NJA 2013 s. 376. Övriga försvårande omständigheter behandlas ovan i avsnitt 6.2.3.
Hänvisas från p. 12 (s. 1996)
1.Barn är enligt motiven till flera bestämmelser i brottsbalken särskilt skyddsvärda, något som också kommer till uttryck i lagtext. I motiven till straffskärpningsgrunderna i 29 kap. brottsbalken anges att den omständigheten att någon uppsåtligen utnyttjar någon annans skyddslösa ställning är en faktor som normalt bör tillmätas en betydande vikt och detta särskilt vid övergrepp mot barn. För att ytterligare stärka det straffrättsliga skyddet för barn infördes år 2003 en ny omständighet i BrB 29:2 p. 8. Här anges att som försvårande omständighet ska beaktas om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Avsikten med att komplettera de redan befintliga försvårande omständigheterna i BrB 29:2 med en särskild omständighet rörande barn, var att tydliggöra och markera att brott mot närstående barn bör åsättas ett högre straffvärde.s. 1994
2.Straffskärpningsgrunden är inte begränsad till brott som riktar sig direkt mot barnet utan omfattar också så kallade bevittnandefall, dvs. fall där ett barn ser eller hör t.ex. att en förälder blir slagen av den andre föräldern eller av någon annan närstående till barnet. Med barn avsess. 1994
3.145 enligt bestämmelsen varje människa under 18 år men bestämmelsen avsågs, enligt motiven, få störst betydelse vid brott som direkt eller indirekt riktat sig mot de yngre barnen.s. 1994
4.Av motivuttalandena framgår att till närstående till barnet hör främst barnets mor och far samt, fosterföräldrar eller en sambo till barnets förälder. Även andra vuxna som inte direkt ingår i familjen, men som barnet har en nära och förtroendefull relation till omfattas. Som exempel på sådana personer nämns mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar. Beträffande bevittnandefallen uttalas att bestämmelsen huvudsakligen avser fall när barn bevittnar våld mellan föräldrarna. Anledningen till att barn ansågs behöva ett särskilt skydd beskrivs relativt ingående i motiven. Där anges att hemmet, för ett barn som utsätts för misshandel av en förälder, inte längre utgör den trygga och skyddade plats det borde vara och att den förälder som förövat brottet – och som egentligen är den som ska vårda barnet och skydda det från att utsättas för brott – inte längre är en person för barnet att känna tillit till. Vidare sägs att även barn som bevittnat våld befinner sig i en liknande situation genom att de ofta berövas sin trygghet inte bara i förhållande till förövaren utan också i förhållande till den som blir slagen. Detta då den som blir utsatt för våld inte kan försvara sig själv och därmed inte heller kan erbjuda barnet trygghet. Att barnet inte själv kan skydda den förälder som blir slagen ansågs förstärka detta. Att bevittnande av våld mot en förälder och dess konsekvenser för barnet är särskilt allvarligt framkommer tydligt i NJA 2013 s. 376 (bajonettmålet). Enligt HD är, utöver ett flertal andra försvårande omständigheter, följande det mest försvårande:s. 1995
5.Vad som är mest försvårande är dock tveklöst att C.S., med full insikt oms. 1995
6.det, har utfört gärningen inför sina minderåriga barn och dessutom genoms. 1995
7.gärningen har berövat dem deras mor. Detta vittnar om en total hänsynslös-s. 1995
8.het. Barnen kommer under resten av sina liv få leva med det trauma soms. 1995
9.upplevelsen av hur deras far mördade deras mor inför deras ögon innebär.s. 1995
10.Ett beteende av detta slag – genom vilket man inte bara har tagit den döda146s. 1995
11.des liv utan även förstört barnens – är så utomordentligt allvarligt att det hars. 1996
12.ett synnerligen högt straffvärde. HD intar här explicit ett tydligt barnperspektiv där hänsyn tas inte bara till att barnen sett våldet utan också vilka konsekvenser det kommer att få för barnen i framtiden. Även om det är ett i många avseenden extremt exempel som inte direkt kan överföras till mindre allvarlig brottslighet, så visar det på betydelsen av den särskilda straffskärpningsgrunden i BrB 29:2. I begreppet närstående i BrB 29:2 p. 8 är inte fokus på själva släktskapsbandet utan att det är fråga om en vuxen som ska stå för barnets omsorg och trygghet. Det försvårande i att brottet riktas mot barnet, eller att barnet tvingas bevittna våld, ligger i att den trygghet barnet har en rätt att känna i sitt hem och gentemot den vuxne skadas eller rubbas.s. 1996
13.Bevittnandefallen torde också, enligt Sandra Friberg, utifrån bestämmelsens syfte, kunna tillämpas när barnet bevittnar våld från en förälder mot ett syskon till barnet, eller där ett syskon utövar våld mot en förälder. Friberg menar att det även vid syskons våldsutövning mot en förälder föreligger en sådan situation som gör att föräldern inte har möjlighet att försvara sig själv eller erbjuda trygghet till det barn som blir vittne till våldet. Att det rör sig om våld av ett barn mot en vuxen kan, enligt Friberg, tänkas göra att barnets maktlöshet kan upplevas som större än om våldet begås mellan vuxna.s. 1996
14.147s. 1996