Stycket

1.I vissa fall kan den omständigheten att brott har begåtts mot en närstående, eller annan skyddslös person medföra att brottet bedöms enligt en allvarligare svårhetsgrad än vad som annars hade varit fallet. HD har i bl.a. NJA 2011 s. 89 särskilt behandlat principerna för gradindelning av brott. Fallet rörde frågan om en misshandel var att bedöma som grovt brott eller som synnerligen grovt brott enligt den då nya straffskalan för synnerlig grov misshandel. HD konstaterade att utgångspunkten för till vilken svårhetsgrad ett visst brott är att hänföra är den aktuella straffbestämmelsens utformning. Domstolen framhöll emellertid också att också faktorer som inte har direkt anknytning till de grundläggande rekvisiten för brottet kan vara av betydelse för gradindelningen och att detta kan framgå av de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av ett brott som grovt brott. Sådana omständigheter, när det gäller misshandel, kan vara att våldet tillgripits som medel för ett visst ändamål, som ofta kan innebära att våldet är allvarligare än om våldet är impulsstyrt. Ett uttryck för särskild hänsynslöshet eller råhet kan också enligt HD vara att gärningen företagits i direkt avsikt att skada eller plåga. Som exempel anges att våldet utförts under särskilt integritetskränkande former, att våldet riktat sig mot ett barn, handikappade eller andra skyddslösa personer eller att våldsutövningen fortsatt efter det att den utsatte blivit försvarslös.s. 61