Inledning
1.Sverige har genom en rad internationella åtaganden, däribland barn konventionen, åtagit sig att anpassa sitt rättssystem till en verklighet där människor rör sig över nationalstatsgränser. Vad gäller barn kan denna anpassning avse förutsättningarna för att alls ta emot utlandsfödda barn på svenskt territorium. Den kan även gälla hur utländska barn ska tillförsäk ras de rättigheter som Sverige genom barnkonventionen har åtagit sig att garantera barn på svenskt territorium, utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, etc. (artikel 2 barnkonventionen). Det kan vidare röra frågor om vårdnad, boende och umgänge samt samhällsvård för barn med anknytning till flera stater.1s. 221
2.Den internationella aspekten kan variera på skilda sätt. En familj kan vara svenska medborgare och ha hemvist utomlands, vara utländska med borgare och ha hemvist i Sverige eller familjemedlemmarna kan ha olika medborgarskap och hemvist. Som ett led i den integrationspolitiska mål sättningen att öka jämställdheten mellan svenskar rotade i landet och nyinvandrade har hemvist på en rad områden ersatt medborgarskap som anknytningsmoment för att avgöra vilket ansvar den svenska staten har för en person med utländskt ursprung.2 Jämfört med medborgarskap är hems. 221
3.222 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 222
4.vist mindre formaliserat, i princip utfärdas inga dokument som styrker ens. 222
5.persons hemvist. I praktiken utgör dock folkbokföring ett viktigt kriteriums. 222
6.för att fastställa hemvist. Uppehållstillstånd om minst tre år är en förutsätts. 222
7.ning för att en utlänning ska folkbokföras i landet (4 § FBL). Folkbokfös. 222
8.ring ger dock inte alltid tillräcklig ledning för att fastställa hemvist, så kans. 222
9.vara fallet i samband med egenmäktiga bortföranden och kvarhållanden avs. 222
10.barn. (Se vidare 6.2.1.1.)s. 222
11.Genom MedbL har möjligheterna att ha dubbelt medborgarskap utvids. 222
12.gats. Barn blir svenska medborgare vid födelsen om mamman är svensks. 222
13.medborgare, om pappan är svensk medborgare och barnet föds i Sveriges. 222
14.eller gift med mamman eller gifter sig med henne innan barnet blir 18s. 222
15.år (1, 4 §§ MedbL) eller om barnet adopteras före 12 år (3 § MedbL).s. 222
16.Är pappan (eller en förälder enligt 1:9 FB) svensk medborgare sedan föds. 222
17.seln kan han även anmäla att ett utlandsfött barn ska bli svensk medbors. 222
18.gare (5 § MedbL). Är pappan avliden vid barnets födsel blir barnet svensks. 222
19.medborgare om pappan vid sin död var svensk medborgare och gift meds. 222
20.mamman alternativt barnet föds i Sverige (1 § MedbL). Föds ett barn meds. 222
21.permanent uppehållstillstånd och hemvist statslöst i Sverige kan barnet blis. 222
22.svensk medborgare genom anmälan före fem års ålder. I andra fall förvärvars. 222
23.barn svenskt medborgarskap genom anmälan om barnet har permanents. 222
24.uppehållstillstånd och hemvist i Sverige sedan fem år eller om barnet ärs. 222
25.statslöst, tre år (7 § MedbL). Har ett barn eller en vuxen dubbelt meds. 222
26.borgarskap kan det innebära konkurrerande rättigheter och skyldigheter is. 222
27.förhållande till de stater man är medborgare i.s. 222
28.En rad sociala och civila rättigheter förutsätter alltså inte medborgars. 222
29.skap men väl uppehållstillstånd och hemvist. Vad gäller barn som vare sigs. 222
30.är medborgare, har uppehållstillstånd eller hemvist är frågan central oms. 222
31.barnet är i Sverige legalt, dvs. som asylsökande, tillgänglig för verkställighets. 222
32.efter ett avvisnings- eller utvisningsbeslut eller annars i enlighet med UtlL,s. 222
33.eller vistas i landet utan tillstånd. Av betydelse är vidare om de berörda bars. 222
34.nen är EU-medborgare eller kommer från en s.k. tredje stat utanför EU.s. 222
35.EU-medborgare, barn som vuxna, kan åberopa principen om fri rörlighets. 222
36.inom unionen och jämförelsevis enkelt röra sig mellan medlemsstaterna.3s. 222
37.Inledning 223 Möjligheterna för barn från andra delar av världen att få uppehållstillstånd är begränsade. I enlighet med 5 kap. UtlL är förutsättningarna för uppe hållstillstånd att en utlänning bedöms som flykting eller skyddsbehövande, har anknytning till Sverige genom en nära anhörig, har arbete eller försörj ning ordnad eller kan erbjudas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter.4s. 223
38.Länge gjordes — i svensk rätt — en tydlig åtskillnad mellan beaktandet av internationell anknytning i civilrättsliga tvister om vårdnad, boende och umgänge respektive offentligrättsliga ingripanden för att skydda barn. En utgångspunkt var att anknytning till en främmande stat gavs större betydelse i tvister om vårdnad, boende och umgänge än i mål enligt LVU. Denna åtskillnad är inte längre relevant i förhållande till EU:s medlemsstater. Enligt EU-rätten betraktas både civilrättsliga tvister om vårdnad m.m. och samhällsvård av barn, med eller utan samtycke, som en övergång av föräldraansvaret och likställs vad gäller frågor som domsrätt, erkännande, verkställighet och skyddsåtgärder. Detta förklaras av att barnets behov av omvårdnad läggs till grund för definitionen av vad som utgör civilrättsliga relationer, inte domstolssystemets indelning i all männa domstolar och förvaltningsdomstolar.5 Också de centrala traktaten 1980 och 1996 års Haagkonventioner omfattar såväl tvister om vårdnad som offentligrättsliga åtgärder såsom placering av barn i en annan med lemsstat för samhällsvård.s. 223
39.I detta kapitel behandlas först vårdnadsfrågor med internationell anknytning samt skydd mot egenmäktiga bortföranden. Därefter disku teras samhällsvård över nationalstatsgränser. Avslutningsvis presenteras de begränsade rättigheter som asylsökande och papperslösa barn har i Sverige.s. 223
40.224 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 224
Vårdnadsfrågor med internationell anknytning
1.En rad frågor om vårdnad, boende, umgänge samt samhällsvård rörandes. 224
2.barn med utländsk anknytning är av internationellt privat- och processs. 224
3.rättslig natur. Hit hör domsrätt, dvs. vilken nations domstol som ska avgöras. 224
4.mål om vårdnadsansvar, lagval, dvs. enligt vilken rättsordning barn, förälds. 224
5.rar och samhällets rättigheter ska regleras samt i vilken omfattning domars. 224
6.och beslut meddelade i en annan stat ska erkännas och verkställas. Frågornas. 224
7.regleras genom en kombination av EU-rätt, internationella konventioners. 224
8.och svensk rätt. Inom EU-rätten märks särskilt Bryssel ll-förordningen.s. 224
9.De viktigaste internationella konventionerna är de två s.k. Haagkonven-s. 224
10.tionerna; den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionens. 224
11.om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (1980 årss. 224
12.Haagkonvention) och den i Haag den 19 oktober 1996 dagtecknade kons. 224
13.ventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet ochs. 224
14.samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996s. 224
15.års Haagkonvention).6 Sveriges åtaganden enligt 1980 års Haagkonventions. 224
16.regleras genom VerkL.7 1996 års Haagkonvention är från den 1 januaris. 224
17.2013 inkorporerad i svensk rätt genom lag (2012:318) om 1996 års Haags. 224
18.konvention. Denna konvention syftar till att ge regler om lagval för förälds. 224
19.raansvar, lagval och domsrätt vid åtgärder till skydd för barnets person ellers. 224
20.egendom, erkännande och verkställighet av sådana skyddsåtgärder samts. 224
21.samarbete mellan myndigheter i medlemsstater. Utrikesdepartementet ärs. 224
22.svensk centralmyndighet för såväl Bryssel ll-förordningen som 1980 ochs. 224
23.1996 års Haagkonventioner.8s. 224
24.Relevanta interna svenska lagar är FB, RB samt lag (1904:26 s. 1) oms. 224
25.vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynder-s. 224
26.skap (IÄL). Nämnas kan även den på nordiska konventioner baserades. 224
27.förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörandes. 224
28.äktenskap, adoption och förmynderskap (NÄF) samt lag (1977:595) oms. 224
29.erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens områdes. 224
30.(NEVL). HD har i NJA 2011 s. 499 funnit att frågan om svensk domsrätts. 224
31.Vårdnadsfrågor med internationell anknytning 225 i vårdnadsmål i första hand ska prövas enligt bestämmelserna i Bryssel llförordningen även om det i målet saknas anknytning till en annan EU-stat. 6.2.1 Domsrätt, lagval, verkställighet och erkännande Inom EU regleras frågor om domsrätt, verkställighet och erkännande i mål om föräldraansvar, men inte lagval, genom Bryssel ll-förordningen. Brys sel ll-förordningen kan i förhållande till barn och föräldraansvar sägas ha tre syften. För det första regleras frågor om domsrätt, för det andra frå gor, om erkännande och verkställighet. Ett tredje syfte är att ge barn ett utökat skydd mot internationella bortföranden och kvarhållanden. Brys sel Il-förordningens utgångspunkt för domsrätt i mål om föräldraansvar är att domstolarna i en medlemsstat är behöriga när barnet har hemvist i denna medlemsstat när talan väcks (artikel 8.1). Är man ense kan doms rätt i begränsad omfattning regleras genom avtal (artikel 12). Om barnets hemvist inte kan fastställas är domstolarna i den medlemsstat där barnet befinner sig behöriga att pröva frågor om vårdnad m.m. (artikel 13.1). Om ingen medlemsstat är behörig enligt dessa artiklar ska behörigheten i varje medlemsstat bestämmas enligt s.k. intern rätt (artikel 14). Som huvudregel ska domar och beslut från en medlemsstat erkännas och verkställas av övriga EU-medlemsstater. I tillämpliga delar har Bryssel ll-förordningen samord nats med 1980 års Haagkonvention (artikel 11 Bryssel ll-förordningen). Bryssel ll-förordningen har företräde framför 1996 års Haagkonvention när det är fråga om barn med hemvist i EU samt erkännande och verkställighet i en EU-stat också om barnet har hemvist utanför EU (artikel 61 Bryssel ll-förordningen). Förordningen är tillämpbar till dess barnet fyller 18 år.s. 225
32.Avsikten med 1980 års Haagkonvention är att barn som olovligen förts utomlands ska återföras till sina ursprungsländer. Till skillnad från Bryssel ll-förordningen och 1996 års Haagkonvention innehåller 1980 års Haag konvention inga regler om domsrätt, lagval eller erkännande. 1980 års Haagkonvention ger istället regler för att återföra ett egenmäktigt bortfört barn till ursprungsstaten. Frågor rörande eventuella processer om vårdnad, boende och umgänge omfattas inte utan de är tänkta att lösas som interna tvister i hemvistsstaten. Principen om barnets bästa återfinns inte i 1980 års Haagkonvention. Denna bygger emellertid på två huvudtolkningar av bar nets bästa — barns behov av stabilitet och kontakt med bägge sina föräldrar.9 Konventionen omfattar barn upp till 16 år (artikel 4).s. 225
33.226 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 226
34.1996 års Haagkonvention reglerar frågor om lagval, domsrätt, erkäns. 226
35.nande och verkställighet. De lösningar som valts rörande domsrätt, erkäns. 226
36.nande och verkställighet ligger nära Bryssel ll-förordningen. 1996 årss. 226
37.Haagkonvention syftar till att stärka skyddet för barn i internationellas. 226
38.situationer genom att ge regler om behörighet, tillämplig lag, erkännandes. 226
39.och verkställighet av domar och andra avgöranden i mål om föräldraansvar.s. 226
40.En viktig skillnad i förhållande till Bryssel ll-förordningen är att 1996 årss. 226
41.Haagkonvention är tillämplig i förhållande till vissa stater utanför EU.10s. 226
42.Viktigt är även att 1996 års Haagkonvention vid sidan av domsrättsfrågors. 226
43.behandlar lagvalsfrågor i förhållande till föräldraansvar. I likhet med Bryss. 226
44.sel ll-förordningen möjliggörs erkännande och verkställighet av skyddsåts. 226
45.gärder enligt konventionen i alla fördragsslutande stater liksom frågor oms. 226
46.barnets egendom. Konventionen gäller även placering av ett barn i familjes. 226
47.hem eller på institution. Också åtgärder som gäller tillsyn av yården av etts. 226
48.barn som är placerat i familjehem eller hem för vård eller boende omfats. 226
49.tas, liksom åtgärder som med samtycke från överförmyndaren vidtas pås. 226
50.en omyndigs vägnar (jfr 13 kap. FB). Konventionen ska tillämpas till desss. 226
51.barnet har fyllt 18 år (artikel 2).11s. 226
52.Barnets hemvist har en central betydelse i internationella vårdnadstvister.s. 226
53.Hemvist är en legal konstruktion vars funktion är att fungera som anknyt-s. 226
54.ningsmoment vid fastställandet av vilken stat som ska ha jurisdiktion övers. 226
55.bl.a. familje- och barnrättsliga frågor med anknytning till flera stater. Förs. 226
56.enklat kan legal hemvist ses som "kvalificerad" vistelse, tänkt att vara stas. 226
57.digvarande och legal. Ett exempel på en definition återfinns i 7:2 IÄL:s. 226
58.Hemvist förutsätter att en person vistas i landet. Det finns inte någras. 226
59.formella krav på att vistelsen ska ha varat en bestämd tid. Det innes. 226
60.bär att en person som flyttar till ett land med avsikt att stadigvarandes. 226
61.bosätta sig där kan få hemvist från ankomstdagen. Så kan till exempels. 226
62.Vårdnadsfrågor med internationell anknytning 227 vara fallet med s.k. kvotflyktingar. Ofta krävs dock att vistelsen varat en tid för att konstituera hemvist. Enligt vissa lagrum krävs också hemvist sedan en bestämd tid.12 En person som i väntan på uppehållstillstånd, eller som papperslös, varaktigt vistas i landet kan förvärva tillräcklig hemvist för att domsrätt ska föreligga i ett familjemål (artikel 13 Bryssel ll-förordningen). I enlighet med principen om vårdnadshavarens rätt att bestämma över barnets vistelseort följer omyndiga barns hemvist normalt vårdnadshavarens.s. 227
63.Artiklarna 10 och 11 specialreglerar frågor om domsrätt och åter förande av barn som olovligen bortförts eller kvarhållits. Att Bryssel llförordningen är utgångspunkt när frågor om domsrätt prövas innebär att det är förordningens hemvistsbegrepp som ska läggas till grund för pröv ningen. Ett uttryckligt sådant saknas i förordningen men har utvecklats av EU-domstolen. I NJA 2011 s. 499 sammanfattas EU-domstolens praxis enligt följande:s. 227
64.228 Föräldraansvar och barnskydd med internationell anknytnings. 228
65.HD konstaterar att avgörande för ett barns hemvist i mål om vårdnad ärs. 228
66.var barnets "centrum för sina intressen är". Vidare fann HD att:s. 228
67.Bryssel ll-förordningen artikel 14 lämnar således utrymme för att lösa frås. 228
68.gor om domstols behörighet enligt intern rätt.s. 228
69.Trots att betydelsen av de svenska reglerna om hemvist i internationella måls. 228
70.om vårdnad, boende och umgänge har minskat i takt med att de EU-rätts-s. 228
71.liga reglerna utvecklats ska de interna reglerna således tillämpas om frågans. 228
72.om domsrätt i ett vårdnadsmål inte kan fastställas med stöd av Bryssel ll-s. 228
73.förordningen (artikel 14). De interna reglerna återfinns bl.a. i RB och FB.13s. 228
74.Också här är hemvistet centralt. Av RB följer att domstol där svarande hars. 228
75.sitt hemvist är behörig i tvistemål (10:1 RB). Av 6:17 FB framkommer atts. 228
76.frågor om vårdnad, boende och umgänge får tas upp av rätten där barnets. 228
77.har sitt hemvist. För nordiska förhållanden, dvs. i förhållande till Danmark,s. 228
78.Norge och Island som, till skillnad från Finland och Sverige inte omfats. 228
79.tas av Bryssel ll-förordningen, ges också regler i NÄF och NEVL. Dens. 228
80.nordiska regleringen innebär i huvudsak att ett avgörande som meddelatss. 228
81.i ett nordiskt land erkänns och verkställs i de övriga nordiska ländernas. 228
82.(3:2-7 IÄL, 8, 22 §§ NÄF).s. 228
83.Vårdnadshavarens svenska hemvist kan vara tillräckligt för att motiveras. 228
84.svensk domsrätt, om barnet har hemvist utomlands och en dom i sakens. 228
85.från barnets vistelseland inte skulle erkännas eller vara verkställbar i Sves. 228
86.rige.14 Saknar barnet hemvist i Sverige, kan svensk domsrätt också föreliggas. 228
87.om den vårdnadshavare mot vilken talan förs har hemvist här (3:2 IÄL).s. 228
88.Däremot har enbart kärandes hemvist inte ansetts tillräcklig för att motis. 228
89.vera svensk domsrätt, oavsett om en utländsk dom i saken skulle erkännass. 228
90.eller vara verkställbar här.15s. 228
91.För det fallet en förälder med ensam vårdnad flyttar utomlands ansess. 228
92.barn etablera nytt hemvist snabbt. I NJA 2011 s. 499, där HD fann atts. 228
93.svensk domstol inte var behörig att pröva målet, hade stämningsansö-s. 228
94.Skydd mot egenmäktiga bortföranden och kvarhållanden 229 kan om vårdnad inkommit endast en månad efter det att barnet och den ensamma vårdnadshavaren flyttat. Också vid gemensam vårdnad kan barn i strid med en vårdnadshavares vilja etablera ett nytt hemvist men då krävs betydligt längre tids vistelse. Ett riktmärke är ett år.16s. 229