I sammanhanget måste nämnas att det även inom socialförsäkringsbalken (2010:110) finns regler om ersättningar riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning eller familjer med barn med funktionsnedsättning (se kap. 22 om vårdbidrag och kap. 48–52 om handikappersättning, assistansersättning och bilstöd). Dessa ersättningar är avsedda att kompensera för sådana levnadsmerkostnader som kan uppstå på grund av funktions- nedsättning, såsom att behöva köpa två biljetter till en kulturell aktivitet därför att man behöver ha en ledsagare med sig (jfr HFD 2011 ref 8, där HFD slagit fast att kostnader för ledsagare i samband med aktivitet inte är en kostnad som det allmänna ska bära inom ramen för ledsagarinsatsen utan något den enskilde får bekosta) eller att behöva ta bilen även kortare sträckor därför att man inte tar sig fram till fots eller i rullstol. Nämnt slag av rättigheter behandlas dock inte i det följande. Dels därför att de inte är av relevans för för- ståelsen av innebörden av målsättningen om möjlighet att leva som andra i materiell lag, dels därför att de inte är behovsprövade utan kostnadskompenserande, dvs prövningen av rätt till ersättningen baseras på kostnader som föreligger för den enskilde, inte dennes behov av hjälp eller stöd för att kunna leva som andra.
Hänvisas från p. 2 (s. 6)
I sammanhanget måste nämnas att det även inom socialförsäkringsbalken (2010:110) finns regler om ersättningar riktade specifikt till personer med funktionsnedsättning eller familjer med barn med funktionsnedsättning (se kap. 22 om vårdbidrag och kap. 48–52 om handikappersättning, assistansersättning och bilstöd). Dessa ersättningar är avsedda att kompensera för sådana levnadsmerkostnader som kan uppstå på grund av funktions- nedsättning, såsom att behöva köpa två biljetter till en kulturell aktivitet därför att man behöver ha en ledsagare med sig (jfr HFD 2011 ref 8, där HFD slagit fast att kostnader för ledsagare i samband med aktivitet inte är en kostnad som det allmänna ska bära inom ramen för ledsagarinsatsen utan något den enskilde får bekosta) eller att behöva ta bilen även kortare sträckor därför att man inte tar sig fram till fots eller i rullstol. Nämnt slag av rättigheter behandlas dock inte i det följande. Dels därför att de inte är av relevans för för- ståelsen av innebörden av målsättningen om möjlighet att leva som andra i materiell lag, dels därför att de inte är behovsprövade utan kostnadskompenserande, dvs prövningen av rätt till ersättningen baseras på kostnader som föreligger för den enskilde, inte dennes behov av hjälp eller stöd för att kunna leva som andra.s. 6