AD 1983 nr 127, AD 2004 nr 40; jfr AD 2005 nr 57.
Hänvisas från p. 3 (s. 581)
3.ständigt sköter rekrytering och andra personalfrågor för rörelsegrenen i fråga. Arbetsdomstolen har uppfattat dessa utgångspunkter som att de i någon utsträckning innebär att det sätt på vilket arbetsgivaren organiserat sin verksamhet får genomslag i tillämpningen av omplaceringsregeln: om det skapas självständiga rörelsegrenar till vilka det delegeras beslutsbefogenheter kan det inte krävas att omplacering övervägs i hela verksamheten. Omplaceringsregeln ställer blygsamma krav på att arbetsgivaren genomför organisationsförändringar till undvikande av uppsägning, och detta utgår i sig från den kontraktuella utgångspunkten för omplaceringsskyldighetens utsträckning: arbetsgivaren kan inte i den egenskapen fatta beslut bortom sin juridiska person.s. 581