Stycket

44.Överklagande och omprövning 207 har samband med varandra. Möjligheten till omprövning har betydelse vid bedömningen av reformatio in pejus. Fråga om förbudet mot ändring till parts nackdel när endast denne part fullföljt talan i högre instans har prö­ vats av HD i NJA 1993 s. 751 om umgänge. HD:s resonemang bör kunna tillämpas analogt på vårdnad. HD:s avgöranden visar att grundsatsen om reformatio in pejus är uttunnad i mål om vårdnad och umgänge. Det är logiskt särskilt med tanke på att sådana avgöranden ska tillgodose barnets bästa, inte föräldrarnas rätt. 5.6.2 I mål och ärenden enligt SoL och LVU Möjligheterna att överklaga beslut enligt LVU är avhängiga av om beslu­ tet meddelats av domstol eller fattats av socialnämnd. Besvärsmöjligheterna är vidare beroende av om socialnämnd har fattat ett formellt beslut eller gjort en informell omprövning. Domstolsbeslut i LVU-mål kan överklagas enligt bestämmelserna om förvaltningsbesvär. Taleberättigade är den eller de som förvaltningsrättens dom gått emot, dvs. barnet, vård­ nadshavaren och socialnämnd. Barn och vårdnadshavare kan överklaga oberoende av varandra. Frågan har prövats i RÅ 2006 ref. 10 och HFD 2011 ref. 78 varav framkommer att barnet har rätt att överklaga genom sin ställföreträdare och motsatsvis att vårdnadshavare inte kan över­ klaga för barnets räkning när ställföreträdare utsetts enligt 36 § LVU. (Se ovan 2.2.2.2.2, 5.4.2.)s. 207