Inledning
1.Det har blivit allt vanligare att ofrivilligt barnlösa par skaffar sig barns. 4
2.genom s.k. assisterad befruktning, som är ett samlingsnamn för olikas. 4
3.metoder att sammanföra spermier och ägg på ett icke naturligt sätt.1s. 4
4.I Sverige, liksom i övriga Västeuropa och Nordamerika, drabbass. 4
5.omkring vart tionde par av ofrivillig barnlöshet. Ofrivillig barnlöshet,s. 4
6.som är såväl ett medicinskt som ett psykologiskt och socialt problem,s. 4
7.beror på sjukdomar som kan sinsemellan vara mycket olikartade,s. 4
8.såsom t.ex. defekter i könsorganen (en vanlig orsak till att en kvinnas. 4
9.är ofrivilligt ofruktsam är skada på äggledarna), infektionssjukdomar,s. 4
10.immunologiska sjukdomar eller hormonrubbningar.2s. 4
11.De olika metoderna att genom assisterad befruktning söka avhjäls. 4
12.pa ofrivillig barnlöshet ställer givetvis krav på olika etiska bedöms. 4
13.ningar, vilka till någon del kommer att beröras nedan under 4.2 ochs. 4
14.3. Dock ska redan här, med hjälp av vad som anföres i dessa frågor is. 4
15.prop. 2001/02:89 (Behandling av ofrivillig barnlöshet), göras ett för sök att ge en bild av utifrån vilka etiska utgångspunkter den svenske lagstiftaren arbetat när det gäller assisterad befruktning.3s. 4
16.Som framhålls i nämnda proposition har den etiska bedömning som måste göras av assisterad befruktning som en metod för att söka avhjälpa ofrivillig barnlöshet många likheter med bedömningen av andra medicinska behandlingsåtgärder. En väsentlig skillnad är dock för det första att den assisterade befruktningen rör en enskild individ, som inte kan göra sin röst hörd, dvs. barnet. Behandling som berör den mänskliga fortplantningen kan för det andra hävdas vara av sådan art att den kräver särskilda överväganden. ”Bedömningen”, sägs det i propositionen ”innehåller existentiella inslag som hänger samman med olika föreställningar om hur mycket man bör få påverka att ett barn blir till. För många människor har frågor som rör sexuellt sam liv, graviditet, barnafödande och föräldraskap ett starkt symbolvärde. Ingrepp som påverkar det begynnande livet kan av en del upplevas som ett brott mot naturens ordning eller ett otillbörligt fingrande på livets mysterium. Dessa synsätt är värda respekt. De måste dock balanseras mot ett hänsynstagande till de barnlösa parens och de bli vande barnens situation”. Det uttalas vidare i nämnda proposition att den ”etiska bedömningen av olika metoder för behandling av ofrivillig barnlöshet innebär med nödvändighet en avvägning mellan olika principer och intressen. Godhetsprincipen och principen om att minska lidandet talar för att det är etiskt försvarbart att genom medicinska åtgärder försöka komma till rätta med fysiologiska hin der för befruktning och graviditet. Likaså talar rättviseprincipen för att barnlösa par inte skall behandlas olika beroende på orsakerna till deras barnlöshet”. Vad nu sagts kan dock inte innebära ”att alla meto der som skulle kunna användas för den skull är etiskt godtagbara. De överväganden som måste göras vid bedömningen av olika behand lingsmetoder kan vara av olika karaktär. Det är viktigt att metoder som kan skada den humanistiska människosynen inte används. Vidare utgör barnets behov och rättigheter en viktig del av bedömningen av vilka insatser som är etiskt godtagbara. Vid användning av medicinsk teknologi där människor som saknar självbestämmande - eller som är människor i vardande - är inblandade måste riskerna särskilt nogs. 115
17.grant övervägas innan tekniken införs inom sjukvården.” Särskildas. 116
18.överväganden krävde enligt propositionen ägg- och spermiedonation,s. 116
19.eftersom då ytterligare parter är inblandade. ”Från samhällets sida ärs. 116
20.det särskilt angeläget att bevaka barnens intressen. En utgångspunkts. 116
21.är här att de barn som föds efter assisterad befruktning måste få ens. 116
22.möjlighet att grunda sitt liv på sanningen om sitt genetiska arv.” Tills. 116
23.läggas ska att den svenske lagstiftarens ståndpunkt varit att det intes. 116
24.kan anses vara någon självklar rättighet att få ett eget barn utan att is. 116
25.stället naturens ofullkomlighet ibland måste godtas.s. 116
26.Möjligheten att skaffa barn genom assisterad befruktning, närmares. 116
27.bestämt genom insemination eller befruktning utanför kroppen, hars. 116
28.i svensk lagstiftning fram till genomförandet av lagstiftning år 2005s. 116
29.stått öppen endast för gifta par och sambor av olika kön. Genoms. 116
30.2005 års lagstiftning fick dock, som här redan tidigare framgått, ävens. 116
31.registrerade partner och sambor av samma kön denna möjlighet.5 Saks. 116
32.samma gäller numera givetvis samkönade par som ingått äktenskaps. 116
33.enligt den år 2009 införda könsneutrala äktenskapslagstiftningen.6s. 116
34.Denna lagstiftning behandlas närmare först nedan i avsnitt 4.4 mens. 116
35.redan här bör nämnas att denna innebär att när det i 6 och 7 kap.s. 116
36.lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., som numera reglerars. 116
37.verksamheten med assisterad befruktning, talas om ”make” (heteroeller homosexuell) så avses även enligt lagen (1994:1117) om regist rerat partnerskap registrerad partner (6 kap. 1 §, 2 st. och 7 kap. 1 §, 2 st. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. och när det talas om ”sambo” avses såväl hetero- som homosexuell sådan (1 § sambo lagen (2003:376)).s. 116
38.Ensamstående har enligt gällande svensk rätt inte rätt till assiste rad befruktning. Frågan om en lagändring på denna punkt har dock diskuterats under en relativt lång tid i Sverige och genom ett s.k. utskottsinitiativ från Socialutskottets sida beslöt den 29 mars 2012 en riksdagsmajoritet att ensamstående ska få en sådan rätt och gavs rege ringen uppdraget att snarast till riksdagen återkomma med lagförslag i frågan. Riksdagen konstaterar bl.a. att redan idag växer många barn upp i andra familjekonstellationer än den traditionella kärnfamiljen, att många ensamstående skaffar sig barn på andra sätt samt att det förekommer barn i Sverige som tillkommit genom assisterad befrukt ning utomlands.7s. 117
Insemination
1.En nu ganska gammal metod för att söka hjälpa ett ofrivilligt barnlöst par att få barn är insemination, som innebär, att sperma på konst lad väg införes i kvinnan.8 (Termen ”konstgjord befruktning”, som ibland används i sammanhanget, är inte lämplig, eftersom själva befruktningen inte är konstgjord. Det är ju istället endast införandet av sperma som inte sker på naturligt sätt.) Man har brukat skilja mel lan ”makeinsemination” (även kallad ”homolog insemination”) och ”givar- eller donatorinsemination” (även kallad ”heterolog insemi nation”). Med makeinsemination menas att gift kvinna (eller, något oegentligt, ogift samboende kvinna) befruktas genom insemination med sperma från den äkta mannen (resp, sambon). Med givarinsemi nation förstås sådan insemination där en kvinna genom insemination befruktas med sperma från en man som inte är hennes make eller sambo.s. 117
2.Inseminationsverksamhet har i Sverige bedrivits sedan lång tid tills. 118
3.baka.9 Sålunda kan t.ex. nämnas att givarinsemination förekommits. 118
4.i vart fall sedan 1920-talet. Omfattningen av inseminationsverksam-s. 118
5.heten var dock i vårt land under ganska lång tid ganska begränsads. 118
6.men under 1960- och 1970-talen ökade den successivt. Trots att inseminationer sålunda förekommit sedan lång tid tillbaka saknades dock i vårt land ända fram till i mars 1985 lagregler på området. Det förtjänar dock att nämnas, att redan år 1947 tillsattes en utredning (den s.k. Inseminationskommittén), som skulle utreda de rättsliga och medicinska frågorna i samband med artificiell inse mination. För ca 60 år sedan avlämnade också denna utredning ett lagförslag (SOU 1953:9) men detta ledde inte till någon lagstiftning.s. 118
7.Avsaknaden av särskild lagstiftning på området måste sägas ha varit minst sagt besvärande. Särskilt allvarligt har varit att ett barn, som avlats genom givarinsemination kunnat bli rättsligt sett fader löst. Som exempel härpå kan nämnas det på sin tid i bl.a. massmedia mycket uppmärksammade rättsfallet NJA 1983 s. 320.s. 119
8.År 1983 avlämnade dock den år 1981 tillsatta s.k. Inseminationsut-s. 120
9.redningen sitt betänkande Barn genom insemination1^ och genoms. 120
10.prop. 1984/85:2 lämnade så regeringen till riksdagen ett förslag tills. 120
11.lagstiftning om artificiella inseminationer, som dock på vissa punkters. 120
12.avvek från utredningens förslag. Förslaget antogs av riksdagen ochs. 120
13.lagstiftningen i den aktuella frågan trädde, som tidigare framgått, is. 120
14.kraft den 1 mars 1985.s. 120
15.Lagstiftningen innebar för det första en särskild lag om inseminas. 120
16.tion reglerande inseminationsverksamheten som sådan. Enligt dennas. 120
17.fick fram till ikraftträdandet av ovan nämnda 2005 års lagstiftnings. 120
18.insemination utföras endast om kvinnan var gift med en man ellers. 120
19.bodde tillsammans med en man under äktenskapsliknande förhållans. 120
20.den (2 §, 1 p. i den nu upphävda lagen (1984:1140) om inseminas. 120
21.tion). Numera gäller dock, som redan inledningsvis nämnts, att ävens. 120
22.kvinna som är gift med en annan kvinna samt kvinna som är registres. 120
23.rad partner eller homosexuell sambo kan komma i fråga för behands. 120
24.ling enligt 6 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.s. 120
25.(liksom behandling med befruktning utanför kroppen enligt 7 kap.s. 120
26.samma lag). Det bör här erinras om att då det i nämnda lagstiftnings. 120
27.talas om nmake” avses alltså även registrerad partner (6 kap. 1 § 2 st.s. 120
28.resp. 7 kap. 1 § 2 st. och med nsambon avses alltså inte endast hetero-s. 120
29.utan även homosexuell sådan (1 § sambolagen (2003:376). Ensams. 120
30.stående har enligt gällande svensk rätt, som ovan nämnts under 4.1,s. 120
31.inte rätt till assisterad befruktning. Som också redan nämnts ovans. 120
32.beslöt dock en riksdagsmajoritet i mars 2012 att ensamstående ska fås. 120
33.en sådan rätt och gavs regeringen uppdraget att snarast till riksdagens. 120
34.återkomma med ett förslag i frågan.s. 120
35.För insemination krävs skriftligt samtycke av maken eller sams. 120
36.bon (6 kap. 1 §, 1 st., 2 p. lagen (2006:351) om genetisk integritets. 120
37.m.m.).1 143 Givarinsemination får inte utan Socialstyrelsens tillstånd utföras annat än vid offentligt finansierade sjukhus under överinse ende av läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik (2 §).15 Bedömningen av frågan om inseminationen är lämplig med hänsyn till parets medicinska, psykologiska och sociala förhållanden ska göras av läkaren. Inseminationen får utföras endast om det kan antas att barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Väg ras insemination får makarna eller de samboende begära att Social styrelsen prövar frågan (3 §). Läkaren har också att välja ut lämplig spermagivare. Vid detta val får inte några mera speciella önskemål om givarens egenskaper eller kvaliteter i övrigt tillgodoses. Givetvis får dock läkaren tillmötesgå ett sådant krav från paret som att sperma givaren ska ha samma ögonfärg, hårfärg och kroppskonstitution som den man som ska bli barnets rättslige far men t.ex. inte ett sådant krav som att han ska ha särskilt hög intelligenskvot. Om spermagivaren avlidit får, som genom en lagändring år 2002 uttryckligen anges i lag texten (3 §, 3 st.), spermierna inte längre användas för insemination. En annan uppfattning skulle enligt lagmotiven kunna riskera skada den humanistiska människosynen. Det kan vidare inte uteslutas att det skulle kunna få negativa psykologiska konsekvenser för barnet att få vetskap om att den genetiska fadern (eller den genetiska modern om fråga är om äggdonation) var död vid befruktningen.16 Uppgifter om spermagivaren ska antecknas i en särskild journal, som ska beva ras i minst 70 år (4 §).s. 120
38.I den mycket viktiga frågan om i vad mån barnet ska ha rätt att få vetskap om spermagivarens identitet var såväl utredningen som remissopinionen oenig. Utredningsförslaget innebar dock en sådan rätt för barnet och en sådan kom också att införas i den upphävda lagen om insemination och bestämmelsen om en sådan rätt återfinns nu i 6 kap. 5 § lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. Sålun da stadgas där att ett barn som har avlats genom givarinsemination har rätt att, om det har uppnått tillräcklig mognad, självt få del av des. 121
39.uppgifter om spermagivaren som har antecknats i sjukhusets särskils. 122
40.da journal. Socialnämnden är skyldig att på begäran biträda barnets. 122
41.med att skaffa fram dessa uppgifter.17 — Det kan nämnas, att enligts. 122
42.barnkonventionens art. 7 så har ett barn bl.a. rätt att, så långt det ärs. 122
43.möjligt, få vetskap om sina föräldrar. Inseminationsutredningen hades. 122
44.föreslagit att uppgift om att ett barn avlats genom givarinseminations. 122
45.(däremot ej också uppgift om givarens identitet) skulle registreras hoss. 122
46.folkbokföringsmyndigheten. Någon regel härom kom dock inte atts. 122
47.införas.18s. 122
48.Socialstyrelsen har genom en enkätundersökning låtit undersökas. 122
49.om inseminationslagstiftningens intentioner om öppenhet följts avs. 122
50.samma öppenhet om barnets ursprung från föräldrarnas sida. Enkäs. 122
51.ten sändes ut till samtliga föräldrar som efter givarinsemination vids. 122
52.Umeå universitetssjukhus och Karolinska Sjukhuset i Stockholms. 122
53.sedan inseminationslagen infördes och fram t.o.m. år 1997 fått barn.s. 122
54.Av det totala antalet utsända enkäter besvarades 148. Av de föräldrars. 122
55.som besvarade enkäten uppgav ca 10 procent att de redan berättat förs. 122
56.barnen att de tillkommit genom givarinsemination och ytterligare cas. 122
57.40 procent uppgav att de hade för avsikt att berätta detta i framtis. 122
58.den. Ca 20 procent av de i undersökningen ingående föräldraparens. 122
59.uppgav dock att de inte tänkte berätta hur barnen tillkommit och cas. 122
60.10 procent var tveksamma i frågan. (Ca 20 procent av de par soms. 122
61.besvarat enkäten uttalade sig inte i den aktuella frågan.)19s. 122
62.Den här ovan tidigare åberopade Utredningen om föräldraskap vid assisterad befruktning behandlade i sitt betänkande Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) bl.a. frågan om barnets rätt till information om sitt ursprung. Frågan om barnets rätt till kännedom om sitt ursprung har dessutom nyligen diskuterats av Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i dess rap port Assisterad befruktning— etiska aspekterF Rådet anser bl.a. att för äldrar bör på ett tidigt stadium informera barnet om sitt ursprung samt att frågor rörande barns rätt till kännedom om sitt ursprung, och möjliga vägar att förstärka denna rättighet, bör ingå i en framtida översyn av lagstiftningen om assisterad befruktning.s. 123
63.1984 års inseminationslagstiftning innebar också att faderskapets. 124
64.för den som samtyckt till givarinsemination rättsligt kan fastställass. 124
65.genom en i 1 kap. 6 § FB införd regel. För denna regel har redogjortss. 124
66.närmare ovan i kap. 3 (3.4).s. 124
Befruktning utanför kroppen
1.Befruktning utanför kroppen (in-vitro-fertilisering (IVF) eller ”provs. 124
2.rörsbefruktning”) - som särskilt kommer till användning, när kvins. 124
3.nan har fel på äggledarna eller när mannen har otillräckligt med sädess. 124
4.celler för naturlig befruktning - innebär att ett eller flera ägg tas ut urs. 124
5.en kvinna, befruktas utanför hennes kropp (i provrör) och placerass. 124
6.därefter i livmodern antingen på den kvinna som lämnat ägget ellers. 124
7.på en annan kvinna; i sistnämnda fall talar man om äggdonation.22s. 124
8.Det var i England år 1978 som det första barnet föddes som till kommit genom befruktning utanför kroppen. I Sverige föddes det första barnet, som tillkommit på detta sätt, år 1982 och därefter har i vårt land fram till och med år 1999 fötts ca 14000 barn genom denna befruktningsmetod. Ar 1997 föddes t.ex. ca 2 000 barn i Sve rige efter IVF-behandling, vilket motsvarar 2,2 procent av det totala antalet i landet födda barn detta år. Under perioden 1991-1998 ökade antalet fullbordade behandlingar med överförande av färska befruktade ägg från ca 2 700 till 5 900 per år och antalet överförande av frysta/tinade befruktade ägg från ca 250 till ca 1 100 för år 1998. Under samma period ökade antalet inträffade graviditeter från ca 750 till drygt 2 200 per år och slutligen ökade antalet levande födda barn efter samtliga behandlingar från 712 till 2 137 per år.23s. 125
9.Under år 2008 genomfördes i landet 13408 IVF-behandlingar. Som resultat av dessa föddes 3 438 levande barn vid 3 242 förloss ningar. Detta betyder att över 26 procent av behandlingarna med ”färska ägg” ledde till förlossning. I de behandlingar som genom fördes med upptinade frysta ägg ledde drygt 20 procent till förloss ning.24s. 125
10.På grundval av Inseminationsutredningens betänkande Barn ge nom befruktning utanför kroppen (SOU 1985:5) infördes i Sverige lag stiftning på det aktuella området först genom lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen, vilken lag trädde i kraft den 1 januari 1989. (Denna lag har, som här tidigare nämnts, upphävts och ersatts av 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.) Att områ det tidigare var oreglerat medförde bl.a., att det inte var klart om faderskapet gick att fastställa i sådana fall där en kvinna befruktats utanför kroppen med sperma från en man med vilken hon inte var gift vid barnets födelse och denne vägrade erkänna faderskapet (jfr regeln i 1 kap. 5 § FB där det i regelns ursprungliga lydelse talades om att en av förutsättningarna för bifall till en faderskapstalan var atts. 125
11.samlag utretts, se ovan i kap. 3 under 3.2.3). Det var dessutom oklarts. 126
12.under vilka förutsättningar befruktning utanför kroppen överhuvuds. 126
13.taget fick ske. - Den nu aktuella lagstiftningen innebar inte endasts. 126
14.införandet av en särskild lag om befruktning utanför kroppen utans. 126
15.också införandet i 1 kap. 7 § FB av ett stadgande om faderskapet is. 126
16.här aktuella fall (denna regel återfinns numera i 1 kap. 8 § FB). Ses. 126
17.närmare härom i kap. 3.s. 126
18.I propositionen till lagstiftningen konstaterade departementsches. 126
19.fen, att alla ”konstlade befruktningsmetoder innebär en manipulas. 126
20.tion med de mänskliga livsprocesserna. Frågan är hur långt det kans. 126
21.anses etiskt acceptabelt att påverka dessa livsprocesser. Ett etiskt ställs. 126
22.ningstagande till befruktning utanför kroppen måste grundas i dens. 126
23.humanistiska synen på människan som en fri och ansvarig, skapandes. 126
24.och social varelse. Ingen människa får behandlas enbart som medels. 126
25.utan varje individ har ett värde och är ett mål i sig själv ... Hur anges. 126
26.läget det än kan kännas att hjälpa ett par som är ofrivilligt barnlösts. 126
27.får detta aldrig ske på bekostnad av det blivande barnets bästa. Ävens. 126
28.om rätten att bilda familj är en mänsklig rättighet innebär denna ejs. 126
29.en rätt att till varje pris få föda ett eget barn”.25s. 126
30.När befruktning utanför kroppen sker inom ett parförhållande -s. 126
31.dvs. när det befruktade ägget ska implanteras i livmodern hos dens. 126
32.gifta (eller samboende) kvinna som det hämtats ifrån och när dens. 126
33.sperma som används vid befruktningen härrör från den gifta (ellers. 126
34.samboende) mannen - är det inblandade paret barnets genetiska förs. 126
35.äldrar. I dessa fall har den aktuella befruktningsmetoden inte ansettss. 126
36.medföra sådana etiska betänkligheter att den bör förbjudas. Den hars. 126
37.inte heller ansetts medföra några negativa konsekvenser för det blis. 126
38.vande barnet. I enlighet med vad nu anförts kom lagen om befrukts. 126
39.ning utanför kroppen att från början innehålla det stadgandet (2 §)s. 126
40.att införande i en kvinnas kropp av ägg som befruktats utanför krops. 126
41.pen fick ske endast om kvinnan var gift eller sambo, maken eller sams. 126
42.bon skriftligen samtyckt och ägget var kvinnans eget och hade befruks. 126
43.tats med makens eller sambons sperma. I fråga om befruktning utanför kroppen med en utomstående äggivare {äggdonation) - som ju innebär att det saknas ett genetiskt samband mellan barnet och den kvinna som föder detta - uttalade departe mentschefen i den nu aktuella propositionen (prop. 1987/88:160) att sådan ”strider mot den mänskliga livsprocessen och i så hög grad har karaktären av teknisk konstruktion att den är ägnad att skada män niskosynen” och att den därför inte kunde etiskt försvaras utan borde förbjudas.27 Detsamma gällde enligt departementschefen befruktning utanför kroppen med en utomstående spermagivare {spermadonation). Flera remissinstanser i lagstiftningsarbetet hade dock förordat att såväl äggdonation som befruktning utanför kroppen i förening med spermadonation borde tillåtas.s. 126
44.I juni 1994 uppdrog regeringen åt Statens medicinsk-etiska råd att i samråd med den medicinska professionen göra en översyn av vissa frågor i samband med bl.a. befruktning utanför kroppen. I sin i april 1995 avlämnade utredningsrapport föreslog rådet (dock ej enhäl ligt) bl.a. att äggdonation med makes eller sambos sperma skulle bli tillåtet för kvinnor i fertil ålder.28 Efter remissbehandling av förslaget framlade så Socialdepartementet i september år 2000 departements promemorian Behandling av ofrivillig barnlöshet, som alltså byggde på förslagen i Statens medicinsk-etiska råds utredningsrapport.29s. 127
45.När det gäller möjligheten av befruktning utanför kroppen meds. 128
46.kvinnans egna ägg och makens (sambons) spermier så föreslogs is. 128
47.departementspromemorian ingen ändring. I denna föreslogs emels. 128
48.lertid att befruktning utanför kroppen skulle få ske även med dones. 128
49.rade spermier och kvinnans egna ägg eller med makens (sambons)s. 128
50.spermier och donerade ägg, s.k. äggdonation. Därvid skulle enligts. 128
51.förslaget endast ägg från myndig kvinna som gett sitt skriftliga sams. 128
52.tycke få användas.s. 128
53.Vid remissbehandlingen av nämnda förslag var remissinstansers. 128
54.na med några få undantag positiva till förslaget om att tillåta IVF-s. 128
55.behandling med donerade ägg eller donerade spermier. Flera remisss. 128
56.instanser framförde den åsikten att det inte fanns något skäl att mots. 128
57.sätta sig äggdonation då donatorinsemination redan var tillåten. Sås. 128
58.ansåg t.ex. Svenska kyrkan att det var svårt att motivera att samhällets. 128
59.skulle göra en strängare bedömning av möjligheterna att hjälpa ofris. 128
60.villigt barnlösa par om hindren mot graviditet låg hos kvinnan än oms. 128
61.dessa hinder låg hos mannen. Kritiska till förslaget var bl.a. Räddas. 128
62.Barnen och BO. Rädda Barnen ansåg att det saknades tillräcklig kuns. 128
63.skap om den då redan tillåtna IVF-behandlingen och att den därförs. 128
64.inte borde utvidgas. BO menade, att barnets rätt till sitt ursprung vids. 128
65.givarinseminationer måste respekteras innan det kunde bli aktuellt atts. 128
66.tillåta IVF-behandling med donerade ägg eller donerade spermier.30s. 128
67.I januari 2002 överlämnade regeringen till riksdagen en proposi tion, som bl.a. innehöll ett förslag om tillåtande av IVF-behandling med antingen donerade ägg eller donerade spermier. I propositionen, som bifölls av riksdagen, uttalades bl.a. följande:s. 129
68.Genom denna proposition kom alltså lagen (1988:711) om befrukts. 130
69.ning utanför kroppen att ändras bl.a. på det sättet att sådan befrukts. 130
70.ning med antingen donerade ägg eller donerade spermier blev tillåten is. 130
71.svensk rätt.s. 130
72.Befruktning utanför kroppen med såväl donerade ägg som donerades. 130
73.spermier är dock inte tillåten. Detta framgår numera av 7 kap. 3 §,s. 130
74.2 p. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. I propositionens. 130
75.uttalade regeringen ”att ett accepterande av en metod där inget genes. 130
76.tiskt samband mellan föräldrar och barn finns kan ses som en allts. 130
77.för långtgående strävan att med tekniska insatser kompensera livetss. 130
78.ofullkomlighet. När det handlar om att åstadkomma en graviditets. 130
79.där varken ägget eller spermien kommer från de blivande föräldrarnas. 130
80.kan det finnas risk för att ägg och spermier ses som objekt som är fritts. 130
81.tillgängliga för att skapa en människa. Ett sådant förfarande skulles. 130
82.bidra till att förstärka en teknifierad människosyn. Det bör därförs. 130
83.inte tillåtas. Det kan även konstateras att man i den danska lagen hars. 130
84.gjort en likadan avgränsning”.32s. 130
85.Statens medicinsk-etiska råd (Smer) konstaterar nu i sin rapports. 130
86.Smer 2013:1 att par som saknar såväl fungerande ägg som spermiers. 130
87.inte har möjlighet i Sverige i dag att skaffa barn genom assisterads. 130
88.befruktning medan detta är möjligt i vissa andra länder genom t.ex.s. 130
89.användning av andra pars överblivna befruktade och nedfrysta ägg.s. 130
90.Smer, som menar att ”genetiska samband mellan barn och föräldrars. 130
91.har mindre betydelse för barnets välmående i jämförelse med andras. 130
92.faktorer och att sociala samband väger tyngre”, anser att donations. 130
93.av befruktade ägg bör tillåtas i Sverige. Det är Smers bedömning atts. 130
94.detta inte skulle komma att påverka t.ex. den allmänna människos. 130
95.synen negativt. Tvärtom kan det enligt Smer utifrån olika utgångss. 130
96.punkter anses som något positivt med att befruktade ägg på dettas. 130
97.sätt tillvaratas i stället för att slängas. Smer betonar dock att det blirs. 130
98.viktigt med uppföljande undersökningar av de blivande barnens väl befinnande. Rådet tillägger att frågan om huruvida även kombinerad spermie- och äggdonation från separata givare kan tillåtas bör utredas av en kommande utredning.s. 130
99.Inte heller s.k. surrogatmoderskap eller, med en nyare terminologi, ”värdmoderskapn godtas i svensk rätt. (Se dock nedan om ett aktu ellt, i februari 2013, av Statens medicinsk-etiska råd (Smer) avläm nat förslag (Smer rapport 2013:1) till ändring på denna punkt).33 Med surrogatmoderskap avses att en kvinna för en annan kvinnas räkning föder fram ett barn. Tanken är alltså att när barnet fötts ska detta överlämnas till det ”beställande” paret. Som framhålles i propo sitionen kan surrogatmoderskap, som godtas på vissa håll i världen (t.ex. i Grekland och Storbritannien), medföra olika svåra problem. Den kvinna som åtagit sig att för en annan kvinnas räkning föda barnet kanske ångrar sig och vägrar att lämna ifrån sig barnet efter dess födelse eller det beställande paret vill kanske inte ta emot barnet när detta fötts beroende t.ex. på att barnet är missbildat. Förfarandet strider också mot de svenska adoptionsreglerna. Adoption ska ju i vårt land beslutas av domstol efter det att en lämplighetsprövning skett och något vederlag, som det ju ofta kan bli fråga om vid surro gatmoderskap, får inte vara aktuellt. Man kan också som regeringen i propositionen anse att surrogatmoderskap ”inte är etiskt försvarbart och att det därför inte kan tillåtas. Det kan inte anses förenligt med människovärdesprincipen att använda en annan kvinna som medel för att lösa det barnlösa parets problem. Inte heller ur barnets per spektiv är surrogatmoderskap önskvärt”.34s. 131
100.Det ovan i kap. 3 (3.2) behandlade rättsfallet NJA 2006 s. 505, utgör ett exempel på surrogatmoderskapsarrangemang kan aktuali seras i vårt land trots alltså att sådana arrangemang är otillåtna hos oss. I likhet med vad som gäller i fråga om andra i vårt land otillåtna verksamheter på den assisterade befruktningens område, t.ex. inse mination av ensamstående kvinnor, så förekommer i realiteten bl.a. s.k.”reproduktionsturism” (”procreative tourism”), dvs. behandlingen utförs i något annat land där sådan är tillåten. I sådant fall kan adoptionsinstitutet erbjuda en möjlighet för den ”beställande” kvinnan atts. 131
101.bli barnets rättsliga moder även om man skulle kunna säga att dettas. 132
102.innebär ett rättsordningens stöd för ett i vårt land som inte godtagbarts. 132
103.ansett förfarande, jfr HD:s minoritet i ovan nämnda rättsfall. Dettas. 132
104.är dock, som framgår bl.a. av detta rättsfall, en något osäker väg atts. 132
105.gå när det gäller att åstadkomma det avsedda resultatet i fråga om dets. 132
106.rättsliga moderskapet. Problem kan sålunda, som i det här aktuellas. 132
107.rättsfallet, uppstå när det gäller kravet på samtycke till adoption fråns. 132
108.barnets vårdnadshavare eller när det gäller den lämplighetsprövnings. 132
109.som enligt 4 kap. 6 § FB alltid skall ske i ett adoptionsärende. Dettas. 132
110.gör att man enligt förf:s mening kanske nu skulle kunna våga ställas. 132
111.frågan om det inte - för att kunna garantera en rimlig lösning närs. 132
112.det gäller det rättsliga moderskapet - vore lämpligt att ompröva dets. 132
113.absoluta förbudet i vårt land mot surrogatmoderskapsarrangemang.35s. 132
114.Det sagda gäller då just den typ av surrogatmoderskap som det vars. 132
115.fråga om i rättsfallet NJA 2006s. 505, och där man torde kunna utgås. 132
116.ifrån att surrogatmodern styrts av rent altruistiska skäl, dvs. av ens. 132
117.önskan om att hjälpa en ofrivilligt barnlös kvinna, och inte av någras. 132
118.som helst ekonomiska skäl och där, också som i det aktuella rättsfals. 132
119.let, ägget var den barnlösa kvinnans egna ägg. I varje fall synes dets. 132
120.inte helt osannolikt att det i en framtid skulle kunna bli aktuellt atts. 132
121.överväga införandet i vårt land av en lagstiftning liknande den som års. 132
122.2002 infördes i Grekland.s. 132
123.I grekisk rätt gäller sålunda numera att surrogatmoderskap tillåtss. 132
124.efter domstols beslut i frågan. Domstolen ska ge sitt tillstånd endast om följande fem villkor är uppfyllda: 1) Den kvinna som önskar barn måste själv av medicinska orsaker, vilket ska styrkas med läkarintyg, vara oförmögen att genomgå havandeskap, 2) Det får inte föreligga något medicinskt hinder för den kvinna (surrogatmodern) som ska genomgå havandeskapet att göra detta, vilket också ska styrkas med läkarintyg. 3) Domstolen ska presenteras ett skriftligt avtal mellan det ”beställande” paret och surrogatmodern av vilket ska framgå att det inte är fråga om någon betalning till surrogatmodern. (Ersättning till surrogatmodern för direkta kostnader med anledning av havande skapet utgör dock inte något hinder för tillstånd. 4) Det ägg som implanteras i surrogatmodern får inte vara hennes eget utan måste i stället vara den barnlösa kvinnans eller komma från en tredje kvinna. 5) Slutligen krävs, för att förhindra s.k. reproduktionsturism, att såväl den barnlösa kvinnan som surrogatmodern är bosatta i Grekland. Domstolens tillstånd ska föreligga före äggets överförande till sur rogatmodern. Vidare gäller att om något av de här fyra först angivna villkoren inte är uppfyllt så får detta återverkningar på frågan om det rättsliga moderskapet; i sådant fall anses nämligen inte, som mening en var, den ”beställande” kvinnan utan i stället surrogatmodern som barnets rättsliga moder.s. 132
125.Statens medicinsk-etiska råd anser i en i februari 2013 avlämnad rapport att s.k. kommersiellt surrogatmoderskap, dvs. då ersättning utgår till surrogatmodern utöver rena graviditetskostnader, inte är en etiskt godtagbar metod för att lösa problem med ofrivillig barnlös het.36 Ett accepterande av kommersiellt surrogatmoderskap ”riskerar att leda till exploatering av kvinnor och en kommersialisering av fort plantningsprocessen och barnets tillblivelse. Det kan ifrågasättas om surrogatmödrar i kommersiell verksamhet handlar autonomt om de är i en ekonomiskt trängd situation. Principen om självbestämmande och autonomi för surrogatmodern kan således ifrågasättas vid kom mersiella arrangemang”.s. 133
126.Rådets majoritet anser dock att s.k. altruistiskt surrogatmoderskap, dvs. då surrogatmodern inte drivs av ekonomiskt intresse utan i stäl let av en önskan om att hjälpa en ofrivilligt barnlös kvinna, bör unders. 133
127.vissa särskilda förutsättningar kunna tillåtas. Sålunda ska det föreliggas. 134
128.en nära relation mellan surrogatmodern och de blivande föräldrarnas. 134
129.(en nära vän eller anhörig). Vidare bör surrogatmodern, som inte börs. 134
130.vara det blivande barnets genetiska mor, ha tidigare genomgått ens. 134
131.graviditet och ha egna barn. Andra förutsättningar ska enligt rådets. 134
132.vara att surrogatmodern och de presumtiva föräldrarna genomgår ens. 134
133.noggrann lämplighetsprövning samt får tillgång till stöd och rådgivs. 134
134.ning under processens gång. Slutligen bör enligt rådets majoritet dets. 134
135.blivande barnet tidigt få kunskap om hur det tillkommit samt få is. 134
136.mogen ålder information om surrogatmodern. Rådets majoritet tills. 134
137.lägger att surrogatmoderskap är en ”komplex etisk fråga med mångas. 134
138.dimensioner och i en kommande utredning bör det utredas vilkas. 134
139.kriterier som ska gälla vid en prövning inför ett beslut om behands. 134
140.ling genom surrogatmoderskap. Det är viktigt att beakta eventuellas. 134
141.psykologiska konsekvenser för surrogatmodern liksom risken förs. 134
142.påtryckningar att ställa upp som surrogatmoder”.s. 134
143.Tilläggas bör att rådets majoritet konstaterar att surrogatmoders. 134
144.skap kan erbjuda en möjlighet för kvinnor som inte själva av medicins. 134
145.ska skäl kan bära fram ett barn liksom för homosexuella män att bildas. 134
146.familj. (Frågan om huruvida även ensamstående bör få möjlighet atts. 134
147.skaffa barn genom surrogatmoderskap bör enligt rådets majoritets. 134
148.behandlas av en kommande utredning om assisterad befruktning.)s. 134
149.Enligt rådets minoritet är dock surrogatmoderskap inte ett etiskts. 134
150.godtagbart sätt att skaffa barn på. Metoden strider mot människo-s. 134
151.värdesprincipen genom ”att en människa används som ett medel förs. 134
152.andra människors mål”. Det saknas vidare tillräckliga kunskaper oms. 134
153.surrogatmoderskapets psykologiska konsekvenser för surrogatmoders. 134
154.och barn. Även om det inte saknas exempel på att altruistiskt surs. 134
155.rogatmoderskap fungerat väl så innefattar, enligt rådets minoritet,s. 134
156.denna barnalstringsform osäkerhet och risker för samtliga involves. 134
157.rade aktörer. Rådets minoritet anser dessutom bl.a. att om man skulles. 134
158.tillåta altruistiskt surrogatmoderskap så ”är risken stor att det skas. 134
159.pas en acceptans som i förlängningen leder till kommersiella former.s. 134
160.Detta kan i sin tur leda till exploatering av socialt och ekonomiskts. 134
161.utsatta kvinnor”.s. 134
162.De olika regler som i 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk intes. 134
163.gritet m.m. gäller i fråga om befruktning utanför kroppen överens stämmer på många punkter med de som i 6 kap. samma lag gäller om insemination, se om dessa ovan under 4.2.s. 134
164.Genom lagstiftning år 2005 gäller vad som sägs om make i lagen även registrerad partner och med sambo avses såväl hetero- som homo sexuell sådan (1 § 2 st.). (Se närmare om lagstiftningen i fråga nedan under 4.4.)s. 135
165.Som allmänt villkor för behandling med befruktning utanför krop pen gäller bl.a. att givare av ägg eller spermie ska vara myndig och ska ha skriftligt samtyckt till att ägget får befruktas eller att spermie får användas för befruktning. Samtycket kan återkallas fram till dess befruktning skett (2 §). För att ett befruktat ägg ska få implanteras i en kvinnas kropp krävs att kvinnan är gift eller sambo samt att maken eller sambon skriftligt samtyckt till detta. Ar ägget inte kvinnas eget ska det ha befruktats av makens eller sambons spermier (3 §).s. 135
166.Befruktning utanför kroppen, liksom införandet i en kvinnas kropp av det befruktade ägget, får inte utan Socialstyrelsens tillstånd utföras annat än vid offentligt finansierade sjukhus (4 §, 1 st.). Är det fråga om ägg- eller spermiedonation gäller dock dessutom att det ska vara fråga om ”sjukhus som upplåtit enhet för utbildning av läkare enligt avtal mellan de universitet som bedriver läkarutbildning och berörda landsting”, dvs. universitetssjukhus (4 §, 2 st.). Detta krav har uppställts för att garantera tillförlitlig kontroll, uppföljning och utvärdering av verksamheten i fråga.37 Om det är fråga om sådan befruktning utanför kroppen som är förenad med ägg- eller spermie donation gäller vidare att en läkare ska ”pröva om det med hänsyn till makarnas eller sambornas medicinska, psykologiska och sociala förhållanden är lämpligt att det äger rum en befruktning utanför kroppen. Befruktning utanför kroppen får utföras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda för hållanden” (5 §, 1 st.).38 (Vägras befruktning utanför kroppen kans. 135
167.makarna eller de samboende begära att Socialstyrelsen prövar frågans. 136
168.(5 $, 2 st.).)s. 136
169.Är det fråga om sådan befruktning utanför kroppen som är förenads. 136
170.med ägg- eller spermiedonation så stadgas vidare i den här aktuellas. 136
171.lagen att det är läkaren som väljer lämplig givare (6 §, 1 p.). I depars. 136
172.tementspromemorian Behandling av ofrivillig barnlöshet hade föres. 136
173.slagits att endast kvinnor som själva skulle genomgå IVF-behandlings. 136
174.skulle få tillfrågas om de ville donera ägg. Vad som enligt promemos. 136
175.rian talade härför var att den hormonbehandling som genomförs soms. 136
176.förberedelse för äggplockningen kan vara påfrestande för kvinnan ochs. 136
177.innebära vissa risker. Förslaget blev dock starkt kritiserat vid remisss. 136
178.behandlingen och i propositionen, där förslaget i fråga inte togs upp,s. 136
179.konstaterades att olägenheterna av hormonstimulering inte längre vars. 136
180.sådana att de motiverade att möjligheten att donera ägg begränsadess. 136
181.till kvinnor som själva skulle genomgå IVF-behandling.39s. 136
182.Som numera gäller vid insemination (se ovan under 4.2) får vids. 136
183.befruktning utanför kroppen inte användas ägg eller spermier från ens. 136
184.avliden givare (6 §, 2 p.).s. 136
185.I likhet med vad som gäller i fråga om givarinsemination ska i frågas. 136
186.om sådan befruktning utanför kroppen som är förenad med ägg- ellers. 136
187.spermiedonation uppgifter om givaren antecknas i en särskild journals. 136
188.som ska bevaras i minst 70 år (6 §, 3 p.) och barnet har när det ”upps. 136
189.nått tillräcklig mognad, rätt att ta del av de uppgifter om givaren soms. 136
190.antecknats i sjukhusets särskilda journal”. Liksom vid inseminations. 136
191.gäller vidare att socialnämnden är på begäran skyldig att på barnets begäran ta reda på om det finns några uppgifter antecknade i en sär skild journal (7 §).s. 136
192.Som redan redogjorts för i avsnittet om moderskap i kap. 3 i denna bok (se under 3. 2) infördes i samband med den lagändring år 2002, som gjorde äggdonation i samband med befruktning utanför krop pen tillåten i svensk rätt, en ny regel i 1 kap. 7 § FB om fastställandet av moderskapet då barn avlats genom äggdonation. Regeln i fråga innebär att som rättslig mor ska i sådant fall anses den kvinna som fött barnet och alltså inte den kvinna som ägget härrör från, dvs. barnets genetiska mor.s. 137
193.När det gäller frågor om rättsligt faderskap då kvinna fött barn genom befruktning utanför kroppen hänvisas här till vad ovan i kap. 3 sagts härom.s. 137
194.Avslutningsvis kan i detta sammanhang nämnas följande. Vid be fruktning utanför kroppen i barnalstringssyfte befruktas vanligen fler ägg än som kommer att användas för att införas i kvinnans kropp. Sådana s.a.s. överblivna befruktade ägg kan komma till användning bl.a. för forskning och försök. Se närmare härom nedan i kap. 9.s. 137