1.Som antytts i det föregående innehåller 21 kap. FB särskilda regler om verkställighet av dom eller beslut rörande vårdnad, boende och umgänge. Bakgrunden är naturligtvis, att verkställighet av sådana av göranden kan vara en med tanke på barnets hälsa synnerligen grannlaga uppgift, som bör omges med särskilda restriktioner.s. 251
2.Genom 2006 års lagstiftning har verkställighetsreglerna reforme rats. Särskilt ska nämnas att handläggningen av verkställighet av av göranden rörande vårdnad, boende och umgänge flyttats från för valtningsdomstolarna till de allmänna domstolarna, detta för att söka undvika för barnet skadliga upprepade och utdragna processer om samma sak. Det förhållandet att samma domstol prövar såväl sak frågan som verkställigheten ökar möjligheten till samordning mellan rättegång och verkställighet. ”Erfarenhet och kunskaper om verkstäl lighet kan lättare komma till nytta i rättegångar. Och omvänt kan det i verkställighetsförfarandet underlätta att den som handlägger ärendet är insatt i rättegångsfrågorna. I och med det ges bättre förutsättningar för en prövning som är både effektiv och av hög kvalitet”, uttalas det bl.a. i propositionen.153 .s. 251
3.När det gäller verkställighetsreglerna innebär 2006 års reform vidare att betydelsen av barnets bästa vid avgörandet av frågor om verkställighet betonas starkare än tidigare. Sålunda heter det numeras. 251
4.att vid ”verkställighet skall barnets bästa komma i främsta rummet.s. 252
5.Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder ochs. 252
6.mognad” (21 kap. 1 §, 1 st. FB). Denna bestämmelse innebär, fram-s. 252
7.hålles i propositionen, ”att det inte finns några andra intressen soms. 252
8.kan gå före barnets bästa ... [M]en prövningen i de olika frågorna is. 252
9.verkställighetsförfarandet måste göras med tillämpning av också des. 252
10.mer preciserade bestämmelserna som finns i de följande paragraferna.s. 252
11.Exempelvis skall barnets bästa komma i främsta rummet när doms. 252
12.stolen väljer om ett beslut om verkställighet skall vara förenat meds. 252
13.tvångsmedel, och i så fall vilket, men valet skall göras med tillämps. 252
14.ning av även bestämmelserna i 3s. 252
15.Verkställighet sökes vid tingsrätten där barnet har sitt hemvist, ellers. 252
16.vid annan tingsrätt där ett mål om vårdnad, boende eller umgänges. 252
17.pågår mellan samma parter. Finns inte någon annan behörig domstols. 252
18.får verkställighetsfrågan tas upp av Stockholms tingsrätt (1 § 2-5 st.)s. 252
19.Rätten får innan den fattar beslut om verkställighet uppdra åt ens. 252
20.ledamot eller suppleant i socialnämnden eller en tjänsteman inom socis. 252
21.altjänsten att söka få den som har hand om barnet att på frivillighetenss. 252
22.väg fullgöra vad som åligger honom eller henne, s.k. medling (2 §).s. 252
23.Om rätten beslutar om verkställighet får den, även utan yrkande,s. 252
24.förelägga vite eller besluta om polishämtning. Om det är fråga om ens. 252
25.dom eller ett beslut om vårdnad, boende eller överlämnande av barns. 252
26.får dock rätten besluta om polishämtning endast ”om verkställighets. 252
27.annars inte kan ske eller om hämtning är nödvändig för att undvikas. 252
28.att barnet lider allvarlig skada”. Gäller det i stället dom eller beslut oms. 252
29.umgänge mellan barnet och en förälder som barnet inte bor tillsams. 252
30.mans kräver ett beslut om polishämtning att verkställighet annarss. 252
31.inte kan ske och att barnet har ett särskilt starkt behov av umgänges. 252
32.med ifrågavarande förälder (3 §).s. 252
33.Om barnet nått en sådan ålder och mognad att dess egen vilja börs. 252
34.beaktas, får verkställighet inte ske mot barnets vilja, såvida inte rättens. 252
35.finner detta nödvändigt av hänsyn till barnets bästa (5 §). Av propos. 252
36.sitionen framgår att under verkställighetsförfarandet måste hänsyn tass. 252
37.till barnets inställning även om denna klarlagts inför avgörandet i vård-s. 252
38.nadsmålet.154 Som exempel nämns att under tiden mellan vårdnadsavgörandet och verkställigheten kan barnet ha nått en sådan ålder och mognad att större vikt bör fästas vid dess vilja. - Är det uppenbart att verkställigheten är oförenlig med barnets bästa ska rätten vägra sådan (6 §). Vid tillämpning av denna bestämmelse ska rätten enligt propo sitionen inte göra någon omprövning i sak utan endast en granskning av att verkställigheten ”ligger inom ramen för det som är förenligt med barnets intresse”.1551 första hand ska risken för att barnet far illa, t.ex. risken för att barnet utsätts för övergrepp eller olovligen förs bort eller hålls kvar, beaktas vid granskningen. Ett annat exempel är att det vid verkställighet av ett umgängesavgörande visar sig att umgängesföräldern ägnar sig åt kriminella handlingar eller är inne i ett pågående missbruk. Ett ytterligare exempel är att barnet, beroende på inträffade händelser eller sjukdom, är särskilt känsligt då verkställighetsfrågan är aktuell och därför skulle kunna ta skada av verkställighetsåtgärderna.s. 252
39.Som ovan nämnts kan sådant avtal om vårdnad, boende och um gänge och som föräldrar genom 1998 års lagstiftning (SFS 1998:319) kan sluta och som är gällande om det är skriftligt och godkänt av socialnämnden (6 kap. 6 §, 14 a §, 2 st. och 15 a §, 3 st.) verkställas på samma sätt som ett lagakraftvunnet domstolsavgörande (21 kap. 1 §, 3 st.). Genom lagstiftning år 2010 (SFS 2010:740) har i 6 kap. 15 c § FB införts regler om s.k.umgängesstöd.156 I prop. 2009/10:192 (Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn) konstaterades bl.a. att medverkan av en kontaktperson (se ovan om sådan) ibland var en nödvändig förutsättning för att få till stånd etts. 253
40.umgänge mellan barn och en förälder. Men då konstruktionen meds. 254
41.kontaktperson saknade lagstöd och byggde på en begäran från doms. 254
42.stol om medverkan från kommunens sida gav den ”ett otillfredsstäls. 254
43.lande resultat. Vad som [var] bäst för barnet [fick] inte genomslag närs. 254
44.domstolens beslut inte [följdes], t.ex. för att det [visade] sig att socials. 254
45.nämndens resurser för att bistå med kontaktperson inte [räckte] till”.s. 254
46.Därför borde det enligt regeringen ”införas en uttrycklig lagreglerings. 254
47.om att socialnämnden, sedan domstolen fattat beslut om umgänges-s. 254
48.stöd, ska utse viss person att medverka vid umgänget. Ett införandes. 254
49.av en sådan skyldighet för socialnämnden att verkställa domstolenss. 254
50.beslut tydliggör ansarsfördelningen mellan domstol och socialnämnd.s. 254
51.Reglerna blir klarare och skapar en större förutsebarhet. Frågan oms. 254
52.socialnämndens skyldighet att verkställa domstolens beslut [borde]s. 254
53.lämpligen regleras i föräldrabalken (se nu 6 kap. 15 c §, 1 st., förf:ss. 254
54.anm.). Det [fanns] inte tillräckliga skäl att ta in motsvarande bestäms. 254
55.melse i socialtjänstlagen”, uttalades det i propositionen.157s. 254
56.Begreppet "umgängesstöd" för medverkan av en av socialnämndens. 254
57.efter domstolsbeslut utsedd person vid utövandet av umgänget valdess. 254
58.för att markera att här var inte fråga om sådana med stöd av socials. 254
59.tjänstlagen utsedda kontaktpersoner, som aldrig ”kan utses mot dens. 254
60.enskildes vilja och som är kopplade till enskilda individer för att tills. 254
61.godose t.ex. vård eller behandlingsbehov. Inte heller omfattas sådanas. 254
62.personer som i något fall kan utses som kontaktpersoner direkt avs. 254
63.domstolen, t.ex. släktingar som åtnjuter föräldrarnas och barnets förs. 254
64.troende”.s. 254
65.Av 6 kap. 15 c §, 1 st. FB framgår att det är det enskilda barnets,s. 254
66.och alltså inte föräldrarnas, behov av umgängesstöd som ska varas. 254
67.avgörande för ett beslut om sådant stöd. (Om en förälder har behovs. 254
68.av stöd och hjälp vid utövandet av sin umgängesrätt får detta behovs. 254
69.prövas i de former som finns enligt socialtjänstlagen.) I förarbetenas. 254
70.nämns som exempel på fall där umgängesstöd kan bli aktuellt att bars. 254
71.net behöver sådant stöd vid hämtning och lämning för att slippa upps. 254
72.leva konfliktfyllda konfrontationer mellan föräldrarna. Ett barns oros. 254
73.över umgänget kan vara ett annat skäl för ett beslut om umgängess. 254
74.stöd. Ett behov av umgängesstöd kan också bero på att det kan antas att umgängesförälderns omsorgsförmåga kommer att brista i något avseende. Tilläggas bör att vid prövningen av en fråga om umgänges stöd måste givetvis stor hänsyn tas till barnets vilja.s. 254
75.Domstolen har att göra en ingående prövning av barnets behov av umgängesstöd och får alltså inte utan någon reell prövning bifalla ett av föräldrarna gemensamt framställt yrkande om umgängesstöd eller ett av den ena föräldern framställt och av den andra föräldern med givet sådant yrkande. Det bör därför inte heller vara möjligt att träffa avtal om umgängesstöd.s. 255
76.I propositionen betonas att domstolen vid prövningen av beho vet av umgängesstöd ”inte får förutsätta att personen som medverkar vid umgänget utgör en garanti mot skadliga åtgärder från en föräld ers sida (t.ex. att barnet bortförs eller utsätts för kränkningar, förf:s anm.). Om barnet inte kan antas vara tryggt utan sådant skydd, är umgängesstöd inte något alternativ. Personen som medverkar vid umgänget ska sätta barnets bästa i främsta rummet och förhålla sig neutral i föräldrarnas konflikt. Om det ändå skulle uppstå kritiska situationer, är han eller hon givetvis oförhindrad att kontakta social nämnden eller vårdnadshavaren om att umgängesstödet inte fungerar som avsett, eller inte tillgodoser barnets behov”. Vad nu sagts inne bär enligt propositionen att användningsområdet för umgängesstöd snävas in i jämförelse med vad som enligt rättspraxis är fallet med kontaktpersonsinstitutet. Det sålunda förhållandevis snäva tillämp ningsområdet för umgängesstöd underlättar för övrigt också för kom munerna att efterkomma domstolarnas beslut.s. 255
77.Av den nya regeln i 6 kap. 15 c § FB framgår att ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid. Det är alltså fråga om en till fällig åtgärd och enligt propositionen bör domstolen normalt inte besluta om umgänge med umgängesstöd för längre tid än ett år. Gör domstolen den bedömningen att det inte inom en överskådlig fram tid kan bli tal om umgänge utan umgängesstöd bör den enligt propo sitionen inte välja umgänge med umgängesstöd.s. 255
78.I propositionen konstaterades vidare att enligt dåvarande praxis förutsattes när det gällde utseende av en kontaktperson att domstolen före ett beslut om sådan person kontaktade socialnämnden. I realite ten brast det dock ofta i dessa kontakter. Då införandet av en skyldig het för socialnämnd att utse viss person att medverka vid umgängets. 255
79.enligt propositionen inte minskade behovet av kontakter mellans. 256
80.domstol och socialnämnd har i 2 st. i den nya regeln om umgängess. 256
81.stöd i 6 kap. 15 c § FB inskrivits att innan ”ett beslut om umgängess. 256
82.stöd meddelas ska rätten inhämta yttrande från socialnämnden”.s. 256
83.Efter rättens beslut om umgängesstöd ska socialnämnden ”utse ens. 256
84.viss person att medverka vid umgänget” (3 st.). Den person som utsess. 256
85.att medverka vid umgänget måste givetvis vara lämplig för uppdraget.s. 256
86.Frågan om vilka krav som kan ställas på den person som ska medverkas. 256
87.vid umgänget hanteras enligt propositionen lämpligen bl.a. av Socials. 256
88.styrelsen genom allmänna råd. I sista st. i den här aktuella nya regelns. 256
89.om umgängesstöd stadgas, i syfte att understryka umgängesstödetss. 256
90.tillfälliga karaktär, att socialnämnden ”ska följa upp hur umgängets. 256
91.fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt”.158s. 256
92.Genom lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet avs. 256
93.utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barns. 256
94.införlivades två internationella konventioner med svensk rätt. Dens. 256
95.ena av dessa är 1980 års Europarådskonvention om erkännande ochs. 256
96.verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om åters. 256
97.ställande av vård av barn och den andra är 1980 års Haagkonventions. 256
98.om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.159s. 256
99.När man talar om olovligt bortförande av barn tänker man särs. 256
100.skilt på sådana fall då en förälder utan lov för med sig barnet till etts. 256
101.annat land (vilket vanligen är den förälderns eget hemland) i syfte atts. 256
102.undanhålla den andra föräldern vårdnaden om barnet. Se t.ex. dets. 256
103.i massmedia mycket uppmärksammade rättsfallet NJA 1992 s. 93.s. 256
104.Med olovligt bortförande av barn avses dock bl.a. även det fallet dås. 256
105.en förälder olovligen håller kvar barnet i ett annat land i sambands. 256
106.med utövandet av umgängesrätt eller efter det att domstol anförtrotts. 256
107.vårdnaden åt den andra föräldern.s. 256
108.Sveriges anslutning till Europarådskonventionen innebär, att avs. 256
109.göranden om vårdnad, umgänge eller rätten att ta vård om barn träffade i en konventionsstat kan erkännas och rkställas här i landet lik som att motsvarande avgöranden som meddelats här kan få verkan i de andra konventionsstaterna. Det är vidare möjligt att då en förälder har vårdnaden direkt på grund av lag och barnet olagligen förs bort till annan konventionsstat återflytta barnet. - Genom Haagkonventionen är det möjligt mellan konventionsstaterna att få överflyttat ett barn, som olagligen förts bort från sitt hemland eller som olovligen hålls kvar i en annan konventionsstat.160s. 256
110.För båda ovan nämnda konventioner gäller bl.a. att barnets bästa ska vara ledstjärnan vid handläggningen av ärenden som rör kon ventionerna samt att handläggningen ska vara så snabb som möjligt. I fråga om förfarandet inför tingsrätt (tidigare länsrätt), som är den myndighet som har att pröva frågor om verkställighet och om över flyttning enligt 1989 års lag, kan nämnas att i huvudsak samma regler som finns om verkställighet i FB:s 21 kap. gäller. Detta innebar före en lagändring år 1993 i realiteten ganska långa handläggningstider och Sverige hade därför svårt att leva upp till konventionernas krav på snabb handläggning.161 Problemet ansågs i prop. 1992/93:139 gälla fall där barn olovligen förts till eller kvarhållits i Sverige och där verkställighet av vårdnadsavgöranden eller återförande till utlandet begärts, men det gällde också fall avseende verkställighet av umgängesavgöranden.162 I syfte att - med bibehållande av skyddet för barnen - försöka effektivisera förfarandet vidtogs på grundval av nämnda proposition år 1993 vissa ändringar i 1989 års lag, bl.a. när det gäller frågorna om medling och om hur tvångsmedel (vitesföreläggande och polishämtning) ska användas. Här ska endast sägas något närmare om vitesföreläggande, som är det tvångsmedel som i det aktuella sam manhanget i första hand kan bli aktuellt. Som framhölls i proposi tionen är vitesinstitutet förenat med vissa olägenheter, som framträtts. 257
111.särskilt tydligt vid tillämpningen av 1989 års lag.163 Den mot vilkens. 258
112.föreläggandet i fråga riktas har nämligen stora möjligheter att förhalas. 258
113.verkställigheten. Först kan sålunda själva vitesföreläggandet överklas. 258
114.gas. Därefter kan ett beslut om utdömande av vitet överklagas ochs. 258
115.domstolen kan inte döma ut vitet innan vitesföreläggandet vunnits. 258
116.laga kraft. De aktuella lagändringarna innebar därför bl.a., att möjs. 258
117.ligheten att förelägga vite begränsades när det gäller 1989 års lag.s. 258
118.Sålunda får genom lagändringarna vite föreläggas endast om förhåls. 258
119.landena i det särskilda fallet är sådana att ett vite bedöms kunna fås. 258
120.önskad effekt, nämligen om det kan antas att vitesföreläggandet leders. 258
121.till att barnet överlämnas utan onödigt dröjsmål.164s. 258
122.När det gäller verkställighetsfrågor måste numera också beaktass. 258
123.utvecklingen inom Europeiska unionen (EU).165 Inom EU- staternas. 258
124.(utom Danmark) gällde fr.o.m. den 1 mars 2001 till den sista februaris. 258
125.2005 Rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 oms. 258
126.domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domars. 258
127.i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensammas. 258
128.barn, den s.k. Bryssel Il-förordningen. Denna förordning har nus. 258
129.ersatts med Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 novems. 258
130.ber 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkstäls. 258
131.lighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt oms. 258
132.upphävande av förordningen (EG) nr 1347/2000, den nya Bryssels. 258
133.Il-förordningen, som började tillämpas den 1 mars 2005. Denna förs. 258
134.ordning, som också gäller i alla EU-stater utom Danmark, har när dets. 258
135.gäller frågor om vårdnad, umgänge och barns boende ett bredare till-s. 258
136.lämpningsområde än den nu upphävda Bryssel Il-förordningen. Dens. 258
137.gäller nämligen inte endast sådana frågor om vårdnad, umgänge ochs. 258
138.boende som uppkommer i samband med ett äktenskapsmål.s. 258