1.Svensk arbetsrätt är en del av civilrätten och det är manifesterat genom vilka sanktioner som kan göras gällande.[^1113] Lagstiftaren valde i samband med införandet av 1928 års lag om kollektivavtal och arbetsdomstol det civilrättsliga skadeståndet framför straff, bot eller plikt.[^1114] Skadestånd blev den primära sanktion som skulle kunna drabba arbetsgivare och arbetstagare för agerande i strid med kollektivavtal och arbetsrättens reträtt från straffrätten skiftade tyngdpunkten till civilrätten.[^1115] Skadeståndssanktionen överfördes sedan från den gamla kollektivavtalade arbetsrätten tills. 17
2.293 den nya lagreglerade arbetsrätten som alltjämt är i kraft sedan 1970-talets lagstiftningsreformer.[^1116]s. 17
3.Brott mot medbestämmandelagen, liksom det stora flertalet arbetsrättsliga lagar, är inte kriminaliserat varför straffansvar inte är en aktuell sanktion. De arbetsrättsliga sanktionerna är – arbetsmiljö- och diskrimineringsrätten undantagna – i stort sett desamma för merparten av den arbetsrättsliga lagstiftningen och kollektivavtal. Utöver skadestånd finns även ogiltighet som en form av sanktion för uppsägningar och avsked oförenliga med anställningsskyddslagen. Rättshandlingar i strid med diskrimineringslagen eller föreningsrätten kan även de ogiltigförklaras.[^1117]s. 18
4.Den ”gamla” arbetsrätten präglades av lagstiftarens non-intervention, dvs. utöver en allmän lagstiftning om kollektivavtal, föreningsrätt och förhandlingsrätt saknade den i princip lagreglering.[^1118] Det var genom kollektivavtal som arbetsrätten fick sitt innehåll. Kollektivavtalet hade då som nu en central ställning för regleringen av arbetsrättens innehåll och det var således av vikt att kollektivavtalet respekterades. Arbetsrättens sanktionering genom skadestånd bygger ursprungligen på föreställningen att det är kollektivavtalsavtalsbrott som ska sanktioneras. Skadestånd är som känt en bland flera påföljder vid avtalsbrott. Andra påföljder är krav på fullgörelse, innehållande av betalning, prisavdrag, hävning av avtal.[^1119] I den arbetsrättsliga doktrinen med rötter i den gamla arbetsrätten har dessutom rätten till ”svarsåtgärder” diskuterats. Med svarsåtgärder avses rätt att lägga ner arbete (innehållande av prestation) och indrivnings294 blockader (fullgörelse). Möjligheten att vidta sådana svarsåtgärder, mot avtalsbrottet ansågs följa av ”allmänna rättsgrundsatser”.[^1120]s. 18
5.Det skydd för föreningsrätten som intogs i 1936 års lag om föreningsoch förhandlingsätt och som överfördes till medbestämmandelagen har aldrig varit beroende av förekomsten av kollektivavtal (se ovan kapitel 5.4.2). Föreningsrättskränkningar har sedan 1936 varit sanktionerade med allmänt skadestånd, varför det är möjligt att invända att medbestämmandelagen inte alls bygger på föreställningen att det som sanktioneras är avtalsbrott. Det ska dock erinras om att skyddet för föreningsrätten, som först kom till uttryck i 1936 års lag och som överfördes till medbestämmandelagen, även har sin bakgrund i en överenskommelse mellan SAF och LO, den s.k. Decemberkompromissen.[^1121] Även brott mot föreningsrätten kan således betraktas som brott mot överenskommelsen – löftet om en okränkt föreningsrätt – och då alltså som en form av sanktion för avtalsbrott.s. 19
6.Bestämmelserna om arbetstagarinflytande är i huvudsak ensidigt förpliktigande för arbetsgivaren. I Sverige är det dock arbetstagarrepresentanterna som själva disponerar över huruvida någon sanktion, i form av skadestånd, kommer att inträda eller om överträdelsen kan förbigås utan att någon form av sanktion krävs. Merparten av svensk arbetsrätt står utan offentlig övervakning. Det finns några undantag. Arbetsmiljörätten övervakas av Arbetsmiljöverket och straffrättsligt ansvar kan bli aktuellt.[^1122] Diskrimineringsombudsmannen har ett uppdrag att utöva tillsyn över att diskrimineringslagen följs.[^1123] Ett annat undantag som kommer beröras nedan är takeover-reglerna som i de delar de rör arbetstagarinflytande övervakas av Finansinspektionen.s. 19
7.Sedan länge görs en uppdelning mellan ekonomiskt och allmänt skadestånd. Genom det ekonomiska skadeståndet ersätts den ekonomiska förlust part lidit med anledning av kollektivavtals- eller lagbrott. En ekono-s. 19
8.295 misk förlust vars omfattning part har att föra bevisning om på sedvanligt sätt i enlighet med 35 kapitlet rättegångsbalken.[^1124] Brott mot bestämmelser om arbetstagarinflytande orsakar inte någon påvisbar ekonomisk förlust, med följd att det inte ställs krav eller för den delen yrkas ekonomiskt skadestånd för brott mot lagbestämmelser om arbetstagarinflytande.s. 19
9.Det finns således anledning att närmare diskutera det allmänna skadeståndet, som är den sanktion som främst är aktuell vid överträdelser av bestämmelser om arbetstagarinflytande.s. 20