1.God mans behörighet begränsas enligt FB 11:5 st 1 för det första av förordnandets formulering, och för det andra av det generella kravet pås. 95
2.349 samtycke för att en rättshandling som den gode mannen företar i den enskildes namns ska kunna bli bindande för denne. FB 11:5 lyder:s. 95
3.En rättshandling som en god man har företagit utanför sitt förordnande ärs. 96
4.inte bindande för den som förordnandet avser. En rättshandling som utans. 96
5.dennes samtycke företagits inom ramen för förordnandet är inte heller bin-s. 96
6.dande för den som förordnandet avser, såvida inte denne på grund av sitts. 96
7.tillstånd varit ur stånd att ge uttryck för sin mening eller denna av annans. 96
8.orsak inte har kunnat inhämtas.s. 96
9.Har den gode mannen inom ramen för förordnandet ingått en rättshand-s. 96
10.ling som sedvanligen företas för den dagliga hushållningen, skall samtyckes. 96
11.från den som han företräder anses föreligga, om denne inte före rättshand-s. 96
12.lingen har gett uttryck för annat till den mot vilken rättshandlingen riktars. 96
13.sig. Undantagna från kravet på samtycke är enligt FB 11:5 st 2 rättshandlingar som ”sedvanligen företas för den dagliga hushållningen”, där den enskildes samtycke presumeras förutsatt att han eller hon inte har uttryckt något annat till tredje man före rättshandlingen. I de fall en god man överskrider sin behörighet enligt FB 11:5 st 1 blir han enligt FB 11:6 ersättningsskyldig i förhållande till en godtroende tredje man för en sådan rättshandling som inte kan göras gällande.s. 96
14.Av FB 11:5 kan utläsas att den gode mannens behörighet är avhängig den enskildes faktiska möjligheter till självbestämmande. Enbart den som är förmögen att samtycka kan ”styra” den gode mannens förehavanden. Om den enskilde saknar förmåga att samtycka – är ur stånd att ge uttryck för sin mening – kan således sägas att den gode mannens behörighet enbart begränsas av den legala uppdragsbeskrivningen och förordnandets formulering. Framgår inga begränsningar i förordnandet får den gode mannen anses behörig att rättshandla i den enskildes namn i alla de situationer där den enskilde saknar personlig förmåga att rättshandla – att själv agera som rättssubjekt.s. 96
15.Att en god man har en sådan vidsträckt behörighet att agera självständigt i förhållande till den som saknar förmåga att själv agera som rättssubjekt illustreras i NJA 1994 s. 61. Frågan i målet var, efter ansökan av god man om förordnande av bodelningsförrättare, om ett samboförhållande hade upphört. Omständigheterna var sådana att den man som den gode mannen företrädde hade levt tillsammans med en kvinna under äktenskapsliknande förhållanden under perioden 1980–1988 och fått två barn födda 1985 och 1988. Efter att mannen ådragit sig en svår hjärnskada i samband med en olycka 1988 hade han bott på vårdinrättning. År 1990 350 förordnandes mannens mor som god man med uppgift att bevaka rätt, förvalta tillgångar och sörja för person.[^1031] Någon månad efter att godmanskapet inrättades kyrkobokfördes mannen på moderns adress. Den gode mannen sökte kvinnan i samboförhållandets medverkan till bodelning med motiveringen att samboförhållandet upphört. Kvinnan ville inte medverka till bodelning eftersom hon inte ansåg att samboförhållandet hade upphört. Både TR:n och HovR:n kom, på olikartade vägar, fram till att samboförhållandet inte kunde anses ha upphört.s. 96
16.HD fann, med ändring av HovR:ns beslut, att bodelningsförrättare skulle förordnas för att förrätta bodelning eftersom:s. 97
17.”En ansökan om förordnande av bodelningsförrättare får anses ge uttrycks. 97
18.åt att sökande har uppfattningen att samboförhållandet har upphört. [Dens. 97
19.gode mannen] är i egenskap av god man enligt 11 kap. 4 § FB för [N.N.]s. 97
20.behörig att för honom ansöka om att bodelningsförrättare skall förordnas.s. 97
21.Hon får också anses ha behörighet att för hans räkning ge uttryck åt uppfatt-s. 97
22.ningen att samboförhållandet har upphört […] Hennes ståndpunkt i dettas. 97
23.hänseende är inte oförenlig med de faktiska förhållanden som råder.”(minas. 97
24.kurs.) Eftersom en god man får anses behörig att föra tala om bodelningsförrättare och även att ge uttryck för uppfattningen att ett samboförhållande har upphört för den han eller hon företräder, saknade det faktum att separationen skett på grund av en olycka betydelse, liksom att mannen ifråga därefter inte kunnat uttrycka sin vilja. HD kan inte tolkas på något annat sätt än att en god mans ställföreträdarbehörighet är vidsträckt i den bemärkelsen att den gode mannen kan företa rättshandlingar med högst privata och personligt långtgående konsekvenser i de fall då det saknas möjlighet att efterhöra den hjälpbehövandes personliga vilja.s. 97
25.Som tidigare framgått styrs den gode mannens behörighet att rättshandla i den enskildes namn av förordnades utformning. I NJA 1994 s. 61 hade den gode mannen ett så kallat ”fullt”[^1032] förordnande – det omfattade att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person. Mot bakgrund av tidigare diskussion i detta kapitel om de svårigheter som uppstår om man går med på den i rättstillämpningen rådande uppfattningen att ”bevaka rätt”, ”förvalta egendom” respektive ”sörja för person” ska uppfattas som separata, sidoordnade och alternativa uppdragsdelar,s. 97
26.351 kan en intressant fråga resas med utgångspunkt i detta fall. Skulle HD:s ställningstagande om den gode mannens behörighet att begära bodelningsförrättare ha blivit ett annat om den gode mannens förordnande hade varit begränsat till en eller två av det legala uppdragets delar? Och inom vilken uppdragsdel skulle en begäran om bodelningsförrättare anses falla? Handlar en ansökan om bodelningsförrättare om att bevaka den enskildes rätt, förvalta dennes egendom eller sörja för dennes person?[^1033]s. 97
27.NJA 1994 s. 61 visar tydligt det som ovan anförts om svårigheter som uppstår i praktiken om man försöker sätta upp gränser mellan uppdragsdelarna. Behörighet att begära bodelningsförrättare skulle hypotetiskt kunnat föreligga oavsett vilken av de nämnda uppdragsdelarna som förordnandet omfattade. Och det innebär i sin tur att hela idén med att separera bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person saknar mening. Om en specifik rättshandling kan tolkas som att den faller in under endera av nämnda uppdragsdelar, synes nyttan av att hålla isär dem vara i det närmaste obefintlig. Den rimliga tolkningen av hur ett uppdrag för en legal ställföreträdare ska kunna begränsas, är genom att det i förordnandet specifikt anges vilka faktiska angelägenheter som uppdraget omfattar.s. 98
28.Sammanfattningsvis kan konstateras att i de fall den enskilde har möjlighet att samtycka till den gode mannens rättshandlingar, är den gode mannens behörighet beroende av ett sådant samtycke. Därmed kan även sägas att i de fall den enskilde kan styra sin gode mans agerande, föreligger inget skäl med hänsyn till den enskildes integritet att begränsa omfattningen av den gode mannens uppdrag.s. 98