1.Stabilitet och kontinuitet uppfattas som en viktig aspekt av barnets bästas. 170
2.samt barnets rätt till omvårdnad, trygghet, och en god fostran enligt 6:1s. 170
3.FB. Annorlunda uttryckt har problem förknippade med att barnet tvingass. 170
4.byta miljö och omvårdare länge uppmärksammats.115 Stabilitet ska ses is. 170
5.ljuset av att utgångspunkten i både vårdnads- och LVU-mål är icke-inter-s. 170
6.ventioh, dvs. att rådande förhållanden ska respekteras. Det motiveras delss. 170
7.av barnets bästa i bemärkelsen att det är bra för barn med kontinuitet, delss. 170
8.med respekt för vårdnadshavares och barns rätt till familje- och privatlivs. 170
9.enligt artikel 8 EKMR och artikel 16 barnkonventionen. Under vissa förs. 170
10.hållanden bryts dock stabilitetsprincipen. Dessa är när det föreligger risks. 170
11.(6:2 a FB), fara (6:7 FB) respektive påtaglig risk (2-3 §§ LVU) för barnet.s. 170
12.I mål om vårdnad och boende är ytterligare ett viktigt undantag umgäng-s. 170
13.essvårigheter (6:2 a FB). Det innebär att presumtionen om barnets bästas. 170
14.tolkat som stabilitet kan brytas om barnets kontakt med en förälder soms. 170
15.barnet inte bor stadigvarande med inte tillgodoses. I mål om omhändertas. 170
16.ganden av barn ska stabilitet väga något lättare.s. 170
17.En nära och god kontakt med bägge föräldrarna är ett rekvisit för dens. 170
18.materiella bedömningen av barnets bästa vid överföring av vårdnad (6:2 as. 170
19.FB) men inte vid omhändertagande enligt 2-3 §§ LVU. Barnets kontakts. 170
20.med sina vårdnadshavare får dock konsekvenser för ett antal beslut enligts. 170
21.LVU, såsom umgängesrestriktioner, upphävande av vård och flyttförbud.s. 170
22.Likaså kan relationen barn-förälder få betydelse för att bedöma brister is. 170
23.omsorgen och psykisk misshandel.s. 170
24.4.5.1 Stabilitet och umgänge enligt FB -s. 170
25.I diskursen om vårdnad, boende och umgänge problematiseras sambandets. 170
26.mellan stabilitet och umgänge. En oro för att främjandet av barnets bästas. 170
27.i betydelsen stabilitet ska ske på bekostnad av barnets bästa, tolkat som ens. 170
28.nära och god kontakt med bägge föräldrarna är ett återkommande tema is. 170
29.svenska förarbeten.116 Det ledde år 1991 till lagändringar i 6 kap. FB, enligts. 170
30.Stabilitet och umgänge 171 vilka rätten ska fästa särskilt avseende vid barnets behov av en god och nära kontakt med bägge föräldrarna. Även avvägningar mellan stabilitet, umgänge och riskprevention är föremål för en omfattande analys i svensk och internationell doktrin. Här hävdas att boendeföräldrar som uttrycker oro inför barns umgänge schabloniseras som umgängessabotörer, också när det finns anledning att tro att barnets bästa utsätts för risker i samband med umgänge.117s. 171
31.Barnets kontakt med bägge föräldrarna är av stor betydelse vid prövning av vårdnad, boende och umgänge. Medverkar en boendeförälder inte till att umgänge kommer till stånd är det ett skäl för att vårdnaden eller boendet ska tillerkännas den andra föräldern.118 Enligt uttalanden i förarbetena:119 Enligt 6:2 a FB ska rätten vid beslut om umgänge beakta risken för att bar net i samband med utövande av umgänge utsätts för övergrepp, olovligen bortförs, kvarhålls eller annars far Ша. En boförälder som inte medverkar till barnets umgänge enligt dom eller av socialnämnd godkänt avtal kan vitesbeläggas. (Se vidare 5.8.1.1.)s. 171
32.Det förekommer att en flyttande boförälder får behålla boende och vårdnad. Det torde dock förutsätta att flytten inte innebär att boföräldern obehörigen skiljer den andra vårdnadshavaren från barnet, t.ex. genom att gömma barnet eller på annat sätt motverka umgänge. Om så sker kan age randet bedömas som egenmäktighet med barn enligt 7:4 BrB.12°s. 171
33.- Avvägningen mellan barnets behov av stabilitet och umgänge har varit central i ett antal av HD:s äldre avgöranden. Rättsfrågan har varit barnets bästa, tolkat som behov av umgänge jämfört med barnets behov av sta bilitet. I samtliga fall var fråga om vårdnadshavare som aktivt motverkat umgänge och barn som sedan en längre tid bodde hos vårdnadshavaren. I de flesta av fallen var det även fråga om barn som hade bristfällig kontakt med den andre föräldern.s. 171
34.172 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 172
35.Ett undantag utgör NJA 1989 s. 335 som också är det enda fallet därs. 172
36.HD beslutat om vårdnadsövergång från den föräldern som förhindrades. 172
37.umgänget till den andre.s. 172
38.Av betydelse för utgången var att far och dotter hade en etablerad relations. 172
39.och det bedömdes därmed vara mindre risk för att flickan skulle fara illa avs. 172
40.ett miljöbyte. I NJA 1998 s. 675 blev utgången den motsatta.s. 172
41.Barnets behov av stabilitet har i HD:s praxis getts företräde framför behos. 172
42.vet av kontakt med bägge sina föräldrar.121 Viktigt att hålla i minnet är atts. 172
43.HD prövat undantagen från 6:2 a FB och 6:15 FB som stadgar att barnetss. 172
44.bästa i bemärkelsen en nära och god kontakt med bägge föräldrarna skas. 172
45.främjas och att umgängessvårigheter kan medföra en ändring av ett barnss. 172
46.boende eller vårdnad. Vanligen följs huvudregeln.122s. 172
47.Umgänge framställs i 6:2 a FB som en central aspekt av barnets bästa ochs. 172
48.i 6:15 FB som en rättighet för barnet. Men umgänge är likaså en rättigs. 172
49.het för umgängesföräldern. Blir det fråga om verkställighet av umgänge,s. 172
50.dvs. vitesföreläggande mot boföräldern eller hämtning av barnet, kan dettas. 172
51.Stabilitet och umgänge 173 endast begäras av umgängesföräldern (21:3 FB). Umgängesförälderns ställning blir därmed starkare än barnets, som inte har några legala möj ligheter att kräva verkställighet av sin rätt att få träffa umgängesföräldern. Den bakomliggande tanken är att man ansett att en förälder inte med hjälp av tvångsmedel kan tvingas till ett meningsfullt umgänge med barnet. Umgängesföräldern kan därför inte ådömas umgänge mot sin vilja. För det fallet en umgängesförälder inte utövar utdömt umgänge kan det enligt RH 1997:59 vara ett skäl för att upphäva umgänget så att barnet inte förgäves ska vänta på umgängesföräldern.s. 173
52.Är det boföräldern som motsätter sig umgänge anges ofta barnets vilja respektive risk som ett argument. Barnets vilja ska beaktas i mål om umgänge, liksom i mål om boende och vårdnad (6:2 a FB). För det fallet barnet inte vill träffa umgängesföräldern ska barnets vilja vägas mot barnets bästa tolkat som tillgång till två föräldrar. Det innebär att ett barns ovilja att träffa umgängesföräldern endast i begränsad omfattning anses utgöra skäl att inte bifalla en talan om umgänge. En skiljelinje går mellan de fall när barnets ovilja har sin grund i att barnet inte känner umgängesföräldern och de fall när barnet och/eller boföräldern är rädd för en umgängesförälder. Tidigare kontakt mellan barn och umgängesförälder ges enligt svensk rätt endast indirekt betydelse. Om barnets ovilja att träffa en umgängesföräl der har sin grund i att barn och umgängesförälder inte känner varandra är utgångspunkten i gällande rätt att umgänge ska äga rum. Barnets rädsla och risker för det kan dock utgöra skäl för att inte medge umgänge. Så var fallet i följande dom från Svea HovR:123 Uppfattning om vad som är en lämplig balans mellan barnets rätt till umgänge i förhållande till barnets rätt att inte utsättas för risker har varierat över tid. Den lagstiftning som gällde under år 1998 till 2006 kom att tolkas som att vissa risker var acceptabla för att främja barnets nära och goda kon takt med bägge föräldrarna. Denna inställning modifierades genom 2006 års lagstiftning. Som ett led i denna modifiering kan även 2010 års lagreg ler om umgängesstöd i 6:15 c ses. Av 6:15 c FB framkommer att:124s. 173
53.Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 174
54.I första hand ska umgängesstödet ses som en insats för att möjliggöras. 174
55.umgänge när barnets tidigare kontakt med boföräldern varit begränsad.s. 174
56.I propositionen klargörs att umgängesstödets uppdrag inte är att skyddas. 174
57.barnet mot eventuella risker. Således har umgängesstödet inte mandat atts. 174
58.fysiskt förhindra att barnet bortförs eller kränks. Ett umgängesstöd kans. 174
59.därför inte förordnas som en garant mot skadliga åtgärder mot barnets. 174
60.från en förälder. Om barnet inte kan antas vara tryggt utan skydd vid etts. 174
61.umgänge är således umgängesstöd inte ett alternativ.125s. 174
62.Socialnämnd har, vid sidan av FB:s regler om umgängesstöd, möjlighets. 174
63.att på begäran av en enskild utse en kontaktperson enligt 3:6 b SoL. Skas. 174
64.kontaktperson utses för barn under 15 år görs det på begäran av vårdnads-s. 174
65.havare.126s. 174
66.Hur omfattande ett barns umgänge med en förälder som barnet inte bors. 174
67.med bör vara är inte närmare lagreglerat. I praxis förekommer begreppets. 174
68."sedvanligt umgänge". Det kan tolkas som ett umgänge vartannat veckos. 174
69.slut, eventuellt torsdag till måndag, några sommarveckor, varannan störres. 174
70.helg och skollov samt eventuellt ett vardagsumgänge per vecka.127s. 174
71.För flertalet barn med särlevande föräldrar har umgängestiden ökat unders. 174
72.det senaste decenniet. Det förklaras bl.a. av att växelvist boende blivit popus. 174
73.lärare. I princip förutsätter växelvist boende att vårdnaden är gemensam.s. 174
74._ Stabilitet och umgänge 175 Vid ensam vårdnad kan umgänge halva tiden utdömas. Boende- respek tive umgängesfrågor regleras i olika lagparagrafer (6:14 a FB, 6:15 FB). I praktiken finns en rad samband, t.ex. genom att ett barn som bor stadig varande som huvudregel ska ha umgänge med föräldern barnet inte bor med. Till det kommer en tendens att beteckna umgänge som boende.128 De . synpunkter på umgängets omfattning i förhållande till barnets ålder som återfinns i svenska rättskällor tangerar frågor om växelvis boende. Således har framhållits att:129 Stora konflikter mellan föräldrarna, som inte kan hållas åtskilda från föräld raansvaret, motsäger ett växelvis boende, liksom långa avstånd mellan bostä derna. Om misshandel har förekommit mot förälder eller barn från den ena förälderns sida, ska barnet inte bo växelvis. Som diskuterats är det numera tveksamt om umgänge alls ska medges om det föreligger risker för barnet. 4.5.2 Kontinuitet och umgänge vid vård enligt LVŮ I LVU:s förarbeten slås fast att barnets rätt till kontinuitet bör vara ett övergripande mål för аПа hjälpinsatser, oavsett om det gäller stöd i hemmet eller vård utom hemmet. Det motiveras av att:130 Vidare betonas att vården bör utformas så att den främjar barnets samhörig het med föräldrar, syskon och andra för barnet viktiga personer. Betoningen av stabilitet kan även ses i ljuset av att kontinuitets- och närhetsprincipen ärs. 175
75.176 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 176
76.vägledande i socialtjänstens individomsorg.131 En central fråga är om stabilitets. 176
77.ska förstås som barnets stabilitet i förhållande till vårdnadshavare eller famils. 176
78.jehemmet. Som en utgångspunkt ges barnets stabilitet i förhållande till vård-s. 176
79.nadshavaren prioritet under en placerings första tre år (6:8 SoL, 6:8 FB).s. 176
80.På ett principiellt plan belyser barnets kontakt med sina föräldrar unders. 176
81.ett omhändertagande enligt 2 § LVU några av samhällsvårdens fundas. 176
82.mentala svårigheter. En grundtanke är att ett omhändertagande inte skas. 176
83.pågå längre än nödvändigt. Barn och biologiska föräldrar ska återförenas sås. 176
84.snart det kan ske utan risk för barnet. En återförening mellan yngre barns. 176
85.och föräldrar förutsätter normalt en tät och nära kontakt mellan barn ochs. 176
86.föräldrar för att uppbrottet från familjehemmet inte ska bli traumatiskts. 176
87.för barnet.132 Men barn omhändertas enligt 2 § LVU för att skyddas mots. 176
88.missförhållanden i hemmet och för att barnets kontakt med föräldrarna skas. 176
89.kunna begränsas. HFD har i rättsfallet HFD 2011 ref. 5 betonat vikten avs. 176
90.att en etablerad vårdkedja inte bryts.133 (Se vidare 4.6.)s. 176
91.Ett beslut om omhändertagande ska inte i större omfattning än nöds. 176
92.vändigt leda till att kontakten mellan barn och föräldrar inskränks. Dets. 176
93.motiveras av att barnets kontakt med sina föräldrar och ursprungsmiljö i des. 176
94.flesta fall är av grundläggande betydelse för att omhändertagandet ska ledas. 176
95.till en positiv utveckling. Till det kommer respekten för barns och vård-s. 176
96.nadshavares rätt till familjeliv enligt artikel 8 EKMR. För att värna dessas. 176
97.värden stadgas i 6:5 SoL att vid placering av ett barn det i första hand skas. 176
98.övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående.s. 176
99.Nära kopplat till ansvaret för att främja barnets behov av umgänge finnss. 176
100.bestämmelser som vid vård enligt LVU ger möjlighet att inskränka det.s. 176
101.Socialnämnd kan besluta hur umgänget under vård enligt LVU ska utövas,s. 176
102.att umgänge inte ska förekomma samt att den unges vistelseort inte fårs. 176
103.röjas för föräldrar eller vårdnadshavare (14 § 2 st. LVU). Nämnden har is. 176
104.sådana fall ett ansvar för att beslut i fråga om umgängesrestriktioner intes. 176
105.består längre än nödvändigt och ska var tredje månad informellt övervägas. 176
106.om beslutet ska bestå (14 § 3 st. LVU). Det har ansetts vara "alltför upps. 176
107.slitande" med formell omprövning.134 Frågan om barnets vilja i förhållandes. 176
108.till umgänge har prövats i RÅ 2005 ref. 66..s. 176
109.Stabilitet och umgänge Avgörandet motiverades bl.a. med hänvisning till den då gällande tolv årsgränsen för beaktande av barnets vilja i samband med verkställighet av mål om vårdnad m.m. samt barnkonventionen artikel 12. Kretsen av umgängesberättigade enligt LVU utgörs av föräldrar och vårdnadshavare. Det framkommer av 14 § LVU: Enligt 14 § 1 st. LVU har socialnämnd ett ansvar för barnets umgänge med "föräldrar och vårdnadshavare". I praktiken krävs dock för att en förälder som inte har del av vårdnaden ska komma i fråga för ett reglerat umgänge med ett barn som vårdas med stöd av LVU att umgänge har fast ställts enligt FB:s regler, dvs. att det finns en dom eller ett interimistiskt beslut från allmän domstol eller ett avtal godkänt av socialnämnd.135 Soci alnämnden kan begränsa, men inte utvidga, det civilrättsliga umgänget. Vanligen är umgänge i samband med LVU betydligt mer begränsat än vad som medges enligt FB. Av RÅ 1990 ref. 97 framkommer att totalt umgänges- och kontaktförbud för föräldrar kan meddelas enligt 14 § LVU. Enligt utgången i RÅ 1993 ref. 72 kan begränsningarna av för älders umgängesrätt omfatta inskränkning i rätt att kontakta barnet per telefon.s. 177
110.Det har dock framhållits att det kan vara svårt för föräldrar att av egen kraft hålla kontakt med ett barn som omhändertagits.136 Likaså kan det vara svårt för barnet att hantera förlusten av den dagliga kontakten med föräldrarna, som ju är konsekvensen av ett omhändertagande. Såväl Euro padomstolen som svenska förarbeten understryker socialnämnds ansvar förs. 177
111.178 Ändringar iföräldraansvaret enligt FB och LVUs. 178
112.ett omhändertaget barns umgänge med föräldrar. I Hokkanen mot Finlands. 178
113.konstaterade Europadomstolen att: 137s. 178
114.Ytterligare domslut som betonar vikten av kontinuitet i barnets relation tills. 178
115.föräldrarna liksom syskon för att möjliggöra ett återförenande av barn ochs. 178
116.föräldrar är Olsson I mot Sverige och Margareta och Roger Anderssons. 178
117.mot Sverige från år 1988 respektive 1992.138 I Olsson I mot Sverige fanns. 178
118.Europadomstolen att en kränkning av artikel 8 förelåg, eftersom de tres. 178
119.omhändertagna barnen placerats långt från varandra och från föräldrarna.s. 178
120.Det försvårade umgänge och kontakt mellan barn och föräldrar. Också is. 178
121.Margareta och Roger Andersson mot Sverige bedömdes inskränkningarnas. 178
122.i umgänget som för långtgående. En mor hade förbjudits att träffa sins. 178
123.son och att ha kontakt med honom genom brev och telefon.139 Däremots. 178
124.fälldes Sverige inte i Levin mot Sverige år 2012. Här hade var och en avs. 178
125.vårdnadshavarna rätt att träffa barnen två gånger per år. Europadomstolens. 178
126.anförde att:140 :s. 178
127.Upphöran de av vård enligt LVU, flyttn ingsförbud och vårdnadsövergång Som framkommer av citatet sätter Europadomstolen numera barns bästa framför föräldrarnas rättigheter. Europadomstolen framhåller att det begränsade umgänget är en inskränkning i föräldrarnas rätt till familjeliv med sina barn men att den inskränkningen är motiverad av barnens bästa tolkat som stabilitet och trygghet. Barns relationer till familjehemsföräldrarna skyddas även av 6:8 SoL och 6:8 FB rörande vårdnadsövergång. Dessa frågor behandlas i nästa avsnitt.s. 179