5–24. De utgör min förstahandsförklaring.s. 4

Förankring av ansatsen att reflektera utifrån

kriterier för forskningsresultat

1.Som framgått har jag valt att använda en resultatinriktning för detta projekt. Det innebär att jag inriktat mina insatser på att nå den målbild för resultat som jag ställt upp. Detta har medfört att jag behövt avgöra vad som uppfyller min målbild och med andra ord utgör forskningsresultat. Av skäl som jag redogjort för är min målbild är vag och dynamisk. Jag har bedömt vad jag åstadkommit med utgångspunkt i just vad jag åstadkommit, och inte med utgångspunkt i kriterier. Processen har emellertid inneburit att jag behövt bedöma om det jag åstadkommit uppfyller den målbild som jag ställt upp. Med den terminologi jag använt handlar det om reflektioner om huruvida jag har anledning att hävda det jag gjort som ”forskningsresultat”. I princip är detta en ofrånkomlig tanke eftersom varje forskare behöver reflektera över om det han eller hon åstadkommit utgör forskning. Som jag pekat på i tidigare underavsnitt är det dock ovanligt att rättsvetare arbetar explicit utifrån en sådan tanke. Än mer ovanligt är det att använda terminologin forskningsresultat. I den mån det förekommit antar jag att ingen forskare också redovisat reflektionerna kring sina resultat, och än mindre reflektioner utifrån olika kriterier. Åtminstone har jag själv inte sett eller hört talas om något sådant. Följaktligen antar jag att min ansats att reflektera inte är förankrad i vad andra rättsvetare redan gjort. 116 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

Förankring av användandet av kriterier

1.Vad jag kan göra för att förankra mitt tilltag är att peka på att andra rättsve­ tare framhållit betydelsen av reflektion. Jag kan också peka på att det finns flera som gjort utsagor om kriterier. Utöver de kriterier som jag redovisat redan i tidigare kapitel, kan jag peka på flera ytterligare. En författare har i sin framställning om rättsvetenskap och rättssystem ställt upp tre kategorier av kriterier, i) den personliga attityden; förutsättningslöshet, kritisk inställ­ ning, ii) verksamheten; metodisk enhetlighet och medvetenhet, och iii) resultaten; systematisk framställning, motsägelsefrihet och intersubjektiv förståelighet. En annan författare som behandlar metodproblem tänker sig allmänna krav på vetenskaplighet såsom intellektuell hederlighet, syste­ matiskt arbete, att ”resultaten” kan prövas av andra vetenskapsmän, att ”det som läggs fram” har något nyhetsvärde, och att det handlar om rationella resonemang. På temat om att ”forske ret” och forskningspraxis anger en tredje författare ”emne, ambisjon og publikasjonsmåte”, där ny kunskap, självständighet och originalitet omfattas. Som ytterligare exempel vill jag peka på en fjärde författare som redogjort för ”grunnleggende forsk­ ningsverdier” hos olika författare. Hon sammanfattar sin redovisning med termerna relevans, soliditet och originalitet. Härutöver ser jag anledning att nämna att det utöver kriterier för vetenskaplighet också förekommer utsagor om kriterier för kvalitet i rättsvetenskaplig forskning. Likaså vill jag i sammanhanget notera tanken om ett ”significant, original contribution of knowledge”, som ett sammanfattat och mer allmänt kriterium för akademiskt skrivande.s. 116

2.Jag har beaktat både kriterier för vetenskaplighet och kriterier för kvalitet. Det har jag gjort trots att det är fråga om aningen olika aspekter. Veten­ skapskriterier och kvalitetskriterier skiljer sig genom att det handlar oms. 116

3.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 117 olika utgångspunkter för bedömningarna. Detta spelar dock mindre roll för en förankring av kriterieanvändning. Vad som är relevant är att förankra användandet av en målbild över huvud taget. Hur som helst finns det även när det gäller kvalitetskriterier exempel på någorlunda ambitiösa ansatser. I en sådan ansats som jag studerat under­ känner upphovsmannen positivism och pragmatism som utgångspunkter. Istället väljer han att utgå från epistemologiska landvinningar. Han skiljer mellan de fall där den tänkte utvärderaren delar samma ideologi och metodologi som författaren av den prestation som utvärderas, och några olika fall där detta inte är förhållandet. För de förstnämnda fallen föreslår han fyra kriterier i linje med en viss teoribildning. Det första kriteriet är ”normative clarity and coherence”. Med detta avser han, enkelt uttryckt, i vilken utsträckning arbetet identifierar och förklarar sina normativa omgivningar. Det andra kriteriet är ”persuasiveness”. Här handlar det om i vilken utsträckning utvärderaren anser arbetet borde övertyga de offentliga beslutsfattare som den adresserar. Det tredje kriteriet är ”significance”. Kri­ teriet gäller i vilken utsträckning arbetet avser den pågående utvecklingen av fältet. Det fjärde kriteriet är ”applicability” och avser i vilken utsträckning utvärderaren anser att arbetet innehåller en identifierbar tanke som kan användas av andra juridiska forskare och akademiker. Härutöver laborerar författaren med andra kriterier för de fall där utvärderaren inte delar samma ideologi och metodologi som författaren. Då handlar det om delvis andra överväganden. Utöver de nämnda kriterierna för vetenskaplighet och kriterierna för kvalitet vill jag peka på kriterier som faktiskt använts för att pröva rättsve­ 118 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … tenskapliga verk. Det handlar om typiska bedömningskriterier för rättsve­ tenskapliga avhandlingar i Finland:s. 4

4.a) frågeställningens klarhet,s. 118

5.b) hur det rättsliga perspektivet har definierats och tillämpats,s. 118

6.c) arbetets vetenskaplighet och inre koherens,s. 118

7.d) att källmaterialet är tillräckligt och har använts på ett strukturerat sätt,s. 118

8.e) hur slutsatserna motiverats, egen analys,s. 118

9.f) språkdräkten. Härtill skulle jag kunna redovisa lärandemål i officiella forskarutbild­ ningsplaner, eftersom de typiskt sett innefattar krav på den redovisning av kunskaper som avhandlingen innebär. Att kriterier ställts upp och använts för att avgöra om någon gjort en tillräcklig forskningsprestation ger stöd för att reflektera i termer av kriterier. Det kan dock noteras att de nämnda finska kraven inte förefaller vara inriktade på resultat. Vad som krävs är motiverade slutsatser och egen analys.s. 118

10.Den poäng jag vill göra i detta avsnitt är bara att det förekommer kriterier och att kriterier används. För att understryka denna poäng vill jag här redovisa några av de kriterier som var stadgade för granskningen av denna bok:s. 118

11.i) Finns det ett viktigt vetenskapligt bidrag i förhållande till forskningsfältet?s. 118

12.ii) Är resultaten och kunskapsanspråk i texten relevanta och på vilket sätts. 118

13.… bidrar [de] till ny kunskap – Inom det specifika ämnesområdet/sub­s. 118

14.disciplinen? – På en generell, teoretisk och/eller jämförande nivå?s. 118

15.iii) Finns det något som är särskilt nyskapande eller är av större vetenskapligs. 118

16.betydelse i manuset?s. 118

17.iv) Är den metodologiska och teoretiska utformningen av det vetenskapligas. 118

18.arbetet adekvat och i linje med förväntningarna på området?s. 118

19.v) Finns det redan publicerade böcker som liknar eller överlappar dettas. 118

20.arbete? Hur oberoende och unik kan texten anses vara? Det är intressant att dessa kriterier i någorlunda mån överensstämmer med de kriterier jag arbetat med i detta projekt. Vad som är relevant här är emellertid just att kriterier förekommer och att de faktiskt används. Dets. 118

21.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 119 faktum att det förekommer utsagor om kriterier kring vetenskaplighet och kvalitet är nämligen en indikation på att det anses relevant att kommunicera kring rättsvetenskaplig forskning i sådana termer. I så måtto kan jag därför förankra min ansats att kommunicera utifrån kriterier.s. 4

Svårigheter och risker med kriterier

1.Vad det finns anledning att beakta i sammanhanget är dock vad jag redan nämnt om synen att det inte går att definiera forskning utifrån allmänna kriterier. Eftersom synsätten kring vad som skall anses vara forskning är en fråga som är gemensam för alla vetenskaper, finns det många möjligheter att peka på olika uppfattningar och relevanta teman. Exempelvis rymmer ett sådant tema frågorna om vad kunskap är. Jag ser inte anledning att här redovisa något särskilt om dessa teman och möjligheter, utöver vad jag redan berört i avsnitten ovan i detta kapitel. Möjligen kan jag återge en utsaga som tydligt speglar ett kunskapssociologiskt perspektiv på temat: ”The ethos of science is that affectively toned complex of values and norms which is held to be binding on the man of science. The norms are expressed in the form of prescriptions, proscriptions, preferences, and permissions. They are legitimatized in terms of institutional values. These imperatives, transmitted by precept and example and reenforced by sanctions are in varying degrees internalized by the scientist, thus fashioning his scientific conscience or, if one prefers the latter­day phrase, his super­ego. Although the ethos of science has not been codified, it can be inferred from the moral consensus of scientists as expressed in the use and wont, in countless writings on the scientific spirit and in moral indignation directed toward contraventions of the ethos.” Som jag nämnt innebär svårigheterna att definiera dock inte att föreställ­ ningarna om kriterier är vare sig meningslösa eller betydelselösa. Bedöm­ ningar av vad som är vetenskapligt och rättsvetenskapligt förekommer och 120 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … de har konkreta följder. Även om dessa bedömningar inte nödvändigtvis görs utifrån definitioner är föreställningarna om kriterier mer eller mindre ofrånkomliga i processen. Generaliseringar behövs även om de inte blir fastlagda uttryckligen. Detta kan exempelvis utryckas så här:s. 4

2.”The boundaries for legal scholarship are constantly under negotiation ins. 120

3.contests among participants from the legal field”.s. 120

4.”We are constantly in the process of contesting the field’s boundaries – debatings. 120

5.what is relevant and what is simply ‘not law.’” Jag vill därför hävda att vetenskaplighet visserligen har en viss historisk och geografisk relativitet som är mer eller mindre beroende på kunskapsområde, men att det ändå rör sig om en form av tänkande som är begränsad av regler. Det rör sig om en forskarkultur, eller egentligen flera olika, som måste uppfylla sin bevisbörda. I detta hänseende är det inte bara möjligt, utan också absolut nödvändigt, att ständigt slå fast, och därvidlag konkretisera, vetenskaplighetens innebörd och gränser.s. 120

6.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 121 Det förekommer också diskussion om hur nya företeelser med rättsve­ tenskapliga anspråk skall evalueras. I det ständiga besvarandet av frågan om vad som skall utgöra rättsvetenskap blir det helt enkelt en följd. När det gäller just rättsvetenskapen har jag redan i de tidigare avsnitten i detta kapitel berört att det kan finnas specifika svårigheter att skilja mellan just rättsvetenskapliga insatser och andra. Skillnaden mellan rättsvetenskap och andra juridiska texter anses vara otydlig. En orsak kan vara inriktningen på de rättsvetenskapliga insatserna. ”The close relationship between legal practice and legal doctrine, including scientific production by (full­time) legal practitioners and scholars active in legal practice, make it difficult sometimes to draw the line between both and to make the distinction between ‘scientific’ publications and sheer ‘vulgarisation’, transfer of information on some area of the law.” En närliggande anledning till svårigheterna att urskilja rättsvetenskapliga insatser från andra skulle kunna vara att rättsvetenskapen möjligen anses ha en annan målsättning än sökandet efter kunskap. ”… I want to mention the possibility that legal ‘science’ does not aim at the pursuit of knowledge about something at all. Many lawyers are involved in keeping the law of a particular jurisdiction in good shape. This is done by describing the law as it is, incorporating recent changes caused by, for instance, new legislation and case law, into the body of legal knowledge, by evaluating the existing law and by proposing changes to it, or even – if one is in the position to do so – by bringing about the desired changes. This is an important task of legal ‘science’, and it is benefited by an academic level of dealing with the law, but it is not science in the sense of the word used here of cooperative knowledge acquisition. It is rather a form of highly qualified maintenance of the legal system. There may be some overlap in method with ‘real’ legal science, but maintenance of the legal system is a different discipline from legal science …” Denna tanke kan jämföras med en till synes liknande uppfattning om underhållsarbete avseende det juridiska systemet: 122 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

7.”Det er rettsvitenskapens oppgave å være den dynamiske kraften i den løpendes. 122

8.kvalitetssikring og utvikling av retten som denne er avhengig av for å kunnes. 122

9.oppfylle sine samfunnsmessige funksjoner på en adekvat måte etter hvert soms. 122

10.de ytre livsbetingelser og borgernes verdier og rasjonalitetsoppfatninger endrers. 122

11.seg.” En förklaring till svårigheterna att urskilja rättsvetenskapliga insatser är kanhända att detta underhållsarbete är så viktigt, enkelt uttryckt.s. 122

12.Utöver dessa generella förbehåll mot att reflektera över forsknings­ resultat utifrån kriterier, finns det också anledning att beakta att det är en förekommande uppfattning att vissa specifika kriterier inte passar för rättsvetenskapen. En uppfattning är exempelvis att det inte är möjligt att verifiera rättsvetenskapens utsagor. Ett annat kriterium som har kritiserats specifikt för rättsvetenskapligt vidkommande är nyhetskriteriet.s. 122

13.”Ordet ’nyhet’ ger förebud om ett stort och oväntat resultat. Hur skall dens. 122

14.sedvanliga rättsvetenskapliga detaljanalysen kunna åstadkomma något sådant?s. 122

15.Det är vanligt att sökande över huvud taget inte förebådar något utan förklarars. 122

16.att syftet är att ’analysera gällande rätt’. Många traditionella rättsvetenskapligas. 122

17.studier framstår som nyhetsfattiga.”s. 122

Avsikten med reflektionerna

1.Vad jag prövar är hur som helst bara att öppet redovisa hur jag ser på vad jag åstadkommit. Själva bedömningen är något som varje forskare i rättsvetenskap gör. Att forskare i någon mening alltid reflekterar över oms. 122

2.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 123 de åstadkommer forskning eller inte, är ett rimligt antagande. Huruvida detta är en konsekvent process är förstås en annan sak. Efter att således ha pekat på att bedömningar är ofrånkomliga vill jag för tydlighets skull ännu en gång nämna mina avsikter med detta projekt. Jag vill understryka att jag inte är ute efter att vetenskapliga forskningsinsatser skall mätas utifrån någorlunda enhetliga kriterier. Min ambition är inte heller att alla rättsvetenskapliga forskningsinsatser skall kunna bedömas enligt några sådana. Vad jag vill visa är att en resultatinriktning kan vara relevant och fungera utan att exkludera annat.s. 4

I vilken mån har jag gjort något annorlunda

i jämförelse med annan förmögenhetsrättslig

forskning?

1.Till frågan om förankring hör också frågan om i vilken mån jag egentligen gjort något annat än vad som brukar göras i förmögenhetsrättslig forskning. Det kan olika läsare förstås ha olika uppfattningar om. Jag menar själv att det jag gjort är annorlunda, men samtidigt inte mer annorlunda än att jag betraktar min insats som helt i linje med andra förmögenhetsrättsliga forskningsinsatser. När jag i första stycket av boken liknar den med de i bokform redovisade studierna av Karlgren, Nial, Persson, Håstad, Lehrberg och Möller, menar jag just att det finns betydande likheter. De utgör alla exempel på redovisning av forskning kring avgränsade förmögenhetsrättsliga frågor. Denna bok skiljer sig från de övriga främst genom att den inte bara handlar om forskningsresultaten. Den handlar som jag nämnt också om hur jag ställt forskningsfrågorna, hur jag nått resultaten och hur jag reflekterar över vad jag åstadkommit. Att denna skillnad i sin tur också lett till att några av forskningsfrågorna, några av metoderna och några av resultaten, har annorlunda karaktär, är inte skäl att utmåla boken som något annat än förmögenhetsrätt. För att förankra även i detta avseende vill jag här jämföra med vad andra författare gjort. Jag har på olika grunder valt ut några få exempel ur det enorma underlag som all förmögenhetsrättslig forskning utgör. 124 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättslig riskanalys

1.Ett första exempel illustrerar hur en författare pekar ut en specifik forsk­ ningsfråga och hur författaren använder olika antaganden för att hantera den. Författaren är Gösta Walin. Den forskningsfråga som Walin identi­ fierar gäller ”[d]e problem som sammanhänger med överhypotek i pantsatt fordran”. Walin identifierar dessa problem genom en annan författares insatser, nämligen Torgny Håstads. Efter att ha redogjort för sex norma­ tiva slutsatser som Håstad dragit på temat anger Walin att problemen bör angripas från utgångspunkter som avviker från Håstads. En första intressant aspekt är Walins kommentar till varför han har andra utgångspunkter.s. 124

2.”Enligt min uppfattning har Håstad undervärderat riskerna för pantsättarens. 124

3.och därmed också riskerna för sekundärpanthavare. På andra sidan synes hans. 124

4.ha överskattat betydelsen av att oklarhet om panthavarens huvudfordran kans. 124

5.tänkas vålla vissa olägenheter.” Vad Walin uttrycker är till synes ett antagande om riskernas storlek. Han uttrycker också att han utgår från att Håstad gjort ett motsvarande anta­ gande och att detta avviker från Walins. Någon empiri för sitt antagande redovisar Walin inte. Den grund Walin redovisar för sitt antagande är istället ytterligare antaganden.s. 124

6.”Som han [Håstad] själv påpekat är det i allmänhet banken som uppträder soms. 124

7.panthavare. Men även om vissa olägenheter av t ex deposition i tvistiga falls. 124

8.emellanåt kan uppkomma synes de väga lätt mot betydelsen av att så långt soms. 124

9.möjligt med hjälp av skuldebrevslagen skydda pantsättarens rätt till överhypoteks. 124

10.och sekundärpanthavares ställning.” Med påpekandet om att det i allmänhet är banker som är panthavare uttrycker Walin antagligen att risken för konkurs eller illojalt agerande är liten. Han antar sedan att olägenheterna av deposition förekommer men att de väger lätt mot ett visst skyddsbehov som han pekar på, vilket förmodligen innebär att han antar att risken för pantsättare och sekundärpantsättare ändå är av viss dignitet. Walin stannar dock inte där.s. 124

11.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 125 ”Den något lättsinniga inställning som präglat uttalandena i svensk litteratur kan förklaras av en tradition som härrör från en tid då varken 1927 års lag om deposition eller 1936 års skuldebrevslag fanns till. Man synes bättre än som skett böra utnyttja denna lagstiftnings regler. Särskilt beaktande förtjänar de ökade möjligheter att sakrättsligt skydda sekundärpantsättning som skulde­ brevslagens regler om denuntiation medfört och den vidsträckta användning som sekundärpantsättning fått.” Walin förefaller göra antagandet att tidigare författare utgått från dogmatiska utsagor som inte längre skall anses relevanta. Likaså gör han ett antagande om att sekundärpantsättning är frekvent förekommande. Denna frekvens påverkar riskerna. Utifrån de nämnda antagandena konstruerar Walin en grund för att ifrågasätta Håstads slutsatser. Den relevanta frågan blir här därför vad Walin gjort i nämnda delar? Som jag ser det har Walin gjort en analys som bygger på antaganden om risker. Detta skulle kunna betraktas som en specifik del av hans metod. Med terminologi som motsvarar den jag använder i denna framställning skulle hans agerande kunna beskrivas som en riskanalys. Riskanalysen leder tillsammans med andra metodinslag vidare till att Walin drar andra slutsatser än de Håstad dragit. Denna del av Walins arbete får således betydelse för såväl forskningsfrågan som metodologin och resultatet. Jag menar att Walins metodologiska grepp motsvarar vad jag gjort i denna bok. Analyser som baseras på antaganden om risker av detta slag är utbredda i förmögenhetsrätten. Walins utsaga om Håstads insats pekar på att Walin utgår från att Håstad gjort en motsvarande riskanalys. Håstad har dock inte redovisat sin riskanalys lika öppet som Walin. Att båda gjort mer eller mindre medvetna riskanalyser förefaller dock vara ett rimligt antagande. Det är därför ganska lätt att förankra min användning av riskanalyser i detta projekt. En tillhörande aspekt är frågan om hur tillförlitliga antaganden om risker behöver vara för att det skall bli relevant att tala om en analys. Walin redo­ visar bara en ansats till motivering och han kvantifierar över huvud taget inte riskerna. Skall en sådan ambitionsnivå verkligen vara tillräcklig för att det skall finnas anledning att tala om en riskanalys? – Ja, jag menar att det i princip finns anledning till det. Genom att redovisa att en riskbedömning som denna ligger bakom en slutsats, blir resultatet något som går att värdera och ifrågasätta i de delar som just inte bygger på dogmatisk systematisering. 126 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … Genom redovisningen går det att förstå hur resultatet nåtts och en forskare kan arbeta vidare med det. I den mån det finns önskemål om en högre ambitionsnivå i riskanalysen är det bara att ta sig an den ambitionsnivån. Det går också att anpassa resultatet till sammanhang där antagandena och riskanalysen inte passar in.s. 4

12.Jag har valt detta exempel för att det på ett enkelt sätt visar vad jag betraktar som värdet med att redovisa analysen. Därtill har jag valt exemplet för att det illustrerar att uppfattningarna bland förmögenhetsrättsforskare kan gå isär på denna punkt. Exempelvis kan Walins utsaga uppfattas som en personlig åsikt, och därmed som något subjektivt, som inte hör hemma i en dogmatisk framställning. Själv betraktar jag riskanalyser av här berört slag som självklara inslag, vare sig de är någorlunda öppet redovisade, såsom hos Walin, eller outtalade. I den mån det finns andra uppfattningar på denna punkt innebär det dock inte att det jag gjort saknar förankring.s. 126

13.Beträffande Walins metodologi har jag här ovan bara lyft fram den inledande motivering som Walin har för att göra en egen insats i den aktu­ ella forskningsfrågan. Vad Walin gör i övrigt i denna forskningsfråga kan beskrivas som en intresseanalys och en konsekvensanalys. På de sidor där han behandlar forskningsfrågan tar han också upp en rad argument som innebär värderingar. Jag väljer att inte redovisa dessa delar även om också de kan utgöra exempel som kan jämföras med vad jag gjort.s. 126

14.Däremot har jag anledning att kommentera att Walin i sin framställning redovisar argument på ett sätt som innebär att han i hög grad blandar de olika metoderna. Likaså presenterar han olika kategorier av argument i en blandning av normativa utsagor, antaganden om fakta och rena värdeut­ sagor. Han gör detta på ett sätt som gör att jag skulle kunna ägna flera ytterligare sidor åt att redovisa min analys av vad han gjort. Hans insats är belysande och hans sätt att hantera forskningsfrågan intressant. För en all­ män redogörelse på temat kan jag dock istället hänvisa till ett annat verk.s. 126

15.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 127s. 4

Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättslig

intresseanalys

1.Ett andra konkret exempel att jämföra mina insatser med hämtar jag från en författare som redovisar att han just använder olika inslag i sin argumentation. Författaren, Stefan Lindskog, uttrycker detta som att han använder särskilda rättstillämpningsargument. Till dessa räknar han bland annat ”omsättningsintresset”, ”partsintressen”, ”riskfördelning” och ”lojalitetsargument”. Bland många alternativ i den aktuella bok där Lind­ skog klargör detta, väljer jag här att redogöra för en forskningsfråga som Lindskog hanterar mer kortfattat och i förbigående. Jag väljer denna för att den också är ett illustrativt exempel på hur en intresseanalys kan presenteras. Forskningsfrågan handlar om verkan av omsättningsförbud avseende en fordran. Överlåtelseförbudet har sin grund i ett avtal mellan en gäldenär och dennes borgenär. Lindskog markerar att hans insats handlar om en oklar rättsfråga. Vad han tar upp är kortfattat. I ett finstilt parti redogör han för en del av vad han fått ut av sitt arbete i frågan och han markerar att det finns utrymme också för andra bedömningar. ”För egen del håller jag före att ett överlåtelseförbud av här aktuellt slag bör anses vara overksamt sålunda att gäldenären inte med befriande verkan mot förvärvaren kan betala till överlåtaren, oaktat att överlåtelsen är oförenlig med överlåtelseförbudet. Gäldenären har ett adekvat skydd genom bestämmelserna i 27 och 28 §§. Gäldenären har således typiskt inget skyddsvärt intresse av att kunna genomdriva överlåtelseförbudet mot förvärvaren. Han bör därför inte heller kunna göra så. Rättsfallet ’Grusleverenserna i Ånge’ NJA 1966 s 97 synes vara att uppfatta på det sättet.” 128 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … Jag vill beskriva de tre första meningarna som att Lindskog redovisar sina slutsatser av en intresseanalys som han gjort. Lindskog redovisar att han nått slutsatsen att gäldenärer typiskt sett inte har något skyddsvärt intresse av att kunna genomdriva överlåtelseförbudet mot just förvärvaren. De skyddsvärda intressena som gäldenären har är enligt Lindskog skyddade genom SkbrL 27 § och 28 §.s. 4

2.Vad Lindskog redovisar är i princip bara slutsatsen av intresseanalysen. Han anger inte vad han lagt in i sin bedömning annat än gäldenärens intresse av att invända enligt 27 § och 28 § SkbrL. Det innebär exempelvis intresset av att inte behöva betala för en felaktig vara och intresset av att inte behöva betala två gånger. Vilka övriga av gäldenärens intressen som han beaktat framgår därför inte. Vad han gjort i denna del går närmast att betrakta som en markering av den faktor som Lindskog ser som mest relevant. Härutöver framför han i fotnoterna argument i form av normativa utsagor och antaganden om konsekvenser av ett omsättningsförbud.s. 128

3.Genom att Lindskog markerat dels att det finns utrymme för andra uppfattningar, och dels att han lämnar frågan som oklar, har den som vill forska i frågan fått en anvisning om hur Lindskog nått sitt resultat. I den mån det finns önskemål om att ta fasta på utrymmet för andra uppfattningar och göra exempelvis en egen intresseanalys är det bara att ta sig an den uppgiften.s. 128

4.Att Lindskog inte själv gått vidare i redovisningen av sin insats i frågan beror antagligen på att den aktuella boken handlar om betalning och såledess. 128

5.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 129 är en tematisk framställning. Det finns därför inte anledning att göra närmare forskningsinsatser i frågor som ligger i marginalen i förhållande till huvudtemat. Att såsom Lindskog avgränsa framställningen är ofrånkomligt i tematiska framställningar över ett större fält. Det hör helt enkelt till genren för denna vanliga och för förmögenhetsrätten dominerande forskningsin­ riktning. I jämförelse med en redovisning som enbart handlar om avtalade omsättningsförbud blir det förstås vissa skillnader. Hade Lindskog skrivit en artikel där han redovisat sin insats i just denna fråga hade hans redovisning antagligen blivit en annan. Av samma skäl blir det skillnader jämfört med de insatser jag redovisar i denna bok. Vad jag vill visa med detta exempel är dock inte denna skillnad. Vad jag vill visa är bara att intresseanalyser är ett förekommande inslag i förmögenhetsrättslig forskning. De förekommer såväl i tematiska systematiserande projekt som i andra.s. 4

Ett konkret exempel på en förmögenhetsrättslig

konsekvensanalys

1.De två föregående exemplen har jag som framgått hämtat från den förmö­ genhetsrättsliga forskningen. Den typ av metodinslag som jag pekat ut med de exemplen är emellertid ett vardagligt inslag även i juridisk argumentation i allmänhet. För att förankra vad jag gjort i denna bok och visa hur det förhåller sig till vad andra gör, har jag som tredje exempel valt en motivering från justitieråden i HD. Den fråga som justitieråden beslutar om rör avtalsvillkor om att inte överlåta förvärvad egendom vidare. Närmare bestämt handlar det om köp av en andel i en fastighet och frågan om en senare köpare som är i ond tro skall bli bunden av ett villkor om att den förste köparen, som vill sälja vidare, inte får bjuda ut fastigheten till försäljning på offentlig auktion enligt sam­ ägander ättsl agen. För att hantera denna fråga använder justitieråden vad jag vill beskriva som några olika metoder. En av dessa är en konsekvensanalys. 130 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4

2.”Det kan konstateras att de skäl som motiverar att villkoret vid ett benefikts. 130

3.förvärv gäller mot mottagarens borgenärer, saknar relevans i fråga om villkoretss. 130

4.verkan mot den som köper egendomen. En ordning där villkoret utan vidares. 130

5.följer med egendomen vid försäljning – kanske i flera led – skulle uppenbarts. 130

6.hämma den fria omsättningen. Konsekvenserna kan bli långtgående och ärs. 130

7.svåra att överblicka.” Vad justitieråden redovisar är ett antagande om konsekvenserna av ge ett villkor mellan tidigare avtalsparter verkan i en senare relation. Justitieråden antar att konsekvenserna skulle bli långtgående och svåra att överblicka. Givet att de tidigare i domen också tar upp tanken om verkan av inskrivning av ett villkor framgår att de också beaktat möjligheterna att ge fastighets­ köpare information. Vad de redovisar av sin analys är dock i princip bara antagandet att konsekvenserna skulle bli långtgående och svåra att över­ blicka. Det framgår således inte vad de gjort för antaganden om frekvensen av villkoren ifråga eller hur de tänker sig att relationerna kan komma att se ut. Inte heller framgår i vilken mån de beaktat sådant som konsekvensen att delägarna av fastigheten kan få olika möjligheter vad gäller möjligheten att begära realisation. Justitierådens redovisning av den konsekvensanalys de gjort kan därför sägas vara begränsad.s. 130

8.Det finns anledning att notera att begränsade redovisningar i domskälen är helt i linje med justitierådens normativa uppdrag och de förutsättningar de har för sitt arbete. Justitieråden skall konstruera ett prejudikat och det är upp till dem att avgöra vilka delar av analysen som skall redovisas. Det ankommer istället på forskare att göra en motsvarande konsekvensanalys och att närmare redovisa utfallet av en sådan.s. 130

9.Vad jag i första hand vill visa med detta tredje exempel är att det jag gjort i projektet bakom denna bok är helt jämförbart med vad jurister gör i sitt arbete i förmögenhetsrättsliga frågor. I andra hand vill jag också illustrera att olika jurister kan ha anledning att ha olika ambitionsnivå med metodinslag som konsekvensanalyser.s. 130

10.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 131s. 4

Från exemplen på likheter vidare till den

fortsatta framställningen

1.De tre exempel jag redovisat är just bara tre exempel. Det går att göra otaliga analyser av motsvarande slag i det enorma utbudet av rättsliga framställ­ ningar. I denna bok får det räcka med tre kortfattade exempel. Vad alla tre exemplen illustrerar är att vi i olika mån arbetar med antaganden. De tre exemplen illustrerar också tre olika nivåer av precision i dessa antaganden. Eftersom den rättsvetenskapliga forskningen arbetar med komplexa frågor som involverar många olika slag av kunskaper, behöver vi arbeta på detta sätt. Någon renodling till systematisering av normativa källor enligt ett bestämt mönster är det inte fråga om. Det projekt som jag redovisar i denna framställning skiljer sig inte från de ovanstående tre exemplen i detta avseende. Vad som skiljer sig är att jag relativt explicit redogör för de antaganden som jag gör och hur jag gått till väga. Jag har i projektet arbetat med en medveten metodansats just för att jag frågat mig hur jag skulle kunna besvara de forskningsfrågor jag identifierat som relevanta. Resultatinriktningen har härvid varit ett verktyg. Jag vill för den fortsatta framställningen också peka på att exemplen visar på behovet av att anpassa ambitionsnivå utifrån sammanhanget. Det är generellt ofrånkomligt och något som också jag gjort i denna bok. I vissa kapitel kommer jag att redovisa insatser där jag haft just en begränsad ambitionsnivå. Jag redovisar ändå vad jag gjort för att jag anser att det tillför något till boken som helhet. Hur som helst har jag härmed, med detta kapitel, förankrat och förtydli­ gat vad jag ser kan vara relevant att just förankra och förtydliga. I de följande kapitlen redovisar jag de femton forskningsresultaten. Jag återkommer i det sista kapitlet till några ytterligare reflektioner beträffande förmögenhets­ rättsliga forskningsresultat. 132 5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet …s. 4

(a) Betalning av fordran med

befriande verkan efter

passivitet i factoring­

förhållande

1.Jag börjar presentationen av mina resultat med en forskningsfråga som skulle gå att betrakta som en ganska renodlad rättstillämpningsfråga. Med detta menar jag inget mer än att det är en tydligt avgränsad rättsfråga som en rättstillämpare skulle kunna ställas inför i vardagen. Frågan kan därför hanteras med metoder som i princip alla läsare känner igen. Jag har valt att börja med denna fråga av just dessa skäl. Frågan ger också en tydlig första illustration av en central aspekt av vad jag menar med inriktningen på ”forskningsresultat”. Jag gör min insats i ett kunskapsintresse som är lätt att känna igen eftersom det handlar om hur ett visst agerande av parter skall hanteras i rättstillämpning. Eftersom jag hanterar mitt kunskapsin­ tresse genom att formulera en forskningsfråga får jag anledning att göra ett metodval. Eftersom forskningsfrågan är vardaglig väljer jag metoder härefter. Vad jag gör blir i princip inget märkvärdigt, och som kommer att framgå åstadkommer jag inte ens något som uppfyller min målbild av ”forskningsresultat”. Att jag valt att börja med detta exempel beror på att jag vill att läsaren skall känna igen sig i sak. Vad som avviker i presentationen är främst formen.s. 132

Forskningsfrågan – kan betalning vara

befriande trots denuntiation?

1.Som rättstillämpningsfråga betraktat handlar frågan om huruvida en gälde­ när i ett fordringsförhållande skall kunna betala med befriande verkan till den ursprunglige borgenären även efter att gäldenären fått ett meddelande, en s k denuntiation, om att borgenären omsatt fordringen. Regleringen ärs. 132

2.5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet … 133 relativt entydig i att gäldenären inte skall kunna det. När det handlar om en långvarig relation mellan gäldenär och borgenär, såsom vid factoringför­ hållanden, kan det emellertid hända att parternas agerande ger anledning att överväga hur frågan skall lösas. Om gäldenären, d v s en kund, inte följt anmaningen och i relationen upprepade gånger betalat till borgenären, d v s kundens säljare, utan att någon reagerat, finns det anledning till sådana överväganden. Har detta pågått över tid utan att factorn ingripit och till­ rättav isat sina motparter, blir det relevant att fråga sig vad rättsföljderna skall bli för gäldenären? Frågan blir akut först vid säljarens betalningsoförmåga kombinerad med oförmåga att redovisa uppburna medel till factorn. Så länge säljaren hanterar de uppburna medlen för factorn och redovisar dem till denna får factorn vad han skall ha. Det handlar således om en ganska rak och enkel frågeställning. Den kan som nämnts betraktas som en rättstillämpningsfråga. En anledning att ändå göra en forskningsinsats kring denna fråga är att den kan användas för att spegla de grundläggande intresseavvägningar som ligger bakom lagstiftningen. Frågan har visat sig vara en god utgångspunkt för en under­ sökning av just den intressemotsättning som ligger bakom regleringen. Det var denna aspekt av problematiken som gjorde att jag en gång antog att jag skulle kunna nå ett resultat som uppfyller min målbild, och med andra ord kunde utgöra något som jag skulle betrakta som ett ”forskningsresultat”.s. 5

Resultat (a) – denuntierade kunder som betalat

fel skall under vissa omständigheter slippa

betala på nytt

1.Det resultat som jag presenterar i detta kapitel är att kunderna under vissa omständigheter skall slippa betala på nytt. Resultatet består i att jag identi­ fierat omständigheter som skall anses relevanta i frågan. De omständigheter som kan kvalificera kunderna att slippa betala igen handlar om; antalet genomförda betalningar efter denuntiationen, andelen betalningar efter denuntationen som gått till säljaren, tid som passerat och graden av ond tro. Härtill kan även graden av intressegemenskap mellan factor och säljare tillmätas betydelse. När det gäller klassificeringen av resultatet menar jag att det handlar om en normativ utsaga om hur en norm skall användas i en viss kontext. Det 134 5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet … normativa inslaget är betydande. En aspekt som påverkar i detta avseende är att frågan har karaktären av en rättstillämpningsfråga.s. 5

2.Som kommer att framgå innebär resultatet inte att jag ”fastställt gällande rätt”. Vad jag åstadkommit är en underbyggd normativ utsaga. Det kan finnas anledning att påpeka detta, inte bara för att förmedla vad jag redovisar i detta kapitel, utan också för att, så här inledningsvis i presentationen av resultat, markera vad jag menar med en normativ utsaga.s. 134

Metoder – intresseanalys och rättsdogmatisk

utredning

1.För att komma fram till resultatet har jag använt en tvådelad analys. Den första delen har varit en analys av parternas typiska intressen. Jag har således gjort antaganden kring vad som kan vara parternas incitament att agera på det vis som frågan utpekar. Det handlar alltså om att i tanken svara på hypotetiska frågor om varför kunderna betalar till säljaren trots att de fått meddelande, varför säljaren inte redovisar uppburna belopp och varför factorn inte tillrättavisar sina motparter?s. 134

2.Den andra delen av metoden har varit att analysera hur dessa intressen kan anses förhålla sig till regleringen och normativa utsagor kring agerande som inte överensstämmer med vad som uttryckts. Det handlar om norma­ tiva utsagor kring den generella intresseavvägningen vid denuntiationer och om allmänna normativa utsagor kring passivitet. Jag har identifierat dessa normativa utsagor genom en rättsdogmatisk utredning. Genom att jämföra intressen och utsagor har jag kunnat dra slutsatser om hur en norm som hanterar frågan skulle kunna konstrueras. I denna konstruktion har jag beaktat de alternativa lösningar som jag identifierat och som jag menar ligger inom ramen för möjliga lösningar.s. 134

Parternas typiska intressen och antaganden om

varför situationen kan uppstå

1.I ett typiskt factoringförhållande är factorn ett renodlat finansföretag som erbjuder kredit i utbyte mot vederlag och säkerhet i säljarens kundfordring­ ar. Factorn kan i utbyte mot vederlag också bidra med viss administrativ service och kompetens kring indrivning av fordringarna. Redan det faktums. 134

2.5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet … 135 att dessa två parter har ett utbyte av varandra innebär att det finns en intres­ segemenskap mellan dem. Eftersom factorns vederlag brukar vara beroende av kreditens storlek och även av kundfordringarnas antal, föreligger också en viss intressegemenskap avseende säljarens försäljningsförmåga. Factoring kan emellertid också förekomma i andra konstellationer. I ett förhållande där en producent säljer sina produkter genom olika leverantörer kan producenten ha anledning att stötta leverantörerna. Ett sätt kan vara genom factoring. Det innebär då att producenten agerar factor och helt enkelt förskotterar leverantören för den försäljning som leverantören lyckas med i utbyte mot leverantörens fordringar på sina kunder. Leverantören behöver därmed inte ha särskilt stora finansiella resurser. Mellan säljare och factor råder således en intressegemenskap som bero­ ende på omständigheterna kan vara mer eller mindre stark. Det råder också intressegemenskap mellan säljare och kunder. Denna intressegemenskap kan av olika skäl vara starkare än intressegemenskapen mellan säljare och factor. Typiskt sett är säljaren dock mer beroende av sin factor än av en enskild kund. I varje fall har säljaren ett sådant beroende på kort sikt, och särskilt så länge säljaren inte kan skaffa sig egen finansiell styrka. Vad som är relevant i detta sammanhang är dock inte vilken av säljarens intressegemenskaper som är starkast. Av mer intresse är att factoringavtal sluts för att säljaren vill skaffa sig vissa fördelar i finansieringshänseende och för att factorn kan erbjuda dessa fördelar. Intresset av factoring ligger helt på dessa parter. För kunderna är den tydligaste effekten av fordringsomsättning att omsättningen är till besvär. Omsättningen innebär en tillkommande risk för att betala fel och därmed behöva betala två gånger. Vid varje tillfälle innebär det också en administrativ omgång för att hantera denuntiationen och för att se till att betalningen betalas till anvisad borgenär, istället för till säljaren. Denna omgång kan vara tämligen obetydlig, men det är i princip mer kostsamt att hantera informationen när det finns två subjekt som är tänkbara betalningsmottagare, än när det bara finns ett enda. 136 5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet …s. 5

3.De nämnda negativa effekterna behöver vägas mot de indirekta fördelar kunderna får genom att säljarens finansieringskostnader påverkas av facto­ ring. En fördel är att säljaren kan erbjuda kunderna ett lägre pris.s. 136

4.Huruvida det verkligen är en avvägning mellan dessa fördelar och nack­ delar som ligger bakom att fordringsomsättning godtagits i handelsbruk och av lagstiftare runt om i världen, kan ifrågasättas. Klart är dock att finan­ sieringsfördelarna generellt ansetts eftersträvansvärda och att de kostnader som omsättningen för med sig för gäldenärerna inte har ansetts särskilt beaktansvärda.s. 136

5.Det enda intresse kunderna har av att fordringarna omsätts är den indi­ rekta nyttan som kunden har av att säljaren kan finansiera sin verksamhet och därmed fortsätta affärsförbindelserna. Om kunderna hade möjlighet att vid varje tillfälle välja en annan säljare hade de antagligen föredragit en säljare som kunnat finansiera sin verksamhet själv, allt annat lika.s. 136

6.En intressekartläggning visar således att ett factoringupplägg i första hand ligger i säljarens och factorns intresse. Kunderna har däremot närmast anled­ ning att inte vara delaktiga och i varje fall har de inget intresse av att stå risken för att behöva betala två gånger.s. 136

7.Mot denna bakgrund går det att i viss mån göra antaganden kring frå­ gorna om varför en situation som den här aktuella kan uppstå. En anledning till att factorn inte reagerar på utebliven betalning från kunderna kan vara att factorn vet att kunderna betalat till säljaren. Istället för att kräva kunderna har factorn föredragit att ställa krav på att säljaren redovisar. Skulle factorn under dessa omständigheter ställa krav på kunderna skulle det nämligen kunna leda till att kunderna väljer en annan säljare. På grund av intresse­ gemenskapen mellan factor och säljare är detta något som factorn inte alls önskar. Särskilt inte om factorn är producent och säljaren leverantör av producentens varor.s. 136

8.5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet … 137 En anledning till att säljaren inte redovisar uppburna belopp kan vara att det ekonomiska läget inte medger detta. Säljaren kan helt enkelt vara så pass illikvid att denne behöver såväl den kredit som factorn betalat ut som betalningen från kunderna. Givetvis kan factorn inte acceptera att säljaren under någon längre tid agerar på detta vis, men om säljaren visar god vilja och från tid till annan betalar delar, kan factorn föredra att inte utkräva sanktioner, vilka potentiellt skulle leda till att säljaren går i konkurs. Denna preferens är sannolikt särskilt stark när det handlar om att factorn just är producent och säljaren dennes leverantör. Anledningen till att kunderna betalar till säljaren trots att de denuntierats är aningen svårare att förklara. Kundernas och säljarens intressegemenskap är som nämnts typiskt sett vagare. Risken att behöva betala två gånger borde också framstå som tydlig för en någorlunda välinformerad kund. En förklaring till kundens betalning kan dock vara just brist på information eller helt enkelt felaktig information. Säljaren kan ha uppgivit att det går bra att betala som tidigare, d v s till säljaren. Om säljaren motiverat detta med att factoringupplägget bara handlar om finansiering kan åtminstone vissa kunder uppfatta ett sådant påstående som trovärdigt. Med detta avser jag bara att kunden rent faktiskt kan uppfatta situationen på detta sätt. Det behöver dock inte vara så att kunden baserar sitt agerande på bristfällig information. Om intressegemenskapen mellan en kund och en säljare är stark kan kunden helt enkelt tänkas ta risken, för att stötta säljaren. Eftersom ett sådant agerande inte är rationellt givet att kunden skulle kunna arrangera en stödinsats på annat sätt, med exempelvis kredit, kan det antas att ett renodlat sådant skäl till agerandet är osannolikt.s. 5

Rättsdogmatisk utredning

1.Den direkt tillämpliga lagregleringen är 29 § SkbrL. Eftersom kunden fått denuntiation och hamnat i ond tro skall betalning till säljaren inte betraktas som befriande. Lagregeln stadgar att betalning endast är ”gill” om kunden i god tro. Kunden får inte ens ha haft ”skälig anledning att misstänka” att säljaren inte längre är berättigad. I den situation som uppstått har denuntiationen emellertid kommit att motsägas av framför allt hur factorn agerat. Genom att säljaren inte reagerat och tillrättavisat kunden får kunden ett motsägelsefullt budskap. 138 5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet … Såväl justitieråden i HD som lagstiftaren har agerat i frågan om olika slag av motsägelsefulla budskap.s. 5

2.Ett av rättsfallen handlar om en denuntiation som bara uttryckte att fordran pantsatts. Eftersom gäldenären var konsument ansåg justitieråden att det var för mycket begärt att hon skulle förstå att detta innebar att hon inte fick betala till den ursprungliga borgenären. Fallet följdes dock av ett annat fall där justitieråden beslutade att ordet överlåtelse skall vara tillräckligt. Efter detta andra fall infördes i 1992 års KkredL en regel för att understryka ansvarsfördelningen och begränsa konsumentens risk till fall av grov oaktsamhet och uppsåt. För här aktuellt sammanhang kan dessa normer användas för att peka på att budskapet behöver vara tillräckligt tydligt. Fallen handlar dock om den information som själva denuntiationen ger, inte om den information som kunden får efter att en verksam denuntiation en gång givits.s. 138

3.Ett annat rättsfall från samma epok som de nyssnämnda är därför möjli­ gen mer intressant. I det fallet beslutade justitieråden att en konsument med befriande verkan lämnat tillbaka den bil som konsumenten köpt av säljaren. Detta trots att konsumenten blivit denuntierad om att fordran omsatts, och därmed att även återtaganderätten till bilen omsatts. Konsumenten hade på sedvanligt sätt bytt till en annan bil. Säljaren hade tagit emot den gamla bilen men underlåtit att meddela fordringsförvärvaren. I fallet pekar justitieråden på att fordringsförvärvaren flera gånger tidigare accepterat att säljaren tagit emot bilar i utbyte och parterna hade reglerat mellanhavandena internt. Detta hade konsumenten viss kännedom om genom tidigare affärer med säljaren. Det ansågs sannolikt att samtycke skulle ha givits också i detta fall, såvida inte säljaren gått i konkurs. Justitieråden framhöll ”hänsyn till den intressegemenskap” som förelåg mellan fordringsförvärvaren och säljaren. Intressant nog använde de formuleringen att det ”ligger närmare till hands” att låta fordringsförvärvaren ”bära det ekonomiska ansvaret” än att konsumenten skulle göra det.s. 138

4.Fallet med återlämnande av bilen kan användas som stöd för att god­ känna kundens prestation om kunden nåtts av information som motsägers. 138

5.5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet … 139 denuntiationen. Det finns då anledning att notera vilken informationsbas kunden i fallet hade. Den information som kunden i fallet kunde härleda till fordringsförvärvaren hade sin grund i tidigare affärer. Genom att kunden inte vid tidigare affär nåtts av någon protest från fordringsförvärvaren fick kunden intrycket att återlämnande till säljaren varit i sin ordning. Kundens föreställning bekräftades genom att säljaren accepterade att återta bilen. Den avgörande delen av informationen som kunden hade härrörde dock från fordringsförvärvaren, genom dennes passivitet. Det bör nämligen vara väsentligt att informationen inte bara kommer från säljaren. Två allmänna normer om passivitet finns i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st. Båda handlar om att en anbudsgivare inte reagerar när han nåtts av en accept som inte matchar anbudet men där acceptanten är i god tro om motsatsen. Reglerna kan användas som handlingsregler där det råder tvekan och därigenom som stöd för att lägga ansvar på den som givit ett budskap som någon annan agerar efter. Funktionen skulle vara att undvika att motparten ådrar sig kostnader. I det här aktuella fallet agerar kunden inte på det första budskapet utan på information som motsäger detta budskap. Samtidigt handlar det om att factorn inte reagerar mot kunden så att denne, i bådas intresse, skall kunna åtgärda. Förutom normer om denuntiationer och passivitet är det också relevant att beakta normer kring den generella intresseavvägningen bakom regler om fordringsomsättning. I det rättsfall som jag redovisat ovan gjorde jus­ titieråden en öppen intresseavvägning. Även om fallet handlade om ett konsumentförhållande kan det användas som stöd för att det är relevant att göra just intresseavvägningar. En av de normer som uttrycker hur lagstiftaren gjort intresseavvägningen vid fordringsomsättning är SkbrL 3 § 3 st. Om en fordran omsätts utan att gäldenären får veta till vem han skall betala ansvarar borgenären för gäldenärens kostnader och skada i anledning av detta. Den avvägning som gjorts är således att den som vill omsätta fordringar skall kunna göra det, 140 5 (a) Betalning av fordran med befriande verkan efter passivitet … men förvärvaren får ta ansvar för att göra vad denne kan för att det inte skall drabba gäldenären. En annan regel som i någon mån uttrycker samma avvägning är givetvis 27 § SkbrL. Förvärvaren skall inte ha bättre rätt mot gäldenären än vad den tidigare borgenären hade. Omsättningen skall inte drabba gäldenären. Härifrån görs dock undantagen i de följande paragra­ ferna och SkbrL 29 § är givetvis ett av dessa undantag. Om gäldenären är i ond tro skall gäldenären stå risken för felaktig betalning till tidigare borgenär, trots att gäldenären inte har intresse av fordringsomsättningen.s. 5