Se t.ex. NJA 2004 s. 437. Brott som anses ”typiska” för våld i nära relationer, men som av en eller annan anledning inte ingår i brottskatalogen för BrB 4:4a diskuteras i avsnitt 7.4. Grov_fridskränkning_inlaga_tryck-148x215.pdf 1292016-08-15 11:06:10
Hänvisas från p. 3 (s. 18)
1.Bestämmelsens konstruktion innebär vidare att det regelmässigt uppstår konkurrens mellan fridskränkningsbrotten och de brott som ingår i dessa. Normalt innebär detta att fridskränkningsbrottet konsumerar de gärningar som används för att konstruera fridskränkningsbrottet. Även om det inte framgår uttryckligen av bestämmelsen följer av förarbetena att vanliga konkurrensregler ska gälla, vilket betyder att vissa allvarligare brott ska ha företräde framför fridskränkningsbrotten. I här aktuellt avseende innebär det närmast en anvisning om att det ska dömas särskilt för grövre brott enligt 3, 4 och 6 kapitlet brottsbalken. Vid grov fridskränkning är det således möjligt att döma för en grov misshandel i konkurrens med ett fridskränkningsbrott, även om misshandel ingår i brottskatalogen för fridskränkningsbrotten. Det betyder i praktiken att de grövre brotten i 3, 4 och 6 kap. inte kommer att ingå i fridskränkningsbrottet. En sådan hantering kan måhända framstå som märklig, men ordningen blir mer begriplig om man betänker att fridskränkningsbrotten kan sägas syfta till att skärpa synen på gärningar som är mindre allvarliga sedda var för sig, men som anses påtagligt straffvärda om de ses i ljuset av varandra.s. 17
2.I sammanhanget bör noteras att gradindelningen av ett brott i sin tur kan påverkas av att brottet begåtts mot en närstående. I flera bestämmelser i brottsbalken anges, mer eller mindre uttryckligen, att en omständighet som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om grovt brott föreligger, är om gärningsmannen visat särskild hänsynslöshet, t.ex. genom att gärningen begåtts mot en närstående. Det betyder åtminstone teoretiskt att det förhållandet att en misshandel har begåtts mot en närstående person är en omständighet som kan göra brottet grovt, vilket i sin tur innebär att det inte kommer att ingå i fridskränkningsbrottet. 128s. 17
3.Brott som inte ingår i brottskatalogen för fridskränkningsbrotten kan inte beaktas vid bedömningen av om det föreligger flera gärningar. Däremot kan sådan brottslighet, t.ex. förolämpningar (BrB 5:3), påverka straffvärdet för fridskränkningsbrottet. Det torde eventuellt också vara möjligt att annan brottslighet kan beaktas vid bedömningen av kravet på upprepad kränkning och kravet på att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada självkänslan. Detta under förutsättning att gärningarna kan anses utgöra en sådan typisk kränkning som avses i fridskränkningsbrottet. Det skulle i så fall inte vara fråga om en utvidgning av brottsenheten eller brottskatalogen utan om att sådana gärningar som inte omfattas av brottskatalogen i BrB 4:4a, på samma sätt som tidigare lagförda gärningar, påverkar bedömningen av de gärningar som ingår i åtalet, t.ex. genom belysa de förhållanden under vilka de åtalade gärningarna ägt rum. Frågor om vilka brott som kan beaktas, om betydelsen av gradindelning av brott, samt frågor om konkurrens kommer att behandlas framför allt i kapitel 7 men också i kapitel 8.s. 18
4.129s. 18