1.C och K var gifta och ville få barn. K kunde dock inte bära barnet i sin livmoder. De kom överens med sin vän P att hon skulle bli surrogatmoder åt dem. De genomförde provrörsbefruktning i Finland med C:s spermier och K:s ägg som sedan fördes in i P:s livmoder. Barnet N föddes.s. 49
2.C bekräftade faderskapet och fastställdes som rättslig fader. K ansökte om adoption med C:s medgivande. Sedan uppstod konflikter mellan C och K. C drog tillbaka medgivandet under adoptionsprocessen. Högsta domstolen nekade därför till adoptionen och lät P kvarstå som rättslig moder.s. 49
3.Två domare var dock skiljaktiga. De framhöll dels att C inte skulle förlora sitt faderskap på grund av adoptionen, dels att avsikten med adoptionen var att K:s rättsliga föräldraskap skulle uppnå överensstämmelse med hennes genetiska och faktiskt utövande föräldraskap. De ville godkänna adoptionen utifrån N:s bästa. Domstolens majoritet fasthöll dock vid att adoptionen skulle nekas på grund av att den rättsliga fadern motsatte sig adoptionen. Högsta domstolen NJA 2006 s. 505s. 49
Adoption efter surrogatmödraskap för en tilltänkt förälder
1.En kvinna kan bli rättslig moder efter surrogatmödraskap med spermadonation genom att adoptera barnet som ensamstående. Det har ingen rättslig betydelse om barnet har tillkommit genom den tilltänkta moderns ägg eller av äggdonator. Genom adoptionen kommer de rättsliga banden att klippas av gentemot både surrogatmodern och spermadonatorn. Förutsättningarna för adoption är att domstol finner att adoptionen är till fördel för barnet samt att surrogatmodern och spermadonatorn ger sitt samtycke. Samma rättsliga riskers. 49
2.192 uppkommer som vid adoption med två tilltänkta föräldrar. Det är dessutom möjligt att domstolen anser att det faktum att barnet bara får en förälder talar emot adoptionen.s. 49
3.Motsvarande är även möjligt för en man efter surrogatmödraskap med spermadonation. Om han adopterar barnet klipps de rättsliga banden av från både surrogatmodern och spermadonatorn. Drivkraften att anlita surrogatmoder kommer dock ofta ur viljan att bli genetisk förälder. En man som låter en surrogatmoder bli befruktad med sina egna spermier kan inte adoptera barnet. Han blir ju fastställd som rättslig fader redan utifrån att han är genetisk fader. Har fadern ingen partner som kan adoptera barnet tillsammans med honom så finns det ingen möjlighet för surrogatmodern att avsäga sig det rättsliga moderskapet. Surrogatmodern kommer fortsättningsvis att betraktas som moder med alla rättigheter och skyldigheter det innebär. Det innebär att en man har möjlighet att bli ensam rättslig förälder med hjälp av surrogatmoder bara om han inte själv är genetisk fader till barnet.s. 50
Föräldraskap efter ändrad juridisk könstillhörighet
1.Lagstiftningens utgångspunkt är att en persons kön är självklart och därmed också att en förälder är antingen moder eller fader. Det är dock möjligt att ändra juridisk könstillhörighet från kvinna till man eller tvärtom. Det gäller både transpersoner och intersexpersoner. Lagreglerna för ändring av juridisk könstillhörighet var fram till 2013 även förknippade med tvångssterilisering. Lagstiftningen utgick ifrån att endast cispersoner skulle tillåtas bli föräldrar. I dag är det möjligt för transmän att föda barn och ge upphov till ägg och för transkvinnor att ge upphov till spermier.s. 50
2.Det finns däremot inte något val att folkbokföras som något annat än man eller kvinna, och därmed inga möjligheter att fastställas rättsligt som annat än moder eller fader. Termen förälder används i lagstiftningen endast för den ickebiologiska modern när två kvinnor får barn genom spermadonation inom svensk sjukvård. En person som identifierar sig som varken kvinna eller man kommer därför ändå att bli bedömd enligt de regler som gäller för en moder eller en fader utifrån personens juridiska kön. Rättsliga konsekvenser uppstår enbart för personer som ändrar sin juridiska könstillhörighet. Detta avsnitt behandlar därför föräldraskap just efter ändrad juridisk könstillhörighet.s. 50
Moder eller fader i folkbokföringen
1.När en person ändrar juridisk könstillhörighet innebär det bland annat att personen får ett nytt personnummer i folkbokföringen som överensstämmer med den nya könstillhörigheten. Om personen som ändrar juridisk könstillhörighet är förälder ska även uppgifter om moderskap ändras till faderskap, eller tvärtom. Barnets folkbokföring ändras däremot inte utans. 50
2.193 föräldern kommer i uppgifter om barnet att kvarstå som fader eller moder i enlighet med den tidigare könstillhörigheten. Förälderns nya personnummer och eventuellt nya namn kommer dock att stå. Detta gör att ett barn i folkbokföringen kan ha en moder med manligt personnummer och namn eller en fader med kvinnligt personnummer och namn. En person kan även bli förälder efter att ha ändrat juridisk könstillhörighet. Enligt Skatteverket ska en transman som föder barn ändå folkbokföras som biologisk moder. En transkvinna vars spermier ger upphov till barn ska på motsvarande vis folkbokföras som biologisk fader om denne bekräftar faderskapet. Det innebär att en man kan vara folkbokförd som moder och en kvinna som fader. En transkvinna som har tagit emot spermadonation inom svensk sjukvård tillsammans med en partner som är kvinna kommer dock att fastställas som förälder enligt reglerna för par med två kvinnor. Flera rättsprocesser pågår i dessa frågor och rättsläget är ännu oklart.s. 50