1.Som framhållits i föregående avsnitt bygger regleringen i 6 kap. 4 § varumärkeslagen på artikel 8 i varumärkesdirektivet. Bestämmelsen i varumärkesdirektivet har varit föremål för EU-domstolens tolkning vid ett tillfälle – i Copad-målet. Copad-målet är av central betydelse för förståelsen av innehållet i 6 kap. 4 § varumärkeslagen. I målet prövades frågan om en varumärkeshavare på varumärkesrättslig grund kan motsätta sig att licenstagaren överlåter licensierade varor till lågprisbutiker, när det i licensavtalet uttryckligen stadgas ett förbud härför. Huvudfrågan som EU-domstolen hade att ta ställning till var således om ett sådant förbud i licensavtalet utgör en i artikel 8.2 varumärkesdirektivet uppräknad licensbestämmelse som innebär att licensgivaren kan rikta en talan om varumärkesintrång gentemot licenstagaren.s. 9
2.207s. 9
3.Den svenska bestämmelsen har därtill varit föremål för prövning i NJA 1997 s. 109 (Partyman). Partyman-målet gällde användning av ett varumärke efter hävning av ett licensavtal och behandlas närmare i avsnitt 3.5.2s. 10
4.I det följande behandlas frågan om vilka licensbestämmelser som enligt 6 kap. 4 § andra stycket varumärkeslagen kan utlösa varumärkesrättslig ansvarsgrund. Licensbestämmelserna behandlas i den ordning de framgår av lagrummet.s. 10