De förekommer i flera mål i Arbetsdomstolen som är kopplade till deras strid för att få till stånd avtal vid sidan av Transportarbetarförbundet se exv. AD 2004 nr 96.
Hänvisas från p. 1 (s. 52)
1.fackföreningar Ett kännetecken för arbetstagarnas organisering i fackföreningar i Sverige är den nästintill totala avsaknaden av splittring. Därmed avser jag frånvaron av kristna eller kommunistiska fackföreningarna som gör anspråk på att organisera arbetstagare i samma bransch eller yrke. I samband med genomförandet av samrådsdirektivet anförde huvud organisationerna att kollektivavtalet som garant för representativitet motverkade oönskad splittring. Antalet organisationer som står utanför huvudorganisationerna – LO, TCO och Saco – är få och bland dem är Syndikalisterna den mest namnkunniga. Nämnas kan även Hamnarbetarförbundet i Göteborg och Brandmännens riksförbund som är en utbrytning ur 148 Kommunal. En följd av denna enighet är att det inte genom lagstiftning vidtagits åtgärder för att säkerställa att organisationerna delar information mellan varandra.s. 52
2.Antalet organisationer (medlemmar) i huvudorganisationerna har minskat. LO hade 41 medlemsförbund när den bildades, ett antal som har minskat till 14. Även antalet medlemsförbund i tjänstemännens och akademikernas huvudorganisationer har sjunkit. Det minskade antalet beror främst på sammanslagningar mellan olika organisationer.s. 53
3.En annan uppdelning, som inte bygger på rättsliga definitioner, är att dela in de olika fackföreningarna efter deras principer för organisering. Man brukar här skilja mellan yrkesförbund och industriförbund.s. 53
4.Arbetstagarnas organisering föregick näringsfriheten och det fanns tidigt lärlings-, gesäll- och mästarsällskap. Dagens organisationer saknar direkt koppling till dessa pre-industriella sammanslutningar. Det är dock klart att 1864 års näringsfrihet utgjorde startskottet för den moderna organiseringen av arbetstagare.s. 53
5.De första fackföreningarna var yrkesförbund där organisering och samhörighet byggde på yrkestillhörigheten. Än idag finns ett flertal yrkesförbund. De är fler till antalet bland medlemsförbunden i TCO och Saco, men även inom LO finns det fortfarande ett antal yrkesförbund som exempelvis Svenska Elektrikerförbundet.s. 53
6.Växande arbetsplatser med fler arbetstagare sysselsatta med olika saker medförde att antalet förbund växte. Inom LO tog man 1909 beslut om att överge yrkesförbundsprincipen till förmån för industriförbundsprincipen. Arbetstagarnas organisering i industriförbund har ansetts äga samband med arbetsgivarnas sätt att organisera sig utefter branscher.s. 53
7.149 LO har själva frångått beteckningen industriförbundsprincip till förmån för förbundsprincipen. Förändringen motiverades av att det numera finns stora arbetsplatser även i andra näringar än industrin. Jag anser att det alltjämt är relevant att tala om industriförbund.s. 53
8.Industriförbundet bygger på principen om att samla alla anställda inom en viss industri under ett avtal och att arbetstagarna då är medlemmar i en och samma organisation. Industriförbundet gör således anspråk på att organisera samtliga arbetstagare i en viss bransch. Den principen för organisering är ytterst motiverad av strävan att stävja konkurrensen mellan arbetstagare. En allmän fråga att lösa mellan de olika förbunden och då även för huvudorganisationen är vilken organisation som har rätten att sluta avtal för en viss arbetsplats. Det kompliceras av att olika typer av verksamhet bedrivs inom ramen för en och samma arbetsgivare. LO har internt utarbetat ett system för hur gränsdragningarna ska lösas.s. 54
9.Akademikerna i Saco är alltjämt främst organiserade olika typer av yrkesförbund där den gemensamma identiteten bygger på en delad utbildning, ett tidigt exempel är Veterinärförbundet som bildades år 1860.s. 54
10.Även om det finns tjänstemannaförbund organiserade efter industriförbundsprincipen så förekommer det inte ett lika utarbetat system för att avgöra vilken organisation som har rätt att sluta avtal. Behovet att stävja konkurrens mellan olika avtalsområden för tjänstemän har, i varje fall tidigare, varit mindre än vad som är fallet mellan olika arbetaravtal. Såvitt gäller tjänstemännens organisering brukar skillnad göras mellan horisontell och vertikal organisering, där den horisontella organiseringen motsvarar yrkesförbund och den vertikala motsvarar industriförbund. Det finns en strävan mot samarbete mellan olika lokala organisationer inom Privattjänstemannakartellen (PTK). Av PTK-L framgår en samarbetsform för de olika medlemsförbunden i PTK. De är fria att själva utforma hur samarbetet ska sättas samman, men det anges att i större företag kan representanter utses enligt 3-2-1, dvs. största organisationen 150 utser tre, näst största två och den minsta en ledamot, i mindre företag rekommenderas 2-1-1.s. 54
11.Det sagda är tillräckligt för att visa att det finns fackföreningar som tillämpar olika principer för organisering och där gemenskapen har olika grund. Vilken organisation som en arbetstagare väljer att ansluta sig till är primärt beroende av den enskilde arbetstagarens val och dennes yrkestillhörighet.s. 55