NJA 2017 s 289 (Valdemarsviksfastigheten) stycke 12. Justitieråden Stefan Lindskog, Johnny Herre, Dag Mattsson, Mari Heidenborg och Petter Asp.
Hänvisas från p. 7 (s. 130)
1.De två föregående exemplen har jag som framgått hämtat från den förmö genhetsrättsliga forskningen. Den typ av metodinslag som jag pekat ut med de exemplen är emellertid ett vardagligt inslag även i juridisk argumentation i allmänhet. För att förankra vad jag gjort i denna bok och visa hur det förhåller sig till vad andra gör, har jag som tredje exempel valt en motivering från justitieråden i HD. Den fråga som justitieråden beslutar om rör avtalsvillkor om att inte överlåta förvärvad egendom vidare. Närmare bestämt handlar det om köp av en andel i en fastighet och frågan om en senare köpare som är i ond tro skall bli bunden av ett villkor om att den förste köparen, som vill sälja vidare, inte får bjuda ut fastigheten till försäljning på offentlig auktion enligt sam ägander ättsl agen. För att hantera denna fråga använder justitieråden vad jag vill beskriva som några olika metoder. En av dessa är en konsekvensanalys. 130 4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare …s. 4
2.”Det kan konstateras att de skäl som motiverar att villkoret vid ett benefikts. 130
3.förvärv gäller mot mottagarens borgenärer, saknar relevans i fråga om villkoretss. 130
4.verkan mot den som köper egendomen. En ordning där villkoret utan vidares. 130
5.följer med egendomen vid försäljning – kanske i flera led – skulle uppenbarts. 130
6.hämma den fria omsättningen. Konsekvenserna kan bli långtgående och ärs. 130
7.svåra att överblicka.” Vad justitieråden redovisar är ett antagande om konsekvenserna av ge ett villkor mellan tidigare avtalsparter verkan i en senare relation. Justitieråden antar att konsekvenserna skulle bli långtgående och svåra att överblicka. Givet att de tidigare i domen också tar upp tanken om verkan av inskrivning av ett villkor framgår att de också beaktat möjligheterna att ge fastighets köpare information. Vad de redovisar av sin analys är dock i princip bara antagandet att konsekvenserna skulle bli långtgående och svåra att över blicka. Det framgår således inte vad de gjort för antaganden om frekvensen av villkoren ifråga eller hur de tänker sig att relationerna kan komma att se ut. Inte heller framgår i vilken mån de beaktat sådant som konsekvensen att delägarna av fastigheten kan få olika möjligheter vad gäller möjligheten att begära realisation. Justitierådens redovisning av den konsekvensanalys de gjort kan därför sägas vara begränsad.s. 130
8.Det finns anledning att notera att begränsade redovisningar i domskälen är helt i linje med justitierådens normativa uppdrag och de förutsättningar de har för sitt arbete. Justitieråden skall konstruera ett prejudikat och det är upp till dem att avgöra vilka delar av analysen som skall redovisas. Det ankommer istället på forskare att göra en motsvarande konsekvensanalys och att närmare redovisa utfallet av en sådan.s. 130
9.Vad jag i första hand vill visa med detta tredje exempel är att det jag gjort i projektet bakom denna bok är helt jämförbart med vad jurister gör i sitt arbete i förmögenhetsrättsliga frågor. I andra hand vill jag också illustrera att olika jurister kan ha anledning att ha olika ambitionsnivå med metodinslag som konsekvensanalyser.s. 130
10.4 Förankring av ansatsen och ambitionerna och ytterligare … 131s. 4