Hela artikeln

1.4.3 Gåva, köp, hyra, tjänster och lån 96s. 96

2.4.4 Samägande 101s. 96

3.4.5 Äga bostad 108s. 96

4.4.6 Hyresrätt 109s. 96

5.4.7 Bostadsrätt 115s. 96

6.4.8 Föreningar, bolag och stiftelser 118s. 96

7.4.9 Egenhändiga avtal för egendomsfördelning 121s. 96

Arv 127

1.5.1 Inledning till ärvdabalken 127s. 96

2.5.2 Arvsordningen 130s. 96

3.5.3 Testamente 134s. 96

4.5.4 Allmänna förutsättningar för arv och testamente 140s. 96

5.5.5 Genomföra arvskifte 141s. 96

6.5.6 Begravning 143s. 96

DEL 2 FÅ BARN OCH ERKÄNNAS SOM FÖRÄLDER 145

1.Olika aspekter av föräldraskap 147s. 96

2.Lagändringar kring föräldraskap 150s. 96

Hjälp att få barn 153

1.6.1 Inledning till assisterad befruktning 153s. 96

2.6.2 Vilka får utföra assisterad befruktning? 157s. 96

3.6.3 Fertilitetsbehandling och assisterad befruktning utan donation 158s. 96

4.6.4 Sperma- och äggdonation inom svensk offentlig sjukvård 159s. 96

5.6.5 Sperma- och äggdonation utanför svensk sjukvård 164s. 96

6.6.6 Surrogatmödraskap 164s. 96

7.6.7 Hjälp att inte få barn 166s. 96

Fastställa föräldraskap 169

1.7.1 Inledning till fastställande av rättsligt föräldraskap 169s. 96

2.7.2 Moderskap 175s. 96

3.7.3 Faderskap 176s. 96

4.7.4 Föräldraskap vid assisterad befruktning inom svensk sjukvård 181s. 96

5.7.5 Föräldraskap vid assisterad befruktning utanför svensk sjukvård 185s. 96

6.7.6 Föräldraskap vid surrogatmödraskap 189s. 96

7.7.7 Föräldraskap efter ändrad juridisk könstillhörighet 193s. 96

Adoption 197

1.8.1 Inledning till adoption 197s. 96

2.8.2 Förutsättningar för adoption 200s. 96

3.8.3 Närståendeadoption 203s. 96

4.8.4 Internationell adoption 204s. 96

5.12s. 96

Överenskommelse utan rättsverkan om att få barn och erkännas

som förälder 205

Del 3 FÖRHÅLLANDE MELLAN BARN OCH FÖRÄLDRAR 209

1.Barnets bästa 211s. 9

2.Olika aspekter av rättsligt föräldraskap 212s. 9

Barns personliga förhållanden 215

1.10.1 Inledning till vårdnad, boende och umgänge 215s. 9

2.10.2 Vårdnad 218s. 9

3.10.3 Barns boende 228s. 9

4.10.4 Barns umgänge 229s. 9

5.10.5 Domstolsprocessen vid vårdnad, boende och umgänge 234s. 9

Barns ekonomiska förhållanden 239

1.11.1 Inledning till förmyndarskap, underhåll och ekonomiska förmåner 239s. 9

2.11.2 Förmyndare 242s. 9

3.11.3 Underhåll 244s. 9

4.11.4 Föräldrapenning och föräldraledighet 249s. 9

5.11.5 Bidrag och stöd 256s. 9

Samhällets ansvar för barn 259

1.12.1 Inledning till ansvar för barn av andra än föräldrar 259s. 9

2.12.2 Sociala insatser 260s. 9

3.12.3 God man och överförmyndare 263s. 9

4.12.4 Tvångsvård 263s. 9

5.12.5 Särskilt förordnad vårdnadshavare 264s. 9

Överenskommelse utan rättsverkan för förhållanden mellan barn

och icke-rättsliga föräldrar 267

Del 4 NAMN 271

Regler om namn 273

1.14.2 Förnamn 274s. 9

2.14.3 Efternamn 275s. 9

3.14.4 Förfarande vid namnbyten 280s. 9

4.14.5 Vilka namn kan användas i praktiken? 280s. 9

5.13s. 9

Del 5 FAMILJEJURIDIKENS NORMER 283

1.Inledning till normkritiska reflektioner över familjejuridiken 285s. 283

Familjejuridikens scenarier 287

1.15.1 Familjejuridikens huvudscenarier 287s. 283

2.15.2 Familjescenarier på undantag och utanför lagen 295s. 283

Familjejuridikens samhällsnormer och maktstrukturer 305

1.16.1 Lagstiftningsteknik med huvudregler, undantag och exkludering 306s. 283

2.16.2 Familjejuridikens familjenormer 311s. 283

3.16.3 Familjejuridikens samband med samhällsnormers. 283

4.och maktstrukturer 318s. 283

Del 6 FAMILJEJURIDISKA STRATEGIER 335

Strategier för olika familjekonstellationer och gemenskaper 337

1.17.1 Förhållningssätt till familjejuridik och normer 337s. 283

2.17.2 Familjejuridiska strategier för ekonomi, bostad och arv 341s. 283

3.17.3 Familjejuridiska strategier för att få barn och bli erkänd soms. 283

4.förälder 346s. 283

5.17.4 Familjejuridiska strategier för förhållanden mellan barns. 283

6.och föräldrar 357s. 283

Källor 369

1.Hitta rättskällor 369s. 283

2.Konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd 369s. 283

3.Förarbeten, utredningar och rapporter 372s. 283

4.Domstolsavgöranden och beslut 373s. 283

5.Litteratur 374s. 283

6.14s. 283

1

Inledning

Tusentals olika familjer

1.Litteraturen om familjejuridik måste följa med samhällsutvecklingen. Den behöver återge den mångfald av familjeformer som finns och förklara vad lagstiftningen innebär för dem. Den här boken syftar till att förmedla en förståelse av familjejuridikens regelverk och innebörd för ett brett spektrum av familjer, samlevnad och nära gemenskap. Läsaren ska få information om lagstiftningen för traditionella, moderna och normbrytande familjer. Alla har rätt att få information om vilka lagregler som är tillgängliga för dem. Boken strävar också efter att återge de olika familjebildningarna på ett nyanserat och jämlikt sätt. Såväl traditionella som normbrytande familjer ska kunna känna igen sig och uppleva sig rättvist framställda. Vi kan dock inte blunda för att lagen inte är lika för alla familjer. Lagstiftningen grundar sig på antaganden om hur människor lever och bör leva sina liv. Vi behöver lyfta fram hur detta påverkar olika familjekonstellationer och samhällsgrupper. Dagens familjejuridik är intimt förbunden med samhällsnormer och kan enklast förstås genom att dessa normer synliggörs. Först då kan vi ta till oss vilka möjligheter till rättsligt skydd det finns för olika familjekonstellationer.s. 286

2.Svensk lagstiftning saknar en rättslig definition av vad en familj är. Familjer är i sig inte heller bärare av juridiska rättigheter eller skyldigheter. Lagstiftningen reglerar i stället de inbördes relationerna mellan individer i olika konstellationer. Vissa relationer som i vardagstal kallas familjer innebär specifika rättsverkningar. Det handlar bland annat om samboförhållanden, äktenskap, föräldraskap och släktskap. Den klassiska familjerätten anses huvudsakligen omfatta äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken och sambolagen. Det finns dock ytterligare lagstiftning som berör familjer. Det gäller särskilt normbrytande familjer. Den här boken redogör därför för familjejuridik i bred bemärkelse och inte bara familjerätt.s. 286

3.17s. 286

4.Det finns heller ingen allmänt accepterad samhällsvetenskaplig definition av vad en familj är. De flesta definitioner utgår ifrån äktenskap eller släktskap och exkluderar därmed flera familjeformer. Det finns dock en vårdvetenskaplig definition av familj som är flexibel. Den fångar fyra attribut som definierar begreppet familj.s. 287

5.En familj är en grupp som definieras som familj av minst en individ is. 287

6.gruppen.s. 287

7.I en familj sker inbördes påverkan mellan medlemmarna.s. 287

8.I en familj finns samhörighet i någon form som ofta består av barn,s. 287

9.biologiska band, gemensamt hushåll eller boende och/eller samlevnad is. 287

10.äktenskap.s. 287

11.En familj förändras med tiden. Konsekvenser av denna definition är att familjer kan se olika ut utifrån olika familjemedlemmars uppfattning, vilket kan skapa många olika familjekonstellationer. Familjemedlemmar kan påverkas i både positivt och negativt avseende av de band som finns mellan dem. Familjers konstellation, roll och funktion varierar också över tiden. I tillägg till denna definition vill vi påpeka att utöver den inbördes samhörigheten ger en familj ofta uttryck åt samhörigheten utåt. Det kan ske genom bland annat symboliska manifestationer eller olika juridiska band. Den här boken är uppkallad efter begreppet stjärnfamilj. Det är en benämning som inkluderar alla typer av familjer, såväl traditionella som moderna och normbrytande familjer. Stjärnfamiljsbegreppet vill skifta fokus från familjernas yttre form till deras innehåll. Begreppet stjärnfamilj är en ordlek med kärnfamilj och ställer ett inkluderande familjebegrepp i kontrast till ett exkluderande familjebegrepp. Här följer en poetisk definition av stjärnfamilj med exempel på olika familjer som begreppet inkluderar.s. 287

12.Familjer kan till exempel bestå av en vuxen, två vuxna eller flera vuxna;s. 287

13.Föräldrar kan leva i familj med barn som är exempelvis biologiska,s. 287

14.adopterade eller fosterbarn, eller som kommit till världen genoms. 287

15.insemination, eller som är bonusbarn. Vuxna som lever tillsammans kans. 287

16.vara gifta, leva som sambo eller i partnerskap; Leva två eller flera. Eller levas. 287

17.på olika håll, men ändå vara en familj. Barn kan leva med en eller tvås. 287

18.föräldrar, och ha extraföräldrar eller bonusföräldrar, bonusmorföräldrars. 287

19.och bonusfarföräldrar. Barn kan också leva med andra vuxna än sinas. 287

20.föräldrar och både föräldrarna och de vuxna som har det praktiskas. 287

21.ansvaret utgör barnets familj. Familjer kan förändras, nya medlemmar i ens. 287

22.familj kan komma till på olika sätt. Familjer kan utökas eller komprimerass. 287

23.beroende på familjemedlemmarnas livssituation och engagemang is. 287

24.vardagen tillsammans. Människor kan välja att ingå syskonskap meds. 287

25.18s. 287

26.varandra. Familjer kan expandera eller delas. En familj kan också innefattas. 288

27.flera olika familjer, och en individ kan vara tillhörig i flera olika familjers. 288

28.samtidigt. (...)s. 288

29.Det är inte den yttre formen på familjen som är viktigast, utan dens. 288

30.skapande processen av vardaglig familjebildning; Den nära och ömsesidigas. 288

31.kontakten mellan människor som får oss att uppleva familjeskap. Att värnas. 288

32.om stjärnfamiljen innebär att värna om innehållet. (...) Den form av familjs. 288

33.som brukar kallas kärnfamilj, kan också vara en stjärnfamilj. Det finns ingens. 288

34.motsättning.s. 288

Bokens upplägg

1.Denna bok presenterar en förståelse av familjejuridiken både på lagregelnivå och på en mer övergripande nivå. Boken kan användas som lärobok om familjejuridik i stort men även som en uppslagsbok om specifika lagar eller juridiska frågor. Den riktar sig till både studenter och yrkesutövare, såväl jurister som andra professioner. Den riktar sig även till privatpersoner som söker en handbok i att forma juridiken för sin familj. Ambitionen är att förklara lagreglerna på ett pedagogiskt sätt med huvudfokus på lagarnas funktioner och djupdykningar i den detaljerade regleringen när detta behövs.s. 288

2.Boken är uppdelad i fyra delar som behandlar centrala familjejuridiska teman, en del med normkritiska diskussioner och avslutningsvis en del med familjejuridiska strategier för olika familjekonstellationer.s. 288

3.Ekonomi, bostad och arvs. 288

4.Få barn och bli erkänd som förälders. 288

5.Förhållanden mellan barn och föräldrars. 288

6.Namns. 288

7.Familjejuridikens normers. 288

8.Familjejuridiska strategier Dessa teman är valda utifrån juridikens funktion för familjer. Det gör att fler rättsområden ingår än den klassiska familjerätten, framför allt allmän civilrätt. Vi har dock tvingats avgränsa oss och välja bort rättsområden som straffrätt och diskrimineringsrätt. Vi har också fått hålla oss till svenska förhållanden och utelämna migrationsfrågor och den internationella familjerätten.s. 288

9.De olika delarna i boken innehåller kapitel som behandlar den lagstiftning som berör temat. Varje kapitel innehåller i sin tur en introduktion som sammanfattar rättsområdet och sätter in det i ett större sammanhang. I introduktionen återfinns även vår tolkning av vilka familjescenarier som omfattas av lagstiftningens huvudregler, av undantagsregler eller som faller utanför lagen. Förhoppningen är att detta ska underlätta förståelsen för den rättsliga regleringen. Mot slutet av boken sammanfattar vi hur familjejuridikens. 288

10.19 förhåller sig till olika familjescenarier och vilka samband det har med samhällsnormer och maktstrukturer. Här lägger vi även in tankar om riktlinjer för en mer inkluderande lagstiftning. Boken avslutas med en redogörelse för möjliga strategier för olika familjekonstellationer med befintlig familjejuridik.s. 288

11.Den läsare som inte vill läsa boken från pärm till pärm kan naturligtvis välja ut avsnitt efter intresse. För den som vill få en förståelse på ett övergripande plan utan att behöva sätta sig in i detaljregleringen kan vi rekommendera att studera innehållsförteckningen och sedan läsa introduktionen till de kapitel som är av intresse samt de avslutande diskuterande kapitlen. Den som främst vill få en förståelse för lagreglerna kring en viss familj kan gärna börja med att läsa om denna familjekonstellation i strategidelen och sedan slå upp de regler som är aktuella.s. 289

Familjejuridikens funktioner

1.Juridikens uppgift är att möta människors behov av rättslig reglering. Enligt vår mening är det grundläggande behovet i familjefrågor stöd i att hantera och förebygga konflikter. Människor som är trygga med att eventuella framtida konflikter inom familjen kommer att kunna lösas är mer fria att leva det familjeliv de önskar. Det finns även behov av att främja jämlikhet mellan familjemedlemmar och att underlätta maktfördelning inom familjen. Familjer har slutligen behov av att erkännas utifrån och därmed få tillgång till välfärdssamhällets resurser.s. 289

Hantera och förebygga konflikter

1.Familjejuridik handlar framför allt om människors inbördes relationer och bör främst vara till hjälp och stöd i de situationer då någon familjemedlem efterfrågar det. När familjemedlemmar själva löser sina frågor lägger sig rättsväsendet oftast inte i. De flesta människor behöver dock hjälp utifrån vid olika tillfällen i livet. När människor flyttar ihop, börjar dela ekonomi, får barn eller på andra sätt inleder en familjegemenskap uppstår ofta behov av juridiskt skydd. Ett juridiskt skydd skapar trygghet inför situationen att personerna skulle separera, att någon av dem skulle dö eller att gemenskapen upplöses på annat sätt. I uppbrottssituationer uppstår ofta intressemotsättningar kring ekonomi, boende eller barn som sin tur kan leda till konflikter om de inte hanteras väl. Familjejuridiken erbjuder överenskommelser och regler att falla tillbaka på när parterna har konflikter om bodelning, vårdnad och liknande och inte kan komma överens om egna lösningar tillsammans. Parterna kan låta domstol slå fast vem som ska ha rätt eller hur tvisten ska lösas. Med ett domstolsbeslut kan den vinnande parten även få hjälp av socialtjänsten, Kronofogden och andra myndigheter att driva igenom beslut om till exempel bodelning och umgänge.s. 289

2.20s. 289

3.Tydliga och förutsägbara regler och överenskommelser gör det enklare för inblandade parter att själva hitta lösningar, vilket i sig kan förebygga att konflikter uppstår. Oreglerade förhållanden eller ogenomtänkta juridiska lösningar kan däremot bidra till att skapa eller förvärra konflikter. En konflikt i en sakfråga utvecklas lätt till en konflikt om själva konflikten, till exempel hur parterna beter sig mot varandra. Ibland tar detta överhanden och sakfrågan hamnar i skymundan. En olöst ekonomisk bodelning vid separation leder emellanåt även till vårdnadstvister om barn. Konflikter som dras till domstol är kostsamma både ekonomiskt och för relationerna. Ibland kostar en domstolsprocess mer pengar än vad konflikten ursprungligen handlade om. En genomtänkt juridisk reglering kan däremot förebygga att konflikter uppstår över huvud taget. Den kan också skapa trygghet genom att de inblandade parterna vet att en eventuell framtida tvist kommer att kunna hanteras.s. 290

4.Jurister och andra yrkesutövare som har erfarenhet av familjekonflikter brukar uppmana familjemedlemmar att planera hur de ska hantera eventuella kommande förändringar eller konflikter innan de uppstår. Med äldre språkbruk kallas det att stifta i sämja för osämja. Familjemedlemmar kan se till att tänka igenom hur de skulle vilja hantera tänkbara förändringar medan de är överens. Då ökar möjligheterna att fortsätta vara överens även i svåra situationer. Betydelsefulla beslut kan gärna skrivas ner och även regleras rättsligt. Det som skrivs ner är lättare att komma ihåg och vara ense om. Ofta blir överenskommelser också tydligare när parterna tvingas att diskutera igenom frågorna noggrant. Det finns då ännu större incitament att följa dem självmant. Är överenskommelserna dessutom rättsligt bindande i form av äktenskap, testamente eller avtal får familjemedlemmarna vid behov stöd av rättsväsendet.s. 290

Jämlikhet och maktutjämning

1.Rättslig reglering kan också påverka familjemedlemmars maktförhållanden och jämlikhet. Maktobalans kan även uppstå mellan vuxna till exempel när parterna har olika stora inkomster, när en äger den gemensamma bostaden eller när en person står för hyreskontraktet. I flera fall kan parterna bestämma hur deras gemensamma ekonomi ska fördelas och vem som får bo kvar vid separation eller dödsfall. I andra fall innehåller lagstiftningen skyddsregler som gäller oavsett vad parterna har kommit överens om. Till exempel har den som har störst behov av gemensam bostad rätt att överta den vid skilsmässa eller separation i samboförhållande. Regeln grundar sig framför allt i iakttagelsen att kvinnor oftare tvingas flytta vid separation eftersom det är vanligare att män äger den gemensamma bostaden, trots att kvinnorna oftare tar huvudansvaret för barn och har störst behov av att få bo kvar. Syftet med sådana regler är att stärka personer som befinner sig i en utsatt position. Genom att lagstiftningens. 290

2.21 ger en underordnad part rätt att bestämma i vissa frågor kan maktförhållandena jämnas ut.s. 290

3.Maktförhållanden uppstår i högsta grad även mellan vuxna och barn, där vuxna i de flesta fallen befinner sig i ett överläge. Principen om att barnets bästa ska vara vägledande härrör ur denna problematik. Den ålägger vuxna att sätta barns behov i främsta rummet och på det sättet utjämna maktskillnaderna. Maktobalans mellan föräldrar kan också påverka barn. Ett exempel är två kvinnor som fick barn tillsammans genom att inseminera utomlands. Planen var att paret skulle genomföra närståendeadoption så att bägge kvinnorna blev rättsliga föräldrar. De var dock inte gifta vilket krävs för adoption, och adoptionen sköts på framtiden. Efter några år separerade kvinnorna och kom överens om att barnet skulle bo lika mycket hos båda. Även om de har en konfliktfri relation har den rättsliga föräldern alltid ett visst maktövertag. Om hon förvägrar den andra modern att träffa sitt barn har myndigheterna få möjligheter att hjälpa barnet. Föräldrarna bestämde sig därför för att gifta sig för sakens skull och ansöka om adoption. När adoptionen gått igenom kunde de skilja sig och fortsätta som jämlika föräldrar. Barnet hade då rättigheter i förhållande till bägge föräldrarna.s. 291

Erkännande och offentlig välfärd

1.Familjer som omfattas av lagstiftning får även ett erkännande från omgivningen. De familjer som inkluderas i lagstiftningen blir synliga medan de som faller utanför osynliggörs. Det har också stor betydelse om lagstiftningen behandlar olika familjer lika eller särskiljer dem. Detta påverkar i sin tur familjemedlemmarnas självbild. Vilken rättslig status en familjerelation har kan även ha betydelse för att få tillgång till ekonomiskt stöd och annan offentlig välfärd. Det handlar om hjälp att genomföra bodelning, få tillgång till assisterad befruktning, familjerådgivning och föräldrapenning med mera.s. 291

Juridisk teori och metod

Rättsvetenskapliga paradigm

1.Juridik innehåller en enorm mängd detaljreglering. För att hantera informationsmassan har akademiskt intresserade jurister sorterat in juridiken i olika system. Detta kallas rättssystematik och är en behövlig hjälp för den som ska använda juridiken i praktiken. Juridik är dock en tillämpad vetenskap inriktad på att lösa problem i praktiken. Av tradition har jurister därför inte lagt större vikt vid teoribildande. Det finns tre huvudsakliga paradigm med olika förståelse av vad juridik är. Jurister rör sig främst inom två av dessa, rättsdogmatism eller rättsrealism, men de är många gånger inte medvetna om vilket av dem. Sociologer utgår ifrån det tredje, rättssociologin. I den här bokens. 291

2.22 har de rättsliga resonemangen en rättsrealistisk utgångspunkt och de normkritiska reflektionerna ett rättssociologiskt synsätt.s. 291

Rättsdogmatik

1.Det rättsdogmatiska paradigmet innehåller hantverksmässiga metoder som är användbara framför allt för situationer då jurister är överens om att lagarna ska tolkas. Det rättsdogmatiska paradigmet problematiserar inte rättsreglernas ursprung och inte heller varför, eller varför inte, dessa regler ska följas. Juridiken (eller rätten som den ofta kallas i detta paradigm) anses bestå av rättskällor, som lagar, förarbeten och vägledande domar. Det tas för givet att domare och andra jurister både kommer att följa och bör följa dessa rättskällor. Den juridiska metoden består i att gå igenom rättskällorna i rätt ordning och därmed finna rätt lösning. Målet är att juristkåren ska ha så lika syn som möjligt på hur rättsfrågor ska lösas. Den stora fördelen med denna metod är att lagstiftningen blir förutsägbar. Allmänheten ska på förhand kunna veta hur och på vilken grund myndigheter tar beslut och därmed inte utsättas för enskilda personers godtycke. I många rättsfrågor är rättsläget klart och den rättsdogmatiska metoden kan lösa juridiska tvister på ett effektivt sätt, även i mycket komplexa fall.s. 292

2.Den rättsdogmatiska metoden får dock problem i de situationer då rättsläget inte är klart och rättskällorna inte ger tydliga svar på hur en fråga ska bedömas. Ett förhållningssätt är att vänta på att våra högsta juridiska instanser, Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen och i förekommande fall EUdomstolen eller Europadomstolen, avgör frågan. Efter en prejudicerande dom är domstolens beslut gällande rätt. Men vilken vägledning har domarna i de högsta instanserna när de ska ta sitt prejudicerande beslut? Och vilken vägledning har domarna av den juridiska metoden när de tvivlar på lagens legitimitet? Ett klassiskt exempel är domarnas undfallenhet för de nazistiska makthavarna i Tyskland, men problemet uppkommer även i mindre dramatiska fall där det demokratiska systemet är otillräckligt. Rättsdogmatismen kan också riskera att endast fokusera på hur juridiken borde fungera och blir då blind för hur juridiken fungerar i praktiken. Vad är skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt? Hur kan personer som inte omfattas av lagreglerna förhålla sig för att ändå få så gott rättsskydd som möjligt?s. 292

Rättsrealism

1.I den här boken är vår utgångspunkt ett rättsrealistiskt paradigm. Det perspektivet utgår ifrån att juridik består av gemensamma mänskliga föreställningar (även kallat sociala konstruktioner). Det innebär att juridik inte existerar utanför människors medvetanden. Detta nedvärderar inte på någots. 292

2.23 sätt juridiken. Det visar snarare på juridikens styrka att den kan upprätthålla ett ytterst komplext samhälle genom gemensamma föreställningar. Juridiken kan förstås som en intellektuell infrastruktur för samarbete, konfliktlösning och maktutövning i samhället. Detta perspektiv utgår också ifrån att juridikens grundläggande funktion är att hantera intressemotsättningar mellan människor. Lagstiftningen sätter ramar och reglerar hur människors olika intressen kan samordnas eller underordnas varandra i olika typfall. Därigenom kan en stor mängd intressemotsättningar hanteras med förhållandevis enkla medel.s. 292

3.Med denna förståelse blir juristens roll att vägleda bland de gemensamma föreställningarna av juridiken. De rättsdogmatiska metoderna används som en karta för att klargöra vilka rättsliga föreställningar som är gemensamma eller inte. Rättsrealismen står därmed inte i motsats till rättsdogmatismen utan bygger i stället vidare på denna. Föreställningar, som att människor har rätt att uttrycka sin åsikt, att det är fel att döda andra människor och att avtal ska hållas, upprätthålls av lagar och hur domstolar dömer, men också genom hur människor agerar vardagsmässigt. Jurister har i uppdrag att översätta abstrakta begrepp som till exempel äktenskap till reellt handlande, att Kim kan ha rätt att kräva pengar av Elliot när de skiljer sig. Om Elliot söker rådgivning av en jurist kan denne utifrån bodelningsreglerna i äktenskapsbalken göra en prognos om huruvida en domstol kommer att ställa sig på Elliots eller Kims sida. Juristen kan även ikläda sig rollen som ombud åt Elliot för att förmå domstolen att neka Kim rätt till pengar, eller för att förmå Kim att ge upp sina försök att kräva pengar. Juristen i domarposition kan bestämma till exempel att Kim får rätt, vilket innebär att Kim kan be Kronofogden och polisen att utöva tvångsåtgärder för att kunna genomdriva sin rätt. Juristerna upprätthåller och påverkar juridiken i alla dessa roller. Människor inrättar sig ofta självmant efter lagar och juristers övertygande argument utan att domstol ens behöver döma. Rättsverkningar uppstår inte utan att någon agerar, med eller utan lagen som stöd. Jurister är överens om att myndigheters beslut ska bygga på rättskällor och juridisk argumentation. Det är en förutsättning för rättssäkerhet. Samtidigt som detta är det önskvärda måste vi förstå att jurister även påverkas av icke-rättsliga faktorer.s. 293

4.I de flesta fall kommer en jurist som använder rättsrealistisk metod fram till samma resultat som med rättsdogmatisk metod. Det är viktigt att i båda perspektiven skilja på gällande rätt (kallas även de lege lata) och önskad rätt (kallas även de lege ferenda). Gällande rätt är de lagtolkningar som domstolar och myndigheter kan förväntas följa och som jurister anser att de bör följa med nuvarande lagar och prejudicerande domar. Önskad rätt handlar om hur lagarna eller prejudikaten borde förändras. I oklara rättsfrågor där de etablerades. 293

5.24 rättskällorna inte ger tydligt resultat är det däremot inte möjligt att upprätthålla en skarp skillnad mellan gällande och önskad rätt. I oklara rättsfrågor behöver en rättsdogmatiker föra fram sin egen åsikt i frågan förtäckt under objektiva rättsliga argument. Enligt rättsdogmatikerna ska jurister inte syssla med önskad rätt. En rättsrealist kan däremot vara öppen med att föreslå lösningar utifrån värderingar eller vilka konsekvenser den ena eller andra tolkningen medför. En jurist som är öppen med sin förståelse av juridiken gör det möjligt även för den som har en annan förståelse att ta in kunskapen som presenteras och göra den till sin egen. En öppenhet synliggör också vilka som har makt att skapa konstruktioner om rättsregler och vilka som får nöja sig med att acceptera dem. Vilka har inflytande över om föräldrar får slå sina barn, om två män tillåts gifta sig i kyrkan eller om ändring av juridisk könskategori måste medföra sterilisering? Jurister har stor makt att påverka samhällets gemensamma föreställningar av lagstiftningen. Genom att vara öppen med sin agenda bjuder juristen in andra till att vara delaktiga i det gemensamma juridiska bygget.s. 293

Normkritisk teori och metod

Normkritik

1.Denna bok använder sig även av normkritik, som har kopplingar till kritisk teoribildning som ofta används inom humaniora och samhällsvetenskap. Normkritisk teori formulerades dock utanför akademin och markerar en övergång från att studera och fokusera på avvikaren som problemet och istället kritiskt granska det som uppfattas som normalt, neutralt eller önskvärt. Normkritik pekar på att det är de normer som omger ett specifikt område som orsakar problem, inte avvikaren. Genom att rikta blicken mot det som anses vara det normala blir det tydligt att de som följer normen får fördelar. I fallet med familjejuridik får de som följer normerna för bildande av familj tillgång till fler rättigheter vad gäller till exempel föräldraskap. Att det finns normer kopplat till att få hjälp att få barn, att du till exempel måste ha en parrelation med den som du skall bli förälder med, blir inte synligt förrän någon bryter mot denna norm. Normer är därmed osynliga tills de uppmärksammas eller bryts. De som följer normer belönas medan de som avviker från normer ses som undantag och deras valda familjebildning som avvikande. Normkritik riktar därför blicken mot normen för att kunna se vilka fördelar den förknippas med. Genom att synliggöra detta kan normer ifrågasättas och i förlängningen kan det bidra till samhällsförändring. Författarna använder i denna bok ett normkritiskt perspektiv för att analysera varför lagstiftningen ser ut som den gör och vilka konsekvenser det får. Inom samhällsvetenskaperna är ledorden kritisk tolkning, vilket kan leda till en mångfald av olika resultat beroende på val av metod med mera – detta till skillnad från den juridiska metoden som ska leda till en likartad tolkning.s. 294

2.25s. 294

3.Genom ett normkritiskt perspektiv synliggörs normer och vilka konsekvenser dessa medför. En modell för normkritisk metod innehåller fyra steg:s. 295

4.1. Synliggöra normer och maktstrukturers. 295

5.2. Lyfta fram normernas konsekvenser och ifrågasätta dessas. 295

6.3. Ifrågasätta den egna positionen i relation till normer ochs. 295

7.maktstrukturers. 295

8.4. Utveckla strategier för förändring.s. 295

9.Normkritik uppfattas ibland som en negativ inställning till alla normer. Detta är ett missförstånd. Normkritik syftar till att synliggöra utgångspunkter oavsett om vi själva delar dem eller inte. Normer är nödvändiga och inte något negativt i sig. Alla normer för med sig konsekvenser. Genom att synliggöra dem kan vi medvetet välja om vi anser att de är positiva eller negativa.s. 295

Normer

1.Normer kan beskrivas som oskrivna sociala regler som människor rättar sig efter. Normer är förväntningar och ideal som handlar om vad som anses vara positivt, önskvärt och fördelaktigt samt vad som inte är det. Normer är situationsberoende, förhandlingsbara, föränderliga över tid och formas utifrån maktförhållanden. Normer är medvetna eller omedvetna utgångspunkter utifrån vilka vi förstår omvärlden.s. 295

2.För att åskådliggöra hur normer fungerar och hur de hänger samman med makt och privilegier så skulle vi kunna titta närmare på ett exempel, nämligen normen att använda höger hand när man hälsar. Flera är inte medvetna om att detta är en norm eftersom så många gör på samma sätt. Flera förväntar sig att detta är det sätt på vilket en första kontakt tas och brukar göra det utan att reflektera över det varje gång de träffar en ny människa. Men om någon försöker hälsa med vänster hand, eller genom att lägga sin hand över bröstet, blir normen att hälsa genom att ta i höger hand synlig. Genom att denna norm bryts kommer personen som inte hälsar med höger hand att få en reaktion. Någon kanske blir arg på personen i fråga, någon kanske blir förvånad och inte vet hur den skall hälsa tillbaka medan någon annan uttrycker att denna person har hälsat på fel sätt. Detta gäller oavsett om personen i fråga inte har en högerhand att hälsa med eller av andra anledningar inte tillämpar detta kroppsnära sätt att ta kontakt. Egentligen finns det tusen sätt att hälsa på men normen om höger hand har gjort att många har vant sig vid ett sätt. Detta har skapat en norm som kan ha lika stark effekt som en nedskriven lag. Normer styr också vilka lagar som anses vara viktiga att ta fram, vilka som skall skyddas avs. 295

3.26 dem och på vilket sätt. Faller du utanför juridiken är detta ofta kopplat till ett normbrott på något sätt.s. 295

Makt

1.Normer är nödvändiga för att hantera en komplex omvärld. Många normer är framförhandlade av alla inblandade och antagna i jämlik anda. Andra normer följer av maktstrukturer och ger människor olika möjligheter och förutsättningar att påverka samhället och sitt eget liv. Vilka handlingar som uppfattas som normala eller avvikande är bland annat resultat av maktstrukturer kring kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionsförmåga, ålder, klass och socioekonomisk grupp. Detta ger människor i vissa samhällsgrupper makt och privilegier medan andra samhällsgrupper diskrimineras. Intersektionalitet är en metod för att studera hur olika maktstrukturer påverkar och samverkar med varandra. Intersektionalitet uppkom inom antirasistisk feminism för att problematisera att svarta kvinnors situation inte kunde förstås enbart med feministisk analys. Endast genom att studera hur maktstrukturer samverkar framträder de komplexa samhällsstrukturerna som skapar och upprätthåller normer.s. 296

2.En annan modell som tagits fram för att visa på detta är ”den heterosexuella matrisen”. Matrisen visar på att det finns en idé om att alla människor går att kategorisera som antingen män eller kvinnor samt att män och kvinnor är varandras motpoler och därför attraheras av och begär varandra. I matrisen definieras därför personer som ”riktiga” kvinnor och män endast om de är heterosexuella. Matrisen tar även upp föreställningar om hur kvinnor respektive män är och ska vara. Detta är ett exempel på hur normer och makt kring könsidentitet, sexuell läggning och kön samverkar.s. 296

3.De sociala konsekvenserna av att bryta normer gör att vi i många situationer följer dem, ofta omedvetet. Vi aktar oss för att bryta mot dem då vi vet eller anar konsekvenserna av ett normbrott. För personer som följer normer är normerna alltså i regel mer osynliga. De utgör en självklar del av världsbilden och styr därigenom agerandet. Personer som aktivt bryter mot normer gör ofta detta i vetskap om att det innebär normbrott. På detta sätt förhåller sig således alla till normen, såväl medvetet som omedvetet. Genom att synliggöra normer kan de diskuteras och förhandlas medvetet. Det går också att ifrågasätta dem genom att visa på vilka konsekvenser de får. Genom att ifrågasätta normer har vi också möjlighet att förhålla oss aktivt till dem och kan därigenom få bredare möjligheter att agera.s. 296

4.27s. 296

Familjejuridik med normkritiskt perspektiv

1.Ett normkritiskt perspektiv på familjejuridik innebär att synliggöra vilka normer familjejuridiken bygger på. För att kunna se normerna krävs en förståelse av juridiken, som bitvis är komplicerad. Vi har därför lagt till ett steg före den normkritiska modellen ovan som innebär att göra familjelagstiftningen tillgänglig och förståelig. Därefter följer vi modellens första steg med att synliggöra och andra steg ifrågasätta normer. Vi har dock inte lagt större fokus på att ifrågasätta den egna positionen. Sedan avslutar vi med att uppmärksamma strategier för olika familjekonstellationer. Den modell för normkritisk analys som används i den här boken har därför tre steg:s. 297

2.5. Göra familjejuridiken tillgängligs. 297

3.6. Synliggöra vilka normer familjejuridiken utgår ifråns. 297

4.7. Lyfta fram normernas konsekvenser och ifrågasätta dessas. 297

5.8. Uppmärksamma möjliga familjejuridiska strategier för olikas. 297

6.familjekonstellationer. Huvudsyftet med denna bok är att göra familjejuridiken tillgänglig för alla sorters familjer. Vi försöker lyfta fram de rättsregler som har relevans för alla familjeformer. Familjejuridiken beskrivs så som den förstås av etablerade jurister och innehåller därför så lite egen tolkning som möjligt. Det innebär inte att vi ser lagregler som riktlinjer att leva efter. I enlighet med ett rättsrealistiskt perspektiv anser vi att familjejuridiken hellre ska ses som verktyg för familjer att använda efter sina behov. Vi visar därför hur lagstiftningen kan användas även i situationer som lagstiftaren inte har avsett, till exempel adoption av barn tillkomna genom heminsemination. Vi strävar även efter att sätta reglerna i ett sammanhang utifrån vår förståelse av familjejuridikens funktioner och de samhällsnormer som är invävda i lagstiftningen. Härigenom ökar förhoppningsvis möjligheterna för läsaren att inte enbart lära sig reglerna utan att även förstå juridiken som ett sammanhängande system. Här finns naturligtvis ett stort utrymme för alternativa tolkningar. Detta är helt i sin ordning. Den aktiva läsare som gör kritiska reflektioner kommer troligen också att ta till sig regelverket på ett djupare plan.s. 297

7.Varje kapitel inleds med en genomgång av vilka familjescenarier som omfattas av den aktuella lagstiftningens huvudregler och av undantagsregler eller som faller utanför och exkluderas ur lagstiftningen. Därigenom synliggör vi de utgångspunkter som lagstiftningen bygger på. Lagstiftningens huvudregel bildar nämligen ett intressant mönster som har samband med traditionella samhällsnormer för familjen. Huvudscenarierna för lagstiftningen sammanfaller i hög grad med traditionella familjebildningar, medan undantagsscenarierna och scenarier som faller utanför lagen sammanfaller med moderna eller normbrytande familjer. Dessa scenarier sammanfattas i bokens del 5. Detta sammanfattade mönster av hur lagstiftningen förhåller sig till olikas. 297

8.28 familjescenarier gör det möjligt att lyfta fram familjejuridikens normer för hur familjer förväntas vara. I vår tolkning framträder två tydliga normkomplex kopplade till parförhållanden och kärnfamiljer. Vi diskuterar därefter vilka konsekvenser lagstiftningen har för de familjescenarier som omfattas av huvudregler och undantag eller som faller utanför lagen. Sedan diskuteras hur familjejuridikens normer har samband med andra samhällsnormer och maktstrukturer.s. 297

9.Normer är inte detsamma som värderingar. Lagstiftaren har inte alltid avsett att premiera vissa familjescenarier framför andra. Lagstiftaren har nödvändigtvis inte heller alltid varit medveten om vilka utgångspunkter de har haft för familjelagstiftningen. Vissa ställningstaganden har varit medvetna och avsedda medan andra varit oreflekterade eller har följt med av historiska skäl. Syftet med den normkritiska analysen är inte att kritisera lagstiftarens intentioner. Vad som har försiggått i tankarna på de personer som genom åren har stiftat familjejuridiska lagar ligger utanför den här bokens ramar. Vi synliggör den lagstiftning som finns i dag och hur den samspelar med samhällsnormer och maktstrukturer. I våra ögon blir de enskilda rättsreglerna förståeliga först genom att de sätts in i ett samhälleligt sammanhang. Det finns då också möjlighet att diskutera olika tolkningar av lagstiftningen likaväl som önskvärda förändringar. Detta pågår redan i samhällsdebatten. Den här boken har inte som huvudsyfte att vara ett inlägg i det demokratiska samtalet om vilken lagstiftning som är önskvärd. Men genom att boken i sig bryter mot normer för hur familjejuridik brukar presenteras kommer den oundvikligen att göra något avtryck i debatten.s. 298

10.Alla familjekonstellationer har inte tillgång till samma familjejuridiska lösningar. Både lagstiftning och samhällsnormer sätter ramarna för vilka rättsliga strategier som en enskild familj kan ta till. Bokens sista del presenterar möjliga familjejuridiska strategier för olika familjekonstellationer. Förhoppningen är att familjer därigenom får kunskap att så långt det är möjligt forma juridiken efter sin familj, istället för att forma sin familj efter juridiken.s. 298

Språkliga begrepp

1.Flera traditionella ord och begrepp om familj och relationer upprätthåller begränsande normer. Orden i sig bär med sig föreställningar om vad som ses som familj och inte samt vilka konstellationer som anses normala och vilka som anses vara avvikande eller bryta mot normen. Många ord upprätthåller också normer kring identiteter, till exempel kön. Ett av den här bokens huvudsyften är att framställa olika familjer på ett så jämlikt och nyanserat sätt som möjligt. Vi vill inte värdera olika familjer gentemot varandra och inte nedvärdera eller uppvärdera vare sig traditionella eller normbrytande familjer. Det är en stor utmaning att beskriva en normativ lagstiftning utan att reproducera de normer och maktordningar som lagstiftningen utgår ifrån. Hade lagstiftningen tills. 298

2.29 exempel inte skilt på kvinnor, män, transpersoner och intersexpersoner hade vi inte behövt använda könsbegrepp över huvud taget. För att förstå dagens familjejuridik är det dock i flera situationer nödvändigt att använda könskategorier. Ett ytterligare grundläggande syfte med boken är att använda ett lättförståeligt språk. Vi har därför i första hand valt begrepp som är etablerade framför att använda egna begrepp. Etableringen av ord är dock en pågående process. Böcker av detta slag är högst delaktiga i att påverka sådana processer och vi försöker ta vår del av ansvaret i detta. Nedan följer de ställningstaganden som har gjorts till denna upplaga.s. 298

Transpersoner, intersexpersoner och cispersoner

1.Vad som menas med kvinna eller man definieras inte i lag, utgångspunkten är att det är självklart om en människa ska anses var kvinna eller man. Det svenska rättssystemet utgår också ifrån att alla människor är antingen män eller kvinnor. Alla som får ett personnummer blir folkbokförda som antingen kvinna eller man. Det är möjligt att förändra juridisk könsbeteckning genom att byta juridisk könstillhörighet. Något val att folkbokföras som något annat än man eller kvinna finns inte. Många personer hamnar i kläm i denna uppdelning eller motsätter sig att inlemmas i en av två motsatta kön. Det finns en stor variation av kombinationer av juridiskt kön, fysiologiska kroppar, självupplevda könsidentiteter, omgivningens uppfattning om könsidentitet och olika sociala könsuttryck. I diskussioner om detta använder vi begreppet cisperson för personer där alla dessa könsaspekter överensstämmer och inte förändras. Ordet cis betyder ungefär ”på samma sida”, och här att alla könsaspekter befinner sig på samma sida av tvåkönsmodellen, antingen som cisman eller ciskvinna. Till exempel är en ciskvinna folkbokförd som kvinna, har snippa och livmoder, har alltid upplevt sig vara kvinna och uppfattas av omgivningen som kvinna. För personer där någon av könsaspekterna står på olika sidor om uppdelningen man/kvinna använder vi begreppet transperson. Det är ett samlingsbegrepp för ett stort antal olika könsidentiteter och könsuttryck som har det gemensamma att de inte håller sig inom de traditionella ramarna när det gäller kön. För personer vars fysiologiska kön inte tydligt är enbart kvinna eller man använder vi begreppet intersexperson. Transpersoner och intersexpersoner åtnjuter också skydd enligt diskrimineringslagen.s. 299

2.Personer vars könsidentitet inte överensstämmer med kropp eller juridiskt kön får på vissa villkor ändra sitt juridiska kön. Det kan gälla transpersoner där den mentala könsidentiteten inte överensstämmer med kroppen, ofta benämnt transsexualitet. Det kan också gälla intersexpersoner som föds med fysiologiska könsorgan som inte självklart är manliga eller kvinnliga, ofta benämnts. 299

3.30 intersexualitet eller Disorders of Sex Development (DSD). Den som ändrar juridisk könstillhörighet kan i samband med detta genomgå operationer och medicinsk behandling men det är inte nödvändigt. För många personer innebär en transprocess inte att byta kön, utan snarare att korrigera sin kropp och/eller juridiska könstillhörighet till det kön personen redan identifierar sig med. Många använder därför hellre begreppet könskorrigering. Andra ser dock processen som ett byte av kön. Lagstiftningen förhåller sig också till processen framför allt som ett byte av könstillhörighet eftersom det endast finns två rättsliga könskategorier. Vi har valt att använda begreppet person som har ändrat juridisk könstillhörighet. Då det behövs använder vi även begreppen transkvinna för person som ändrat juridisk könstillhörighet från man till kvinna och transman för person som ändrat juridisk könstillhörighet från kvinna till man. I den här boken använder vi begreppen transkvinna och transman just för personer som har ändrat juridiskt kön även om dessa begrepp i andra sammanhang kan användas i andra situationer.s. 299

4.Inom familjejuridiken har det i vissa fall endast rättslig betydelse om en person har förändrat juridisk könstillhörighet, inte om personen har genomgått operationer. När vi behöver använda begreppen kvinna, man, olikkönade eller samkönade par så utgår lagstiftningen ifrån en persons juridiska kön. Detta eftersom det är det juridiska könet som ges betydelse i familjejuridiken och inte självupplevd könsidentitet. En transperson eller intersexperson som rättsligt sett är kvinna omfattas därmed av de flesta regler som gäller för kvinnor, oavsett hur personen identifierar sig eller om personen har påbörjat en process att byta juridiskt kön. När vi i boken skriver kvinna eller man inkluderas därmed även transpersoner och intersexpersoner om vi inte särskilt nämner annat.s. 300

Den, hen, hon och han – förälder, moder och fader

1.Det könsneutrala äktenskapet har gjort att en persons juridiska kön saknar betydelse i de flesta fall när det gäller familjejuridik kring ekonomi och boende (del 1 nedan). I dessa sammanhang finns ingen anledningen att skriva om män eller kvinnor. Vi har i dessa delar valt könsneutrala begrepp så långt det är möjligt för att inte i onödan upprätthålla traditionella könsroller eller heteronormativitet. I de flesta fall använder vi pronomenet den eller olika varianter på person. Detta kan dock ibland låta väl opersonligt. I tidigare utkast till denna bok konstaterade vi att pronomenet hen ännu inte var tillräckligt etablerat, men nu är hen så pass spritt att de flesta läsare förstår dess innebörd. Vi använder hen när vi inte vet vilket kön en person har, när vi anser att det saknar betydelse vilket kön en person har samt för personer som inte identifierar sig som varken kvinna eller man. Hen har fördelen framför ”han eller hon” genom att också inkludera transpersoner och intersexpersoner. Även lagstiftning som är formellt könsneutral förhåller sig till reell ojämställdhet mellan könen. När vi diskuterar detta skriver vi om män och kvinnor. I de fall ens. 300

2.31 persons könsidentitet har betydelse för lagstiftningen använder vi cisperson, transperson och intersexperson.s. 300

3.Juridiken kring barn och föräldraskap (del 2 och 3) har däremot skilda regler beroende på kön. Föräldrar fastställs enligt föräldrabalkens första kapitel som antingen moder eller fader, förutom i ett specifikt fall. När ett par med två kvinnor får barn med hjälp av spermadonation inom den svenska sjukvården fastställs den icke-biologiska modern som förälder. Det är ett olyckligt val eftersom begreppet förälder i alla andra sammanhang är ett öppet och könsneutralt begrepp. I föräldrabalkens senare kapitel används förälder som ett könsneutralt begrepp. Vi föredrar att använda begreppet förälder för alla föräldrar oavsett kön och könsidentitet, men det blir då i vissa lägen svårt att förklara en lagstiftning som utgår ifrån två skilda kön. Oavsett lagar har även en persons fysiologiska könsorgan betydelse för möjligheten att få barn. I de fall då antingen det juridiska eller det fysiologiska könet har betydelse skriver vi hon eller han, kvinna eller man samt moder eller fader. När vi använder begreppet förälder för just situationen med spermadonation för två kvinnor inom svensk sjukvård skriver vi uttryckligen det. Det finns inte längre lagkrav på sterilisering i samband med förändring av juridisk könstillhörighet. Det innebär att transmän kan ge upphov till ägg och föda barn, och att transkvinnor kan ge upphov till spermier. Det pågår rättsprocesser i frågan om en transman som blir förälder ska folkbokföras som moder eller fader, och om en transkvinna ska folkbokföras som fader eller moder. I boken använder vi begreppet förälder för både kvinnor, män, transpersoner och intersexpersoner så långt det är möjligt. Ibland behöver vi dock använda begreppen fader och moder. När en transperson eller intersexperson omfattas av samma lagrum nämner vi detta.s. 301

4.Det finns ett antal andra ord inom familjejuridiken som har kopplingar till maskulinitet. Vi använder make och makar som könsneutrala begrepp även om ordet make också går att använda som maskulinum. Vi använder borgensperson för borgensman, skiftesperson för skiftesman och boutredningsperson för boutredningsperson. Vi har däremot inte hittat tillräckligt fungerande könsneutral benämning för god man.s. 301

Olikkönade och samkönade par

1.När det gäller parbildning har det fortfarande juridisk betydelse om två personer har olika kön eller samma kön. En individs sexuella läggning som heterosexuell, bisexuell eller homosexuell har dock i de flesta fall inte relevans i familjerättsliga sammanhang. Familjejuridiken utgår inte från individuella identiteter utan från relationer mellan människor. Det är därför förvirrande och exkluderande att tala om homosexuella eller heterosexuella par. I par med två personer av olika kön kan en eller bägge personerna vara heterosexuella, men även bisexuella. Det finns också homosexuella personer som lever i olikkönade par, ofta med sin homosexualitet dold. På samma sätt kan par med två personers. 301

2.32 med samma kön vara homo-, bi- och även heterosexuella. Det finns ytterligare begrepp för sexuell läggning än dessa tre. Vi har valt benämningarna par med två kvinnor, par med två män och par med en kvinna och en man. Detta framställer konstellationerna som neutrala gentemot varandra. I vissa fall gör lagstiftningen skillnad endast på olikkönade par och samkönade par oavsett vilket kön personerna i det samkönade paret har, och då använder vi dessa begrepp. När det har betydelse vilka kön två föräldrar har skriver vi olikkönade föräldrar och samkönade föräldrar, oavsett om föräldrarna har en parrelation eller inte. När vi diskuterar lagstiftningens koppling till normer och maktstrukturer använder vi däremot ibland begreppen homosexuella, bisexuella och heterosexuella personer.s. 301

Relationer

1.I den här boken använder vi naturligtvis flera rättsliga begrepp för familjerelationer som definieras i lag, till exempel make och sambo. Utöver detta använder vi ett antal sociala begrepp för familjerelationer. Vi har så långt möjligt valt begreppen utifrån relationens praktiska betydelse för familjejuridik. I detta ingår främst personernas samarbete kring ekonomi och boende samt föräldraskap. Vi har även försökt välja bort begrepp som kan vara förknippad med stereotyper, till exempel begreppet singel.s. 302

2.Begreppet barn innebär i vardagstal en ung person upp till en viss ålder. Här används begreppet barn också för att beteckna relationen till en förälder – vi är våra föräldrars barn hela livet. Föräldraskap omfattar flera olika aspekter och vi använder därför begrepp som biologisk förälder, genetisk förälder, social förälder och såväl rättslig förälder som icke-rättslig förälder. Läs mer om dessa aspekter i inledningen till del 2. Med icke-rättslig förälder menar vi en person som ett barn anser fyller en föräldraroll och/eller som själv anser sig fylla en föräldraroll utan att detta är rättsligt erkänt. Det finns även flera aspekter av rättsligt föräldraskap, vilka vi går igenom i inledningen till del 3.s. 302

3.För en person som bor själv använder vi begreppet ensamhushåll. När det gäller två personer använder vi par för två personer som har ett parförhållande, och de är varandras partner. Personer som uppfyller sambolagens villkor kallas sambor och de som är gifta makar. Par som bor isär kallar vi särbor och de kan vara gifta eller ogifta. Det saknas tyvärr bra begrepp för personer som långsiktigt bor ihop eller delar ekonomi utan att vara par. Ord som vänner eller livskamrater fångar bara vissa aspekter. Vi har valt begreppet icke-romantisk relation eller icke-sexuell relation. Det kan omfatta två eller flera personer. När personers relationsform saknar betydelse använder vi även duo eller trio som relationsneutralt samlingsbegrepp. Flera personer som bor ihop på lång sikt benämner vi kollektiv. För fler än två personer som har romantiska förhållanden använder vi flersamma relationer. Släkt används som samlingsbegrepp för moster, farbror, kusiner och andra släktrelationer. Närstående utgår ifråns. 302

4.33 personernas egen uppfattning om att de har en nära relation. Begreppet anhörig används då kriterier för en sådan relation är lagstadgad.s. 302

5.När det gäller föräldraskap skiljer vi på ensam förälder, vars barn inte har någon annan förälder, och ensamstående förälder som inte bor med eller har parrelationen till sitt barns andra förälder. Två föräldrar som inte lever tillsammans kallar vi ensamstående föräldrar eller nätverksfamilj. Vi använder även begreppet särkullbarn för barn som har halvsyskon med en gemensam förälder i brist på annat kortfattat begrepp, trots att ordet är stigmatiserande. Två personer som lever tillsammans med gemensamma barn benämner vi kärnfamilj. Fler än två personer som är föräldrar tillsammans kallar vi föräldratrio, två föräldrapar eller storfamilj. Det finns även flera nätverksrelationer av familjejuridisk betydelse där de inblandade inte utgör enheter. För relationer mellan barn och förälderns partner använder vi bonusförälder och bonussyskon där det är lämpligt. Som samlingsbegrepp för andra viktiga barn– vuxen-relationer utanför föräldraskap använder vi vuxna som tar föräldraansvar eller betydelsefulla vuxna.s. 303

Bokens exempel

1.Denna bok innehåller flera exempel. En del är hämtade ur verkligheten. När sekretess råder är de inblandade personernas namn anonymiserade. De flesta exemplen är dock påhittade för att belysa en specifik fråga på ett pedagogiskt sätt. Vi har försökt att ge exempel som beskriver många olika familjesituationer. Vi har också satt namn på personerna så att de inte bara reflekterar majoritetskulturen i Sverige.s. 303

2.34s. 303

Del 1

Ekonomi, bostad och arv

1.35s. 1

Avtalsfrihet och tvingande skyddsregler

1.Första delen i denna bok (kapitel 2–5) behandlar lagstiftningen kring ekonomi, bostad och arv i familjesituationer. Denna del handlar framför allt om vuxna – barns ekonomiska förhållanden återfinns i kapitel 11 i del 3. I den här delen återfinns de klassiska familjerättsliga lagarna angående äktenskap och samboförhållanden, vilka framför allt är tillämpliga på personer som lever tillsammans i parförhållande. Vi behandlar också civilrättslig lagstiftning som reglerar samägande, avtal, föreningar och bostadsfrågor. Denna lagstiftning är inte traditionell familjerätt utan är tillämplig på flera familjekonstellationer. Vi går igenom varje lag eller regelkomplex utifrån en tänkt kronologisk ordning. Vi börjar med regler kring att ingå äktenskap, avtal eller andra rättshandlingar, sedan kommer regler som gäller under samlevnaden eller avtalet och därefter regler för förändring, avslut, separation och dödsfall. Sista kapitlet behandlar arv och testamente och som avslutning även begravning.s. 3

2.Lagstiftaren har överlåtit åt vuxna personer att i princip själva bestämma hur de ska hantera sin ekonomi, göra överenskommelser om sin bostad och reglera sitt arv. Lagstiftaren har dock sett till att det finns regler som gäller i många situationer oavsett om parterna aktivt har tagit hänsyn till det eller inte. Många personer ingår äktenskap eller lever som sambor, vilket gör att de automatiskt omfattas av lagregler som reglerar deras ekonomi, bostad och arv, även om de kanske inte är medvetna om det. Äktenskapsbalken och sambolagen gör därmed att parterna har ett antal lagregler att falla tillbaka på om de inte är överens. Vissa av dessa regler kan parterna avtala bort om de inte vill att de ska gälla genom att till exempel skriva samboavtal, testamente eller äktenskapsförord. På så sätt kan parterna exempelvis fördela sitt arv på andra sätt än vad som gäller enligt ärvdabalkens regler eller bestämma att en bodelning ska göras på något annat sätt än vad som stadgas i äktenskapsbalken eller sambolagen. Om parterna inte har gjort sådana avtal gäller lagreglerna.s. 3

3.Flera lagar innehåller också tvingande regler som parterna inte kan ändra på, detta framför allt för att skydda utsatta eller underordnade parter. Exempelvis garanterar ärvdabalken makar och barn viss arvsrätt även om den avlidne har försökt att göra dem arvlösa genom testamente. Ett annat exempel som inte kan avtalas bort är sambolagens regler om att den sambo som är i störst behov av sambornas gemensamma bostad kan ha rätt att behålla denna vid separation. Parters avtal med varandra kan också påverka utomståendes rätt. Om en make till exempel skänker den andra maken sitt hus kan det påverka en banks möjlighet att tvångsförsälja huset för att driva in skulder. Därför finns det också regler för vad som krävs för att överenskommelser ska vara giltiga, inte bara mellan parterna, utan också gentemot en bank eller andra utomstående.s. 3

4.37s. 3

2

Äktenskap

Inledning till äktenskapsbalken

Familjerättslig helhetslösning

1.Inom familjerätten har äktenskapet en central roll. Till äktenskapet har en hel rad juridiska rättigheter och skyldigheter knutits. Genom äktenskap erbjuds par därigenom en enkel juridisk helhetslösning för boende, ekonomi, arv och även barn. Detta medför att många makar inte behöver ta till annan familjerättslig reglering. Denna helhetslösning kan också innebära att makar ibland inte ser över sina rättsliga förhållanden för att avgöra om de har behov av att anpassa äktenskapets rättsliga lösningar till sin situation.s. 5

2.Äktenskap ingås genom vigsel, en ceremoni som är omgärdad av romantiska traditioner. De mest betydelsefulla rättsverkningarna som äktenskapet medför är däremot ekonomiska. Makarna fortsätter att vara ekonomiskt självständiga inom äktenskapet, men i och med vigseln aktualiseras en rad regler för deras ekonomi. Vid en skilsmässa delar makar som huvudregel på all sin egendom oavsett hur deras respektive ekonomi har sett ut under äktenskapet. Enligt ärvdabalken ärver makar med gemensamma barn också automatiskt varandra om den ena maken dör. Eftersom makarna delar på all egendom vid skilsmässa eller dödsfall så kan de under äktenskapet ha gemensam ekonomi utan att behöva hålla reda på vem som äger vad. De kan blanda sin egendom utan eftertanke, de delar ju ändå allt lika om de separerar, och om en dör ärver den andra allt. Makar som vill ha helt eller delvis separerad ekonomi bör därför skriva äktenskapsförord och/eller testamente. Äktenskapsbalken innehåller även skyddsmekanismer för en ekonomiskt utsatt eller underordnad make, till exempel regler som kan hindra den ena maken att göra sig av med den gemensamma bostaden och rätt till underhåll i vissa situationer. I hyreslagen (12 kap. jordabalken) och bostadsrättslagen finns ytterligare regler om rätt att behålla en bostad (se kapitel 4).s. 5

3.Äktenskapet har också betydelse för flera frågor som rör barn. Det gäller framför allt reglerna om faderskapspresumtion. En man som är gift med en kvinna som föder ett barn förutsätts vara fader till barnet. Makarna får automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Dessa regler omfattar endast olikkönade par, andra regler gäller för samkönade par. Äktenskap har betydelse för möjligheten att få assisterad befruktning och är dessutom ett krav för att fås. 5

4.39 adoptera gemensamt. En make kan i vissa fall bli underhållsskyldig för den andra makens barn utan att själv vara förälder. (Se mer om barn i del 2.)s. 5

5.Äktenskap upplöses genom skilsmässa eller genom att den ena maken dör. I båda fallen ska en bodelning genomföras. När äktenskap upplöses genom skilsmässa delar makarna på värdet av deras gemensamma egendom med hälften var. Bodelningsreglerna är utformade för att ge makarna möjlighet att sköta uppdelningen på egen hand. En bodelning kan dock i många fall bli både komplicerad och känslosam. Det finns därför även regler för hur tvister ska lösas. När äktenskap upplöses genom att den ena maken dör ska bodelning göras innan arvet fördelas, om det behövs. Om makarna saknar barn eller bara har gemensamma barn så går dock hela arvet till den efterlevande maken. Makarnas gemensamma barn måste vänta med att få ut sitt arv tills även den andra föräldern avlidit. Detta gör att den överlevande maken får behålla makarnas gemensamma egendom och även kan ha möjlighet att bo kvar i makarnas gemensamma bostad, i så kallat orubbat bo. Barn till bara den avlidna maken (så kallade särkullbarn) har däremot rätt att få ut arv efter sin förälder direkt.s. 6

Äktenskapet har en lång tradition och föränderlig historia

1.Äktenskapet vilar på gamla traditioner som det successivt har knutits olika juridiska rättigheter till. Medeltidens bondesamhälle var feodalt uppbyggt och husbondeväldet var norm. En man var familjens överhuvud, och familjen inkluderade såväl fru och barn som tjänstefolk. Äktenskapet var ett förbund som ingicks mellan ätter och bekräftades genom trolovning och samlag. Fram till 1700-talet utvecklades dock äktenskapet till att bli ett förbund mellan två individer. Kyrkovigseln blev obligatorisk, bland annat för att förhindra tvångsäktenskap. Under 1700-talet genomfördes ett intensivt lagstiftningsarbete i Sverige för att ge likartade lagar i hela landet. Detta ledde till 1734 års balkar där bland annat Giftermåls Balk fanns med. Den första paragrafen i giftermålsbalken ger en antydan om hur äktenskapet kunde ha sett ut innan 1734 och vad lagstiftaren ville förändra: ”Vill man hjonelag bygga; då skall han mö av hennes giftoman begära, och ej med våld taga, eller hemliga till sig locka” (på modern svenska: den man som vill gifta sig ska fråga kvinnans far och inte ta henne med våld eller locka till sig henne i hemlighet). Mansväldet levde dock alltjämt kvar. Genom vigseln blev makarnas egendom gemensam och förvaltades av mannen. Barn födda utom äktenskapet saknade arvsrätt efter sina fäder och möjligheterna till skilsmässa var starkt begränsade.s. 6

2.Äktenskapstraditionen och dess juridiska reglering har sedan genomgått stora förändringar över tid. En av de historiskt mest genomgripande förändringarna har handlat om jämställdhet mellan kvinnor och män. Bland annat upphävdes rätten för en man att misshandla sin fru 1864. År 1920 infördes en ny äktenskapslagstiftning som var resultatet av ett gemensamts. 6

3.40 lagarbete mellan de nordiska länderna. Denna ansågs vara radikal i internationell jämförelse. Makarna blev nu självständiga i ekonomiska frågor och både kvinnor och män fick behålla sin egen egendom ända tills äktenskapet upplöstes. Först då delades egendomen mellan dem. Det blev även tillåtet med skilsmässa i högre grad. Den nya lagstiftningen hittade en flexibel lösning som gäller än i dag, med kombinationen självständighet under äktenskapet med rätt till hälften av de gemensamma tillgångarna vid skilsmässa. Eftersom kvinnor i högre utsträckning har lägre inkomst än män, och dessutom utför en större andel obetalt hushållsarbete, är det oftare kvinnor som tjänar ekonomiskt på bodelning. Härigenom bidrog äktenskapsreglerna till att främja ekonomisk jämställdhet hos olikkönade par. Män och kvinnor blev nu inte bara formellt likställda i äktenskapet, utan äktenskapet påverkade dessutom den reella jämställdheten. Reformerna har fortsatt. Våldtäkt inom äktenskapet blev kriminaliserat 1965, och 1973 infördes fri rätt till skilsmässa.s. 6

4.Stora förändringar har även skett för barn till föräldrar som inte var gifta med varandra. Barn födda utom äktenskapet hade länge ingen arvsrätt, men 1867 infördes begränsad arvsrätt efter modern och arvsrätt efter moderns släktingar 1905. Utomäktenskapliga barn hade länge inte rätt att ärva sina föräldrar. Först 1970 fick alla barn lika arvsrätt. Makars arvsrätt infördes 1928 då makar fick rätt att ärva varandra, men till en början bara om den avlidna maken inte hade barn. Barnens rätt till arv gick före änkan eller änklingen. Huvudregeln att den efterlevande maken kan sitta kvar i så kallat orubbat bo infördes dock så sent som 1987. Dessa regler tillkom på grund av förändringarna i den ekonomiska välfärden som innebar att arv inte längre var nödvändigt för barn i samma utsträckning som tidigare. Många gifta par från medel- och överklassen hade då länge skrivit testamenten till förmån för varandra i första hand och barnen i andra hand. Denna normförändring omvandlades så småningom till huvudregel genom lag. Äktenskap utgör därmed i dag arvsmässigt ett skydd för makar gentemot gemensamma barn.s. 7

5.En annan genomgripande förändring av äktenskapet är könsneutraliteten. Samhället har steg för steg erkänt samkönade familjerelationer. Sexuella handlingar mellan personer av samma kön avkriminaliserades 1944 och homosexualitet togs bort som sjukdomsbegrepp 1979. På den familjejuridiska arenan bröt lagen för homosexuella sambor isen 1987. Lagen var förutom namnet identisk med lagen för heterosexuella sambor. Efter detta har stora förändringar skett på förhållandevis kort tid. År 1994 infördes registrerat partnerskap som var nästan likvärdigt med äktenskap. De två olika sambolagarna slogs ihop till en könsneutral sambolag 2003. Samkönade makar fick rätt att adoptera 2003 och par med två kvinnor fick möjlighet till spermadonation 2005. Äktenskapet blev sedan könsneutralt 2009, vilket har varit en stark symbolfråga för många homosexuella och bisexuella personer. Att ingå registrerat partnerskap är nu inte längre möjligt, men den gamla partnerskapslagen gäller ändå fortfarande för de registrerade partnerskap soms. 7

6.41 redan har ingåtts. Dessa kan omvandlas till äktenskap genom vigsel eller anmälan till Skatteverket, men eftersom reglerna för de båda institutionerna är så gott som identiska innebär detta ingen praktisk förändring. Registrerat partnerskap kommer att finnas kvar som rättsinstitution så länge något par som ingick partnerskap under perioden 1994–2009 fortfarande lever och inte själva omvandlar detta till äktenskap.s. 7

7.Det könsneutrala äktenskapet har även varit betydelsefullt för transpersoner och intersexpersoner som inte har en entydig könsidentitet som kvinna eller man. Äktenskapsbalken innehåller inte längre orden man eller kvinna och personerna behöver således inte längre passa in på någon av dessa könsbeteckningar. Denna förändring har dock ännu inte fått genomslag i vigselförordningen, som reglerar att vigselförrättaren ska säga ”tager du denna/denne … till din hustru/man”. Äktenskapets könsneutralitet har också haft betydelse för transpersoner och intersexpersoner som ändrar juridisk könstillhörighet. Enligt tidigare lagregler har den som velat ändra juridisk könsbeteckning inte fått vara gift. Om personen har varit gift har denna varit tvungen att skilja sig. År 2010 konstaterade domstol att eftersom äktenskapet är könsneutralt strider den regeln mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Därmed upphävdes kravet på skilsmässa och regeln togs formellt ur lagen 2013. En persons könsidentitet kan numera få skifta över tid utan att det påverkar de rättsliga möjligheterna att vara gift. Däremot får en person som ändrar juridisk könstillhörighet inte vara registrerad partner och behöver då ändra det till äktenskap.s. 8

8.Äktenskapsbalken har under lång tid utgått ifrån att äktenskap ingås av fri vilja. Förekomsten i modern tid av äktenskap som ingås av tvång eller med barn har nyligen uppmärksammats. År 2014 infördes stärkta regler mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Tidigare har personer under 18 år kunnat gifta sig med tillstånd av länsstyrelsen. Denna möjlighet har nu tagits bort.s. 8

9.42s. 8

Huvudreglerna omfattar framför allt parrelationer

med livslång enhet

1.Äktenskapsbalkens huvudregler omfattar vissa familjekonstellationer medan andra omfattas av undantagsregler eller faller utanför lagen. Detta framgår redan i balkens första kapitel. Äktenskapets könsneutralitet framgår redan i det den första paragrafen. Äktenskap omfattar därmed både olikkönade och samkönade par samt även par med transpersoner eller intersexpersoner som varken identifierar sig som kvinna eller man. Äktenskapsbalkens huvudregel inkluderar alltså människor med olika sexuella läggningar och könsidentiteter.s. 9

2.I den första paragrafen framgår även att äktenskap är till för två personer. Flersamma relationer är uttryckligen exkluderade och månggifte är även straffbelagt. Tvåsamhet är därmed både grundläggande utgångspunkt och enda regel. Detta stänger ute familjekonstellationer med fler än två vuxna som har behov av att reglera gemensam ekonomi, bostad och arv. Detta gäller tre eller fler personer oavsett vilken relation de har med varandra. Äktenskapstraditionen utgår även från att två personer som gifter sig har en romantisk och sexuell parrelation. Trots att äktenskapsbalken mestadels innehåller regler om ekonomi och bostad finns det i andra paragrafen en kort moralisk appell till makar om att bland annat visa varandra trohet och hänsyn. Denna uppmaning har dock inga rättsliga konsekvenser utan har endast symbolisk betydelse. Äktenskap kan fortfarande endast ingås genom vigselceremoni, vilket knyter an till romantiska bröllopstraditioner. Detta gör att personer som gifter sig utan att ha en romantisk parrelation omfattas av undantagsregler. Gifta makar förväntas även ha ett sexuellt samliv. Det framgår av förbudet mot vigsel mellan nära släktingar, vilket grundar sig i samhällets sexualmoral och avståndstagande ifrån incest. Om äktenskap ansågs vara ett rent ekonomiskt arrangemang skulle dessa förbud inte vara nödvändiga.s. 9

3.Äktenskapsbalkens utgångspunkt i parrelationer och romantik gör andra grunder för familjeliv till undantag. Genom sitt starka symbolvärde innebär äktenskapet ett självklart val för vissa par oavsett de rättsliga konsekvenserna. Andra par upplever sig inte hemma i eller tar principiellt avstånd ifrån äktenskapstraditionen och går därigenom, medvetet eller omedvetet, miste om de möjligheter till genomtänkt juridiskt skydd som finns där. För två personer som lever tillsammans i en icke-romantisk relation är det ofta främmande att ingå äktenskap. Detta trots att de formellt sett är fria att gifta sig med varandra och därigenom få tillgång till äktenskapsbalkens regler för ekonomi, bostad och arv. Det finns även de som gifter sig av helt andra anledningar än både romantik och ekonomi, till exempel för möjligheten att adoptera eller för att beviljas ett uppehållstillstånd. Två vuxna syskon som lever tillsammans är helt exkluderade från dessa möjligheter.s. 9

4.Gifta makar förväntas även bo ihop och ha gemensam ekonomi. Den moraliska appellen i andra paragrafen uppmanar makar att gemensamt vårdas. 9

5.43 barn och hem. Den outtalade utgångspunkten är därigenom att de har gemensamt barn och gemensamt hem. I den tredje paragrafen slås principen om självständighet fast som innebär att varje make bestämmer och är ansvarig för sin egendom. Dessa självständiga individer förutsätts dock ha gemensamt hushåll. Detta framgår bland annat i fjärde paragrafens uppmaning att fördela utgifter och sysslor mellan sig samt att lämna varandra information om familjens ekonomi. Att makarna ingår i en gemensam enhet är även fortsättningsvis utgångspunkt, medan separat ekonomi och bostad utgör undantag. Vi kan tydligast se det i bodelningsreglerna. Makarnas egendom är som huvudregel giftorättsgods, vilket ska delas när äktenskapet upplöses. För att egendom ska vara enskild och hållas utanför bodelning krävs det däremot aktiv handling. När ett äktenskap upplöses innebär därför huvudregeln att makar ska fördela sin egendom lika mellan sig genom bodelning. Endast i undantagsfall, om makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag, behövs inte någon bodelning. Har makarna endast giftorättsgods är uträkningen för bodelningen dessutom enkel – hälften var. Om makarna även har enskild egendom blir uträkningen däremot mer komplicerad. Det är alltså möjligt för makar att ha delvis eller helt åtskild ekonomi eller bostad. Särbor eller ekonomiskt självständiga makar är därmed inte exkluderade från lagstiftningen. Äktenskapsbalken förhåller sig däremot till dem som undantag i jämförelse med makar som har gemensam ekonomi och bostad.s. 9

6.Den femte paragrafen i äktenskapsbalkens första kapitel handlar om äktenskapets upplösning. Den stadgar i första hand att ena maken dör och i andra hand om skilsmässa. Äktenskapsbalken utgår alltså ifrån att äktenskap som huvudregel varar livet ut. Äktenskapsbalken ställer visserligen inte längre upp några hinder mot skilsmässa men som huvudregel krävs det sex månaders betänketid för att få skilja sig. De situationer då en make tillåts skilja sig utan betänketid framgår endast genom undantagsregler. När äktenskap upplöses genom ena makens död ärver den efterlevande maken som huvudregel den avlidnes egendom. Arvet fördelas som helhet först när den andra maken avlider. Detta är en mycket enklare process än bodelning vid skilsmässa. Även om det är tillåtet och praktiskt möjligt att skilja sig, och dessutom inte ovanligt, ses det som ett undantag i jämförelse med att äktenskap varar så länge båda makarna lever. Rättsliga konsekvenser av äktenskapet kan också fortleva långt efter det att ett äktenskap upplösts genom dödsfall. Ärvdabalkens huvudregler utgår ifrån att en änka och änkling inte engagerar sig i någon ny partner. Om en efterlevande make gifter om sig eller blir sambo krävs undantagsregler när arvet till slut ska fördelas. Lagstiftningens huvudregler utgår alltså ifrån att makar är varandra trogna till och med efter döden.s. 10

7.För att sammanfatta kan vi se att äktenskapsbalkens huvudregler utgår ifrån ett familjescenario där två människor med romantisk och sexuell parrelation gifter sig, de bor ihop och har gemensam ekonomi med varandra, de är giftas. 10

8.44 livet ut och den make som lever längst får ingen ny partner. Par som följer detta scenario omfattas genomgående av huvudregler. Då juridiken alls aktualiseras är den enkel. I detta scenario bestämmer vardera maken över sin ekonomi och kan ändå ha gemensam ekonomi och dela ekonomiska resurser med varandra. När den ena maken avlider ärver den andra maken all egendom och har rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden. När den andra maken avlider ärver barnen allt. Fler regler än så behöver inte bli aktuella. Andra scenarier omfattas däremot av undantagsregler. Det gäller bland annat personer som gifter sig utan att ha en romantisk parrelation och par som har separata ekonomier eller bor isär. Det gäller dessutom par som separerar i stället för att leva ihop livet ut och även änkor och änklingar som träffar ny partner efter det att den första har avlidit. Ytterligare andra scenarier är helt exkluderade ur äktenskapsbalken. Det gäller bland annat två vuxna syskon och tre eller fler personer som har gemensam ekonomi eller bostad eller som vill ärva varandra.s. 10

Att ingå äktenskap

Hinder mot äktenskap

1.Innan äktenskap kan ingås måste de blivande makarna beställa ett intyg från Skatteverket som visar att det inte finns lagliga hinder mot äktenskapet, så kallad hindersprövning. Det är vigselförrättarens uppgift att kontrollera att detta gjorts tidigast fyra månader innan den planerade vigseln. Hindersprövningens syfte är att kontrollera att ingen av de blivande makarna är gift sedan tidigare, är omyndig eller att paret är så nära släkt med varandra att äktenskap dem emellan är förbjudet enligt lag.s. 11

2.Utgångspunkten för reglerna om äktenskapshinder är att personer som gifter sig kommer att ha en sexuell relation och gemensamma barn. Därigenom kopplas äktenskap till monogama traditioner och regler mot incest. Barn får inte gifta sig med sina föräldrar och syskon får inte heller gifta sig med varandra. Halvsyskon kan få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig i vissa fall, liksom de som är helsyskon genom adoption. Månggifte utgör äktenskapshinder och är dessutom straffbelagt genom brottet tvegifte. Förbudet mot månggifte innefattar den som redan är gift och vill gifta sig med ytterligare en person och även den som vill gifta sig med fler än en person samtidigt. Ett ytterligare syfte med äktenskapshindren är att hindra tvångsäktenskap och barnäktenskap. Den som är under 18 år får inte gifta sig – här finns inga undantag. Det är även straffbart att tvinga någon att gifta sig genom brottet äktenskapstvång. Brottet omfattar dessutom tvång att ingå äktenskapslika förbindelser samt att förmå någon att gifta sig genom att utnyttja att den befinner sig i en utsatt position.s. 11

3.45 Ett äktenskap som ingåtts i strid med någon av dessa regler ska upplösas, antingen av makarna själva eller av åklagare.s. 11

4.En statlig utredning har föreslagit att det bör övervägas att upphäva brottet tvegifte utifrån att brottet synes värna om en äldre moraluppfattning och att det nu finns en större acceptans för andra samlevnadsformer. Förslaget har inte lett till vidare utredning.s. 12

Vilka får gifta sig?

1.Tore och Johan har en parrelation, äger ett hus och bor tillsammans. De gifter sig och får tillgång till äktenskapsbalkens regler om bodelning. Nina och Muhammed är vänner, äger ett hus och bor tillsammans. De gifter sig för att få tillgång till äktenskapsbalkens regler om bodelning. När Nina inleder en parrelation med Mina får de däremot inte gifta sig med mindre än att Nina först skiljer sig från Muhammed. Uli och Rudi är bröder, äger ett hus och bor tillsammans. De får inte gifta sig.s. 12

Vigsel och bröllop

1.Äktenskap ingås genom vigsel. Vid vigseln ska de båda blivande makarna vara närvarande samtidigt, tillsammans med två vittnen. På fråga från vigselförrättaren ska de båda ge sitt samtycke till att gifta sig med varandra. Slutligen ska förrättaren förklara att de är makar. Dessa regler kring hur vigseln ska gå till är tvingande, vilket innebär att äktenskap som ingås på andra sätt är juridiskt ogiltiga.s. 12

2.Den enda delen av ett bröllop som har rättsverkningar är själva vigseln. Det är denna som gör att ett äktenskap ingås med de rättsverkningar som det innebär. Hur ett bröllop i övrigt är uppbyggd har däremot inte någon betydelse så länge ovanstående delar finns med. Religiösa vigslar kan även anordnas enligt trossamfundens egna traditioner. Det görs ingen rättslig skillnad på äktenskap som ingåtts religiöst och äktenskap som ingåtts borgerligt.s. 12

3.46s. 12

4.För borgerliga vigslar finns det två varianter på replikskiftet. Den längre versionen är tydligt knuten till en romantisk tradition och lyder:s. 13

5.Ni vill ingå äktenskap med varandra. Äktenskapet bygger på kärlek ochs. 13

6.tillit. Genom att ingå äktenskap lovar ni att respektera och stötta varandra.s. 13

7.Som makar är ni två självständiga individer som kan hämta styrka ur ers. 13

8.gemenskap.s. 13

9.Eftersom ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra, frågar jag:s. 13

10.Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älskas. 13

11.henne/honom i nöd och lust?s. 13

12.(Svar: Ja.)s. 13

13.Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älskas. 13

14.henne/honom i nöd och lust?s. 13

15.(Svar: Ja.)s. 13

16.(Paret kan växla ringar.)s. 13

17.Jag förklarar er nu för äkta makar.s. 13

18.När ni nu går ut i livet och åter till vardagen så minns den vilja tills. 13

19.gemenskap, den kärlek till varandra och den aktning för varandra som nis. 13

20.känt i denna stund och som lett er hit. (Texten författad av Per Anderss. 13

21.Fogelström.)s. 13

22.Låt mig önska er lycka och välgång i ert äktenskap. Den korta versionen är mer neutral och lyder:s. 13

23.Ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra. Vill du N.N. tas. 13

24.denna/denne N.N. till din hustru/man?s. 13

25.(Svar: Ja.)s. 13

26.Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man?s. 13

27.(Svar: Ja.)s. 13

28.Jag förklarar er nu för äkta makar. Som synes har vigselförrättaren enligt förordningen endast alternativen att välja antingen ”hustru” eller ”man”. Vardera parten förväntas därför välja att bli betecknad med någon av dessa könsbestämmande titlar under vigseln. Lagstiftaren har inte inkluderat transpersoner eller intersexpersoner som varken vill benämna sig som kvinna eller man. Den som vill kan dock be vigselförrättaren använda ”make” eller annat könsneutralt begrepp utan att vigseln blir ogiltig.s. 13

29.Vigselförrättare Det är endast en behörig vigselförrättare som får viga personer med rättslig verkan. Borgerliga vigselförrättare är vanligen nominerade av politiska partier och utses av länsstyrelsen. Religiösa trossamfund ansöker om vigselrätt hoss. 13

30.47 Kammarkollegiet. Kammarkollegiet har i uppdrag att utöva tillsyn över trossamfundens vigselförrättare och särskilt att de inte genomför tvångsäktenskap eller barnäktenskap.s. 13

31.Borgerliga vigselförrättare är skyldiga att viga alla par som har rätt att gifta sig enligt äktenskapsbalken. De kan således inte vägra att viga personer av personliga skäl. Vigselförrättare inom trossamfund har däremot inte sådan skyldighet och har i stället rätt att vägra vigsel av religiösa skäl. Detta har framför allt handlat om vägran att viga samkönade par. I samband med att äktenskapet gjordes könsneutralt fördes det diskussioner om att religiösa samfund skulle tas ifrån möjligheten till rättsligt bindande vigslar och i stället endast genomföra symboliska ceremonier, som ett valfritt komplement till borgerlig vigsel med rättslig verkan. Lagstiftaren valde dock att tillåta trossamfund fortsätta med att särskilja samkönade och olikkönade par.s. 14

Giftorättsgods och enskild egendom

1.Makars egendom är uppdelad i giftorättsgods och enskild egendom. Detta får främst betydelse vid en bodelning. Makarna ska då dela lika på värdet av giftorättsgodset medan den enskilda egendomen hålls utanför delningen och stannar hos den make det tillhör. Vilken egendom som är giftorättsgods och enskild egendom har även betydelse för rådighetsinskränkningar under äktenskapet (se avsnitt 2.4.4 Krav på samtycke för gemensam bostad och bohag). Så länge äktenskapet består har dock uppdelningen i giftorättsgods och enskild egendom ingen betydelse gentemot utomstående, utan enbart mellan makarna.s. 14

2.Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Enskild egendom är egendom som makarna i äktenskapsförord bestämt ska vara enskild eller som ska vara enskild enligt villkor i testamente eller vid gåva. Huvudregeln är alltså att all egendom som makarna har är giftorättsgods och att de ska dela lika på denna när äktenskapet upplöses. Om någon egendom ska hållas utanför bodelning krävs aktiv handling. Dessa regler underlättar för par som har all ekonomi gemensam och skyddar även den ekonomiskt underordnade parten i äktenskapet. Makar som inte har gemensam ekonomi har däremot nytta av att överväga att se till att deras egendom är enskild.s. 14

Äktenskapsförord

1.Makar kan komma överens om att egendom ska vara enskild genom äktenskapsförord. Det kan gälla all egendom som vardera maken äger vid äktenskapets ingående och därefter. Det innebär att makarna inte har någots. 14

2.48 giftorättsgods alls, utan var och en behåller sin egendom vid en bodelning. Äktenskapsförord kan också gälla specifik egendom, all egendom som den ena av makarna äger, den egendom som vardera maken hade före äktenskapet, egendom som makarna får genom arv eller på annat sätt. I princip vilken egendom som helst kan göras enskild. Äktenskapsförordet måste dock uppfylla vissa former. Det ska vara skriftligt, undertecknat av båda makarna och registrerat hos Skatteverket. Formkraven är tvingande. För att ett äktenskapsförord ska vara giltigt måste samtliga formkrav uppfyllas. Ett äktenskapsförord får inte innehålla villkor, till exempel att det endast gäller om makarna är trogna mot varandra. Det får heller inte tidsbegränsas. Makarna kan ändra sig genom att upprätta ett nytt äktenskapsförord.s. 14

3.Äktenskapsförordet påverkar makarnas framtida bodelning. Det är inte så lätt att förutse konsekvenser av ett äktenskapsförord och makarna bör därför tänka igenom vilket resultat de vill uppnå så att förordet kan utformas efter det. Äktenskapsförord som innebär orimligt orättvisa konsekvenser vid en bodelning kan ändras (jämkas), se mer om detta nedan.s. 15

Skadeståndsplanering genom äktenskapsförord

1.Galina är plogbillsaktivist och planerar civila olydnadsaktioner gentemot vapenindustrin, vilket kan innebära en risk för stora skadestånd. Hon är gift med Lejo. De skriver därför äktenskapsförord om att hans egendom ska vara enskild. De skriver inget om Galinas egendom. Paret skiljer sig utan att Galina har hunnit bli skadeståndsskyldig. På grund av äktenskapsförordet ingår endast Galinas egendom i bodelningen. Det gör att Lejo har rätt till hälften av Galinas egendom och att Lejo samtidigt får behålla all sin egen egendom. Galina anser att detta är orättvist och begär att äktenskapsförordet ska jämkas.s. 15

Villkor vid gåva, testamente eller förmånstagarförordnande

1.Det är inte bara makarna själva som kan göra egendom till enskild. Den som ger en gåva, testamenterar eller upprättar förmånstagarförordnande (utser mottagare av försäkringsbelopp) kan också ställa som villkor att denna egendom ska vara enskild. Dessa regler ger bland annat möjlighet att upprätthålla arvstraditioner där egendom knyts till släkt snarare än till individer. De innebär också att den som ger bort egendom i gåva eller genom testamente i viss mån ges möjligheten att kontrollera egendomens framtid. Detta kan vara av betydelse vid gåva till en person i till exempel en misshandelsrelation eller där partnern har stora skulder.s. 15

2.49s. 15

3.Sådan enskild egendom kan inte göras om till giftorättsgods, utan det är givarens eller testatorns vilja som gäller. Den som ändå vill dela sådan egendom med en make kan i stället ge maken halva, eller annan andel, av egendomen som gåva. Egendomen blir då samägd av dem båda. Även denna möjlighet kan testator eller gåvogivare dock inskränka.s. 16

Skadeståndsplanering genom villkor i gåva

1.Lejos faster Gina vill skänka honom en bostadsrättslägenhet medan Galina och Lejo fortfarande är gifta. Gina är orolig för att Galina ska få halva bostadsrätten genom bodelning och att lägenheten sedan ska utmätas av Kronofogden för att betala skadestånd. Gina skriver därför gåvobrev med villkor att bostadsrätten ska vara Lejos enskilda egendom.s. 16

Ekonomiska förhållanden under äktenskap

1.Ett av syftena med äktenskapsbalkens regler är att underlätta för makar att ha en gemensam ekonomi. Före 1920 innebar detta att makar ägde all egendom tillsammans. De var då tvungna att ta gemensamma beslut eller låta den ena bestämma. Numera bestämmer vardera maken som huvudregel själv över sin ekonomi vilket omfattar både tillgångar och skulder. Makarna kan som huvudregel ingå avtal var för sig och även göra överenskommelser med varandra eller utomstående. Dessa kommer att lyda under samma allmänna avtalsrättsliga villkor som för ogifta personer. Från denna huvudregel finns vissa undantag (se avsnitt 2.4.4 Krav på samtycke för gemensam bostad och bohag).s. 16

2.Egendom som makar blir ägare till gemensamt omfattas av samägandelagen på samma sätt som gäller för personer som inte är gifta. Dessa regler tillämpas dock mer sällan mellan makar eftersom äktenskapsbalkens regler för bodelning är enklare. Det finns dock regler för så kallad dold samäganderätt som oftare blir aktuella för makar (se mer om detta i avsnitt 4.4 Samägande).s. 16

3.Vardera maken är även ensamt ansvarig för sina skulder. Detta innebär att om Kronofogden ska driva in skulder från den ena maken får den inte mäta ut egendom som tillhör den andra maken. Makar omfattas i detta läge av särskilda bevisregler och har skyldighet att bevisa vilken egendom som tillhör vem. Har makarna tagit på sig gemensamma skulder ansvarar de för dessa gemensamt, precis som ogifta personer (se vidare avsnitt 4.2.5 Indrivning av skulder).s. 16

Gåvor mellan makar

1.Gåvor mellan makar måste registreras för att bli juridiskt giltiga gentemot utomstående. Dessutom är löften om framtida gåvor under äktenskap aldrig bindande. Dessa regler har tillkommit framför allt för att skydda utomståendes. 16

2.50 personer som har ekonomiska krav på en av makarna. Det förekommer nämligen att en skuldsatt make påstår sig ha skänkt sin egendom till den andra maken för att Kronofogden därmed inte ska få mäta ut den egendomen. Specialreglerna om gåvor mellan makar är ett resultat av att gifta utåt anses vara en enhet, där båda drar nytta av vad den andra har. Reglerna gäller dock enbart för gifta makar och inte sambor eller andra personer som har gemensam ekonomi.s. 16

3.Huvudregeln för gåvor är att de blir giltiga när gåvan lämnas över till mottagaren (traderas). Detta räcker också för att gåvor ska bli giltiga makar emellan. För att gåva mellan makar även ska bli juridiskt giltig gentemot utomstående och skyddad från givarmakens fordringsägare krävs dock att gåvan registreras hos Skatteverket. Anledningen till registreringskravet är att registreringen ska fungera som bevis och att det ska framgå vilket datum gåvan genomfördes. Vid konkurs kan Kronofogden nämligen kräva att gåvor ska återvinnas upp till tre år efter det att de har genomförts (se mer i avsnitt 4.2.5 Indrivning av skulder och avsnitt 4.3.1 Gåva).s. 17

Bodelning under äktenskap

1.Makar kan genomföra bodelning under äktenskap för att fördela egendom mellan sig på olika sätt. Detta kan göras för att makarna har ansökt om skilsmässa och betänketid löper innan skilsmässan går igenom. En annan anledning kan vara att den ena maken är, eller riskerar att bli, skuldsatt och att makarna vill minska risken för att egendom utmäts av Kronofogden. Att göra en bodelning blir i detta läge mycket enklare än att registrera ett flertal gåvor. Bodelning under äktenskap kan även ha skattemässiga fördelar jämfört med gåvor, till exempel för fastigheter. En bodelning under äktenskapet kan också användas som en säkerhetsåtgärd för en make som av någon anledning inte litar på den andre. En sådan situation kan till exempel vara missbruksproblem eller ekonomisk oförmåga. Bodelningen följer i princip samma regler som bodelning vid skilsmässa med den skillnaden att den inte kan tvingas fram utan att makarna är överens. För att bodelningen ska bli juridiskt giltig måste den registreras hos Skatteverket på samma sätt som gåvor. Även för bodelning under äktenskap gäller tidsfrister för återvinning vid konkurs.s. 17

Skadeståndsplanering genom gåvor eller bodelning

1.Medan Galina fortfarande är gift med Lejo kan hon registrera gåva eller genomföra bodelning under äktenskap för att hennes egendom inte ska utmätas om hon ådrar sig skadeståndsskyldighet. Hon behöver då uppmärksamma de tidsfrister som gäller för återvinning vid konkurs.s. 17

2.51s. 17

Underhåll mellan makar under äktenskap

1.I ett äktenskap ska båda parterna efter förmåga bidra till både gemensamma och personliga behov genom arbete i hushållet eller att dra in pengar. Makar har alltså i princip rätt att leva på samma ekonomiska nivå. Tanken är att makarna delar lika på allt det värde som var och en av dem bidrar med. Detta är grunden till den underhållsskyldighet som makar har gentemot varandra. Om den ena maken inte har pengar till att betala till exempel sin del av hyran så är den andra maken skyldig att göra detta med sina pengar.s. 18

2.Om en make försummar sin underhållsskyldighet kan den andra maken begära att domstol ålägger denne att betala ut underhållsbidrag. Detta är inte särskilt vanligt och används i praktiken oftast för makar som bor isär medan betänketiden inför skilsmässan löper. Det finns även regler för underhåll efter skilsmässa (se avsnitt 2.7).s. 18

3.När makar söker försörjningsstöd ska deras inkomster som huvudregel beräknas som gemensamma. I praktiken innebär detta att den som till exempel blivit utförsäkrad eller är utan arbetslöshetsersättning inte kan få någon ekonomisk hjälp från samhället utan förväntas leva på sin makes inkomst. Underhållsplikten går inte att avtala bort. Detta kan ge konsekvenser för de par som gifter sig utan att vilja ha gemensam ekonomi. Personer som inte planerar att ta ansvar för varandra ekonomiskt, utan gifter sig av andra orsaker, kan därför ha nytta av att tänka igenom hur de ska lösa en situation där den ena maken inte kan försörja sig.s. 18

Krav på samtycke för gemensam bostad och bohag

(rådighetsinskränkningar)

1.Som vi varit inne på tidigare är huvudregeln inom äktenskapet att vardera maken har rätt att göra vad som helst med sin egen egendom. När det gäller makarnas gemensamma bostad och bohag finns det dock inskränkningar. Dessa inskränkningar kallas rådighets- eller förfogandeinskränkningar. Det innebär att makar måste vara överens om att sälja, ge bort, låta inteckna, pantsätta, hyra ut eller låta någon annan använda makarnas gemensamma bostad eller bohag, oavsett vilken make som äger dem. Rådighetsinskränkningarna är skyddsregler för den ekonomiskt underordnade parten för att denne inte ska behöva riskera att bli av med sin bostad. Ursprungligen var regeln till för att skydda kvinnan i olikkönade äktenskap som vanligen var den som var mest utsatt ekonomiskt, den som normalt inte ägde hus och hem. Denna skyddsregel bidrar dock också till normen att makar ska vara överens om alla beslut. Reglerna är tvingande,s. 18

2.52 vilket betyder att de inte kan avtalas bort. Liknande regler gäller även för sambor.s. 18

3.För makar har det betydelse om bostaden är giftorättsgods eller enskild egendom (se avsnitt 2.3). Kravet på samtycke gäller inte för gemensam bostad som är enskild egendom genom villkor i testamente eller gåva. Samtycke krävs dock för egendom som gjorts enskild genom äktenskapsförord. Även fastigheter som inte är makarnas gemensamma bostad, till exempel fritidshus, omfattas av reglerna om denna egendom är giftorättsgods. Sammanfattningsvis gäller rådighetsinskränkningarna för gemensam bostad som är giftorättsgods, gemensam bostad som är enskild egendom genom äktenskapsförord samt annan fastighet som är giftorättsgods.s. 19

4.När det gäller fastigheter så måste samtycket vara skriftligt för att gälla. För bohag, hyreslägenheter och annan egendom behöver däremot samtycket inte ha någon särskild form. Ur bevissynpunkt kan det dock vara lämpligt att alltid se till att ha skriftligt samtycke.s. 19

5.Om en make inte vill lämna sitt samtycke för till exempel en fastighetsförsäljning har den andra maken rätt att vända sig till domstol för att få tillstånd att sälja i alla fall. Om en make däremot inte kan lämna sitt samtycke till exempel på grund av sjukdom har den andra maken rätt att besluta på egen hand. I detta fall behövs inget beslut från domstol.s. 19

6.Har en make trots dessa regler tagit beslut om den gemensamma bostaden eller bohaget på ett sätt som denne inte har haft rätt till på egen hand så kan den andra maken begära att domstol ogiltigförklarar detta. Har maken till exempel sålt bostaden utan samtycke så kan domstol besluta att försäljningen är ogiltig och ska gå tillbaka. En sådan talan om ogiltigförklaring måste väckas inom tre månader från det att den make som inte gett sitt samtycke fått reda på sin makes agerande.s. 19

Skilsmässa

1.Skilsmässa innebär att äktenskapet upplöses. Det görs genom att den ena eller båda makarna ansöker om skilsmässa hos tingsrätten. Detta kallas att lämna in en ansökan om äktenskapsskillnad. Domstolen slår sedan fast skilsmässan genom dom.s. 19

2.53s. 19

3.Äktenskap ingås genom ceremonin vigsel. Skilsmässa avslutas däremot genom att skicka in handlingar till domstol och det finns inga lagstadgade ceremonier kring detta uppbrott. Var och en är dock givetvis fri att utforma symboliska ceremonier av olika slag för att markera händelsen. Vissa trossamfund har religiösa regler för skilsmässa som kan innebära att samfundet ska godkänna skilsmässan utifrån religiös grund. Konsekvensen kan bli att samfundet inte kommer att viga en medlem på nytt innan trossamfundet erkänt skilsmässan. En sådan medlem har dock alltid rätt att genomföra en rättslig skilsmässa enligt lag och kan även gifta om sig borgerligt.s. 20

Betänketid i vissa fall

1.För att en skilsmässa ska gå igenom krävs i vissa fall en betänketid på sex månader. Betänketiden aktualiseras i tre fall:s. 20

2.Om en av makarna inte vill skiljas.s. 20

3.Om någon av makarna varaktigt bor med eget barn under 16 år och hars. 20

4.vårdnaden om barnet. Det har ingen betydelse om barnet är gemensamts. 20

5.eller bara den ena makens barn.s. 20

6.Om båda makarna är överens om att de vill ha betänketid. Betänketid är dock inte alltid nödvändig:s. 20

7.Om makarna är överens om att skiljas och ingen av dem har barn unders. 20

8.16 år.s. 20

9.Om makarna lever åtskilda sedan minst två år.s. 20

10.Om äktenskapet har skett av tvång eller om det har funnits hinder mots. 20

11.äktenskap vid vigseln. Betänketidens sex månader löper från det att ansökan om äktenskapsskillnad lämnas in. Innan denna tid har gått ut får domstolen inte döma ut äktenskapsskillnad mellan makarna. Efter de sex månaderna måste skilsmässan fullföljas med ännu en ansökan till tingsrätten. Först då kan dom om äktenskapsskillnad meddelas. Den make, eller bägge makarna, som vill skilja sig behöver alltså göra två aktiva handlingar med sex månaders mellanrum. Den nya ansökningen får dock inte lämnas in senare än ett år efter den första. Om ingen av makarna lämnar in en fullföljande ansökan inom ett år så avskriver domstolen skilsmässomålet. En make som fortfarande vill skilja sig måste då börja om processen med att lämna in ny ansökan om äktenskapsskillnad och vänta ytterligare sex månaders betänketid. Den som har svårt med pappersformalia löper därmed risk att aldrig lyckas skilja sig.s. 20

12.54s. 20

Betänketid och fullfölja skilsmässa

1.Gördis och Elsa är gifta. Gördis vill skilja sig men Elsa motsätter sig det. När Gördis ansöker om äktenskapsskillnad den 13 maj 2015 löper därför sex månaders betänketid till den 13 november 2015. Om Gördis vill fullfölja skilsmässan behöver hon skicka en ny anmälan, någon gång mellan den 13 november 2015 och den 13 maj 2016. Betänketiden synes ha som syfte att makar ska fundera igenom sitt beslut innan de skiljer sig. Betänketidsreglerna har ett tydligt normbärande syfte och visar på äktenskapets starka symbolvärde. Att skilja sig anses inte vara samma sak som att avsluta ett samarbete vilket som helst. Dock medger lagstiftningen möjlighet för makar att i alla praktiska avseenden avsluta sitt förhållande redan under betänketidens gång. De kan flytta isär, genomföra bodelning, sälja sin bostad och aldrig prata med varandra mer. Det enda makarna inte får lov att göra under den här tiden är att gifta sig med någon annan, eftersom förbudet mot månggifte då träder in. Eftersom en av omständigheterna som utlöser betänketid är att makarna inte är överens om att skiljas innebär betänketidsreglerna i praktiken att den ena maken under sex månader har rätt att hindra den andra från att gifta om sig. En annan omständighet som utlöser betänketiden är att makarna bor med barn under 16 år. Reglerna utgår ifrån att barn far illa av skilsmässa. Lagens utgångspunkt är därmed att barn mår bra av att bo i stabila familjer och att makar tar hand om barnen tillsammans. Det kan säkert många gånger vara fallet, men inte alltid. I flera fall kan barn må bättre av att föräldrar tillåts gå skilda vägar omedelbart, till exempel i misshandelsrelationer. Om makar har levt åtskilda sedan två år tillbaka innan ansökan om äktenskapsskillnad lämnades till tingsrätten behövs ingen betänketid. Detta gäller oavsett om det finns barn under 16 år eller om den ena maken motsätter sig skilsmässan.s. 21

2.55s. 21

Bodelning efter skilsmässa

1.Efter en skilsmässa är personer enligt lag tvungna att genomföra en bodelning, det vill säga dela upp sin egendom (sitt bo) emellan sig. Huvudregeln är att all egendom ska delas lika mellan makarna. Det finns dock flera undantagsregler för att uppdelningen av två personers gemensamma ekonomi ska bli rättvis. Reglerna kring bodelning är därför bitvis komplicerade. Komplikationerna är resultatet av en lagstiftningsutveckling under lång tid där de undantag som gjorts först har blivit en ny norm, som i sin tur krävt nya undantag och så vidare. För att underlätta förståelsen har vi försökt att främst lyfta fram huvudreglerna. Bodelning kan delas upp i följande steg, som i det följande har fått var sitt avsnitt:s. 22

2.Upprättande av bouppteckning, vilket är en förteckning över makarnass. 22

3.tillgångar och skulder.s. 22

4.Andelsberäkning, som innebär en beräkning av hur mycket värde varderas. 22

5.maken ska behålla.s. 22

6.Lottläggning, som innebär att bestämma vem som behåller vilken specifiks. 22

7.egendom.s. 22

8.Upprättande av bodelningsavtal som slår fast att bodelningen ärs. 22

9.genomförd. Bodelning ska genomföras efter det att skilsmässan har blivit bekräftad genom dom. Om en av makarna begär det kan bodelningen dock genomföras redan under betänketiden, det vill säga så fort ansökan om äktenskapsskillnad lämnats in. Bodelningen är avslutad i och med upprättande av bodelningsavtal. Det finns ingen lagstadgad sista tidpunkt för när bodelningen måste vara avslutad så denna kan i princip ta hur lång tid som helst.s. 22

Förteckning över egendom (bouppteckning)

1.Bouppteckning är en förteckning över makarnas tillgångar och skulder som ligger till grund för bodelningen. Det finns inga lagkrav på att upprätta en bouppteckning. Det behövs inte till exempel om makarna skrivit äktenskapsförord om att de bara har enskild egendom. Bouppteckning är dock att rekommendera i de flesta fall eftersom det blir viktigt att senare kunna visa vilka tillgångar och skulder som fanns vid ansökan om skilsmässa. Det är även lämpligt att bouppteckningen görs så snart som möjligt när ansökan om äktenskapsskillnad lämnats in. Det behöver inte vara svårare än att skriva upp allting på ett papper. En tidigt gjord bouppteckning är särskilt värdefull om det sedan går lång tid innan själva bodelningen genomförs.s. 22

2.56s. 22

3.Egendom som ingår i bodelning Andelsberäkningen görs utifrån den egendom som är makarnas giftorättsgods, vilket innebär att all enskild egendom hålls utanför. Huvudregeln om att makarna behåller hälften var gäller endast för äktenskap utan äktenskapsförord, utan arvegods eller gåvor med villkor om enskild egendom och där inga undantagsregler aktualiseras. I denna situation är nämligen all egendom som makarna äger giftorättsgods. Från bodelningen får varje make också ta undan föremål som enbart är till för makens personliga bruk, som kläder och smycken (så länge dessa inte uppgår till stora värden) och personliga presenter. Vissa former av personliga ersättningar får också undantas, till exempel ersättning för personskador eller kränkningar. Även rättigheter som inte kan överlåtas till någon annan får undantas. Detta kan till exempel vara fordringar på lön eller värdet av royalty för en opublicerad bok. Som huvudregel ingår inte heller värde av pensionsförsäkring eller pensionssparande i en bodelning.s. 23

4.Skulder som ska avräknas i bodelning Makarna ska räkna av sina skulder från värdet av sitt giftorättsgods. Detta gäller makens samtliga skulder och dessa behöver inte ha någon särskild koppling till giftorättsgodset. Skulder som är direkt kopplade till makens enskilda egendom, till exempel lån med panträtt i fastighet som är enskild egendom, ska i vissa fall dock inte avräknas. Om makens skulder är större än värdet på dennes giftorättsgods så kommer denna make att lägga noll kronor i bodelningspotten. Det finns alltså ingen skyldighet för en make att i en sådan situation gå in och täcka den andra makens skulder.s. 23

5.Tidpunkt för värdering Det finns ingen reglering för när bouppteckningen ska göras, men de tillgångar och skulder som ska delas är de som fanns den dag då ansökan om äktenskapsskillnad lämnades in. Denna dag kallas den kritiska tidpunkten, och varken tillgångar eller skulder som tillkommer efter denna dag ska räknas in i bodelningen. Den kritiska tidpunkten är alltså avgörande för vilken egendom som ska ingå i bodelningen. Den är dock inte avgörande för värderingen av egendomen. Värderingen görs i stället den dag då bodelningen sker, och detsamma gäller för makarnas skulder. Uppdelningen av tidpunkter för vilken egendom som ingår och hur egendomen värderas beror på betänketidsreglerna, men även på den rent praktiska omständigheten att det ofta är känslomässigt att separera och att många par väntar med bodelningen tills det har gått en tid.s. 23

6.57s. 23

Värdering av miljöbil

1.I exemplet ovan lämnade Gördis in skilsmässoansökan den 13 maj 2015. I bouppteckningen antecknas att vid den tidpunkten utgörs Elsas giftorättsgods bland annat av en elhybridbil. Värdet av bilen är beräknat till 150 000 kr och Elsa har lån på 55 000 kr. På grund av betänketiden går skilsmässan igenom först i slutet av november 2015. Bilen är då värd 120 000 kr och Elsa har betalat tillbaka på lånet så att 50 000 kr kvarstår. I bodelningen beräknas därmed bilen till ett värde av 70 000 kr (120 000 – 50 000).s. 24

Hur mycket får var och en (andelsberäkning)?

1.Andelsberäkningen är själva uträkningen av hur mycket var och en ska behålla efter bodelningen. När värdet räknats ut drar vardera maken av lika mycket från det som dennes skulder uppgår till och lägger sedan det som blir över i bodelningspotten. Denna delas sedan mellan makarna så att var och en behåller egendom som uppgår till hälften av pottens värde. Det finns också regler för illojal värdeminskning och jämkning som kan ändra uppdelning till annat än hälften var om resultatet annars skulle medföra orättvisa konsekvenser. Det är även möjligt för makarna att på eget bevåg kommer överens om att dela upp värdet av egendomen annorlunda så att den ena maken får mer än hälften. Om det inte blir någonting över för den ena eller båda makarna så finns det inget att dela på och ingen egendom kommer att gå över från den ena till den andra maken.s. 24

Andelsberäkning

1.Elsa och Gördis ska räkna ut andelarna för bodelningen. Elsa har giftorättsgods till ett värde av 240 000 kr och skulder på 80 000 kr. Elsa bidrar därigenom till bodelningen med 160 000 kr. Gördis har giftorättsgods till ett värde av 40 000 kr och inga skulder. Den gemensamma bodelningsegendomen är såledess. 24

2.58 200 000 kr (160 000 + 40 000) och de ska vardera behålla egendom för 100 000 kr (200 000/2). Elsa ska därmed ge egendom till Gördis till ett värde av 60 000 kr (100 000 – 40 000).s. 24

3.Illojal värdeminskning (vederlag) Om en make har sålt av eller på annat sätt minskat sitt giftorättsgods på ett illojalt sätt, det vill säga medvetet planerat för att ha så lite giftorättsgods som möjligt, kan andelarna beräknas som om maken fortfarande ägde den tidigare egendomen. Detta kallas vederlagsregeln (eller treårsregeln). För att denna ska bli aktuell krävs det att minskningen av giftorättsgodset har skett genom att maken antingen (1) har gett bort det, (2) använt det för att öka värdet av enskild egendom eller rättigheter som inte ska ingå i bodelning eller (3) använt det för att betala skulder som uppkommit genom brott. Det krävs dessutom att minskningen har (1) varit av inte obetydlig omfattning och (2) skett inom tre år före ansökan om skilsmässa.s. 200

4.Jämkning av orättvis fördelning (skevdelning) Om resultatet av andelsberäkningen blir orättvist (oskäligt) kan denna ändras (jämkas) så att en av makarna får behålla mer än hälften av sitt giftorättsgods. Detta kallas också skevdelning. Det kan bara bli aktuellt om den make som ska lämna ifrån sig giftorättsgods till den andre begär detta. Den make som ska få egendom genom bodelningen kan däremot inte begära skevdelning för att få ut ännu mer egendom. Bedömningen av om andelsberäkningen är oskälig och jämkningsreglerna kan användas ska göras från fall till fall. I bedömningen läggs speciell vikt vid äktenskapets längd och hur lång tid makarna bott tillsammans innan de gifte sig. Tanken bakom det är att det är oskäligt att lämna över eller överta egendom av större värde efter ett endast kortvarigt äktenskap. I förarbetet till äktenskapsbalken förespråkas en femårig giftorättstrappa som bedömningsverktyg. Enligt denna ska efter ett års äktenskap 1/5 av egendomen ingå i bodelningen, efter två år 2/5 och så vidare. Först efter fem år ska all egendom ingå. Även makarnas ekonomiska förhållanden i övrigt och andra omständigheter kan dock vägas in. Jämkningsreglerna ska bara användas undantagsvis och är ett avsteg från den matematiska rättvisa som annars är äktenskapsbalkens utgångspunkt. Undantaget har dock ansetts nödvändigt för att resultatet av bodelningar vid kortvariga äktenskap inte bara ska vara rättvisa i teorin utan även i praktiken.s. 200

5.59s. 200

Giftorättstrappa

1.I exemplet ovan har Elsa och Gördis varit gifta i tre år och är överens om att tillämpa giftorättstrappan. De ska därmed dela på 60 % av sina tillgångar efter det att skulder har dragits av. I stället för 60 000 kr ska Elsa därmed ge egendom till Gördis till ett värde av 36 000 kr (60 000 × 0,6).s. 201

2.Jämkning av äktenskapsförord Även äktenskapsförord som ger orättvisa konsekvenser kan jämkas, i viss mån eller till den grad att makarna helt ska bortse från att äktenskapsförordet finns. Till skillnad från skevdelningsregeln kan jämkning av äktenskapsförord även begäras av den make som ska få egendom i bodelningen så att maken får mer egendom.s. 201

Vem behåller vad (lottläggning)?

1.Var make bestämmer över sin egendom Efter det att makarnas andelar räknats ut ska makarna komma överens om vem som behåller vad. Detta kallas lottläggning. Grundregeln är att varje make behåller sitt giftorättsgods. Den make som har mer giftorättsgods än den andra måste dock lämna över så mycket av detta till den andra att de båda får lika mycket. Vilken egendom som ska överlämnas bestämmer den givande maken. Denna kan också välja att i stället för egendom betala motsvarande värde i pengar.s. 201

2.Egendom som makarna äger tillsammans omfattas av samägandelagen. De har då lika rätt att behålla egendomen, och om de inte kan komma överens har var och en av dem rätt att besluta att egendomen ska säljas. Om den andra maken inte vill detta så måste denna köpa ut den första för att kunna ha kvar egendomen (läs vidare om detta i avsnitt 4.4 Samägande).s. 201

3.Störst behov av gemensam bostad och bohag När det gäller lottläggning av makarnas gemensamma bostad och bohag gäller särskilda regler. Om en av makarna anses behöva bostaden eller bohaget bättre än den andra har denne rätt att ta över detta. Dessa regler gäller oavsett vem av makarna som står som ägare, eller om egendomen är enskild på grund av äktenskapsförord. Är egendomen enskild genom villkor i arv eller vid gåva finns dock inte denna möjlighet.s. 201

4.Vid bedömningen av om någon av makarna har bättre behov av den gemensamma bostaden och bohaget än den andra läggs störst vikt vid om någon av makarna ska bo tillsammans med barn. Om en make ska ha barns. 201

5.60 boende hos sig den största delen av tiden anses den maken ha större behov av bostad än den andra. Syftet med övertagandereglerna är således att skydda barn, och därför behöver barnen inte vara makarnas gemensamma för att reglerna ska kunna användas. Funktionsnedsättning eller sjukdom är också skäl som kan ha betydelse i bedömningen. Ett exempel kan vara att makarnas bostad är tillgänglighetsanpassad för den ena maken.s. 201

6.För att ett övertagande ska kunna krävas måste detta slutligen även betraktas som rimligt (skäligt) i det stora hela. Den make som övertar bostaden ska också ersätta den andra ekonomiskt för värdet av bostaden. I praktiken kan övertagande alltså endast ske om den make som ska ta över har råd med detta. Gäller övertagandet en hyreslägenhet är detta dock ett mindre problem eftersom hyreslägenheter inte anses ha något värde. Ingen ersättning blir därför aktuell i sådana fall.s. 202

7.En hyresvärd har inte rätt att motsätta sig att en make tar över ett hyresavtal enligt dessa regler (se mer i avsnitt 4.6 Hyresrätt). Med vissa undantag har inte heller bostadsrättsförening rätt att neka en make att överta en bostadsrätt och bli medlem i bostadsrättsföreningen (se mer i avsnitt 4.7 Bostadsrätt).s. 202

Avsluta bodelningen (bodelningsavtal)

1.Bodelning avslutas med upprättandet av ett skriftligt bodelningsavtal där det framgår hur bodelningen har genomförts. Efter det att bodelningsavtalet är undertecknat har ingen av makarna rätt att kräva någon ytterligare egendom av den andre. Bodelningsavtal ska undertecknas av båda makarna och ur bevishänseende kan det även vara lämpligt att undertecknandet bevittnas. Detta är dock frivilligt. Makarna kan också registrera bodelningsavtalet hos Skatteverket. Också detta är en frivillig bevissäkerhetsåtgärd, men den kan vara betydelsefull om någon av makarna skulle gå i konkurs efter bodelningen (läs mer om detta i avsnitt 4.2.5 Indrivning av skulder).s. 202

Om makar inte kommer överens

1.Bodelningsförrättare Om makar inte kan komma överens om hur bodelningen ska gå till så kan någon av dem eller båda tillsammans begära att domstol utser en bodelningsförrättare. Vid verkligt allvarliga situationer där makarna levt i en relation med svåra problem, till exempel där det förekommit misshandel eller sexuella övergrepp, är möjligheten till bodelningsförrättare många gånger helt avgörande för att den utsatta parten ska kunna få någonting alls i en bodelning. En bodelningsförrättare kan då genomföra en bodelning utan att parternas. 202

2.61 behöver träffas. Bodelningsförrättarens huvuduppgift är att försöka ena makarna kring en lösning. Först om detta inte går ska förrättaren på egen hand göra ett förslag till bodelning. Förrättaren upprättar då en bodelningshandling som visar hur denne anser att bodelningen ska göras. Är någon av makarna sedan missnöjd med detta förslag så kan denne invända genom att inom fyra veckor väcka talan i domstol. Bodelningen avgörs då av domstolen, som fastställer bodelningen genom dom. Om ingen av makarna invänder fastställs förrättarens förslag.s. 202

3.Kostnaderna för en bodelningsförrättare ska som huvudregel delas lika mellan makarna. Förrättaren kan också bestämma att den ena maken ska betala en större del om denne medvetet dragit ut på processen eller fördyrat den. En make som får kvar mindre än 100 000 kr efter bodelning kan ansöka om statlig ersättning för förrättarens kostnader.s. 203

4.Makar är skyldiga att bidra med information Makar är skyldiga att lämna alla de uppgifter till varandra som behövs för bodelningen, i huvudsak uppgifter om deras respektive tillgångar och skulder. Om en make vägrar att göra detta kan en bodelningsförrättare ansöka om att domstol förelägger maken att göra det. Om maken sedan fortsätter att vägra kan domstolen döma ut vite. Med vite menas att maken kan tvingas betala pengar om denne inte lämnar ut uppgifterna.s. 203

5.Förhandsbesked om bostad Om makarna inte kan komma överens om vem som ska bo kvar i en gemensam bostad kan tingsrätten fatta ett förhandsbeslut (interimistiskt beslut) i frågan fram till dess att bodelningen är klar. Vid bedömningen läggs särskild vikt vid om den ena maken ska bo med barn. Den make som i och med detta beslut får rätten att bo kvar har också rätt att använda det bohag som finns i bostaden såvida domstolen inte beslutar något annat. Den make som inte får bo kvar i bostaden måste genast flytta därifrån.s. 203

Underhåll efter skilsmässa

1.Efter en skilsmässa ska vardera maken som huvudregel försörja sig själv. Har en make behov av underhåll kan domstol dock besluta att den maken ska få underhållsbidrag, under förutsättning att detta anses skäligt mot den andra maken. Bestämmelserna är framför allt en konsekvens av den traditionella förekomsten av hemmafruar som inte förvärvsarbetar. I de allra flesta falls. 203

2.62 handlar det om underhåll under en övergångsperiod. Om det finns långsiktiga svårigheter för den ekonomiskt underlägsne maken att försörja sig själv kan underhållsbidrag också utgå under längre tid. Detta kan bli fallet om makarna till exempel är pensionärer och har haft ett långvarigt äktenskap där den ena aldrig har förvärvsarbetet och har mycket låg pension. Underhållsskyldighet kan också bli aktuellt i andra fall men det måste då finnas mycket starka (synnerliga) skäl. Om det finns särskilda skäl kan underhåll också utgå med ett engångsbelopp. Regler om underhåll till barn efter skilsmässa finns i del 3 i denna bok.s. 203

Bodelning vid dödsfall

1.När en av makarna dör så upplöses äktenskapet. Som huvudregel ska bodelning först ske mellan dödsboet och den efterlevande maken. Sedan ska arvet efter den avlidna maken fördelas.s. 204

Behövs bodelning vid dödsfall?

1.Det är inte alltid nödvändigt att genomföra bodelning när en av makarna dör. Det gäller om makarnas hela egendom är giftorättsgods samt den avlidna maken saknar barn eller om paret har gemensamma barn. Den efterlevande maken behåller då helt enkelt all egendom som sin och sitter kvar i så kallat orubbat bo. När den andra maken dör ärver arvingarna all egendom, oavsett om en bodelning gjorts eller inte. Det kan dock vara lämpligt att genomföra en bodelning även i dessa fall, för att underlätta arvsskiftet efter den andra maken.s. 204

2.I andra fall påverkas det framtida efterarvet av hur bodelningen genomförts. En bodelning är därför nödvändig om någon av makarna har enskild egendom eller om den först avlidna maken har testamenterat egendom till någon annan än den efterlevande maken. Om den först avlidna maken har barn som inte är gemensamma med den andra maken måste också en bodelning göras, eftersom hela arvet i det fallet går direkt till makens barn och ingenting går till den efterlevande maken. Bodelningen visar då vilken egendom som tillhör den efterlevande maken, denna ska maken behålla, och vilken egendom som ska ärvas av den avlidna makens barn. Reglerna är betydligt enklare för makar med gemensamma barn jämfört med makar som saknar barn eller där en av dem har barn tillsammans med någon annan. Reglerna är enklast om makarna lever ihop hela livet, bara har gemensamma barn och delar på alla sina ägodelar utan undantag.s. 204

3.63s. 204

Bodelningsprocessen vid dödsfall

1.Bodelning vid dödsfall genomförs i huvudsak på samma sätt som vid en skilsmässa, och här presenteras enbart skillnaderna. Bodelningen genomförs av den efterlevande maken och den avlidna makens dödsbo. Den efterlevande maken har getts en rad möjligheter att ta beslut om arvet som underlättar för denne och som arvingarna får finna sig i. Om en make dör under tiden som mål om skilsmässa pågår ska bodelningsreglerna vid skilsmässa användas i stället. Den efterlevande maken har då inte heller rätt att ärva.s. 205

Förteckning över egendom (bouppteckning)

1.En bouppteckning ska innehålla uppgifter om makarnas tillgångar och skulder. Utgångspunkten för värderingen av egendomen är den dag dödsfallet inträffade. Vid en bodelning på grund av dödsfall så har den efterlevande maken på samma sätt som vid bodelning på grund av skilsmässa rätt att undanta personliga ägodelar från bodelningen. Denna rätt har dock inte den avlidna makens dödsbo. Vederlagsregeln som finns vid skilsmässa gäller inte heller vid dödsfall. Det innebär att dödsboet inte har rätt att kräva tillbaka egendom som den avlidna maken gjort sig av med för att medvetet minska sitt giftorättsgods. Om den avlidna maken har gett arvinge förskott på arv av sitt giftorättsgods ska värdet av detta också avräknas i bodelningen.s. 205

Hur mycket får var och en (andelsberäkning)?

1.Huvudregeln för andelsberäkning är att den efterlevande maken och dödsboet ska behålla hälften var. Den efterlevande maken har dock rätt att bestämma att hen och den avlidna makens dödsbo ska behålla sitt giftorättsgods och att ingen likadelning ska göras. Detta kan göras för allt giftorättsgods eller för delar av det. I de fall den överlevande maken ärver all egendom så har detta val endast betydelse för efterarvet när den efterlevande maken också avlider. Beslutet bör antecknas i bouppteckningen eftersom det får betydelse senare. Skevdelningsregeln som finns vid skilsmässa gäller inte heller vid dödsfall, men däremot kan jämkning av oskäliga äktenskapsförord aktualiseras.s. 205

Vem behåller vad (lottläggning)?

1.Vid lottläggningen bestäms det vilken sida som ska behålla vilken egendom. Vid en skilsmässa har den make som ska överlämna giftorättsgods rätt att välja atts. 205

2.64 lämna motsvarande värde i pengar. Detta gäller inte för dödsboet vid bodelning i anledning av dödsfall, utan dödsboet måste överlämna giftorättsegendom om det finns någon. Rätten för den bäst behövande maken att överta gemensam bostad gäller vid dödsfall endast den efterlevande maken. Den avlidna makens dödsbo kan inte hävda denna rätt.s. 205

Efterlevande makes arvsrätt

1.Efter det att bodelning har genomförts har den efterlevande maken rätt att ärva den avlidna maken. Som huvudregel behåller den efterlevande maken hälften av makarnas gemensamma egendom genom bodelningen (dennes del) och ärver den andra hälften (den avlidna makens del). Maken behåller därigenom all egendom. Den avlidna makens arvingar går dock inte arvlösa, men de måste vänta med att få ut sitt arv tills även den efterlevande maken dör.s. 206

Barn till bara den avlidna maken går före

1.Makars arvsrätt går före såväl gemensamma barns som andra arvingars. Lagstiftaren har alltså valt att låta barn till gifta föräldrar vänta på sitt arv till dess att båda föräldrarna har avlidit. Barn till bara den ena maken (så kallade särkullbarn) har däremot rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders dödsfall. Här har lagstiftaren gjort bedömningen att barn inte ska behöva vänta på arv efter sin förälder tills också styvföräldern dör. Det innebär att särkullbarn har större rättigheter än gemensamma barn. Reglerna kan dock ställa särkullbarns behov mot en efterlevande make. Barnet har nämligen möjlighet att avstå från att ta ut sitt arv direkt och i stället vänta till efterarvet efter styvföräldern på samma sätt som gemensamma barn. Barnet bör dock i detta fall vara noga med att ange att det avstår från arvet till förmån för den efterlevande maken och inte avsäger sig sin arvsrätt helt. Enklast regler gäller alltså för makar med endast gemensamma barn.s. 206

Särkullbarn är snäll mot styvpappa

1.Marsela och Alejo är gifta. De har det gemensamma barnet Sander. Marsela har också barnet Ejona sedan tidigare. När Marsela dör har Ejona rätt att få ut sitt arv efter sin moder omedelbart medan Sander måste vänta. Ejona tycker dock synd om sin styvpappa och avstår från att ta ut sitt arv. Alejo kan därför sitta kvar i orubbat bo.s. 206

2.65s. 206

Makes minimiarv

1.Om den avlidna maken har skrivit testamente till förmån för någon annan än den efterlevande maken så går testamentet före makens arvsrätt. Den efterlevande maken kan således göras arvlös genom testamente. Ett sådant testamente kan till och med hållas hemligt och uppdagas först när maken dör. Det finns dock skyddsregler som innebär att den efterlevande maken inte står helt utan arv. Makar har alltid rätt till minimiarv på upp till fyra prisbasbelopp (178 000 kr år 2015) om maken inte redan har fått det värdet genom bodelning. Det förutsätter att det finns tillräckligt med egendom efter den först avlidna maken. Detta kallas för stora basbeloppsregeln. Regeln går före både gemensamma barn, särkullbarn och testamentstagare som i stället får ut egendomen i form av efterarv när den efterlevande maken dör.s. 207

Den efterlevande makens fria förfoganderätt

1.Den egendom som en efterlevande make har kvar efter bodelning och arv bildar tillsammans en förmögenhetsmassa som maken får använda fritt under sin livstid. Maken får sälja egendomen, skänka bort den, byta ut den och så vidare. Den först avlidna makens arvingar har inte rätt att lägga sig i detta. Det finns dock en begränsning för den efterlevande maken. Denne kan inte testamentera bort all egendom till någon annan. En andel måste gå till den först avlidna makens arvingar genom efterarv. Detta kallas att den efterlevande maken har fri förfoganderätt över egendomen under sin livstid. Om den först avlidna maken inte har några efterarvingar ärver däremot den efterlevande maken kvarlåtenskapen med full äganderätt, vilket innebär att denne även har rätt att testamentera all egendom efter eget huvud.s. 207

Efterarv när den andra maken dör

1.När den efterlevande maken dör ska dennes egendom fördelas mellan de båda makarnas arvingar. Efterarvet till den först avlidna maken ska gå till dennes arvingar som kan vara barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn (arvingar i första och andra arvsklassen, se avsnitt 5.2.1). Däremot går inget efterarv till mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (tredje arvsklassen). Efterarv går endast till de arvingar som lever vid den efterlevande makens död, även om ytterligare arvingar varit i livet när den första maken dog. Finns det vid den efterlevande makens död bara arvingar efter en av makarna ärver dessa allt.s. 207

2.66s. 207

Hur stort blir efterarvet?

1.Efterarvet är inte knutet till specifik egendom utan till den först avlidna makens andel av makarnas gemensamma egendom vid dödsfallet. Andelen beror på hur bodelningen mellan den efterlevande maken och dödsboet genomfördes. I de fall makarna bara har haft giftorättsgods så har den efterlevande maken behållit hälften av egendomen på grund av bodelning och den andra hälften på grund av arv. Här uppgår alltså efterarvet till den först avlidna makens arvingar till 50 %. Om bodelningen i stället gav den efterlevande maken 75 % av egendomen, och denne således ärvde 25 %, blir efterarvet 25 %.s. 208

2.Har makarna endast gemensamma arvingar, till exempel bara gemensamma barn, får uppdelningen ingen betydelse eftersom alla arvingarna ärver båda makarna i samma utsträckning. Finns det däremot testamente, särkullbarn eller annan anledning till att makarna har olika arvingar får uppdelning vid bodelningen betydelse. Även här är lagreglerna enklast för makar med bara gemensamma barn. Efterarvingar som redan fått hela eller delar av sitt arv vid den först avlidna makens död får minskat efterarv i proportion till detta.s. 208

Beräkningar av efterarv

1.Målle och Christer är gifta. Christer har barnet Agnes och Målles närmaste arvinge är hans syster Fia. När Målle dör har han 100 000 kr i giftorättsgods. Christer har vid tillfället 300 000 kr i giftorättsgods. Christer beslutar att vardera sidan ska behålla sitt giftorättsgods vid bodelningen. Han behåller därmed 300 000 kr genom bodelning och ärver 100 000 kr. Målles arvinge Fia kommer därmed att ha rätt till 25 % av Christers egendom genom efterarv. När Christer dör uppgår hans egendom till ett värde av 500 000 kr. Fia ärver då 125 000 kr (500 000 × 0,25) och Christers arvinge Agnes ärver 375 000 kr (500 000 × 0,75). Se figur 2.2.s. 208

2.Om Christer i stället hade beslutat att bodelningen skulle genomföras fullt ut så hade Christer behållit 200 000 kr genom bodelning och 200 000 kr genom arv. Då skulle bägge sidornas arvingar ärva lika mycket var, det vill säga 250 000 kr. Se figur 2.3.s. 208

3.67s. 208

Egendomen har ökat eller minskat

(vederlag och förkovran)

1.Har egendomen ökat från den första makens död till den andra makens död så ökar även arvet för efterarvingarna. Motsvarande gäller om egendomen har minskat. Arvingarna har som huvudregel ingen möjlighet att påverka detta, men även för arv finns undantagsregler för att se till att arvsfördelningen inte blir orättvis.s. 210

2.Har den sist avlidna maken minskat sin egendom på ett illojalt sätt kan efterarvingarna till den först avlidna maken kompenseras för minskningen i vissa fall. Denna regel kallas vederlag och har vid arv två villkor. Minskningen av egendomen ska vara väsentlig och minskningen ska dessutom ha skett genom gåva eller jämförlig handling. Den som fem år innan den sist avlidna makens död mottagit sådan gåva kan bli skyldig att lämna tillbaka den.s. 210

3.Har den sist avlidna maken i stället ökat egendomen så ska det bara i vissa fall gynna dennes efterarvingar. Detta kallas förkovran och gäller om egendomen har ökat genom att den efterlevande maken tar emot gåva eller arv, eller genom att förvärvsarbeta efter tidpunkten för den först avlidna makens död. I dessa fall kan motsvarande värde skjutas över från den först avlidna makens efterarvingar till den sist avlidna makens arvingar. Regeln gäller däremot inte för allmän värdeökning av till exempel ett hus.s. 210

Lottläggning vid efterarv

1.Vid efterarvet har vardera sidan rätt att så långt det går få ut den egendom som tillhört ”sin” make. I övrigt gäller samma regler som vid bodelning vid dödsfall.s. 210

Den efterlevande maken gifter om sig eller blir sambo

1.Om den efterlevande maken vid sin död har gift om sig eller blivit sambo så ska det inte påverka efterarvet. Efterarvet ska därför regleras innan bodelning och arv gentemot den nya maken eller sambon genomförs. Det kan innebära att efterarv först ska fördelas till arvingar efter tidigare make, sedan ska bodelning genomföras med ny make och slutligen ska arvskifte ske med ny make. Situationen kan bli än mer komplicerad om det nya äktenskapet/samboförhållandet har fortgått under många år. Det kan ju trots allt vara så att den först avlidna maken dör i unga år och att efterarv blir aktuellt först decennier senare. Skiljer sig den efterlevande maken från den nya maken eller separerar från den nya sambon ska egendom motsvarande efterarvet på motsvarandes. 210

2.69 sätt avräknas innan bodelningen genomförs. Reglerna för efterarv är alltså enklast om den efterlevande maken inte skaffar ny partner.s. 210

Efterarv efter omgifte

1.I detta exempel gifter sig Christer sig med Bianca efter Målles död. Christer dör tio år senare. Då uppgår hans egendom till 1 000 000 kr och Biancas egendom till 150 000 kr.s. 211

2.Först ska Målles syster Fia få sitt efterarv. Detta uppgår till 25 % av Christers egendom, vilket innebär 250 000 kr. Sedan ska dödsboet efter Christer genomföra bodelning med Bianca. Christers resterande egendom är då 750 000 kr. Tillsammans med Biancas egendom på 150 000 kr utgör bodelningspotten 900 000 kr. Enligt huvudregeln behåller Bianca 450 000 kr genom bodelning. Agnes har som särkullbarn till Christer rätt att få ut sitt arv på 450 000 kr direkt. Se figur 2.4.s. 211

3.70s. 211

3

Samboförhållanden

Inledning till sambolagen

Skyddslag för ogifta par

1.Sambolagen gäller för två ogifta personer i ett parförhållande som stadigvarande bor tillsammans och som har gemensamt hushåll. Sambolagen har utformats med äktenskap som förlaga och är en avknoppning av äktenskapsbalken. Sambolagen stiftades som en skyddslagstiftning för framför allt kvinnor, som i olikkönade parförhållanden traditionellt har varit den ekonomiskt svagare parten. Dessa hade ett starkare skydd i äktenskapet än som ogifta och genom sambolagen försökte man återskapa en del av detta skydd även för förhållanden utanför äktenskap. En första rudimentär lag om gemensam bostad i ”äktenskapsliknande samlevnad” stiftades 1973. Den första egentliga sambolagen kom 1987 och definierade sambor som en ogift kvinna och ogift man i ”äktenskapslikt förhållande”. Den separata lagen för samkönade par från samma år talade om ”homosexuellt förhållande”. Sambolagen blev könsneutral 2003, och i samband med detta omformulerades definitionen av sambo till två personer ”i ett parförhållande”. Liksom för gifta behandlar sambolagen framför allt frågor om ekonomi och bostad. Reglerna i sambolagen liknar de som gäller vid äktenskap men är inte så heltäckande. Medan äktenskap ingås genom att makarna genomgår en aktiv ceremoni så räcker det att ett par uppfyller lagens kriterier för samboförhållande för att de ska räknas som sambor. Detta oberoende av om de önskar vara sambor eller inte. Eftersom människor därigenom kan ses som sambor av lagen utan att aktivt välja det så har lagstiftaren inte gett lika starka rättigheter och skyldigheter till sambor som till gifta.s. 212

2.Sambor är ekonomiskt självständiga under samboförhållandet. För att skydda en ekonomiskt underordnad sambo finns dock skyddsregler kring sambornas gemensamma bostad och bohag. Den mest betydelsefulla rättsverkningen med sambolagen är dock att en sambo kan begära att bodelning ska göras vid separation eller dödsfall. Paret ska då dela sin samboegendom lika mellan sig. Som samboegendom räknas gemensam bostad och bohag, men endast om egendomen införskaffats för gemensamt användande. De sambor som inte vill dela bostad och bohag mellan sig vid en eventuell separation, eller som bara vill dela viss egendom, kan skriva samboavtal som reglerar detta. Sambor som har mer ekonomi gemensam äns. 212

3.71 bostad och bohag behöver därför, till skillnad från gifta makar, reglera detta på andra sätt. Se vidare kapitel 4.s. 212

4.Samboförhållande har även betydelse i rättsliga frågor som rör barn. Sambor kan ha rätt till assisterad befruktning till skillnad från personer som varken är gifta eller bor tillsammans. Faderskapspresumtion gäller dock inte för sambor. När sambor får barn behöver därför moderns partner underteckna faderskapsbekräftelse eller föräldraskapsbekräftelse. Däremot är faderskapsutredning och föräldraskapsutredning enklare än för föräldrar som inte är sambor. Sambor får inte heller gemensam vårdnad om barnet om de inte anmäler att de vill ha det så. En sambo kan i vissa fall bli underhållsskyldig för den andra sambons barn utan att själv vara dess förälder. (Läs mer om sambor och barn i del 2 och 3.)s. 213

5.Samboförhållande upplöses om någon av samborna gifter sig, vid separation eller om den ena sambon dör. Om en sambo begär bodelning ska deras samboegendom (gemensam bostad och bohag som införskaffats för gemensamt användande) delas lika mellan samborna. Det är endast sambornas bostad och bohag som ska delas mellan dem vid en separation. Om en sambo äger den gemensamma bostaden och den andra en bil kommer endast den första sambon att dela med sig av sin egendom vid bodelning, eftersom bilen inte utgör gemensam bostad och bohag. Denna risk är mindre inom äktenskap eftersom all egendom då delas lika vid bodelning. Par som flyttar ihop utan att gifta sig kan därför ha nytta av att tänka igenom vilka konsekvenser lagen ger. Vid dödsfall kan bodelning genomföras men sambor ärver inte varandra såvida de inte har skrivit testamente. För sambor finns det således inte någon rätt att sitta kvar i så kallat orubbat bo. (Läs mer om testamente i avsnitt 5.3.)s. 213

Huvudreglerna omfattar framför allt par

som avser att gifta sig

1.Sambolagen är könsneutral och huvudreglerna omfattar sambor oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Det framgår i första paragrafen. Där stadgas även att lagen gäller två personer. I förordet till lagen står dessutom uttryckligen att sambolagen är tänkt att omfatta endast monogama relationer. Sambolagen exkluderar alltså familjekonstellationer med fler än två vuxna med gemensam ekonomi och bostad. Det gäller såväl flersamma relationer där fler än två personer har romantisk relation som kollektiv och andra grupper av människor som delar hem eller ekonomi utifrån icke-romantiska relationer. Sambolagen omfattar enligt första paragrafen dessutom enbart sammanboende som har ett parförhållande. Parförhållande definieras i förarbetet till lagen som ett förhållande där det ”normalt ingår sexuellt samliv”. Här är själva fundamentet för att omfattas av lagen att sambor har sex med varandra. Sambolagen exkluderar alltså personer med icke-sexuella relationer som bor ihop och har gemensam ekonomi, till exempel vänner eller syskon.s. 213

2.72s. 213

3.Sambolagen gäller uttryckligen par som bor tillsammans och har gemensamt hushåll. Huvudreglerna omfattar sambor som har delvis gemensam ekonomi. Undantagsregler gäller för sambor som har helt separata ekonomier. Sambolagen hjälper inte sambor som har all ekonomi gemensam, det enda som kan skyddas är bostad och bohag.s. 214

4.Sambolagen utgår slutligen ifrån att samboförhållande som huvudregel ska övergå i äktenskap. Andra paragrafens första punkt stadgar att samboförhållande upphör om samborna gifter sig med varandra, eller att någon av dem gifter sig med en annan person. Punkt två handlar om separation och till sist handlar den tredje punkten om dödsfall. Separation och dödsfall framställs därmed som undantag till att samborna gifter sig. Detta bekräftas även i reglerna om bodelning. Par som lever tillsammans som sambor på lång sikt framställs alltså som undantag i jämförelse med par som bor ihop ett tag med avsikt att senare gifta sig.s. 214

5.Sammanfattningsvis är sambolagen i sig ett undantag till äktenskapsbalken. När sambolagen ändå är aktuell är huvudscenariot två personer med ett sexuellt parförhållande som flyttar ihop och delar viss ekonomi under en period för att sedan gifta sig med varandra. Ingen av sambolagens regler behöver då bli aktuell innan paret i stället omfattas av äktenskapsbalken. Andra scenarier omfattas av undantagsregler, bland annat sambor som har mer gemensam ekonomi än bostad och bohag samt sambor som separerar eller lever hela livet utan att gifta sig. Ytterligare andra scenarier står helt utanför möjligheter att omfattas av sambolagen. Det gäller framför allt personer med en icke-sexuell relation eller mer än två personer som har gemensam bostad eller ekonomi.s. 214

Inleda samboförhållande

1.Sambolagen definierar sambor som två ogifta personer i ett parförhållande som stadigvarande bor tillsammans och som har gemensamt hushåll. Det innebär att två ogifta personer med ett parförhållande som flyttar samman, planerar att fortsätta bo tillsammans och som har gemensamt hushåll automatiskt anses vara sambor. Ingen speciell ceremoni krävs och samborna omfattas omedelbart av sambolagens regler. Alla ovanstående villkor måste uppfyllas i praktiken. Det går alltså inte att avtala om att sambolagen ska gälla, till exempel för personer som inte bor ihop eller för par där den ena eller båda parterna är gifta.s. 214

2.Det finns ingen lagstiftning som reglerar ceremonier för ingående eller förändring av andra typer av relationer än äktenskap. Det är således fritt fram för var och en att utforma ceremonier kring att ingå samboförhållande. En sådan ceremoni saknar rättslig verkan och gör inte två personer mer till sambor i lagens mening.s. 214

3.73s. 214

Två ogifta personer i parförhållande

1.Sambolagen omfattar personer som lever i ett parförhållande. Trots att sambolagen endast hanterar frågor om ekonomi och bostad omfattas alltså inte alla konstellationer som bor långsiktigt tillsammans. I förarbetet till lagen förklaras att ett parförhållande innebär ett förhållande där det ”normalt ingår sexuellt samliv”. Detta innebär att två personer som aldrig avsett att ha en sexuell relation inte omfattas av sambolagen. Det gör däremot ett par som brukar, eller har brukat, ha sex med varandra men inte har det för tillfället. Två personer som inte har en sexuell relation men i övrigt uppfyller normerna för en romantisk parrelation kan möjligen anses ingå. Gemensamt sexliv är alltså ett avgörande kriterium för skydd av gemensam bostad och bohag.s. 215

2.Enligt lagens förarbete är sambolagen tänkt att omfatta monogama relationer. Tre eller fler personer som bor tillsammans och har sexuella relationer med varandra omfattas inte av sambolagen samtidigt. Om en av dem skulle separera och begära bodelning skulle dock domstolen kunna bedöma att en av personens relationer utgör ett samboförhållande i lagens mening. Detta skulle också kunna bli möjligt om en person bor växelvis hos två eller fler personer som den har sexuellt förhållande med. Sambolagen skulle dock aldrig kunna omfatta alla personens relationer samtidigt. Det är svårt för personer i flersamma relationer att förutse hur en domstol skulle bedöma dem. Säkrast kan vara att skriva samboavtal om att sambolagen inte ska gälla och se till att reglera den gemensamma ekonomin och boendet på annat sätt. Sambolagen innebär också att tre eller fler personer som bor tillsammans kan ha olika rättslig ställning i förhållande till varandra ifall två av dem har sex med varandra och därmed räknas som sambor. Om personerna flyttar isär gäller sambolagen mellan två av dem medan mellan övriga gäller allmänna avtalsrättsliga regler.s. 215

3.Sambolagen omfattar inte heller gifta personer, oavsett vem eller vilka de bor med eller har sex tillsammans med. I ett parförhållande där den ena, eller båda personerna, är gifta med någon annan kan en bodelning enligt sambolagen således aldrig bli aktuell. Sambolagen är i huvudsak tänkt att omfatta vuxna, men kan enligt förarbetena också omfatta personer mellan 15 och 18 år.s. 215

Stadigvarande boende och gemensamt hushåll

1.För att räknas som sambor enligt lagen ska paret även stadigvarande bo tillsammans och ha gemensamt hushåll. Att stadigvarande bo tillsammans innebär att samborna planerar att fortsätta bo tillsammans, att de inte tänker bo ihop endast för en kort tid. Riktvärdet är här sex månader. Det innebär dock inte att ett par omfattas av sambolagen först efter sex månaders gemensamts. 215

2.74 boende. Det räcker med att paret flyttat samman med intentionen att bo tillsammans i minst sex månader. Med gemensamt hushåll menas att samborna samarbetar kring vardagssysslorna i hemmet och att de även ekonomiskt har ett samarbete. Vad detta betyder i praktiken är inte helt klart. Möjligen är man sambor i lagens mening om man handlar tillsammans men ändå har var sin hylla i kylskåpet, möjligen inte.s. 215

Vid vilken tidpunkt uppstår samboförhållande?

1.Sambolagen gäller direkt när två personer i ett parförhållande flyttar ihop, så länge deras intention är att stadigvarande bo ihop. Om paret sedan flyttar isär igen redan efter några månader gör detta ingen skillnad i bedömningen av om paret har varit sambor eller inte. Den faktiska längden på förhållandet har alltså inte avgörande betydelse. Två personer kan även bli sambor enligt sambolagen vid en senare tidpunkt. Till exempel om personerna först flyttar ihop tillfälligt eller bor ihop med separata hushåll men sedan gör boendet stadigvarande eller hushållet gemensamt. Det kan även vara två vänner som bor ihop och som senare inleder ett parförhållande och då anses vara sambor i sambolagens mening. Personerna blir i dessa fall sambor från den dagen intentionen eller förhållandet ändras, tiden innan förändringarna ägde rum räknas inte som ”sambotid”.s. 216

Hur domstol bedömer samboförhållande

1.Om två personer inte är ense om ifall de är sambor eller inte, eller har varit sambor, kan domstol få avgöra frågan. Oftast sker det i samband med begäran om bodelning. Som huvudregel är det då den som påstår att paret har varit sambor som ska bevisa det. Omständigheter som anses starkt tala för att två personer har varit sambor är gemensamma barn eller om personerna varit folkbokförda på samma adress. Annan bevisning kan vara hyresavtal eller andra handlingar. Utifrån det som framkommit i målet gör domstolen sedan en helhetsbedömning. Domstolen efterfrågar inte bevisning om personernas sexuella liv.s. 216

2.Om en tvist angående samboförhållande inte uppstår mellan två personer utan i stället mellan dem och en myndighet är läget dock annorlunda. Detta kan till exempel bli aktuellt om två personer som bor ihop söker bostadsbidrag var för sig, vilket de inte har rätt att göra om de är sambor. Det räcker då att Försäkringskassan visar att det är sannolikt att personerna är sambor. Fullständig bevisning är inte nödvändig. Försäkringskassan anses nämligen ha svårare att föra bevisning än de enskilda personerna. Har Försäkringskassans. 216

3.75 gjort sannolikt att två personer är sambor övergår bevisbördan och det är det upp till dem att bevisa att de inte är sambor.s. 216

Sambor eller inte?

1.Alima har en hyreslägenhet som hon delar med två vänner, Beata och Yasmine. Alla tre har nära relationer med varandra och planerar att bo tillsammans i åtminstone några år tills de har studerat färdigt. De har olika hyllor i kylen men delar alla tre kostnaderna för hyra, el och bredband med mera. De turas också om att städa och laga mat. Under våren inleder Alima en kärleksrelation med Beata ivrigt påhejad av Yasmine. Yasmine har sedan tidigare en pojkvän som heter Hans. Han saknar bostad över sommaren och flyttar därför tillfälligt in i lägenheten. När höstterminen börjar har Alima och Yasmine en kortvarig sexuell relation med varandra. Alima, Yasmine och Hans tycker inte att det är problematiskt men Beata blir mycket upprörd. Detta leder snart till konflikter mellan alla fyra och till slut vill ingen av dem längre bo med någon av de andra. Alla är däremot intresserade av att få bo kvar i lägenheten.s. 217

2.Som kontraktsinnehavare har Alima som huvudregel rätt till lägenheten. Beata skulle dock kunna kräva att lägenheten ska ingå i bodelning. Det förutsätter att de ses som sambor i lagens mening. Det som talar för detta är att de har haft ett sexuellt parförhållande och planerat att bo stadigvarande tillsammans. Det är däremot osäkert om en domstol skulle anse att de har haft gemensamt hushåll. Det går därför inte att säkert förutsäga vilken bedömning en domstol skulle göra. I vart fall saknar det betydelse för bedömningen av deras samboförhållande att Alima även har haft en kortvarig sexuell relation med Yasmine.s. 217

3.Yasmine kommer däremot inte att kunna övertyga domstolen om att hon har varit sambo med Alima. De har visserligen planerat att bo stadigvarande tillsammans och de har haft en sexuell relation. En domstol skulle dock troligen inte anse att de har haft en parrelation eftersom deras sexuella relation varit kortvarig och att den dessutom överskuggas av Alimas och Beatas mer långvariga relation. Därtill är det även för dem osäkert om de ska anses ha haft ett gemensamt hushåll.s. 217

4.Yasmine och Hans kommer inte heller att ses som sambor eftersom de bara har haft intentionen att bo tillsammans under några månader. Det saknar dessutom betydelse för möjligheten att överta Alimas lägenhet.s. 217

5.76s. 217

Samboegendom

1.Sambolagen reglerar bara parets samboegendom. Som samboegendom räknas sambornas gemensamma bostad och bohag som har skaffats för gemensam användning. Med bostad menas i detta sammanhang en permanent bostad som är knuten till en byggnad. Husvagn, tält, bil som använts som bostad och liknande räknas alltså inte. Med bohag menas möbler och köksutrustning med mera. Samborna behöver inte äga bostaden eller bohaget gemensamt men däremot använda dem gemensamt. Det räcker dock inte att egendomen används gemensamt. Den måste också vara införskaffad för gemensam användning. Det betyder att den ena eller båda samborna skaffat egendomen med intentionen att båda ska använda den. Den typ av egendom som räknas som samboegendom är en högst begränsad del av parets ägodelar. Det är faktiskt enklare att redogöra för vad som inte är samboegendom. Det som faller utanför lagens definition av samboegendom kan delas upp i fyra kategorier:s. 218

2.Egendom som inte är bostad eller bohag, till exempel bil, fritidshuss. 218

3.eller rättigheter till böcker.s. 218

4.Bostad eller bohag som inte är gemensam, till exempel kläder,s. 218

5.övernattningslägenhet eller en träningsmaskin som bara den enas. 218

6.sambon använder.s. 218

7.Gemensam bostad eller bohag som inte har skaffats för gemensamts. 218

8.användande, till exempel en lägenhet som den ena personens. 218

9.skaffade innan paret flyttade ihop. Om en sådan lägenhet byts mots. 218

10.en annan medan de är sambor räknas dock den nya lägenheten soms. 218

11.gemensam.s. 218

12.Egendom som genom villkor i gåva eller testamente ska vara enskilds. 218

13.egendom. Egendom som sambor äger gemensamt omfattas däremot alltid av samägandelagen, oavsett om den räknas som samboegendom eller inte. Det finns även möjlighet att ytterligare egendom kan anses omfattas av så kallad dold samäganderätt. Samägandelagen har störst betydelse för en båt, ett fritidshus eller liknande som inte omfattas av sambolagen. (Se vidare avsnitt 4.4 Samägande.)s. 218

Ekonomiska förhållanden under samboförhållande

1.Vardera sambon bestämmer självständigt över sin egen ekonomi och får som huvudregel handskas som den vill med sin egendom. Precis som för gifta par finns det dock undantag när det gäller den gemensamma bostaden och bohaget vilka är till för att skydda den underordnade parten i förhållandet.s. 218

2.77s. 218

Krav på samtycke kring gemensam bostad och bohag

(rådighetsinskränkningar)

1.När det gäller sambornas gemensamma bostad och bohag finns det inskränkningar i vilka beslut en sambo kan ta på egen hand. Dessa inskränkningar kallas rådighets- eller förfogandeinskränkningar och innebär att samborna måste vara överens om att sälja, ge bort, låta inteckna, pantsätta, hyra ut eller låta någon annan använda den gemensamma bostaden eller bohaget, oavsett vilken sambo som äger dem. Reglerna är tvingande, vilket betyder att de inte kan avtalas bort.s. 219

2.Reglerna är i allt väsentligt desamma som för gifta vad gäller samtyckets form, vägran att lämna samtycke samt ogiltigförklaring om sambo agerat utan samtycke (se avsnitt 2.4.4). För sambor gäller reglerna dock endast för samboegendom. Reglerna omfattar alltså bostad som sambor äger tillsammans samt bostad som den ena sambon äger men som införskaffats för båda sambornas gemensamma bruk. Däremot omfattas inte en bostad som den ena sambon införskaffat innan samborna flyttade ihop eller en bostad som genom villkor i testamente eller vid gåva ska vara den ena sambons enskilda egendom.s. 219

Underhåll mellan sambor under samlevnad

1.I vissa fall är gifta makar skyldiga att försörja varandra, men motsvarande regler finns inte för sambor. Sambor kan inte med stöd i lag tvingas att skjuta till pengar för den andra sambons kostnader. När sambor söker försörjningsstöd ska dock deras inkomster som huvudregel beräknas som gemensamma på samma sätt som makar. I praktiken innebär detta att en av två sambor som inte kan försörja sig själv varken kan få försörjningsstöd om samborna gemensamt anses ha tillräcklig ekonomi för att försörja dem bägge. Sambor kan alltså bli indirekt underhållsskyldiga gentemot varandra. Det gäller däremot inte vänner som bor tillsammans och har gemensam ekonomi. Den indirekta underhållsskyldigheten uppstår alltså i och med att två personer bor tillsammans och har en sexuell relation. Det kan tänkas att denna indirekta underhållsskyldighet får som konsekvens att ekonomiskt utsatta personer i större utsträckning inte bryter upp från destruktiva förhållanden på grund av den ekonomiska beroendeställning som kan uppstå. Detta skulle i sin tur kunna innebära att personer med lägre inkomster har mindre möjligheter att vara självständiga i valet av parrelation.s. 219

2.78s. 219

Indirekt underhållsskyldighet

1.Om Alima, Beata eller Yasmine i exemplet ovan söker bostadsbidrag eller försörjningsstöd så bedöms de individuellt så länge de inte ses som sambor. När Alima och Beata inleder en kärleksrelation ska de dock i stället bedömas tillsammans, förutsatt att de anses ha gemensamt hushåll.s. 220

Samboavtal

1.Genom att skriva samboavtal kan samborna reglera hur mycket, om något, av deras samboegendom som ska delas vid en separation. Det finns två sorters samboavtal. Den ena typen handlar om att sambolagens bodelningsregler inte ska gälla över huvud taget. Med ett sådant samboavtal behåller vardera sambon sin egendom vid separation eller dödsfall och ingenting delas. Den andra typen handlar om att viss egendom inte ska ingå i bodelningen, till exempel bostaden. Sådant samboavtal innebär att all övrig samboegendom kommer att delas lika mellan samborna vid separation eller dödsfall. Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknas av bägge samborna. Avtalet behöver inte registreras någonstans men av bevisskäl bör var och en av samborna ta var sitt påskrivet exemplar.s. 220

2.Samboavtal reglerar endast sambornas samboegendom, det vill säga deras gemensamma bostad och bohag som har inskaffats för gemensamt användande. Sambor kan inte avtala att mer egendom ska ingå i bodelningen än vad som står i lagen, bara mindre. Samborna får i stället se till att sådan egendom omfattas av samägandelagen eller andra civilrättsliga arrangemang. Vill sambor ärva varandra måste de dessutom skriva testamente (se avsnitt 5.3 Testamente).s. 220

Samboförhållande upphör

1.Ett samboförhållande upphör när en eller båda samborna gifter sig med någon annan eller varandra, när samborna separerar eller när den ena sambon dör. Tidpunkten kan ha betydelse vid bodelning. Med separation menas lagtekniskt att samborna flyttar isär och bosätter sig på var sitt håll. Två sambor som gör slut på sin parrelation men fortsätter att bo tillsammans anses fortfarande vara sambor. Flyttkravet har sin huvudsakliga grund i praktiska bevisfrågor; det är lättare att bevisa att man flyttat isär än att ett sexuellt parförhållande förändras till ett icke-sexuellt förhållande. Regeln sammanfaller dock även med samhällsnormen att två personer som en gång haft en parrelation förväntas fortsätta att vara ett par om ingen av dem tydligt visar att detta inte längre ärs. 220

2.79 fallet. Som komplement finns regler om att ett samboförhållande ska anses upphöra om någon av samborna ansöker om bodelningsförrättare, rätt att få bo kvar i bostaden eller väcker talan om att överta bostaden.s. 220

Bodelning vid separation

1.Bodelning ska genomföras om en av samborna begär att samboegendomen ska delas. Det finns dock inga regler som tvingar sambor som separerar att genomföra bodelning. Bodelningen måste begäras inom ett år från separationen och begäran ska riktas till den andra sambon. Bodelningsbegäran behöver inte ske i någon särskild form men det rekommenderas att den görs skriftligen. Den andra sambon är då skyldig att medverka till att bodelningen blir av, och om denna inte medverkar så kan bodelningen genomföras med hjälp av bodelningsförrättare eller domstol.s. 221

2.Reglerna för bodelningsproceduren liknar bodelning vid äktenskap. Bodelning kan delas upp i följande steg, som fått var sitt avsnitt i det följande:s. 221

3.Eventuellt upprättande av bouppteckning, vilket är en förteckning övers. 221

4.sambornas tillgångar och skulder.s. 221

5.Andelsberäkning, som innebär en beräkning av hur mycket värde varderas. 221

6.sambo ska behålla.s. 221

7.Lottläggning, som innebär att bestämma vem som behåller vilkens. 221

8.konkret egendom.s. 221

9.Upprättande av bodelningsavtal som slår fast att bodelningen ärs. 221

10.genomförd.s. 221

Förteckning över egendom (bouppteckning)

1.För att underlätta en bodelning kan samborna så snart som möjligt efter separationen skriva ner vilken samboegendom och vilka skulder som fanns (egendomsförhållandena) vid separationstillfället. Det är alltid svårare att göra detta i efterhand. Utgångspunkten för värderingen av samboegendomen är den tidpunkt då samboförhållandet upphörde.s. 221

2.Hur mycket får var och en (andelsberäkning)? Det är enbart sambornas samboegendom som ska delas mellan dem, det vill säga endast gemensam bostad och bohag som har införskaffats för gemensam användning. Samborna ska dela lika på det sammanlagda värdet av derass. 221

3.80 samboegendom, efter avdrag för skulder som hänger samman med samboegendomen. All övrig egendom lämnas utanför och behålls av den sambo som äger den.s. 221

4.Skulder som hänger samman med samboegendom är till exempel bolån på en gemensam bostad. Sådana skulder får dras av från värdet av samboegendomen. Ingen av samborna ska dock behöva stå på minus med mer skulder än tillgångar på grund av bodelning. Därför får även skulder som inte hör ihop med samboegendom dras av om det är så att sambons övriga egendom inte har ett tillräckligt stort värde för att täcka dem.s. 222

Andelsberäkning

1.Samborna Jasper och Efe har separerat och ska genomföra bodelning. Jasper har samboegendom till ett värde av 120 000 kr och skulder som hör ihop med samboegendomen på 40 000 kr. Han har även övrig egendom för 50 000 kr som inte ingår i bodelningen. Jasper bidrar därigenom till bodelningen med 80 000 kr (120 000 – 40 000). Efe har samboegendom till ett värde av 20 000 kr och övrig egendom för 100 000 kr. Den gemensamma bodelningsegendomen är således 100 000 kr (80 000 + 20 000) av vilken de behåller 50 000 kr var (100 000/2). Jasper ska därmed ge samboegendom till Efe till ett värde av 30 000 kr (50 000 – 20 000). Med den övriga egendomen inräknad behåller Jasper 100 000 kr (50 000 + 50 000) och Efe 150 000 kr (50 000 + 100 000). Se figur 3.1.s. 222

2.Ändring av orättvis fördelning (jämkning) Om resultatet av bodelningen skulle bli orättvist (oskäligt) kan fördelningen ändras (jämkas). Detta innebär att en mindre del av egendomen överlämnass. 222

3.81 från den ena till den andra sambon än vad som annars skulle vara fallet. Reglerna om jämkning kan åberopas av den sambo som ska överlämna egendom till den andra sambon. Den sambo som ska ta emot egendom kan dock inte använda reglerna för att få mer. Även samboavtal som ger orättvisa konsekvenser kan ändras eller åsidosättas helt.s. 222

4.Jämkningsreglerna ska bara användas undantagsvis och en skälighetsbedömning ska göras från fall till fall. Detta innebär att det aldrig går att förutse helt säkert vad en domstol ska komma fram till vid varje prövning. I bedömningen läggs framför allt vikt vid samboförhållandets längd eftersom det anses vara oskäligt att överta egendom av större värden efter endast kortvariga samboförhållanden. Enligt sambolagens förarbeten är ett riktmärke för vad som ska anses som ett kortvarigt samboförhållande att det varat i mindre än fem år. Sambolagen har dock ingen motsvarighet till den femåriga giftorättstrappa som är knuten till äktenskapsbalken. För samboförhållanden handlar det om en helhetsbedömning. I bedömningen kan även sambornas ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter vägas in.s. 223

Vem behåller vad (lottläggning)?

1.Efter det att sambornas andelar av samboegendomen räknats ut ska samborna komma överens om vem som ska behålla vilken egendom. Detta kallas lottläggning. Grundregeln är att vardera sambon behåller den egendom som den sambon äger. Den som ska överlämna egendom kan välja vilken egendom och även att i stället betala samma värde i pengar.s. 223

2.Om den ena sambon har större behov än den andra av att behålla den gemensamma bostaden eller bohaget kan denna sambo ha rätt att överta denna egendom. Detta gäller i så fall oberoende av vilken av samborna som äger bostaden, om den har införskaffats för gemensamt användande. Det gäller dock inte om den ena sambon fått bostaden i arv eller som gåva med villkor att den ska vara enskild. När det ska avgöras om någon av samborna har större behov av bostad och bohag är den mest betydelsefulla omständigheten för domstolens beslut om någon av dem ska bo med barn. Funktionsnedsättning eller sjukdom hos den ena sambon är också omständigheter som kan ha betydelse. För att övertaganderätten slutligen ska gå till en av samborna måste detta även betraktas som rimligt vid en helhetsbedömning. Den sambo som övertar bostaden måste också ersätta den andra ekonomiskt för bostadens värde. I praktiken kan övertagande alltså endast ske om den sambo som har rätt att ta över har råd med detta. Gäller övertagandet en hyreslägenhet är dettas. 223

3.82 dock inget problem eftersom hyreslägenheter inte anses ha något värde, ingen ersättning blir därför aktuell i sådana fall.s. 223

4.En hyresvärd har inte rätt att motsätta sig att en sambo tar över ett hyresavtal enligt dessa regler (se vidare avsnitt 4.6.4). Med vissa undantag har inte heller bostadsrättsförening rätt att neka en make att överta en bostadsrätt eller bli medlem i bostadsrättsföreningen (se mer i avsnitt 4.7.4).s. 224

Överta bostad som inte är samboegendom

1.I vissa fall kan den sambo som bäst behöver parets gemensamma bostad få ta över denna även om den inte är samboegendom. Detta gäller enbart hyreslägenheter och bostadsrätter, men däremot inte hus och fastigheter. Reglerna gäller heller inte om samborna genom samboavtal har bestämt att den gemensamma bostaden inte ska delas vid bodelning, eller om den ena sambon fått denna i arv eller som gåva med villkor att den ska vara enskild egendom. För att kunna begära att få överta bostad som inte är samboegendom krävs det att sambon ska bo med barn eller i annat fall har mycket starka (synnerliga) skäl. Ett övertagande ska även betraktas som rimligt vid en helhetsbedömning. Den sambo som övertar bostaden måste också ersätta den andra ekonomiskt för bostadens värde. Om den sambo som vill överta bostaden har flyttat ut från denna vid separationen ska anspråket om övertagandet framställas senast tre månader efter flytten. Om sambon bor kvar ska framställandet ske inom ett år från det att samboförhållandet upphörde.s. 224

Avsluta bodelningen (bodelningsavtal)

1.Bodelningen avslutas med ett bodelningsavtal där det framgår vilka tillgångar och skulder som har tagits upp i bodelningen och hur dessa har fördelats. Det ska också framgå att båda samborna är nöjda med bodelningen och den ska vara undertecknad av var och en av dem. Efter det att bodelningsavtalet är undertecknat har ingen av samborna rätt att kräva ytterligare egendom av den andre.s. 224

Medan bodelningen pågår

1.Om sambor tvistar om vem som ska bo kvar i bostaden så kan tingsrätten fatta ett förhandsbeslut (interimistiskt beslut) om vem som ska bo där tillfälligt fram till dess att domstolsprocessen slutligen är klar och ett beslut fattats. Den sambo som får bo kvar under mellantiden har rätt att använda bohaget soms. 224

2.83 finns i bostaden om domstolen inte har beslutat något annat. Den andra sambon måste omedelbart flytta därifrån.s. 224

Om sambor inte kommer överens

1.Kan sambor inte komma överens om hur en bodelning ska gå till kan tingsrätten, efter ansökan från en eller bägge, utse en bodelningsförrättare. På samma sätt som vid äktenskap ska bodelningsförrättaren i första hand försöka få samborna att komma överens. Om detta inte lyckas ska förrättaren själv genomföra bodelning utifrån sambolagens regler. Om någon av samborna är missnöjd med förrättarens förslag kan sambon gå till domstol, som i så fall slutligen avgör hur bodelningen ska genomföras. Sådan talan till domstol ska väckas inom fyra veckor från det att samborna fått ta del av förrättarens bodelningsförslag. Om ingen av samborna invänder fastställs förrättarens förslag.s. 225

2.Kostnaderna för förrättaren delas lika mellan samborna, men om bodelningsförrättaren anser att den ena sambon fördröjt eller fördyrat processen kan denna sambo få betala en större del. Detta kan också vara fallet om sambornas ekonomiska förhållanden är ojämlika. Om en av samborna får kvar mindre än 100 000 kr efter bodelningen har denna sambo också möjlighet att få statlig ersättning för kostnaderna för bodelningsförrättaren.s. 225

Bodelning vid dödsfall

1.Om en sambo dör kan den efterlevande sambon begära att en bodelning ska genomföras. Bodelningen kommer då att göras innan arvet fördelas. Sådan bodelning genomförs huvudsakligen enligt samma regler som vid separation. Begäran om bodelning ska framföras inom ett år efter dödsfallet eller senast vid bouppteckningen efter den döde. Det finns dock inget lagkrav på att bodelning ska genomföras. Den avlidna sambons arvingar har inte heller rätt att begära bodelning.s. 225

Efterlevandeskydd

1.Det finns ett efterlevandeskydd i sambolagen som innebär att en efterlevande sambo alltid har rätt att vid bodelning behålla samboegendom som uppgår till ett värde av två prisbasbelopp (89 000 kr för år 2015). Regeln kallas lilla basbeloppsregeln i jämförelse med äktenskapsbalkens stora basbeloppsregel, vilken omfattar fyra basbelopp. Regeln innebär i praktiken följande. Om den sammanlagda samboegendomen uppgår tills. 225

2.84s. 225

3.mindre än två prisbasbelopp behåller den efterlevande sambon alls. 226

4.samboegendoms. 226

5.mellan två och fyra prisbasbelopp behåller den efterlevande sambons. 226

6.egendom för två prisbasbelopps. 226

7.över fyra prisbasbelopp behåller den efterlevande sambon hälften av alls. 226

8.samboegendom på samma sätt som vid separation. I övrigt gäller samma regler för bodelning vid dödsfall som för bodelning vid separation och liksom då kan orättvisa bodelningar jämkas även vid dödsfall.s. 226

Efterlevandeskydd

1.I detta exempel har Jasper avlidit och Efe begär bodelning. Jaspers enda arvinge är systern Dalila. Jasper hade samboegendom till ett värde av 120 000 kr och skulder som hörde ihop med samboegendomen på 40 000 kr. Jasper hade även övrig egendom för 50 000 kr som inte ingår i bodelningen. Han bidrar därigenom till bodelningen med 80 000 kr (120 000 – 40 000). Efe har samboegendom till ett värde av 20 000 kr och övrig egendom för 100 000 kr. Den gemensamma bodelningsegendomen är således 100 000 kr (80 000 + 20 000). Av detta ska Efe behålla 89 000 kr (år 2015). Jaspers dödsbo ska därmed ge samboegendom till Efe till ett värde av 69 000 kr (89 000 – 20 000) och behålla 11 000 kr (80 000 – 69 000). Med den övriga egendomen behåller Efe 189 000 kr (100 000 + 89 000) och Dalila ärver 61 000 kr (11 000 + 50 000). Se figur 3.2.s. 226

2.85s. 226

Överta bostad som inte är samboegendom

1.En efterlevande sambo kan begära att få överta sambornas gemensamma bostad om sambon kan visa att hen har bättre behov. Samma regler gäller som vid separation (se avsnitt 3.7.3). Det finns dock ingen tidsfrist för hur snart anspråket måste framställas efter dödsfallet. Detta kan göras när som helst under förutsättning att den efterlevande sambon fortfarande bor kvar.s. 227

Sambor ärver inte varandra utan testamente

1.Sambor ärver inte varandra. Bodelningsreglerna till skydd för den efterlevande sambon är även svaga. För att sambor ska ärva varandra måste de skriva testamenten. Har någon av samborna barn har de alltid rätt att få ut sin laglott (50 % av arvsrätten) direkt vid dödsfallet. Detta gäller både gemensamma barn och särkullbarn. Sambor med barn har därmed inte möjlighet att med säkerhet ärva varandra och kunna sitta kvar i så kallat orubbat bo. Har sambor gemensamma barn under 18 år kommer den efterlevande sambon dock att förvalta barnens arv i egenskap av förälder och förmyndare. Den efterlevande sambon bestämmer därigenom över det som barnen ärver från den avlidna sambon. På så sätt kan sambor i praktiken ändå sitta kvar i orubbat bo även utan testamente, åtminstone fram till dess att barnen blir myndiga.s. 227

2.Om någon har skrivit testamente att ens sambo ska ärva och samborna separerar innan dödsfallet sker, så anses testamentet som huvudregel vara utan verkan. Den före detta sambon kommer då inte att ärva. Om samborna vill att de ska ärva varandra (eller om en sambo vill att den andra ska ärva) oavsett om de vid dödsfallet fortfarande är sambor eller inte, måste de skriva detta specifikt i testamentet (se mer i avsnitt 5.3.7).s. 227

3.86s. 227

4

Civilrättsliga arrangemang

i familjesammanhang

Inledning till avtal, gåva, samägande,

bostad och associationer

Vardagliga och formella avtal

1.Överenskommelser görs hela tiden, inte minst i nära relationer och inom familjer. Vi bestämmer vem som ska klippa gräset, vem som ska köpa busskort och hur vi delar på hyran. Oftast tänker vi inte alls på att det i juridisk mening är avtal vi ingår med varandra. Det är avtal som faktiskt kan vara juridiskt bindande trots att de flesta aldrig reflekterar över det eller ens har haft sådan avsikt. I och för sig får det inte heller någon större betydelse så länge parterna är överens eftersom det sociala samspelet då ofta är tillräckligt för att avtalen ska hållas. Personer som bor ihop kan göra enkla avtal om att till exempel dela boendekostnader för el, bredband och sophämtning. Sådana avtal behöver inte göras i någon särskild form. Även muntliga överenskommelser är bindande. Det kan ändå vara en poäng att skriva ner vad man kommit överens om. Det kan räcka med enkla anteckningar. Risken för missförstånd minskar då samtidigt som alla mer ordentligt tvingas att tänka igenom vad de kommit överens om. En skriftlig överenskommelse utgör dessutom bättre bevisning i domstol om det skulle uppstå en tvist.s. 228

2.Den juridiska regleringen av avtal är i grunden till för att personer ska känna sig trygga med att ingå avtal med personer de inte känner och förvänta sig att det kommer att följas. Inom affärsvärlden har detta mycket stor betydelse. Samma grundregler gäller för avtal även mellan närstående. Avtal styrs av civilrättsliga regler, som till skillnad från familjerätten är anpassade för samarbete mellan personer som inte har en nära eller tillitsfull relation. Det kan därför ibland ställa till problem när civilrättsliga regler appliceras på familjesituationer. Personer som gifter sig eller blir sambor får ett helt paket av lagregler, inklusive skyddsregler för den mest utsatta parten. Inom civilrätten gäller som grundregel endast det som uttryckligen avtalas av parterna. Det finns vissa regler som fyller ut luckor eller brister som avtalsparterna inte tänkt på. Men dessa kan inte jämföras med äktenskapets helhetslösning. Hur avtal formuleras har därför stor betydelse. Särskilda regler gäller även för olika avtalstyper. Detta ställer högre krav på att de som ingår avtal utformar dessa pås. 228

3.87 ett genomtänkt sätt. I flera situationer kan det vara värt att låta en kunnig jurist utforma ett formellt avtal.s. 228

4.Här är det endast möjligt att översiktligt beskriva de olika civilrättsliga arrangemangen. Detta kapitel inleds med de generella regler som gäller för alla avtal. Sedan följer de särskilda regler som gäller för gåvor och olika typer av avtal. Efter det följer regler för samägande och samägandeavtal när människor äger egendom tillsammans. Bostäder omfattas av särskilda regler och boken lyfter fram vad som särskilt gäller för att äga bostad, hyra bostad och inneha bostadsrätt. Kapitlet tar vidare upp regler för olika samarbetsformer, som förening, bolag och stiftelse. Slutligen förklaras vad som gäller för egenhändigt uppgjorda avtal för egendomsfördelning där man försöker efterlikna bodelningsreglerna i äktenskapsbalken.s. 229

Teoretiskt tillgängligt för alla

1.Alla får ingå avtal. Det kan handla om samägande eller andra civilrättsliga arrangemang. De civilrättsliga lagarna saknar föreskrifter att avtalsparter ska vara två personer, att avtalsparter ska ha en parrelation eller liknande. Dessa lösningar kan därmed användas av alla konstellationer oberoende av hur många som ingår och vilka relationer personerna har sinsemellan. Det är till och med möjligt för en person att bilda stiftelse eller aktiebolag ensam. Civilrätten är alltså inte bara könsneutral utan också antalsneutral och relationsneutral. Dessa juridiska lösningar kan användas som komplement för par som är gifta eller sambor. De kan också användas fristående av konstellationer som faller utanför äktenskapsbalken och sambolagen, till exempel kollektiv, vänner som bor ihop eller fler än två personer som delar ekonomi. Civilrättsliga arrangemang kan också användas för större nätverk av individer och familjer, till exempel bilkooperativ och bostadsrättsföreningar.s. 229

2.De civilrättsliga reglerna är dock framför allt anpassade för att reglera enstaka projekt och samarbeten mellan människor som sker av praktiska anledningar snarare än att de delar liv med varandra. Avtal kan reglera olika samarbeten ner i minsta detalj men avtal som omfattar parternas totala egendom är rättsligt osäkra. När det gäller samägande har lagen som utgångspunkt att de som samäger har blivit gemensamma ägare till viss egendom utan att detta var syftet från början (exempelvis genom arv). Därför är lagen utformad utifrån att deras intresse för egendomen är rent ekonomisk och att de i slutänden säljer egendomen. Personer som samäger egendom för att de vill göra det utgör undantag som samägandelagen inte är anpassad för och dessa behöver i de flesta fall skriva samägandeavtal. Egenhändiga avtal kräver juridisk kunskap, vilket gör att de främst är tillgängliga för dem som har tid och förmåga att sätta sig in i frågorna eller har råd att anlita jurist. Det krävs dessutom vana att ens kunna tänka i dessa banor, att egna familjerelationers. 229

3.88 också innebär ekonomiska förhållanden. Civilrättens tillgänglighet är därför en klassfråga.s. 229

4.Sammanfattningsvis är civilrättsliga arrangemang i familjesammanhang undantag i sig. Huvudscenarier i civilrättsliga arrangemang är snarare nätverk av personer som samarbetar av praktiska skäl och där samarbetet avslutas när det inte längre är praktiskt. I dessa situationer är reglerna neutrala vad gäller antal parter, kön och relation.s. 230

Generella regler för avtal

Fri avtalsrätt

1.Avtalsrätten är i princip fri. Alla personer har rätt att bestämma om de vill ingå avtal, vilka de vill ingå avtal med och vad avtalet ska innehålla. Det finns dock vissa begränsningar. Personer som är under 18 år kan inte ingå rättsligt bindande avtal utan förmyndarens godkännande, vilket oftast är föräldern. Personer som har förvaltare eller anses ha en psykisk störning kan inte heller ingå avtal på egen hand. Diskrimineringslagen förbjuder också diskriminerande avtal, vilket dock endast är aktuellt för näringsidkare och inte mellan privatpersoner. Rättsväsendet stödjer inte avtal som bygger på brottsliga handlingar och står inte heller till förfogande för att avgöra enbart moraliska frågor, exempelvis om sexuell trohet.s. 230

Ingå avtal

1.Avtal kan ingås på många sätt. I sin grundläggande form ingås avtal genom att någon ger ett förslag och någon annan tackar ja till det (detta kallas att ett anbud möter en accept). Om parterna diskuterar olika förslag har de ingått ett bindande avtal först när båda uttrycker att de vill samma sak. För svårbedömda fall finns det ytterligare regler för när ett förslag anses bindande. I nästan alla fall krävs en aktiv handling för att en part ska bli bunden av ett avtal. Det går också att ingå bindande avtal med hjälp av andra personer genom att ge dem fullmakt.s. 230

2.Avtal är som grundregel bindande oavsett vilken form de har. Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga. Ur bevissynpunkt är dock skriftliga avtal att föredra eftersom det då blir tydligare vad parterna har kommit överens om. Vid en tvist i domstol utgör ett skriftligt avtal därför ett säkrare bevis än ett muntligt avtal. För vissa typer av avtal krävs det dock att de har en viss form. Köp av bostadsrätt eller fastighet är exempel på avtal som endast är giltiga om de upprättats skriftligt. Inom familjerätten är till exempel samboavtal liksoms. 230

3.89 äktenskapsförord bara giltiga om de är skriftliga och båda parterna har undertecknat dem. Avtal som reglerar vårdnad om barn och umgänge med barn kräver dessutom socialnämndens godkännande för att vara giltiga.s. 230

Avtal ska hållas

1.Den som ingått ett avtal är skyldig att uppfylla de åtaganden som avtalet innebär. Detta ska ske på det sätt som parterna kommit överens om. Om en avtalspart anser att en motpart inte uppfyllt ett avtal kan parten be domstol att slå fast att detta innebär avtalsbrott. I så fall kan parten få hjälp av kronofogde och polis med att driva igenom avtalet eller få ersättning, med tvång om så behövs. Om en avtalspart inte uppfyller sina åtaganden innehåller avtalsreglerna olika typer av påföljder som kan bli aktuella. Exempelvis har den som lånat ut pengar eller sålt på kredit rätt att ta ut dröjsmålsränta om betalning inte kommer i tid. Ett annat exempel är att hyresgäster har rätt att i vissa fall hålla inne med hyra om hyresvärden inte uppfyller sina förpliktelser när det gäller reparationer och liknande.s. 231

2.Avtalsparter som inte är överens om vad avtalet mellan dem innebär måste tolka sitt avtal. Kommer parterna inte överens om hur avtalet ska tolkas kan de ta hjälp av domstol. Domstolen kommer då att tolka avtalet utifrån ordalydelsen, vad som faktiskt står i avtalet, och hur situationen såg ut när avtalet skrevs med mera. Domstolen beaktar även hur liknande avtal vanligen brukar utformas och tolkas. Det är ofta svårt att förutsäga hur en domstol kommer att tolka ett avtal eftersom det finns så många faktorer som kan spela in. Ju tydligare avtalsparterna formulerar sig i avtalet, desto bättre är det. Det minskar risken för att tvister över huvud taget ska uppstå och ökar dessutom möjligheten att lösa eventuella tvister, i eller utanför domstol.s. 231

3.Det finns vissa situationer då domstol kan förklara ett avtal ogiltigt i sin helhet. Då gäller avtalet inte alls och eventuell betalning eller andra åligganden som redan har uppfyllts ska gå tillbaka. I andra situationer kan domstol bestämma ändringar i innehållet men att avtalet i sig fortfarande gäller (jämkning). Ogiltigförklaring och jämkning kan krävas om ett avtal är förfalskat, om en avtalspart varit omyndig eller om en part varit utsatt för tvång med mera. Det finns även en möjlighet att jämka eller ogiltigförklara ett avtal som är orättvist (oskäligt). Vad detta betyder prövas från fall till fall. Särskild hänsyn tas bland annat till om den ena parten befinner sig i en utsatt ställning i förhållande till den andra, till exempel en konsument gentemot en näringsidkare.s. 231

4.90s. 231

5.De som har ingått ett avtal är fria att komma överens om att ändra avtalet, att strunta i det eller att avtala något helt nytt. Eftersom det ofta tar emot att gå till domstol mot personer i ens närhet är det vanligen på dessa sätt tvister löses mellan närstående.s. 232

Låna grannens bil

1.Anna har en bil med flera år på nacken som hon låter sin granne Bertil använda. De har pratat om att han ska betala 20 kr per körd mil. När avgassystemet går sönder vill Anna att han också ska betala delar av reparationen. Bertil vägrar och säger att de inte har pratat om något sådant. De börjar gräla och Bertil säger att han inte ens tänker betala för de senaste månadernas körningar.s. 232

2.Anna och Bertil har ett muntligt avtal om 20 kr per mil. Avtalet är tydligt och inte heller orättvist, varför Bertil bör anses vara bunden att följa det. Däremot har de inte varit tydliga med avtal kring vem som har ansvar för om bilen går sönder. Denna del av avtalet behöver tolkas. Det vanligaste är att den som äger en bil har ansvaret och att hen får räkna in eventuella kostnader för reparation i hyran. En domstol skulle därmed troligast gå på Bertils linje. Anna har således möjlighet att få hjälp att kräva in 20 kr milen för de körningar Bertil gjort men inte kostnader för reparationen.s. 232

Avtals giltighet gentemot utomstående

1.Det är endast de personer som ingått ett avtal som är bundna att följa avtalet. Trots det kan avtal även påverka utomstående personer (så kallad tredje man). Detta kan exempelvis bli fallet om en vuxen dotter säljer sin moders TV till en vän utan lov. Det är dottern och vännen som är avtalsparter men modern påverkas i högsta grad. En konflikt uppstår då mellan vännen, dottern och modern. Modern kommer att vilja ha tillbaka sin egendom av vännen, medan vännen kommer att vilja antingen få tillbaka sina pengar av dottern eller få behålla TV:n. Ett annat exempel är när en person lånar pengar av sin farbror för att köpa någonting och sedan missköter sina betalningar. Farbrodern som lånat ut pengar har då rätt att med hjälp av kronofogden kräva in pengarna. Kronofogden har dock bara rätt att utmäta sådan egendom som är den skuldsattas. Detta innebär att om den skuldsatta har gett bort till exempel en bil till en sambo så kan en konflikt uppstå mellan sambon och farbrodern som är fordringsägare (kallas även borgenären). Sambon vill då behålla sin egendom och farbrodern vill ha pengar av den skuldsatta personen. Sådana här konflikter blir ofta komplicerade att hantera och därför skiljer lagstiftningen på de olika typerna av krav och reglerar dem på olika sätt.s. 232

2.91s. 232

3.Anspråk på pengar och specifik sak I fallet med den skuldsatta personen som har gett bort en bil till sin sambo står konflikten mellan sambons anspråk på bilen och farbrodern anspråk på pengar. På juridiskt språk kallas detta att sakrätt (sambons krav på bil) står emot fordring (farbroderns krav på pengar). När så är fallet har sakrätten som huvudregel företräde. Det innebär att sambon som huvudregel har rätt att behålla bilen. Förutsättningen för att sambon ska ha rätt att behålla sådan egendom är dock att gåvan har överlåtits på rätt sätt (fullbordats) och därmed blivit juridiskt bindande. Först då har äganderätten övergått från den skuldsatta personen till dennes sambo och blivit onåbar för farbrodern. Om gåvan har fullbordats kort tid innan den andra sambon går i konkurs kan dock gåvan återvinnas (se avsnitt 4.2.5 Indrivning av skulder).s. 233

4.Vad som i praktiken krävs för att en överlåtelse ska anses fullbordad är olika i olika situationer. Vanligen räcker det med att gåvan överlämnats till gåvomottagaren. För gåvor mellan makar krävs det dock att överlåtelsen registrerats hos Skatteverket. Anledningen till detta är att skydda långivare och andra fordringsägare från sken- och efterhandskonstruktioner där skuldsatta försöker undanhålla egendom genom att påstå att den tillhör någon annan. Gifta par kan med hjälp av äktenskapsbalkens regler om gåva eller bodelning under äktenskap på ett förhållandevis enkelt sätt överlåta vilken typ av egendom som helst mellan sig och därmed göra den giltig gentemot utomstående. En make kan ge bort egendom till den andra maken och på så sätt skydda den från att bli utmätt av Kronofogden. För sambor är det dock inte lika enkelt att överlåta egendom mellan sig så att det blir giltigt gentemot utomstående. Särskilda problem uppstår om de redan har egendomen hemma hos sig eller på annat sätt redan delar den (så kallad gemensam besittning). Om de redan har egendomen i gemensam besittning kan den ju inte överlämnas och på detta sätt fullborda gåva eller köp. Detta gäller även andra familjekonstellationer som har gemensam bostad. Alla som bor ihop, förutom möjligen makar, som vill överlåta egendom mellan sig bör ta hjälp av en kunnig jurist för att vara säkra på att överlåtelsen är giltig även gentemot utomstående. Överlåtelse av egendom som samborna inte redan har i gemensam besittning kan dock fullbordas genom att den överlämnas.s. 233

5.92s. 233

6.Två anspråk på samma specifika sak I fallet med dottern som sålt sin moders TV till en vän står den huvudsakliga konflikten mellan vännen och modern, som båda gör anspråk på att äga TV:n. Detta kallas på juridiskt språk att två sakrättsliga anspråk står mot varandra. Huvudregeln i sådana fall är att den äldsta sakrätten har företräde, det vill säga att modern som hade TV:n först har rätt att få tillbaka sin egendom. Vännens yngre sakrätt kan dock i vissa fall få företräde framför moderns äldre sakrätt om egendomen är överlämnad och om köparen har varit i så kallad god tro vid köpet. För att anses ha varit i god tro ska vännen inte haft någon anledning att misstänka att dottern inte varit den rätta ägaren till egendomen. Även i detta fall kan dock modern ha rätt att få tillbaka sin egendom, men då måste hon betala lösen för egendomen till vännen. Lösenbeloppet kan modern sedan kräva av dottern.s. 234

7.En liknande situation är när en säljare har sålt samma egendom två gånger till två olika köpare, till exempel om dottern har sålt samma TV till två olika personer. Då gäller som huvudregel samma princip att äldsta anspråket har företräde om egendomen är överlämnad. I en sådan situation är det vanligtvis bara en köpare som har kunnat få egendomen överlämnad till sig. Denne har då rätt att behålla den. Den köpare som inte har rätt till TV:n får i stället kräva dottern på pengar.s. 234

Indrivning av skulder

1.Utmätning Den som lånat ut pengar (kallas fordringsägare eller borgenär) har rätt att få betalt på den överenskomna förfallodagen. Får fordringsägaren inte betalt den dagen har denne rätt att efter 30 dagar kräva att den skuldsatta (kallas gäldenär) utöver skulden även betalar dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan är etts. 234

2.93 påtryckningsmedel för att gäldenärer ska betala sina skulder i tid och räntan är därför högt satt.s. 234

3.Om gäldenären fortfarande inte betalar sin skuld kan fordringsägaren ta hjälp av Kronofogden med att driva in denna. Detta sker genom utmätning. Utmätning kan bara genomföras om fordringsägaren kan visa att skulden verkligen är riktig. Ett avtal mellan parterna är inte tillräckligt bevis för att skuldförhållandet är riktigt och att en utmätning kan påbörjas. Fordringsägaren behöver en så kallad exekutionstitel. För att skaffa en sådan kan fordringsägaren be Kronofogden skicka ett betalningsföreläggande till gäldenären. Om denna då erkänner sin skuld eller inte svarar på föreläggandet meddelar Kronofogden ett beslut som gäller som exekutionstitel. Om gäldenären bestrider skulden behöver fordringsägaren föra talan i domstol. En dom i domstol där det framgår att det föreligger ett skuldförhållande mellan parterna fungerar också som exekutionstitel.s. 235

4.Själva utmätningen innebär att Kronofogden tar pengar och/eller egendom från gäldenären som uppgår till skuldens storlek, med tvång om det behövs, och överlämnar det till fordringsägaren. Vanligtvis utmäter Kronofogden i första hand lön från gäldenären. Istället för att gå in på gäldenärens konto går lönen då direkt till Kronofogden, som betalar skulderna. Egendom överlämnas inte som den är utan säljs på offentlig auktion (kallas också exekutiv auktion). Sedan överlämnas pengar från försäljningen till fordringsägaren. Kronofogden har dock inte rätt att ta alla gäldenärens tillgångar. Alla har rätt att behålla egendom för sin egen och sin familjs omedelbara behov, så kallat existensminimum.s. 235

5.I de fall då egendom trots allt utmäts är det Kronofogden som ska bevisa att egendomen verkligen ägs av gäldenären och inte av någon annan. Om egendom finns hos en gäldenär går dock bevisbördan över och det är upp till gäldenären att bevisa att den tillhör någon annan. Makar och sambor har också bevisbördan om de påstår att saker som de har tillsammans i gemensam besittning är samägda eller ägs av den person som inte har skulder. Gåvor mellan makar behöver dessutom registreras för att vara giltiga gentemot utomstående. Både makar och sambor kan ha nytta av att spara kvitton eller liknande bevis för vem som äger vad och vilken egendom som ägs gemensamt. Detta gäller särskilt då den ena parten riskerar att få stora skulder. Bevisbördan för gemensam besittning gäller bara makar och sambor. För två personer som bor tillsammans eller har egendom tillsammans utan att vara gifta eller sambor är det Kronofogden som har bevisbördan för vem som äger egendom som ska utmätas.s. 235

6.94s. 235

Skuldindrivning

1.Anna som lånat ut sin bil i exemplet ovan kan kräva Bertil på dröjsmålsränta för de körningar han inte har betalat. Hon kan också be Kronofogden om hjälp att skicka betalningsföreläggande eller gå till domstol för att få dom på att Bertil har en skuld. Sedan kan Kronofogden driva in skulden från Bertil. Om Anna upplyser Bertil om dessa möjligheter kanske han betalar frivilligt.s. 236

2.Konkurs och skuldsanering Om flera fordringsägare har krav på betalning av samma gäldenär har de som huvudregel lika stor rätt att få betalt. Har gäldenären då inte tillräckligt stora tillgångar för att betala alla har fordringsägarna rätt att få betalt i proportion till hur stor gäldenärens skuld är hos var och en av dem. Fordringsägare som har panträtt eller annan säkerhet för sina fordringar har dock i ett sådant läge företräde framför andra fordringsägare.s. 236

3.Kan gäldenären inte betala sina skulder, och inte heller verkar ha möjlighet att kunna göra det i framtiden, så kan denne begäras i konkurs av fordringsägarna. En konkursförvaltare tar då över gäldenärens hela egendom och delar ut det som finns till fordringsägarna. Precis som vid utmätning har dock gäldenären även i denna situation rätt att behålla egendom upp till det värde som behövs för sin egen och sin familjs omedelbara behov (så kallat existensminimum).s. 236

4.Vid konkurs har konkursförvaltaren i vissa situationer rätt att ta tillbaka (återvinna) egendom som den skuldsatta gett bort eller sålt till annan person. Överlåtelser som gäldenären gjort till närstående kan återvinnas upp till tre år tillbaka i tiden. För att detta ska vara möjligt krävs dock att överlåtelserna har varit till nackdel för fordringsägarna och att de inneburit att gäldenären efter överlåtelserna inte haft tillräckligt mycket egendom kvar för att täcka sina skulder. Även bodelningar mellan makar kan gå tillbaka på detta sätt.s. 236

5.En person kan beviljas skuldsanering om personen inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid. Skuldsaneringen ska vara skälig, vilket bland annat innebär att skuldhavaren under lång tid ska ha ansträngt sig för att betala skulderna.s. 236

6.95s. 236

Make i konkurs

1.Plogbillsaktivisten Galina är gift med Lejo. Hon har genomfört civila olydnadsaktioner där hon förstört militära flygplan till mycket höga kostnader. När kronofogden kommer för att utmäta hennes egendom som betalning för skadeståndet säger hon att hon skänkt allt till Lejo. Kronofogden kan då begära att hon ska bevisa detta genom visa att gåvorna registrerats i domstol. Kronofogden kan dessutom begära att gåvor som registrerats de senaste tre åren ska gå tillbaka till Galina så att egendomen kan utmätas.s. 237

Gåva, köp, hyra, tjänster och lån

1.Här följer de särskilda regler som gäller för olika sorters avtal. I familjesammanhang är de viktigaste avtalssorterna köp, hyra, tjänster och lån. För alla dessa gäller ovanstående allmänna avtalsrättsliga regler men också särskilda regler för just den avtalssorten. Gåvor kan i juridisk mening ses som ensidiga handlingar från en person till en annan och därmed inte ett avtal mellan två personer. Eftersom reglerna för gåva till stor del påminner om avtal tar vi ändå upp dem i detta kapitel.s. 237

2.Avtalsreglerna för hus och fastigheter (så kallad fast egendom) skiljer sig i många fall från avtalsreglerna för egendom som inte är knuten till en fastighet (så kallad lös egendom). Fast egendom är i familjesammanhang oftast bostäder, varför vi tar upp lagreglerna för fast egendom i avsnitten 4.5–4.7 om bostäder nedan.s. 237

Gåva

1.En gåva innebär att en person ger någonting till en annan person utan att kräva någon kompensation eller motprestation. Detta sker ofta mellan närstående personer och gåvolagen är utformad för sådana förhållanden. De vanligaste tvisterna kring gåva handlar om att gåvogivaren ångrar sig och försöker ta tillbaka gåvan. En bindande gåva kan dock inte krävas tillbaka. Det räcker att givaren av en gåva överlämnar gåvan till mottagaren för att gåvan ska vara bindande. Givaren kan efter ett överlämnande som huvudregel inte ändra sig och ta tillbaka gåvan.s. 237

2.Om en gåva överlämnats under tvång eller liknande kan dock avtalslagens regler om ogiltighet bli aktuella. En överlämnad gåva kan inte utmätas för givarens skulder, givaren äger ju inte längre egendomen. Om givaren vill ställa villkor för gåvan, till exempel att den ska vara mottagarens enskilda egendom, bör givaren skriva ner detta i ett gåvobrev. För gåvor mellan makar behöver också ett gåvobrev skrivas och registreras hos Skatteverket för att gåvan ska vara skyddad från givarens fordringsägare.s. 237

3.Ett löfte om en framtida gåva är däremot som huvudregel inte bindande utan kan tas tillbaka av givaren fram till dess att gåvan faktiskt överlämnats. Det finnss. 237

4.96 dock två undantag då gåvolöften ändå anses bindande: (1) om givaren undertecknat en skriftlig gåvohandling och gett denna till mottagaren eller (2) om gåvolöftet uttalats offentligt, exempelvis i en annons eller inför en större grupp människor. Under vissa omständigheter kan dock även ett sådant bindande gåvolöfte tas tillbaka. Dels gäller ålderdomliga regler om att löfte kan tas tillbaka om givarens ekonomi försämras så att utkrävande av gåvan skulle vara ”uppenbart obilligt”, eller om mottagaren gör givaren ”märklig orätt”. Dessutom kan gåvolöften som är orättvisa (oskäliga) jämkas eller ogiltigförklaras enligt allmänna avtalsrättsliga principer. Löften om gåvor efter gåvogivarens död är aldrig bindande om de inte utformats som ett testamente.s. 237

Ge bort racercykel

1.Julianna har skaffat en ny racercykel och ger bort sin gamla till sin gode vän Theo. När Theo hämtar cykeln blir han så glad att han lovar Julianna att hon ska få hans bil eftersom han nu inte längre behöver den. Efter ett par dagar ångrar han sig dock. Julianna blir då besviken och vill ha tillbaka sin cykel.s. 238

2.Juliannas gåva av cykeln är rättsligt bindande i och med att cykeln överlämnades. Däremot är Theos gåvolöfte om bilen inte bindande eftersom löftet varken var skriftligt eller uttalat offentligt. Julianna har inga möjligheter att få hjälp av domstol, varken för att få tillbaka cykeln eller för att få bilen.s. 238

Köp och byte

1.Ett köp innebär att ett avtal sluts mellan säljaren och köparen om bland annat varans pris, skick och leverans. De flesta köp är helt okomplicerade och innebär att vi går till affären, plockar till oss det vi vill ha, betalar och tar med oss våra varor. Köp kan dock vara mer komplicerade än så och det är inte ovanligt att tvister uppstår om vad köpare och säljare avtalat. Sådana tvister kan vara särskilt uppslitande om köparen och säljaren har en nära relation.s. 238

2.För att undvika de vanligaste tvisterna kan det vara bra att göra ett skriftligt köpeavtal där det framgår åtminstone vad som sålts, på vilket datum och till vilket pris. Om parterna kommit överens om fler villkor bör även de skrivas ner. För frågor som parterna inte reglerar gäller köplagens regler, till exempel att köpeobjektet ska ha det skick som köparen med fog kunnat förutsätta och att ansvaret för köpeobjektet går över till köparen när den överlämnas. Många drar sig för att skriva avtal eftersom de tror att det är komplicerat och pompöst, men ett enkelt papper eller e-postmeddelande där överenskommelsen framgår räcker långt. Då finns det nämligen en utgångspunkt som både köpare och säljare är överens om. Det blir också mycket lättare för en domstol att fylla uts. 238

3.97 eventuella luckor med köplagens regler. Vid köp av större ekonomisk vikt kan det också vara klokt att ta hjälp av en kunnig jurist.s. 238

4.Köplagen reglerar även byten, där en sak byts mot en annan sak i stället för pengar. Byten förekommer fortfarande till exempel för bostäder. Reglerna är i stort sett samma som för köp.s. 239

Sälja racercykel

1.Ross säljer sin racercykel till sin syster Edda som sätter in 3 000 kr på hans konto. Ross säger att han kan passa på att cykla den till hennes stad eftersom det är billigare än att skicka. På vägen går växlarna sönder och han lämnar den fastlåst i ett träd. Edda blir trött på sin bror och säger att hon inte vill ha en trasig cykel, att hon verkligen inte vill hämta den någonstans i skogen utan hon ber honom i stället att skicka tillbaka pengarna. Ross blir sur och säger att köpt är köpt.s. 239

2.Ross och Edda har ett köpeavtal som de båda är bundna av. Eftersom de inte avtalat om något annat än pris och att Ross ska leverera cykeln gäller köplagens regler om att cykeln ska vara i ett för Edda rimligt skick och att Ross varit ansvarig för cykeln till dess att han överlämnat den. Edda kan därför kräva att den ska ha hela växlar och skickas hem till henne. Om Ross hämtar och lagar cykeln inom rimlig tid är dock Edda bunden av sin del av avtalet och kan då som huvudregel inte kräva att få pengarna tillbaka. De kan också komma överens om helt andra lösningar.s. 239

Hyra och lån av saker

1.Hyra innebär att en person (hyrestagaren) får använda den andres (uthyrarens) egendom mot ersättning. En sådan överenskommelse är ett avtal och följer därmed allmänna avtalsregler. Någon ytterligare specialreglering för hyra av lös egendom finns inte men köplagens regler kan vara användbara i vissa frågor. Det innebär att hyrestagaren har ansvaret för hyresobjektet så länge denne hyr det, men är inte skyldig att ersätta skador som uppkommer genom olyckshändelser. Är hyrestagaren oförsvarligt slarvig (vårdslös) med egendomen kan denne dock bli ersättningsskyldig. Precis som andra avtal är hyresavtalet bindande oavsett form, men av bevisskäl och till förebyggande av konflikter är naturligtvis ett skriftligt avtal att föredra. Avtalet bör reglera hyrans storlek, hyresobjektets skick, hur lång tid uthyrningen ska pågå alternativt vilken uppsägningstid som gäller.s. 239

2.Om någon får använda en annan persons egendom utan ersättning eller motprestation rör det sig om ett lån (kallas saklån till skillnad från lån av pengar). I motsats till hyra så är ett saklån inte ett avtal mellan två personer ochs. 239

3.98 regleras därför inte i avtalslagen. Saklån påminner snarare om en gåva begränsad i tid och regleras i stället genom ett fåtal ålderdomliga paragrafer i handelsbalken från 1736. Dessa innebär i huvudsak att låntagaren ska vara försiktig med egendomen, bekosta underhållet för den, lämna tillbaka den när långivaren begär det, inte använda den till något annat än låntagaren fått lov till och inte låna ut den till någon annan. Låntagaren är inte skyldig att ersätta skador på egendomen som uppkommer genom olyckshändelser utan långivaren ska stå för oförutsedda utgifter.s. 239

Låna och hyra racercykel

1.Kimo lånar en racercykel av sin älskarinna Hilda. De kommer överens att om Kimo kommer att låna cykeln lång tid ska hen ge Hilda pengar för slitage. Hilda blir bestört när hon upptäcker att Kimo lämnat cykeln utomhus hela sommaren så att kedjan och växlarna börjat rosta ordentligt. Hilda vill ha betalt för bytet av växlar.s. 240

2.Kimo och Hilda har en överenskommelse som i början omfattas av reglerna för saklån eftersom Kimo först får låna cykeln utan motprestation. När ”lång tid” har gått och Kimo ska börja betala omfattas överenskommelsen i stället av reglerna för hyra eftersom Kimo nu lovat att betala för slitage. I detta fall blir det dock inte större skillnad. Cykeln har inte börjat rosta av en olyckshändelse och Kimo bör enligt bägge reglerna ersätta det som rostat sönder.s. 240

Tjänster

1.En överenskommelse om att en person ska utföra en tjänst mot betalning är ett avtal mellan en person som vill få tjänsten utförd (uppdragsgivaren) och den som utför tjänsten (uppdragstagaren). Tjänster regleras således av avtalslagen. Mellan konsumenter och näringsidkare gäller även konsumenttjänstlagen men det finns inga uttryckliga regler för hur tjänster mellan privatpersoner ska hanteras. Detta innebär att vad som gäller för tjänstens utförande beror på vad parterna kommit överens om och att det inte finns passande fyllnads- eller skyddsregler som kan fylla ut avtalet om det uppstår en tvist. Det är alltså viktigt för parterna att vara noggranna när de avtalar om hur och när tjänsten ska utföras och att försöka tänka igenom alla delar av arbetet innan. Ett tjänsteavtal bör vara skriftligt, trots att detta inte krävs för att det ska vara giltigt, och åtminstone specificera vad det är för tjänst som ska utföras, när den ska vara klar och vad tjänsten ska kosta. Detta är ett minimum, det finns naturligtvis en mängd andra saker som kan vara med, till exempel vad som ska hända om uppdragsgivaren inte är nöjd med kvaliteten på arbetet eller om tjänsten inte är utförd i tid.s. 240

2.99s. 240

Laga racercykel

1.Filip har en racercykel med skeva hjul. Han ber sin farbror Henrik laga den. Henrik lyckas tyvärr förstöra hjulen ytterligare så att Filip i stället behöver köpa nya hjul.s. 241

2.Filip och Henrik har ingått ett tjänsteavtal. De har dock inte specificerat vilka krav Filip kan ställa på Henrik och det finns inga tydliga lagregler för detta. Det är osäkert hur domstol skulle döma och det enklaste är om de själva kommer överens om en lösning.s. 241

Lån av pengar

1.Överenskommelser om att låna pengar kallas kreditavtal och omfattas av den allmänna avtalsrätten. Mellan konsumenter och näringsidkare gäller utöver detta även konsumentkreditlagen. För lån av pengar mellan privatpersoner så gäller skuldebrevslagen om kreditavtalet varit skriftligt, i annat fall finns det ingen övrig reglering. Av den här anledningen bör kreditavtal vara skriftliga. Avtalet bör innehålla lånesumman, när lånet ska betalas tillbaka, vem som har rätt att kräva betalning samt om låntagaren ska betala ränta och i så fall hur mycket. Om ränta inte har avtalats betraktas lånet vara räntefritt fram till betalningsdatum, sedan utgår dröjsmålsränta.s. 241

2.Har flera personer en skuld tillsammans har den som lånat ut pengar som huvudregel rätt att kräva hela betalningen av en av vem som helst av låntagarna. Detta kallas att flera gäldenärer är solidariskt ansvariga för skulden. Den som fått betala hela summan har sedan i sin tur rätt att kräva betalning från de andra låntagarna för deras del. Om långivaren och låntagarna är överens kan de dock avtala om att långivaren bara kan kräva var och en av låntagarna på deras del.s. 241

3.För att försäkra sig om att få betalt kräver långivare ibland olika typer av säkerheter för skulden, även i nära relationer. Detta gäller speciellt om det rör sig om större belopp. De vanligaste säkerheterna är panträtt och borgen. Panträtt innebär enkelt uttryckt att långivaren får rätten att sälja egendom som pantsatts om skulden inte betalas. Låntagaren har dock rätt att få tillbaka den pantsatta egendomen om skulden betalats. Gäldenären har också rätt att få ut det eventuella överskott från försäljningen av panten som inte går åt till att täcka skulden. Borgen innebär att en annan person tar på sig att betala skulden om låntagaren själv inte har möjlighet att göra detta. Den som går i borgen kallas borgesperson (att skilja från borgenär som är ett annat namn för fordringsägare). Långivaren kan dock inte kräva betalning från borgespersonen hur som helst utan måste i första hand försöka få betalt av låntagaren själv. Det förekommer dock ofta att en borgesperson åtar sig borgen ”såsom för egen skuld”, vilket innebär att långivaren kan vända sig till borgespersonen direkt. Om borgespersonen tvingas betala skulden till långivaren har borgespersonen is. 241

4.100 sin tur rätt att kräva igen betalningen från låntagaren. Den som går i borgen bör lita på låntagaren. Ordspråket ”den som går i borgen, går i sorgen” finns inte utan anledning.s. 241

Gå i borgen för solidariskt ansvar

1.Ulrika går med på att gå i borgen såsom för egen skuld för ett lån till sin son Tor så att han och hans pojkvän Steve kan köpa en bostadsrätt. När Tor och Steve åker utomlands för att arbeta på ekologiska bondgårdar i Europa en sommar missar de avbetalningarna på lånet. Banken vänder sig då till Ulrika och kräver att hon ska betala i stället.s. 242

2.Banken har rätt att kräva hela avbetalningen av Tor eftersom han är solidariskt ansvarig för lånet tillsammans med Steve. Då Ulrika gått i borgen såsom för egen skuld kan banken kräva henne på detta. Om hon betalar kan hon kräva tillbaka detta av Tor efteråt. Tor kan sedan i sin tur kräva att Steve betalar tillbaka sin del till honom.s. 242

Samägande

Äga tillsammans

1.Samägande innebär att äga egendom tillsammans. Detta regleras i samägandelagen som är från 1904. Samägandelagen är framför allt skriven för samägande mellan personer som inte själva har valt att äga saker tillsammans. Skolboksexemplet är två syskon som har fått ett arv gemensamt. Samägandelagen ger varje delägare rätten att på egen hand sälja sin del av egendomen till vem som helst. Detta gör att den ofta inte fungerar så bra för avsiktliga samägandesituationer, till exempel när två eller flera personer har köpt ett hus tillsammans. Om samägandelagens regler inte passar delägarna kan dessa dock komma överens om andra villkor. Detta kallas samägandeavtal. Ett sådant avtal kan därför vara mycket användbart för närstående som äger egendom tillsammans.s. 242

2.Samägande och samägandeavtal kan användas i de flesta konstellationer och oberoende av hur många delägarna är eller vilka relationer de har till varandra. Samägande är alltså såväl könsneutralt och antalsneutralt som relationsneutralt. Om fler än två personer delar ett hus eller annan specifik egendom av större ekonomisk betydelse kan samägande ofta vara den enklaste regleringen. Samägande har även giltighet om någon av delägarna dör. Då ärvs delägarens andel av dennes arvingar. Även sambor kan ha nytta av att bli samägare till annan egendom än bostad och bohag eftersom sådan inte räknas som samboegendom och därmed inte ingår i eventuell bodelning. Därigenom har båda sambor rätt till sådan egendom vid en separation eller dödsfall. Makars. 242

3.101 kan på liknande sätt vara intresserade av att bli samägare till egendom som är enskild på grund av villkor vid arv, testamente eller gåva.s. 242

4.Ett samägandeavtal kan inte i sig bestämma att viss egendom ska betraktas som gemensamt ägd. Om en person äger ett hus och vill att flera ska äga det tillsammans måste de inblandade först reglera ägandeförhållandena genom gåva, köp eller liknande mellan sig. Sedan kan de reglera samägandet i ett avtal. I dessa situationer är det vettigt att ta hjälp av en kunnig jurist så att överlåtelsen blir korrekt och giltig. Delägarna har också eget ansvar för att utforma samägandeavtalet så att alla eventualiteter förutses eftersom de lagregler som fyller ut luckor i avtalet ofta inte passar närstående så bra. Därför kan det vara värdefullt att även här låta en kunnig jurist utforma avtalet.s. 243

5.Samägande passar inte för att reglera en helt gemensam ekonomi. Samägande gäller en specifik egendom i taget. Samägande för hela den gemensamma ekonomin skulle kräva att personerna såg till att äga all befintlig och framtida egendom gemensamt samt tänka ut hur samägandet skulle regleras för alla olika sorters egendom. För en gemensam ekonomi passar bodelningsreglerna i äktenskapsbalken mycket bättre. De familjekonstellationer som inte vill eller får gifta sig kan överväga att nöja sig med att samäga den viktigaste egendomen. Alternativet är att ingå egenhändiga egendomsfördelningsavtal som dessvärre är juridiskt oprövade (se avsnitt 4.4 Egenhändiga avtal för egendomsfördelning).s. 243

Ingå samägande

1.Om en egendom ägs av två eller fler personer innebär detta samägande. Det krävs inga avtal eller andra aktiva handlingar. Ett samägande uppstår och ingås alltså genom att personer köper, får eller ärver egendom tillsammans. Det kan också ingås genom att en person som äger egendom överlåter andelar av egendomen till andra. Ytterligare delägare kan på detta sätt tillkomma efter hand. Reglerna för när överlåtelser av andelar blir giltiga gentemot utomstående är bitvis komplicerade (se avsnitt 4.2.4 Avtals giltighet gentemot utomstående).s. 243

2.När två eller flera personer äger egendom tillsammans gäller samägandelagen automatiskt, oavsett om de avsett detta eller inte. För att bestämma att samägandet ska regleras på annat sätt än samägandelagens regler kan delägarna upprätta samägandeavtal. Ett sådant avtal reglerar samägande som redan finns och gör inte i sig att viss egendom blir samägd. Avtalet är bara bindande för de personer som avtalat detta. Om någon av dem säljer sin andel så gäller inte avtalet den nya delägaren. Samägandeavtalet är knutet till personer som samäger och inte till själva egendomen.s. 243

3.102s. 243

Dela hus

1.Dragomir, Jasna och Gunnar är tre goda vänner som har hittat ett hus som de vill dela. De köper huset tillsammans, vilket gör att huset blir samägt. De skriver i samband med köpet ett samägandeavtal som bland annat reglerar att de ska vara överens om någon vill sälja sin andel.s. 244

2.Jasna inleder en parrelation med Lo, som flyttar in i huset. De kommer överens om att Jasna kan sälja halva sin andel till Lo. Lo skriver sedan på samägandeavtalet, som då omfattar dem alla fyra.s. 244

Dold samäganderätt

1.Samägande kan också uppkomma enligt reglerna för dold samäganderätt. Dessa regler är inte reglerade i lag utan har vuxit fram genom domstolspraxis. Syftet har varit att skydda makar och sambor som avsett att äga egendom tillsammans men som inte reglerat detta juridiskt genom att till exempel stå på köpehandlingarna tillsammans. Förutsättningarna för dold samäganderätt är (1) att en person förvärvar egendom för gemensamt bruk med en annan person, (2) att den andra personen har lämnat ekonomiskt tillskott med (uttalad eller outtalad) avsikt att bli samägare och (3) att den första personen har insett att den andra förväntat sig att de ska äga egendomen gemensamt. I detta fall anses de vara delägare och samägandet omfattas av samägandelagen. Hur stor andel var och en anses äga beror på hur mycket de har betalat.s. 244

2.De domstolsbeslut som hittills kommit avseende dold samäganderätt har handlat om makar och sambor. Högsta domstolen har dock uttalat att reglerna lika gärna bör kunna gälla för syskon och vänner. Däremot kan reglerna inte gälla mellan två juridiska personer, till exempel bostadsrättsföreningar. Domstol har inte tagit ställning till om dold samäganderätt även kan omfatta tre eller fler personer, men eftersom domstolen erkänt att principen kan gälla utanför parrelationer bör även fler personer kunna omfattas.s. 244

3.103s. 244

Dold samäganderätt till bil

1.Stina och Sven bor tillsammans. De bestämmer sig för att de behöver en bil och Stina köper en av sin brorson. Stina och Sven betalar lika mycket, både vid köpet och för reparationer och underhåll. Några år senare separerar de och Sven vill få ut halva värdet av bilen.s. 245

2.Sven kan anses ha dold samäganderätt till bilen eftersom Stina köpt bilen för att använda den tillsammans med Sven. Han har också betalat i avsikt äga bilen lika mycket som hon, vilket hon också insett. Han har betalat för halva bilens värde och har därför rätt till hälften av bilen när han begär att samägandet ska upphöra.s. 245

Avsluta samägande

1.Samägande upphör när egendomen inte längre ägs gemensamt av delägarna, till exempel genom att hela egendomen säljs. En delägare kan också avsluta sin del i samägandet genom att sälja eller på annat sätt överlåta sin andel till de andra delägarna eller till någon annan. Eventuellt samägandeavtal tappar sin verkan för den som inte längre samäger egendomen. Finns det fortfarande två eller fler delägare kvar fortsätter dock avtalet att gälla mellan dessa (såvida de inte har kommit överens om annat).s. 245

Samägandelagen

1.Samägandelagen gäller automatiskt när två eller fler personer äger egendom tillsammans. Alla delar av lagen kan dock avtalas bort genom samägandeavtal.s. 245

2.Andelar Varje delägare av en samägd egendom äger enligt samägandelagen lika stor andel av denna som personen har betalat med pengar eller erlagt genom annan motprestation. Andelen gäller det ekonomiska värdet av egendomen och inte en specifik del av den, till exempel ett visst rum i ett hus. Delägarna ansvarar i samma omfattning för sin del av kostnaderna för egendomen. Om egendomen genererar vinst så ska dock vinsten delas lika mellan delägarna, ingen andelsberäkning av vinster ska alltså göras. Varje delägare har rätt att fritt förfoga över sin andel och kan till exempel sälja eller skänka bort denna till vem som helst utan att behöva be om tillstånd från de övriga delägarna.s. 245

3.104s. 245

Ärva fritidshus tillsammans

1.Yrsa och Zet är syskon och ärver tillsammans med sin kusin Åsa ett fritidshus. Fördelningen blir Yrsa 25 %, Zet 25 % och Åsa 50 %. Enligt samägandelagen ska de ändå betala lika stor andel för värme, vatten, reparationer och liknande. Zet är inte intresserad av huset utan skänker sin andel till sin vän Älin, som blir delägare tillsammans med Yrsa och Åsa. Yrsa och Åsa kan inte säga nej till detta.s. 246

2.Beslut och konflikter Huvudregeln i samägandelagen är att delägarna ska vara överens om beslut om egendomen, till exempel om ett hus ska målas om eller inte. Två delägare kan alltså inte överrösta en tredje. En delägare får dock ensam ta beslut om nödvändiga och brådskande åtgärder om de andra delägarna inte går att nå. Även i sådana fall ska alla delägare dela på kostnaderna.s. 246

3.Om delägarna inte kan komma överens på längre sikt kan varje delägare begära att egendomen ska förvaltas av en utomstående god man. Delägaren vänder sig då till tingsrätten, som utser en god man för egendomen som tar hand om och bestämmer över den tills vidare. Kostnaderna för den gode mannen ska delägarna dela på. Förvaltningen av god man kan när som helst avbrytas om samtliga delägare är överens om detta. Varje delägare kan även bestämma att hela egendomen ska säljas på offentlig auktion. Lagstiftaren har här ansett att detta är en bra sista utväg om delägarna inte är överens. I undantagsfall (vid synnerliga skäl) kan de andra delägarna dock få rätt att hindra en sådan tvångsförsäljning.s. 246

Bestämma om fritidshus tillsammans

1.Yrsa och Åsa vill renovera fritidshuset men Älin menar sig inte ha råd med detta. Samägandelagen har då inga regler som gör att Yrsa och Åsa kan tvinga henne.s. 246

2.På grund av renoveringskonflikten så gör de minimalt underhåll. Åsa anser att huset förfaller och begär att tingsrätten ska utse en god man som förvaltar huset. Den goda mannen bestämmer att huset ska målas om. Alla tre ska betala för både ommålningen och dessutom för den gode mannens förvaltningskostnader.s. 246

3.När det blir så stora kostnader vill Älin inte längre vara med som delägare och ber Yrsa och Åsa att köpa ut henne. De kan välja mellan detta eller att Älin har rätt att kräva att hela huset säljs på offentlig auktion.s. 246

4.105s. 246

5.Samägande vid samboförhållande och äktenskap Om två delägare är gifta makar eller sambor gäller utöver samägandelagen även äktenskapsbalken respektive sambolagen. I flera situationer tar äktenskapsbalkens eller sambolagens regler över samägandelagen. Till exempel finns det skyddsregler som hindrar en make eller sambo att sälja en andel av ett gemensamt hem mot den andras vilja.s. 247

Samägandeavtal

1.Personer som aktivt väljer att äga något tillsammans har ofta nytta av att upprätta samägandeavtal som reglerar hur samägandet ska fungera. Samägandeavtalet kommer då att gälla i stället för samägandelagens regler. Samägandelagens regler kan dock fortfarande användas av domstol för att fylla ut de eventuella luckor som finns i avtalet om en tvist uppstår. Parterna måste därför sätta sig in i samägandelagens regler för att kunna skriva avtalet så att de regler i samägandelagen som de inte vill ha i stället regleras av avtalet.s. 247

2.Samägandeavtal är giltiga och bindande i vilken form de än har, även som muntlig överenskommelse. Det gäller även vardagliga överenskommelser som parterna kanske inte ens tänkt på som samägandeavtal. Liksom i de flesta fall är det dock en fördel om avtalet är skriftligt, detta inte minst eftersom det gör att parterna i större utsträckning tvingas att tänka igenom alla delar av avtalet ordentligt. Ett skriftligt avtal är dessutom alltid bättre ur bevissynpunkt om en tvist skulle uppstå. Avtalet är endast bindande för de personer som ingått det. Om det tillkommer en ny delägare så måste avtalet skrivas om så att det omfattar även den nya personen. Ett samägandeavtal kan dock skrivas så att andelar bara får överlåtas på villkor att den nya delägaren accepterar samägandeavtalet så som det är skrivet. Detta är förstås något som underlättar, framför allt om man kan förvänta sig att ägandet av egendomen kommer att förändras över tid till fler eller andra delägare än de ursprungliga.s. 247

3.Ta beslut Samägandeavtalet kan reglera hur beslut kring den samägda egendomen ska se ut, det vill säga vilka beslut samtliga delägare ska ta gemensamt och vilka som var och en kan ta på egen hand. Delägarna kan till exempel ha olika ansvarsområden som de själva beslutar om, de kan ha rätt att själva ta beslut upp till en viss kostnad eller ha rätt att självmant ta beslut som är brådskande.s. 247

4.Avtal kan också reglera hur överens delägarna behöver vara för att ett beslut ska gälla, till exempel om alla delägare måste vara helt överens (konsensus) eller om det räcker att fler än hälften är överens (majoritetsbeslut). Hur ”tung” varje röst ska vara kan också specificeras i avtalet, till exempel kan varje delägares röst vara lika eller så kan man bestämma att röster ska vara baserade på hur stor andel i egendomen delägaren har. Det går även att bestämma att olika regler ska gälla för olika typer av beslut.s. 247

5.106s. 247

6.Delägarna behöver också reglera i avtalet hur långvarig oenighet mellan delägarna ska hanteras, enligt samägandelagens regler om utomstående förvaltning och tvångsförsäljning eller på något annat sätt. Detta är särskilt viktigt om de har valt att beslut ska tas gemensamt i konsensus.s. 248

7.Överlåta egendomen I samägandeavtal bör delägarna ta ställning till under vilka förutsättningar var och en ska ha rätt att sälja, skänka eller testamentera sin andel. Exempelvis kan de bestämma att de övriga delägarna har förtursrätt till att köpa ut en delägare som vill sälja, att nya delägare måste godkännas av de befintliga, till vilket pris andelarna får säljas och så vidare.s. 248

8.Avtalet bör också reglera hur en delägare kan bli fri från samägandet om den har svårt att överlåta sin andel. Samägandelagens regler ger här en möjlighet för varje delägare att tvinga igenom en försäljning av hela egendomen som en sista utväg om inget annat fungerar. Ett alternativ kan vara att de delägare som vill behålla egendomen tvingas att köpa ut den som inte längre vill vara med.s. 248

9.Användning och kostnadsfördelning Samägandelagen reglerar inte hur den samägda egendomen får användas av de olika delägarna. Även detta kan dock skrivas in i ett samägandeavtal. Till exempel kan ett fritidshus delas upp i olika rum eller perioder under året som delägaren har rätt att förfoga över.s. 248

10.Avtalet kan reglera att kostnader och intäkter ska fördelas lika, utifrån hur mycket de olika delägarna använder egendomen eller efter andra kriterier. Det kan reglera under vilka omständigheter och villkor andra än delägarna får använda egendomen, till exempel om och hur ett fritidshus får hyras ut.s. 248

Samägandeavtal för fritidshus

1.Exempel på ett kort samägandeavtal för personer som äger ett fritidshuss. 248

tillsammans

Samägandelagen

1.Vi avtalar genom detta avtal att reglerna i samäganderättslagen inte ska gälla för vårt ägande av fastigheten Fiskmåsen.s. 248

Förvaltning och beslut

1.Delägarna ska sköta Fiskmåsen gemensamt. Beslut om förvaltning fattas med majoritetsbeslut vid de årliga Fiskmåsemötena.s. 248

Kostnadsfördelning

1.Delägarna ska betala ett årligt belopp för den löpande driften av Fiskmåsen. Varje ytterligare kostnad och investering fördelas enligt beslut på Fiskmåsemötena.s. 248

2.107s. 248

Nyttjande

1.Varje delägare har lika rätt att använda fastigheten enligt schema som fastställs på Fiskmåsemötena. Delägare får endast hyra ut eller låna ut Fiskmåsen eller del av denna om samtliga övriga delägare ger sitt tillstånd till detta.s. 249

Försäljning

1.Vi är eniga om att så långt möjligt se till att förhindra att Fiskmåsen säljs till utomstående. Ingen bör heller profitera otillbörligt på den värdestegring som fastigheten genomgått. Skulle en försäljning ändå bli aktuell ska den gå till enligt följande. Om en eller flera delägare önskar sälja sin andel ska övriga delägare erbjudas att få köpa aktuell andel. Om flera delägare önskar köpa andelen så ska andelen fördelas inbördes efter köparnas tidigare ägarandelar så att alla delägare äger lika stor andel som tidigare. Priset ska motsvara gällande taxeringsvärde. Vill ingen av de andra delägarna köpa andelen så ska andelen eller fastigheten som helhet bjudas ut till offentlig auktion. Hovenäset den 12 maj 2013 Viktor V Pavel P Bogdan B Parternas egenhändiga namnteckningar bevittnas av: Sabina S Veronica V (Alla rättshandlingar behöver anpassas till den aktuella situationen. Författarna tar inte ansvar för användning av detta exempel.)s. 249

Äga bostad

1.Den som äger sin egen bostad har stor frihet att göra vad den vill med denna. Det är därmed en boendeform som innebär stor frihet men också eget ansvar. Förutom att äga hus går det numera också att äga lägenheter. Om flera personer köper, ärver eller på annat sätt blir gemensamma ägare till en fastighet gäller samägandelagen. Delägare tjänar ofta på att skriva samägandeavtal för att reglera sina mellanhavanden (se avsnitt 4.4 Samägande). Om flera personer bor ihop utan att alla äger bostaden kommer ägaren i många fall att ses som en hyresvärd och övriga boende som hyresgäster. Det innebär en rad rättigheter och skyldigheter. Vid uthyrning av egen bostad gäller dock förenklade regler (se nedan).s. 249

Köp och gåva av fast egendom

1.Köp och gåva av fastigheter regleras i såväl den allmänna avtalsrätten och i reglerna för köp och gåva som i särskilda regler för fast egendom. En överlåtelse av en fastighet måste vara skriftlig för att vara giltig. Detta gäller både vid köp, byte och gåva. Överlåtelseavtalet ska vara undertecknat av både säljaren och köparen samt innehålla fastighetsbeteckningen, vilken typ av överlåtelse det handlar om och pris. Den som övertar fastigheten ska även söka lagfart för denna. Detta ger köparen ytterligare skydd gentemot till exempel den förras. 249

2.108 ägarens långivare som kan ha haft panträtt i fastigheten. Om säljaren är gift eller sambo behöver denna i flera fall ge sitt samtycke till försäljningen.s. 249

3.Det är den som köper en fastighet som är skyldig att undersöka den så noggrant att alla eventuella fel och brister upptäcks. Det är i allmänhet svårt för en köpare att i efterhand kräva tillbaka pengar på grund av att fastigheten har brister som kunde ha upptäckts vid en noggrann besiktning. Om fastigheten avviker mycket ifrån vad köparen ”med fog kunnat förutsätta” ligger dock ansvaret på säljaren. Många fastighetstvister handlar just om detta.s. 250

Servitut och samfälligheter

1.Det är vanligt att fastighetsägare samarbetar om olika saker med sina grannar. Rätten att använda en väg på grannens tomt eller en gemensam vattenledning kan regleras i så kallade servitut. Ett servitut gäller som grundregel för all framtid och följer därför med fastigheten om den byter ägare. Samarbete kan även ske genom samfälligheter som är mark, vägar, anläggningar eller annat som gemensamt tillhör flera fastigheter. Andelen i samfälligheten är knuten till fastigheten och följer även den med fastigheten vid ägarbyte.s. 250

Hyresrätt

1.Hyresrätt innebär en rätt att använda en bostad som någon annan äger. Lagstiftningen försöker att avväga ägarens intressen gentemot hyresinnehavarens. Hyresgästers typiska intressen är att bostaden har en bra standard, att betala låg hyra, att kunna bo i bostaden så länge de vill samt kunna byta lägenhet eller hyra ut i andra hand. Hyresvärdars typiska intressen är att ha låga kostnader för skötseln, att få in hög hyra, kunna ha tillgång till lägenheten när de vill och bestämma vem som hyr den. På grund av den stora betydelsen av bostäder i människors liv omgärdas hyra av bostad av utförliga tvingande regler.s. 250

2.De som hyr bostad är relativt begränsade i vad de får och inte får göra med sitt boende. Vanligtvis får hyresgäster till exempel inte bygga om, och till och med en relativt enkel sak som att måla om ska hyresvärden ofta godkänna. Hyresgäster omfattas däremot av skyddsregler kring uppsägning och lägenhetens standard med mera. Hyresförhållanden av bostäder regleras i jordabalkens tolfte kapitel. Detta kapitel brukar också kallas hyreslagen.s. 250

3.Två eller fler personer som delar ett hyresavtal brukar kallas medhyresgäster. De har lika stor rätt till hyresavtalet. Det finns även specifika regler för vad soms. 250

4.109 gäller om en av dem dör eller gör så att hyresrätten blir förverkad. För makar och sambor som hyr en bostad finns det särskilda skyddsregler gentemot en hyresvärd. I äktenskapsbalken och sambolagen finns dessutom regler som hindrar en av makarna eller samborna att göra sig av med en gemensam bostad. Det är dessa regler som ger en make eller sambo rättigheter. Om två makar eller sambor bor i en hyresrätt som den ena är ensam kontraktsinnehavare till anses den andra sambon eller maken nämligen inte som hyresgäst till sin partner, med de rättigheter det skulle ha inneburit.s. 250

5.Kollektiv, vänner som delar bostad och andra konstellationer som inte är par omfattas däremot av hyreslagens allmänna regler. Den som äger ett hus och bor tillsammans med andra personer än en partner kommer att ses som hyresvärd, och de övriga som hyresgäster. Detta aktualiserar flertalet rättigheter och skyldigheter mellan dem. I liknande situation hamnar personer som bor ihop i en hyreslägenhet med andra än en partner. Den eller de som står på hyreskontraktet (förstahandshyresgästen) blir hyresvärd gentemot de övriga, vilka ses som inneboende. Även den som hyr ut lägenhet i andra hand blir hyresvärd. Alla dessa situationer ställer högre krav på att reglera boendeförhållandena. Det är ofta klokt att ta fram skriftliga hyresavtal. Detta blir dock inte aktuellt mellan makar och sambor, eftersom de inte anses ha en relation som hyresvärd och hyresgäst gentemot varandra.s. 251

Ingå hyresavtal

1.En överenskommelse om att hyra en bostad är ett avtal. Parterna kallas hyresgäst och hyresvärd. Om flera personer bor tillsammans blir den eller de som står på hyreskontraktet förstahandshyresgäster medan övriga ses som inneboende. Make, sambo eller barn som inte står på hyreskontrakt ses inte som hyresgäster men omfattas i stället av rättigheter som liknar en medhyresgästs.s. 251

2.Ett hyresavtal kan vara muntligt, men i de flesta fall är det skriftligt och bör också vara det för tydlighetens skull. Avtalet bör åtminstone omfatta hyrans storlek, vad som ingår i hyran och hur länge uthyrningen gäller. Dessutom bör både hyresgästens och hyresvärdens namn och kontaktuppgifter finnas med. Hyresavtalet kan utöver detta reglera flera olika saker. Hyreslagen fyller dock ut luckor i ett hyresavtal, till exempel uppsägningstid om detta inte är reglerat i avtalet. Hyreslagens regler är tvingande till hyresgästens förmån. Det innebär att om reglerna i hyreslagen är förmånligare för hyresgästen än vad hyresavtalet med hyresvärden är så gäller alltid hyreslagens regler och dessa kan inte avtalas bort.s. 251

3.Det förekommer att den som vill hyra en bostad uppmanas att betala ersättning till den som hyr ut för att få ingå eller överta ett hyresavtal. Dennas. 251

4.110 typ av ersättningar är inte tillåtna och den som säljer hyresavtal kan dömas till fängelse. Den som köper ett hyresavtal på detta sätt riskerar dock inte straff utan har i stället både rätt att bo kvar och kräva tillbaka betalningen.s. 251

Andrahand, inneboende och uthyrning av egen bostad

1.En hyresgäst som vill hyra ut sin bostad i andra hand behöver som huvudregel hyresvärdens godkännande för detta. Andrahandshyresgästen kommer däremot inte att ha något hyresavtal med hyresvärden. Det är i stället förstahandshyresgästen som behåller avtalet och fortsätter att vara ansvarig för att hyran betalas och att grannar inte störs med mera. Förstahandshyresgästen ses i sin tur som hyresvärd för andrahandshyresgästen.s. 252

2.Om hyresvärden inte godkänner en andrahandsuthyrning kan hyresgästen vända sig till hyresnämnden. Hyresnämnden ska lämna tillstånd till andrahandsuthyrning om hyresgästen har beaktansvärda skäl och hyresvärden inte har befogad anledning att vägra. Beaktansvärda skäl kan vara ålder, sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på annan ort, längre utlandsvistelse, särskilda familjeförhållanden och liknande. Hyresvärd har befogad anledning att vägra om andrahandshyresgästen inte är skötsam eller brister i betalning av hyran. Om en lägenhet hyrs ut i andra hand utan tillåtelse från varken hyresvärden eller hyresgästen kan detta vara grund för att hyresrätten förverkas. Förstahandshyresgästen har dock möjlighet att först rätta sig, antingen genom att få tillstånd från hyresnämnden eller genom att säga upp andrahandshyresgästen.s. 252

3.Enklare regler gäller för inneboende. Inneboende kräver som huvudregel inget godkännande från hyresvärden så länge hyresvärden inte tar skada av det. Det kan till exempel handla om kollektiv, vänner som delar bostad eller att hyra ut ett rum till en utomstående person. Om en inneboende stör grannar eller liknande är dock förstahandshyresgästen ansvarig och i slutänden kan förstahandshyresgästen bli uppsagd om denne inte tar sitt ansvar för sina inneboende. En hyresgäst ses även i sin tur som hyresvärd gentemot de inneboende, vilket aktualiserar rättigheter och skyldigheter dem emellan. Detta blir dock inte aktuellt om en inneboende är hyresgästens maka eller sambo. Det finns i stället andra regler som skyddar makar och sambor utan hyreskontrakt.s. 252

4.Privatpersoner som hyr ut egen bostad omfattas av förenklade regler. Det gäller den som hyr ut en lägenhet eller del av lägenhet i villa, ägarlägenhet ellers. 252

5.111 bostadsrätt som den själv äger. Andra villkor gäller då för hyrans storlek, uppsägningstid och besittningsrätt (läs mer nedan).s. 252

Inneboende, andrahand och sedan makar

1.Agaton bor i en trerumslägenhet. Han vill sänka sina bostadskostnader och hyr ut ett rum till Isa. Hyresvärden klagar på att det är för många personer som använder tvättstugan men har inget att invända när Agaton påpekar att han har rätt att ha inneboende.s. 253

2.Senare flyttar Agaton utomlands för ett tillfälligt arbetsuppdrag. Isa bor kvar i lägenheten. Hon blir sen med en hyra, varefter hyresvärden upptäcker att Agaton inte är kvar i lägenheten. Han hotar då med att säga upp kontraktet på grund av otillåten andrahandsuthyrning. Agaton flyttar då hem igen. Hyresvärden får finna sig i att Agaton har rättat sig och att lägenheten inte längre hyrs ut i andra hand.s. 253

3.Agaton och Isa blir förtjusta i varandra och bestämmer sig för att gifta sig. Agaton flyttar utomlands igen under kortare och längre perioder. I och med att Isa numera är Agatons maka ses hon varken som inneboende eller andrahandshyresgäst, vilket gör att hyresvärden inte kan komma med några invändningar.s. 253

Hyresvärdens och hyresgästens rättigheter

och skyldigheter

1.De grundläggande reglerna mellan hyresvärd och hyresgäst handlar om hyra, uppsägning, störningar och bostadens skick. Hyra ska enligt lag vara skälig, vilket innebär att hyresvärd inte får ta för hög hyra. Fastighetsägare och hyresgästföreningar förhandlar regelbundet om hyresnivåer men hyra kan också bestämmas direkt mellan hyresvärd och hyresgäst. Vid uthyrning av egen bostad får hyresvärden högst ta ut hyra som inte är mycket mer än de kostnader som hyresvärden själv har för till exempel ränta, driftskostnader och slitage på möbler. Hyresgäst som anser att hyran är för hög kan be hyresnämnden att pröva om den är skälig i förhållande till likvärdiga lägenheter. Vid uthyrning av rum och uthyrning i andrahand kan för hög hyra dessutom återbetalas retroaktivt.s. 253

2.Hyresavtal kan tidsbegränsas i upp till nio månader. Om hyresgästen bor i bostaden längre än så gäller hyresavtalet tills vidare. Avtalet gäller också tills vidare om hyrestiden inte reglerats alls i avtalet eller om avtalet anger ens. 253

3.112 tidsbegränsad period längre än nio månader. I dessa situationer måste hyresavtalet sägas upp för att upphöra. Vanligtvis är uppsägningstiden tre månader. Vid uthyrning av egen bostad har hyresgästen alltid en månads uppsägningstid.s. 253

4.Hyresgäst har i flera fall besittningsrätt. Det innebär att hyresvärden i dessa fall inte kan säga upp avtalet om denne inte har speciella skäl. Sådana skäl kan till exempel vara att huset ska rivas eller att hyresavtalet är kopplat till en anställning som upphört. Hyresvärdar får vanligtvis finna sig i att ha kvar sina hyresgäster även mot sin vilja. Hyresvärden har ofta inte heller möjlighet att vägra en sambo eller make till en hyresgäst att ta över hyresavtalet vid dödsfall, skilsmässa eller separation (se mer nedan). Vid uthyrning av egen bostad finns däremot ingen besittningsrätt. Hyresvärden kan också ha rätt att säga upp hyresavtalet om hyresgästen inte uppfyller sina skyldigheter. Dessa inkluderar att betala hyran i tid, att inte hyra ut i andra hand utan tillåtelse, att inte störa sina grannar, att bevara bostaden i gott skick och att inte använda lägenheten till brottslig verksamhet. Om hyresavtalet sägs upp på någon av dessa grunder kallas det att hyresrätten förverkas.s. 254

5.Uppsägning från hyresvärds sida måste vara skriftlig om en hyresgäst hyrt bostad i mer än tre månader. Uppsägningen bör innehålla orsaken till beslutet. Om uppsägningen inte beror på att den avtalade hyrestiden är uppnådd, utan att hyresgästen brutit mot sina skyldigheter, måste hyresgästen delges beslutet. Delgivning innebär att hyresvärden måste försäkra sig om att hyresgästen verkligen har fått beslutet, till exempel genom att överlämna det personligen och få hyresgästen att skriva under kvitto på mottagandet eller genom att skicka det i rekommenderat brev.s. 254

6.Hyresvärd har å sin sida skyldighet att se till att bostaden är i brukbart skick och reparera skador i den. Uppfyller inte hyresvärden sina skyldigheter kan hyresgästen ha rätt att avhjälpa bristerna på hyresvärdens bekostnad, ha rätt till nedsättning av hyran och i vissa fall få skadestånd. Vid mycket allvarliga brister där hyresvärden försummar fastighetsvården kan hyresnämnden dessutom besluta om tvångsförvaltning av bostaden. Då går en förvaltare in och tar över driften av fastigheten och avhjälper bristerna i stället för den egentliga hyresvärden.s. 254

7.113s. 254

Överlåtelse och förlängning för makar,

sambor och medhyresgäster

1.Om en ny hyresgäst tar över ett hyresavtal från en annan hyresgäst och därigenom blir ny hyresgäst kallas det överlåtelse av hyresrätt. Som huvudregel kräver sådan överlåtelse godkännande från hyresvärden. Om en hyresgäst säger upp sig eller blir uppsagd kan en make, sambo eller medhyresgäst ha rätt att ta över hyresrätten. Det kallas förlängning av hyresavtal och kräver också som huvudregel hyresvärdens godkännande. Godkännande för överlåtelse av hyresrätt krävs dock inte om make eller sambo till hyresgästen ska ta över hyresavtalet på grund av separation eller skilsmässa, och inte heller vid dödsfall.s. 255

2.Hyresvärd har inte heller rätt att vägra en överlåtelse till en person som är närstående till hyresgästen och som har bott tillsammans med denna i ett par år, eller har haft avsikt att bo tillsammans på längre sikt. Situationen uppstår vanligtvis vid dödsfall och möjliggör att till exempel barn, föräldrar eller syskon kan bo kvar. Den yttre gränsen för vem som räknas som närstående är inte rättsligt fastställd.s. 255

3.Om en hyresgäst har beaktansvärda skäl kan hyresvärden inte heller vägra att godkänna att denna person byter till sig en annan lägenhet och att hyresvärden därmed får en ny hyresgäst. Beaktansvärda skäl kan i detta sammanhang vara ändringar i familjen eller ekonomin som gör att hyresgästen behöver en större eller mindre bostad, att hyresgästen måste flytta till annan ort eller om hyresgästen på grund av funktionsnedsättning har särskilda behov.s. 255

4.Om en hyresgäst själv säger upp hyresavtalet, eller nekas att förlänga det, kan andra som bor i lägenheten fortfarande ha rätt att förlänga hyresavtalet för egen del. Make eller sambo som också står på hyresavtalet (är medhyresgäst) har rätt till förlängning till och med om partnern har förverkat lägenheten genom att missköta sig så allvarlig att hyresvärden har rätt att säga upp avtalet. Detta gäller dock inte om förverkandet beror på för sen hyresbetalning eftersom medhyresgäster alltid är ansvariga för att hyran betalas. Make eller sambo som inte står på hyresavtalet (inte är medhyresgäst) har dessutom rätt att ta över hyresavtalet från den andra även om förverkande skett på grund av för sen hyresbetalning. Den nya hyresgästen blir dock i detta fall återbetalningsskyldig för de försenade hyror som maken eller sambon dragit på sig. Andra medhyresgäster än make och sambo har även förlängningsrätt men bara så länge hyresrätten inte är förverkad, oavsett anledning. Det innebär att två vänner som tillsammans står på ett hyresavtal har större ansvar för varandra äns. 255

5.114 om de hade haft en parrelation, till exempel att se till att den andra inte uppträder störande.s. 255

Överta hyresavtal

1.Agaton och Isa i exemplet ovan blir gravida men får missfall. Detta leder till att båda får en djup depression under en period och bland annat missar flera hyresbetalningar. Till slut får hyresvärden godkännande från hyresnämnden att hyresrätten är förverkad. Isa tar då tag i situationen och kräver att hon som make ska få ta över avtalet. Efter det att hon har betalat de försenade hyrorna kan hyresvärden inte neka detta.s. 256

Bostadsrätt

1.I en bostadsrättsförening äger medlemmen en andel i föreningen och till denna andel är det knutet en rätt att använda viss lägenhet. Bostadsrättsföreningen äger fastigheten som helhet. Medlemmarna är både ägare och boende. Därigenom kommer bostadsrättsföreningar runt en del av de typiska intressemotsättningarna mellan fastighetsägare och hyresgäster. De konflikter som uppkommer står ofta mellan olika individer och kollektivet.s. 256

2.Bostadsrättshavare betalar inte hyra utan i stället en avgift till föreningen som används till renoveringsarbeten, underhåll och lånekostnader för hela fastigheten. Medlemmarna bestämmer gemensamt om fastigheten. Själva lägenheten bestämmer ägaren som huvudregel dock själv över och kan bygga om eller sälja den vidare.s. 256

Upplåta bostadsrätt

1.Den som bor i bostadsrätt är medlem i föreningen och har genom ett upplåtelseavtal mellan sig och denna rätt att nyttja bostadsrätten som sin egen. När medlemmen vill sälja sin bostadsrätt är det andelen tillsammans med nyttjanderätten som säljs. Detta görs genom ett överlåtelseavtal mellan säljaren och köparen. Köparen måste bli medlem i föreningen för att köpet ska bli giltigt.s. 256

2.Nyttjanderätten av en bostadsrätt gäller utan tidsbegränsning och bostadsrättsföreningen kan endast säga upp avtalet om bostadsrättshavaren allvarligt åsidosätter sina skyldigheter (se nedan). Bostadsrättshavaren å sin sida kan endast bli av med sin bostadsrätt genom att överlåta den på någon annan, eller i sista hand avsäga sig den så att den tillfaller föreningen.s. 256

3.115s. 256

Uthyrning av bostadsrätt och inneboende

1.Reglerna för uthyrning av bostadsrätt liknar reglerna för andrahandsuthyrning av hyresrätt. För att hyra ut en bostadsrätt i sin helhet i andra hand krävs således bostadsrättsföreningens godkännande, men inte för att ha inneboende. Rätten att ha inneboende gäller dock enbart så länge föreningen eller någon av medlemmarna inte tar skada av det. I båda fallen har bostadsrättsföreningen inget avtal med andrahandshyresgästen eller den inneboende utan det är bostadsrättshavaren som fortsatt är ansvarig för att avgiften betalas och att andra skyldigheter uppfylls. Bostadsrättshavaren är i sin tur hyresvärd för andrahandshyresgästen eller den inneboende. Det innebär en rad rättigheter och skyldigheter. Vid uthyrning av egen bostad gäller dock förenklade regler (se avsnitt 4.6.2 ovan).s. 257

Föreningens och bostadsrättshavarens

rättigheter och skyldigheter

1.Bostadsrättsföreningen ansvarar för att lägenheten har den standard som är avtalad vid bildandet av bostadsrättsföreningen. Efter den ursprungliga upplåtelsen så har bostadsrättshavaren själv ansvar för lägenhetens standard. Föreningen har då bara ansvar för den gemensamma fastigheten där bostadsrätten ingår. Var den exakta gränsen mellan föreningen och bostadsrättshavaren går specificeras i föreningens stadgar.s. 257

2.Bostadsrättshavaren ska vid bildandet av bostadsrättsföreningen betala en insats till denna, efter det tillkommer fortlöpande avgifter som vanligtvis betalas månadsvis. Hur stor insatsen och årsavgiften ska vara bestäms av medlemmarna i bostadsrättsföreningen. Bostadsrättshavaren har skyldighet att bland annat inte störa grannarna och att bevara bostaden i gott skick. Bostadsrättshavaren måste även se till att företrädare för bostadsrättsföreningen får tillträde till bostaden om det behövs för reparationer eller nödvändig tillsyn.s. 257

3.Om bostadsrättshavare vill renovera eller bygga om i lägenheten är det i princip fritt att själv ta beslut om detta. För att få göra väsentliga förändringar i lägenhetens konstruktion, till exempel att flytta bärande väggar och att ändra dragningen av vattenledningar, krävs dock att bostadsrättsföreningens styrelse ger sitt tillstånd.s. 257

4.116s. 257

5.En bostadsrättsförening kan säga upp ett avtal med en bostadsrättshavare om denna allvarligt åsidosätter sina skyldigheter. Detta kallas att bostadsrätten förverkas och kan bli aktuellt vid till exempel försenad avgift, otillåten andrahandsuthyrning, störande av grannar eller om lägenheten används till brottslig verksamhet.s. 258

Överlåtelse av bostadsrätt

1.Bostadsrättshavare kan överlåta bostadsrätten till vem som helst, under förutsättning att den tilltänkta bostadsrättshavaren kan antas som medlem i föreningen. Vem som får bli medlem regleras i föreningens stadgar. Ingen tilltänkt bostadsrättshavare får nekas medlemskap i föreningen av skäl som inte finns med där. Den nya medlemmen måste dock även kunna betala avgifterna till föreningen.s. 258

2.En make, sambo eller annan närstående person som bott tillsammans med en bostadsrättshavare har stärkt rätt att bli medlem i bostadsrättsföreningen. Dessa kan endast nekas medlemskap om de inte uppfyller villkor (som skrivits in i föreningens stadgar) om att alla medlemmar ska tillhöra någon särskild sammanslutning eller liknande villkor. Det ska också vara rimligt att kräva att personen ska uppfylla sådana villkor. Blir en person nekad medlemskap på tveksamma grunder kan beslutet prövas av hyresnämnden.s. 258

3.Överlåtelsehandlingar vid köp, byte eller gåva av bostadsrätt ska vara skriftliga och innehålla lägenhetsbeteckning, pris och parternas underskrifter. Om överlåtaren är gift eller sambo och bostadsrätten är deras gemensamma bostad ska maken eller sambon dessutom ge sitt skriftliga samtycke till överlåtelsen. Om dessa formkrav inte är uppfyllda i överlåtelsehandlingen så är denna ogiltig och parterna kan utan vidare ångra sig. Ett överenskommet pris som överstiger det som framgår av överlåtelsehandlingen är även det ogiltigt och överskottet som köparen betalat kan krävas tillbaka av denne. Överlåtelsen är inte heller giltig om köparen nekas inträde i bostadsrättsföreningen.s. 258

4.Överlåtelser av bostadsrätter genom bodelning, arv eller testamente är giltiga även om den nya bostadsrättshavaren nekas medlemskap i bostadsrättsföreningen. Bostadsrättsföreningens styrelse har dock rätt att i en sådan situation kräva att den nya innehavaren överför bostadsrätten till någon annan inom sex månader. Om innehavaren inte gör detta har bostadsrättsföreningen rätt att sälja bostadsrätten tvångsvis. Innehavaren kommer då att fås. 258

5.117 ersättningen för försäljningen när denna skett, men tillåts inte själv att bo i bostadsrätten.s. 258

Föreningar, bolag och stiftelser

Samarbetsformer för nätverk

1.Familjer och gemenskaper finns i hela spannet från små familjeenheter till stora nätverk. Äktenskapsbalken och sambolagen är tillgängliga för par medan avtal och samägande är applicerbart även för större och öppnare konstellationer. Föreningar, bolag och stiftelser är användbara för de ännu större nätverken, till exempel grannsamverkan, politiska sammanslutningar och affärsverksamhet. Vi har valt att i den här boken ge en kort introduktion till dessa samarbetsformer för att ge en inblick i vad som skulle kunna vara värt att lära sig mer av i olika situationer.s. 259

2.Föreningar, bolag och stiftelser är juridiska personer som kan äga egendom, sätta sig i skuld och ingå avtal precis som fysiska personer. En juridisk person är skapad av en eller flera fysiska personer. Medlemmar eller delägare är som huvudregel inte personligt ansvariga för den juridiska personens skulder. Av den anledningen kan en juridisk person vara en användbar lösning för grupper av personer som vill samarbeta ekonomiskt men slippa riskera att bli personligen ansvariga för annans skuld. En juridisk person kan vara en samarbetsform till exempel för grannar som vill köpa trädgårdsmaskiner tillsammans eller ett kollektiv som vill köpa en fastighet. Ofta kan juridiska personer också ha enkla sätt för att personer ska kunna tillkomma eller lämna ett samarbete utan att samarbetsformen måste göras om vid varje förändring. Detta kan jämföras med till exempel samägande där varje delägare är personligt ansvarig och samägandeavtal måste förnyas varje gång en person tillkommer.s. 259

3.Gemensamt för föreningar och bolag är att de är samarbetsformer som ingås genom avtal om att samverka för ett gemensamt mål. Beroende på syftet med verksamheten finns det flera olika typer av samarbetsformer att välja på. Föreningar är sprungna ur en demokratisk tradition. Varje medlem har vanligtvis lika stor bestämmanderätt över föreningen. Föreningar kan ha såväl ekonomiskt som ideellt syfte och är som huvudregel öppna för nya medlemmar. Medlemmarna kan träda in i och ur föreningen utan att denna måste förändras. Bolag kommer ur affärsmässig tradition och syftar som huvudregel till ekonomisk vinst. Bestämmanderätten i bolaget står i proportion till hur mycket varje delägare har investerat i detta och vinster beräknas och delas ut på samma sätt. Ett bolag kan behöva omorganiseras om nya delägare vill ansluta sig eller gamla delägare vill gå ur. Ett aktiebolag kan dock drivas av en ensam person och andelar kan enkelt överlåtas mellan personer. En stiftelse har till skillnad fråns. 259

4.118 både bolag och föreningar varken medlemmar eller delägare utan består av egendom och stadgar om hur denna egendom ska användas.s. 259

Ideella föreningar

1.Ideella föreningar har ett ideellt syfte och/eller bedriver ideell verksamhet. I Sverige finns tusentals ideella föreningar som sysslar med allt från fågelskådning till grannsamverkan, fotboll och politik. De drivs av medlemmarna själva och bygger på medlemmarnas engagemang. Föreningen kan äga egendom som klubbhus, bilar, utrustning och liknande och är en juridisk person fristående från medlemmarna. Det saknas lag för ideella föreningar men vissa regler anses ändå gälla av hävd. En ideell förening blir en egen juridisk person genom att minst två (vissa hävdar tre) medlemmar antar stadgar och väljer en styrelse. I övrigt styrs föreningen av dess stadgar.s. 260

Ekonomiska föreningar

1.Ekonomiska föreningar har både ekonomiskt syfte och bedriver ekonomisk verksamhet. De bygger på medlemmar som aktivt deltar i verksamheten och kallas därför ofta kooperativ. Vanliga former är medarbetarägda företag, föräldrakooperativa förskolor och bilpooler. Som grundregel går eventuell vinst tillbaka till medlemmarna. Ekonomiska föreningar är juridiska personer och omgärdas av detaljerad lagstiftning. Inom ramen för lagstiftningen kan föreningen anta egna stadgar.s. 260

Bostadsrättsförening och kooperativ hyresrättsförening

1.Bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar är specialformer av ekonomiska föreningar som äger fastigheter med syfte att upplåta bostäder till medlemmarna. Medlemmarna i föreningen bor i de enskilda lägenheterna och bestämmer tillsammans över huset. Eftersom föreningen äger huset kommer bostadsrättsföreningar och hyreskooperativ runt en del av de typiska intressemotsättningarna som finns mellan traditionella hyresvärdar och hyresgäster. De konflikter som uppkommer står ofta mellan olika individer och kollektivet.s. 260

2.I en bostadsrättsförening äger medlemmen en andel i föreningen och till denna andel är det knutet en rätt att använda viss lägenhet. En bostadsrätt kan säljas och därmed inbringa vinst. Bostadsrättsinnehavaren har rättigheter och skyldigheter (se mer i avsnitt 4.7 Bostadsrätt). Föreningen kan bestämma ytterligare regler i sina stadgar.s. 260

3.119s. 260

4.Medlemmarna i en kooperativ hyresrättsförening äger också en andel i föreningen och har ett hyresavtal med föreningen. De betalar en insats när de flyttar in som de återfår när de flyttar ut. Medlemmen har inte rätt att sälja sin lägenhet och kan inte göra vinst på sitt boende. Hyresgästen har samma rättigheter och skyldigheter som vid traditionella hyresavtal (se mer i avsnitt 4.6 Hyresrätt). Föreningen kan dessutom bestämma ytterligare regler i sina stadgar.s. 261

Enkla bolag, handelsbolag och aktiebolag

1.Enkla bolag har ingen särskild form utan är en rättslig beteckning på en överenskommelse mellan personer att bedriva näringsverksamhet. Två familjer som äger ett hus tillsammans och som gemensamt kommer överens om att hyra ut detta anses till exempel ha bildat ett enkelt bolag. Det enkla bolaget är inte en juridisk person utan det är bolagsmännen själva som är ansvariga för eventuella skulder och tillgångar. Bolagets verksamhet regleras genom avtalet mellan bolagsmännen.s. 261

2.Ett handelsbolag är en juridisk person där delägarna har personligt ekonomiskt ansvar. Varje delägare kan sluta avtal för bolagets räkning och varje delägare är även var för sig ansvarig för bolagets skulder. Handelsbolag är enkla att bilda för samarbete inom näringsverksamhet men innebär ett stort ekonomiskt ansvar för varje delägare. Om några av handelsbolagets delägare begränsar sitt ansvar för bolaget benämns bolaget i stället kommanditbolag. Ett aktiebolag omfattar ett aktiekapital om minst 50 000 kr och är den enda juridiska person som kan bildas av en person. Bolagets andelar (aktier) kan dock säljas och köpas av olika personer utan att själva bolaget påverkas. Delägare är inte personligen ansvariga för bolagets skulder. Avsaknaden av personligt ansvar i kombination med möjligheten till flexibelt ägarskap har gjort aktiebolag till en mycket populär bolagsform för vinstdrivande näringsverksamhet. Reglerna för aktiebolag är omfattande.s. 261

Stiftelser

1.En stiftelse har varken medlemmar eller delägare utan består av egendom som lever sitt eget liv i enlighet med ett stiftelseförordnande (stadgarna som anger vad stiftelsens egendom ska användas till), i princip för all framtid. Stiftelser har bland annat använts för att förvalta fastigheter i syfte att ge bostäder till viss grupp människor. En stiftelse bildas genom ett skriftligt undertecknat förordnande där syftet med stiftelsen framgår (till exempel genom etts. 261

2.120 testamente). Stiftelsen förvaltas sedan av en styrelse och övervakas av länsstyrelsen så att tillgångarna inte missköts. Stiftelsens syfte kan ändras om det med tiden blir olämpligt eller omodernt, men detta kräver tillstånd av Kammarkollegiet.s. 261

Egenhändiga avtal för egendomsfördelning

Oprövade avtal tillgängliga för alla familjekonstellationer

1.Äktenskap kan endast ingås genom vigsel och inte på annat sätt. På motsvarande sätt gäller sambolagen endast dem som uppfyller lagens kriterier för att vara sambor. Dessa formkrav och kriterier går inte att komma runt och avtal mellan två eller flera personer som innebär att äktenskapsbalkens eller sambolagens regler ska gälla mellan dem är inte familjerättsligt giltiga. Enligt Högsta domstolen kan sådana avtal dock ha vissa begränsade rättsverkningar enligt förmögenhetsrättsliga regler. Hur ett sådant avtal ska tolkas och praktiskt tillämpas är dock upp till domstolen att bedöma i varje enskilt fall, vilket gör resultatet av ett sådant avtal mycket osäkert att förutsäga.s. 262

2.Det är dock möjligt att två eller flera personer skriver avtal som innebär att de ska dela egendom mellan sig enligt förmögenhetsrättsliga regler, särskilt gåvolagen, i stället för familjerättsliga regler. Avtalets innehåll kan dock ta inspiration av bodelningsreglerna i äktenskapsbalken. Ett sådant avtal kan innebära att var och en bestämmer över sin egendom under tiden de vill ha gemensam ekonomi. När gemenskapen upplöses delar personerna upp egendomen mellan sig på det sätt som de har avtalat. Vi har valt att kalla sådana avtal egendomsfördelningsavtal. Ett alternativ hade varit att kalla dem bodelningsavtal men detta begrepp används redan i annat sammanhang.s. 262

3.Fördelen med egendomsfördelningsavtal är att de kan upprättas mellan två eller flera personer oavsett vilka relationer de har till varandra och vilket symboliskt värde de än tillskriver avtalet. De är således både köns-, antals- och relationsneutrala. Detta gör dem särskilt intressanta för dem som inte vill eller får gifta sig med varandra. Även sambor kan ha nytta av ett egendomsfördelningsavtal för de delar av deras egendom som inte regleras i sambolagen. Egenhändiga egendomsfördelningsavtal är mest lämpade för personer som planerar att ha en helt gemensam ekonomi på lång sikt. För dem som kan nöja sig med att rättsligt skydda en egendom eller några få specifika egendomar är samägande i stället en bättre lösning.s. 262

4.En stor nackdel med egendomsfördelningsavtal är att de är rättsligt oprövade. Giltigheten och den praktiska bedömningen av den här typen av avtal har ännu aldrig prövats i domstol. Det innebär att det inte med säkerhet går atts. 262

5.121 säga hur en tvist om tolkningen eller giltigheten skulle avgöras. Detta ställer stora krav på avtalsparterna att formulera avtalet mycket tydligt och precist och de måste noga tänka igenom konsekvenserna av det. Det finns heller inga regler att falla tillbaka på eller för att fylla ut luckor i avtalet. Troligen kommer en domstol att bedöma egendomsfördelningsavtal som ett löfte om framtida gåvor parterna emellan, det vill säga att parterna genom avtalet lovar att i framtiden ge bort en del av sin egendom. Detta skulle bland annat innebära att avtalet bara blir bindande mellan parterna och inte gentemot utomstående. Den andra stora nackdelen är således att sådana avtal är svåra att formulera och även kräver omfattande arbete, även för en kunnig jurist. Det är dock värt att komma ihåg att om ett sådant avtal innebär att parterna fortsätter vara överens och därmed följer det frivilligt så har det ju trots allt fyllt en funktion.s. 262

Former för att ingå egendomsfördelningsavtal

1.Löfte om framtida gåvor måste vara skriftliga och undertecknade för att vara bindande. Det är således att rekommendera att egendomsfördelningsavtalet utformas på detta sätt. För säkerhets skull kan även parternas underskrift bevittnas av utomstående personer eftersom det höjer bevisvärdet vid en eventuell tvist. Det bör också upprättas i flera exemplar så att varje part har var sitt och/eller att ett exemplar förvaras hos en pålitlig utomstående person.s. 263

2.I det fall ett egendomsfördelningsavtal inkluderar en bostadsrätt krävs enligt reglerna för gåvolöften dessutom att lägenhetsbeteckningen framgår och att det handlar om en överlåtelse utan betalning. Gåvolöften som gäller fastigheter kan dock aldrig ges med bindande verkan över huvud taget. Fast egendom bör därför för säkerhets skull hållas utanför egendomsfördelningsavtal och i stället regleras genom till exempel samägande.s. 263

3.Avtal eller löften om att ge bort egendom efter sin död är aldrig bindande om de inte utformas som ett testamente. Vill egendomsavtalets parter ärva varandra måste de alltså även skriva ett testamente. Testamente och egendomsfördelningsavtal kan skrivas i samma handling. Parternas underskrifter måste i detta fall bevittnas av två personer för att delen med testamente ska bli giltig.s. 263

Egendomsfördelningsavtals innehåll

1.Ett egendomsfördelningsavtal behöver vara mycket noggrant utformat och innehålla alla bestämmelser om vad som ska gälla mellan parterna i händelse av separation. Luckor i ett egendomsfördelningsavtal kan nämligen endast fyllas ut enligt allmänna avtalsrättsliga regler som inte är anpassade för denna sorts avtal. Egendomsfördelningsavtalet kan inte hänvisa till äktenskapsbalken ellers. 263