Stycket

94.talade för att fadern borde tillerkännas vårdnaden. Då emellertid ett byte av hemmiljö (jfr nedan om betydelsen av miljöbyte) i detta fall antogs kunna innebära betydande anpassningssvårigheter för barnet fann HD, efter en sammanvägning av omständigheterna i målet, det mest förenligt med barnets bästa, att modern anförtroddes vård­ naden.116 I NJA 1992 s. 666\A utgången densamma. Här var det fråga om en vid HD:s dom nioårig dotter, som hela sitt liv bott hos modern och som denna hade vårdnaden om. Modern hade under lång tid saboterat faderns umgänge med flickan. Detta talade enligt HD, som erinrade om den genom 1990 års lagstiftning införda regeln i 6 kap. 6a numera 6 kap. 2 a § (se nedan om denna), för att fadern skulle anförtros vårdnaden. En överflyttning av vårdnaden till denne av den nioåriga flickan, som hade ett gott förhållande till modern, skulle dock enligt HD innebära en stor omvälvning för flickan med ovissa följder för henne. Trots att modern sålunda brustit i sitt ansvar som vårdnadshavare när det gällde faderns umgänge med dottern kunde det därför inte under rådande omständigheter anses förenligt med barnets bästa att överföra vårdnaden till fadern. - I rättsfallet NJA 1989 s. 335, och som också gällde frågan om betydelsen av s.k. umgängessabotage vid valet av vårdnadshavare, blev däremot utgången den motsatta.117 Även i detta fall hade modern interimistiskt vård­ naden om barnet (en vid HD:s dom ca sjuårig flicka) och saboterat umgänget mellan barnet och fadern. Då det fanns anledning att befa­ ra, att modern, om hon blev tillerkänd vårdnaden, även i framtiden skulle sabotera umgänget mellan barnet och fadern och då det i detta fall fanns anledning att räkna med att barnet väl skulle klara ett byte av hemmiljö, gjorde HD den bedömningen, att det var med barnets bästa mest förenligt, att fadern blev tillerkänd vårdnaden.s. 230