Inledning :
1.Välfärdsstatens ansvar och alla ambitioner att stärka barnet som rättighets-s. 3
2.bärande subjekt till trots är vårdnadshavaren föräldraansvarets huvudaktör.s. 3
3.Av aktörerna inom vårdnadsfältet är det vårdnadshavaren som har de flestas. 3
4.lagstadgade rättigheter och skyldigheter. Med undantag av de fåtal falls. 3
5.när någon utses till särskilt förordnad vårdnadshavare förutsätter vårdnads. 3
6.enligt svensk rätt att man är rättslig förälder. I följande avsnitt diskuterass. 3
7.hur en person blir rättslig förälder och därmed har möjlighet att bli vårds. 3
8.nadshavare. Därefter analyseras vårdnadens omfattning i relation till barnss. 3
9.och vårdnadshavares rättigheter, skyldigheter och ansvar..s. 3
10.Detta kapitel skiljer sig från det förra genom att föräldrarnas legala relas. 3
11.tioner till varandra, inte till barnet eller det offentliga, står i centrum. Dets. 3
12.betyder att regelverket för föräldrars samarbete och ansvar för barn analys. 3
13.seras i förhållande till vårdnadsformerna gemensam och ensam vårdnad.s. 3
14.Inom ramen för gemensam vårdnad undersöks även hur regelverket påvers. 3
15.kas av om barnet bor stadigvarande hos en av vårdnadshavarna respektives. 3
16.bor växelvist hos bägge. I likhet med de frågor som behandlades i föregås. 3
17.ende kapitel är det områden där sekelgamla rättsliga överväganden ställss. 3
18.mot moderna samhällsfenomen såsom en hög separationsfrekvens och etts. 3
19.alltmer individualiserat föräldraskap.s. 3
20.Det ligger i vårdnadens natur att vårdnadshavarnas lagstadgade rättigs. 3
21.heter gentemot barnet och varandra normalt utövas i en privatsfär övers. 3
22.vilken rättssystemet endast har begränsat inflytande. I de fall någon famils. 3
23.jemedlem väljer att involvera det offentliga, t.ex. genom att ansöka om atts. 3
24.socialnämnd ska godkänna ett avtal om vårdnad, boende och umgänge ellers. 3
25.väcka talan därom, förs det privata över till den offentliga arenan. Dettas. 3
26.gäller också om det offentliga, representerat av socialnämnd, agerar för atts. 3
27.stödja och skydda ett barn med stöd av SoL eller LVU.s. 3
28., Inledning 93 3.1.1 Rättsligtföräldraskap Rättsligt föräldraskap är en förutsättning för att enskilda (med undantag av förordnade vårdnadshavare) ska kunna driva frågor om vårdnad, boende och umgänge och uppkommer enligt svensk rätt i enlighet med reglerna om faderskap och moderskap i 1-3 kap. FB samt reglerna om adoption i 4 kap. FB.s. 93
29.En födande kvinna blir alltid barnets rättsliga mor (1:7 FB). Är en man gift med en kvinna som föder ett barn betraktas han som barnets rättsliga far (1:1 FB).1 Om en man är far till ett barn som en kvinna som han inte är gift med föder måste faderskapet fastställas genom bekräftelse eller dom (1:3 FB). Rättsligt föräldraskap ska som huvudregel motsvara det gene tiska. Undantag görs dock, för det första, på så sätt att en födande kvinna alltid betraktas som barnets mor. Som framkommer av NJA 2006 s. 505 gäller det också om barnet tillkommit genom äggdonation. Surrogatmoderskap är inte tillåtet enligt svensk rätt.2s. 93
30.Ett andra undantag är att make/a eller sambo som samtyckt till att assisterad befruktning med någon annans spermier eller ägg i enlighet med GenL utförts på den födande kvinnan betraktas som rättslig förälder (1:8-9 FB). En åtskillnad görs således mellan gifta och ogifta respektive de som är gifta i hetero- respektive homosexuella äktenskap. Är den födande kvinnan heterosexuellt gift blir hennes man automatiskt rättslig far och vårdnadshavare. Är den födande kvinnan ogift (eller gift med en kvinna) ska föräldraskapet för den andra föräldern bekräftas. Ett barn kan också få rättsliga föräldrar genom domstols beslut om adoption.3 Socialnämnden och dess förvaltning har omfattande uppdrag i samband med såväl faststäl lande av faderskap (2 kap. FB) som vid adoption (6:12-16 SoL).4s. 93
31.Rättsligt föräldraskap kan inte uppkomma eller upphöra genom ett gängse avtal mellan enskilda. Annorlunda uttryckt är rättsligt föräldraskaps. 93
32.94 Föräldraansvar, vårdnadshavare och föräldrars. 94
33.ett statusförhållande. Statusförhållanden kännetecknas av att det är rättss. 94
34.regler — inte kontrahenternas överenskommelser — som är avgörande för atts. 94
35.ett rättsförhållande ska uppstå och för dess rättsliga konsekvenser. Ofta ärs. 94
36.statusförhållanden prejudiciella, dvs. en förutsättning för andra rättsföljder.s. 94
37.Exempelvis är en formell bekräftelse av faderskap (1:4 FB) en förutsätts. 94
38.ning för att föräldrarna ska få gemensam vårdnad genom anmälan (6:4s. 94
39.2 st. FB). I takt med välfärdssamhällets liberalisering och individualises. 94
40.ring har avtalsmodellen generellt ökat i betydelse på bekostnad av status-s. 94
41.förhållanden.5 Till skillnad från statusförhållanden är avtalsförhållandens. 94
42.horisontella. Enligt juridisk teori ingås avtal mellan två självständiga ochs. 94
43.jämspelta parter som väljer att ingå ett avtal, ett exempel är samboförhåls. 94
44.landet. Avtalet präglas av att parterna representerar olika intressen som des. 94
45.själva tillvaratar. Medan vårdnadsinstitutets föräldradyad har fått en allts. 94
46.tydligare avtalskaraktär har relationen mellan barn och förälder bibehållits. 94
47.mycket av sin statuskaraktär. Barn-föräldrarelationen är långvarig och ärs. 94
48.under perioder vertikal. Har legala familjeband väl etablerats, kan de såsoms. 94
49.skedde i NJA 2007 s. 684 endast brytas genom negativ faderskaps- ellers. 94
50.moderskapstalan (1:2 FB, 13:2 RB) eller adoption (4 kap. FB). I dessa falls. 94
51.krävs aktiv domstolsmedverkan. Framförallt i samband med en faderskaps-s. 94
52.eller moderskapstalan är kontrahenternas viljeförklaringar av försumbars. 94
53.betydelse för utgången. Det hindrar inte att föräldrarnas viljeinriktning sås. 94
54.länge de är överens, är bestämmande för frågan om vårdnadens reglerings. 94
55.och prövningen av barnets bästa begränsad. Ett exempel är, vid sidan av avs. 94
56.socialnämnd godkända "avtal", anmälan av gemensam vårdnad som intes. 94
57.förutsätter kontroll av barnets bästa (6:4 FB).s. 94
58.Ett barn kan inte ha fler än två rättsliga föräldrar. I "regnbågsfamiljer"s. 94
59.med fyra vuxna kan inte fler än två av dessa ha en rättslig relation till bars. 94
60.net. Det förekommer även att barn har nära relationer med andra vuxnas. 94
61.som har en föräldraliknande roll, t.ex. familjehemsföräldrar eller styvförs. 94
62.äldrar. Dessa former av "föräldraskap" kännetecknas av att det inte föreligs. 94
63.ger någon självständig rättslig relation mellan barn och den vuxne. Iställets. 94
64.baseras familjehemsföräldrarnas föräldraskap på ett avtal med ansvarigs. 94
65.socialnämnd (6:6 b SoL). Ett styvförälderskap bygger på relation med dens. 94
66.rättsliga föräldern. Familjehemsföräldrar eller styvföräldrar har därmeds. 94
67.ingen autonom rättslig relation till barnet. För att en sådan ska uppstå krävss. 94
68.Gemensam och ensam vårdnad 95 att de blir särskilt förordnade vårdnadshavare eller adopterar barnet. Den principiellt största skillnaden gentemot att vara rättslig förälder är att man inte har talerätt i mål om vårdnad, boende och umgänge. En styvförälder, fosterförälder eller genetisk förälder som inte fått sitt föräldraskap rättsligt fastställt kan således inte självständigt agera för att bli vårdnadshavare. Inte heller kan man t.ex. företräda barnet, skriva in det i skola, ansöka om pass eller hälso- och sjukvård för dess räkning.s. 95
Gemensam och ensam vårdnad :
1.Gemensam vårdnad är den helt dominerande vårdnadsformen i svensk rätt även om ensam vårdnad förekommer som en undantagslösning. Bland hemmaboende barn 1—17 år har 93 procent två vårdnadshavare.6 Vårdna den blir automatiskt gemensam om föräldrarna är gifta med varandra vid barnets födelse (6:3 1 st. FB). För de 65 procent av nyfödda som har ogifta föräldrar måste faderskapet fastställas genom bekräftelse eller dom (1:3 FB). Därefter kan vårdnaden bli gemensam genom anmälan (6:4 2 st. FB). Så gott som alla ogifta samboende föräldrar, 97 procent, anmäler gemen sam vårdnad. Inkluderas ogifta föräldrar som inte bor tillsammans uppgår andelen till 92 procent. Av Socialstyrelsens redovisning för insatser inom familjerätten under 2012 framgår att:7 För de åtta procent av barnen med ogifta föräldrar för vilka ingen anmälan om gemensam vårdnad görs i samband med födelsen är mamman ensam vårdnadshavare (6:3 1 st. FB). Det saknas aktuell forskning som kan förs. 95
2.96 Föräldraansvar, vårdnadshavare och föräldrar -s. 96
3.klara varför inte alla samboende föräldrar anmäler gemensam vårdnad. Ärs. 96
4.1997 var Socialstyrelsens uppfattning att den vanligaste förklaringen vars. 96
5.att samboföräldrarna avvaktade med att anmäla gemensam vårdnad för atts. 96
6."slippa" föräldraförsäkringens nyinförda pappamånad.8 Gifter sig förälds. 96
7.rarna efter det att barnet är fött blir vårdnaden gemensam i samband meds. 96
8.vigseln. Skiljer sig föräldrarna, står barnet även därefter under bägge förs. 96
9.äldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma vårdnaden upplöses genoms. 96
10.dom eller av socialnämnd godkänt avtal (6:3 2 st. FB).s. 96
11.Lever inte föräldrarna tillsammans kan även barnets boende reglerass. 96
12.inom ramen för gemensam vårdnad (6:14 a FB). Barnet kan då bo stas. 96
13.digvarande med en av föräldrarna och ha umgänge med den andra ellers. 96
14.bo växelvist ungefär lika mycket med bägge. Enligt SCB har andelen barns. 96
15.som bor med en förälder men där vårdnaden är gemensam ökat:9s. 96
16.Av citatet framkommer att majoriteten av barnen med separerade föräldrars. 96
17.har bägge sina föräldrar som gemensamma vårdnadshavare. Då det i förs. 96
18.hållande till antalet separationer är ett begränsat antal tvister som avgörs avs. 96
19.domstol har det stora flertalet gemensam vårdnad till följd av föräldrarnass. 96
20.överenskommelser.s. 96
21.Understrykas bör att gemensam vårdnad inte förutsätter växelvist boende.s. 96
22.Gemensam vårdnad innebär att bägge föräldrarna har del av de rättigheters. 96
23.och skyldigheter som vårdnaden omfattar. Den rättsliga vårdnaden behövers. 96
24.' Gemensam och ensam vårdnad 97 inte ha samband med den faktiska omvårdnaden av barnet. Cirka 30-40 procent av barn med särlevande föräldrar bor växelvist. Det har spekulerats i att växelvist boende kommer att bli alltmer normerande.10s. 97
25.Vårdnaden kan även tillkomma en eller två särskilt förordnade vård nadshavare. Vårdnadens omfattning är dock densamma antingen den utövas av föräldrarna eller av särskilt förordnade vårdnadshavare. 3.2.1 Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Utgångspunkten vid gemensam vårdnad är att vårdnadshavarna ska utöva de rättigheter, skyldigheter och ansvar som vårdnaden omfattar gemensamt. I 6:13 FB återfinns de grundläggande reglerna om barns och vårdnads havares rättigheter, vårdnadshavares och föräldrars ansvar samt föräldrars inbördes samarbete. Av 6:13 FB framkommer att: Bestämmelsen motsvarades tidigare av 6:5 FB, som i sin tur byggde på 7 § LBiÄ. Detta lagrum tillkom i samband med att gemensam vårdnad infördes för gifta föräldrar år 1920 och bägge föräldrarnas delaktighet blev nödvändig för ett vårdnadsbesluts giltighet. Bestämmelsen i 7 § LBiÄ reglerade förhållandena när den ena av två gifta föräldrar genom frånvaro, sjukdom eller annan orsak var förhindrad att delta i beslutet och det inte utan olägenhet kunde uppskjutas.11 Det är uppenbart att 2010-talets famil jemönster, som innebär att endast en av de gemensamma vårdnadshavarna regelmässigt utövar den faktiska vårdnaden, inte var i åtanke vid LBiÄ:s tillkomst. Ömfattningen av respektive förälders befogenheter diskuterades åter i samband med att gemensam vårdnad möjliggjordes för ogifta och frånskilda föräldrar år 1977. I lagmotiven anfördes då följande:12s. 97
26.98 Föräldraansvar, vårdnadshavare och föräldrars. 98
27.Vid remissbehandlingen av förslaget framkom farhågor för att barnens. 98
28.skulle känna sig otrygga p.g.a. de konflikter som gemensam vårdnad i dessas. 98
29.fall skulle kunna medföra. Som exempel nämndes stridigheter om skolgångs. 98
30.och sommarvistelse. Farhågorna ledde dock inte till någon närmare lagres. 98
31.glering. Istället betonades att föräldrar som valde gemensam vårdnad skulles. 98
32.vara inställda på att samarbeta. Det framhölls även att konflikter förekoms. 98
33.också när föräldrar lever tillsammans.13 Departementschefen betonade atts. 98
34.det i praktiken inte kunde krävas av föräldrar, som inte levde tillsammans,s. 98
35.att de i samråd skulle bestämma om varje vårdnadsåtgärd. När det vars. 98
36.fråga om mera vardagliga angelägenheter ansåg departementschefen atts. 98
37.sådana frågor skulle kunna avgöras av den av föräldrarna som var närmasts. 98
38.till hands, oberoende av om den andre föräldern var legal vårdnadshavare.s. 98
39.Samråd skulle alltså endast krävas i samband med mer ingripande beslut.s. 98
40.Men också då skulle det finnas vissa möjligheter för endast den ena avs. 98
41.föräldrarna att ensam fatta beslut. Sådana möjligheter ansågs följa av dåvas. 98
42.rande 6:5 FB, nuvarande 6:13s. 98
43.Vid gemensam vårdnad är det enligt 6:13 FB få beslut som en vårdnadss. 98
44.havare formellt kan fatta ensam. Frågan om vilka beslut som inte krävers. 98
45.bägge vårdnadshavarnas samtycke enligt 6:13 FB är svårgreppbar. Vanligens. 98
46.tas fasta på uttrycket "inte är av ingripande betydelse". Att en vårdnadss. 98
47.havare ska vara delaktig i beslut rörande barn anses gälla oavsett hur dens. 98
48.faktiska kontakten mellan barn och vårdnadshavare ser ut. Det betyder atts. 98
49.en vårdnadshavare som inte bor med barnet kan ha ett stort rättsligt inflys. 98
50.tande över dess liv. I ett stort antal författningar och deras förarbeten häns. 98
51.visas till 6:13 FB.15 Regeringen har framhållit att bestämmelserna i 6:13s. 98
52.FB inte bör ändras men att man i annan lagstiftning kan modifiera kravets. 98
53.på bägge vårdnadshavarnas samtycke.16 Det innebär att det i ett antal andras. 98
54.lagar ges alternativa konfliktlösnings- och ansvarsfördelningsregler. Någras. 98
55.exempel är:s. 98
56.Gemensam och ensam vårdnad 99 • psykiatrisk och psykologisk vård, kontaktperson eller kontaktpersons. 99
57.enligt SoL (6:13 a FB), • särskild företrädare för barn (2 § lag om särskild företrädare för barn), • underhållsbidrag och underhållsstöd (7:2 FB, 18:15 SFB), • barnomsorg och förskola.17 Vårdnaden kan övergå till en av föräldrarna p.g.a. att den andre är varaktigt förhindrad från att utöva vårdnaden (6:8 a FB). Att en vårdnadshavare inte går att nå innebär dock inte att den vårdnadshavare som utövar den fak tiska vårdnaden får ett större mandat för att fatta beslut för barnets räkning än vad som framkommer av 6:13 FB. Barns rätt till hälso- och sjukvård är frågor där vårdnadshavarnas rättighe ter ges stort utrymme. Det innebär att var och en av vårdnadshavarna har en vetorätt mot att barnet medges vård. Det gäller även vårdnadshavare som inte bor med barnet och som misstänkts för övergrepp mot barnet.18 Kravet på bägge vårdnadshavarnas samtycke vad gäller psykiatrisk och psy kologisk behandling har modifierats på så sätt att socialnämnd har fått befogenhet att avgöra dessa frågor. Detta framkommer av 6:13 a FB, i kraft 1 maj 2012, som syftar till att stärka barnets rätt till vård och sociala insat ser.19 I 6:13 a FB stadgas att:s. 99
58.100 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrar -s. 100
59.Enligt förarbetena syftar bestämmelsen till att åtgärda de problem ochs. 100
60.nackdelar för ett barn som regeringen ansåg att kravet på vårdnadshavaress. 100
61.enighet kan ge upphov till när vårdnadshavarna inte kan komma överens.20s. 100
62.I klartext innebär dessa problem att barn riskerar att inte få vård eller socis. 100
63.ala insatser alternativt att professionella grupper tvingas tangera de rättss. 100
64.liga gränserna för sin verksamhet. Av 6:13 a FB framkommer att socials. 100
65.nämnd på begäran av en av vårdnadshavarna ges mandat att fatta besluts. 100
66.om att barnet ska bli föremål för psykiatrisk eller psykologisk utrednings. 100
67.eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Ett förslag oms. 100
68.att var och en av vårdnadshavarna skulle ges rätt att själv tillsammans meds. 100
69.vårdgivaren fatta beslut om barnet ska genomgå behandling avvisades meds. 100
70.följande motivering:21s. 100
71.Den nystiftade 6:13 a FB omfattar inte somatisk hälso- och sjukvård utans. 100
72.här gäller fortsatt att barnets bägge vårdnadshavare måste ges möjlighet atts. 100
73.samtycka innan barnet får vård.22 JO har i ett beslut från 2011 kritiserats. 100
74.Socialstyrelsen för att ha nöjt sig med en underskrift av en av vårdnads-s. 100
75.Gemensam och ensam vårdnad 101 havarna när skolelever erbjöds vaccinering mot den s.k. svininfluensan. JO framhåller att:23 . Kritiken till trots innebär JO:s bedömning alltså inte att samtycke från bägge vårdnadshavarna är en förutsättning för att ett icke-beslutskompetent barn ska få somatisk hälso- och sjukvård. I det yttrande från Socialsty relsen som JO kritiserat anförs att:24 Av citatet framgår att Socialstyrelsen har en något mer flexibel syn än JO på vilket utrymme vårdnadshavarnas rättigheter ska ges. Enligt Socialsty relsen torde vårdpersonal kunna godta en vårdnadshavares uppfattning så länge det inte finns skäl att tro att den andra vårdnadshavaren motsätter sig vården. Också enligt JO kan vårdpersonal godta en muntlig uppgift om att samtycke föreligger. JO ger inte riktlinjer för hur denna bedömning ska ske. I det svenska rättskällesystemet är det oklart vilket organ som har högst auktoritet i dessa frågor. —s. 101
76.102 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 102
77.Till de rättigheter som följer med vårdnad hör rätten att bestämma var bars. 102
78.net ska bo.25 Beslutanderätten vid gemensam vårdnad kan söm framkoms. 102
79.mit aktualiseras i förhållande till barnets rättigheter om ett barn önskars. 102
80.flytta hemifrån alternativt få vård och stöd enligt SoL. Rättsläget vad gällers. 102
81.barns vistelse med stöd av SoL har tydliggjorts genom 2013 års ändringar.s. 102
82.Härav framkommer att barn över 15 år självständigt ansöker om och sams. 102
83.tycker till kontaktperson och kontaktfamilj (3:6 a, 3:6 b SoL). Av 6:13 as. 102
84.FB framkommer att kontaktperson och kontaktfamilj för barn under 15 års. 102
85.efter beslut av socialnämnd kan utses också om en av de två vårdnadshas. 102
86.varna motsätter sig det.s. 102
87.Beslut om boende betraktas som beslut av omfattande betydelse för bars. 102
88.net och som därför kräver bägge vårdnadshavarnas medverkan. Det hindrars. 102
89.inte att tvister om boende enligt 6:14 a FB slits genom dom eller avtals. 102
90.om vein av två vårdnadshavare barnet ska bo tillsammans med, inte var.26s. 102
91.Av rättspraxis framkommer att det inte finns någon entydig bild av vilkas. 102
92.konsekvenser som drabbar en boförälder som flyttar med barnet utan dens. 102
93.andra vårdnadshavarens samtycke. Också om en boförälder flyttar meds. 102
94.mot den andre vårdnadshavarens vilja så kan prövningen av barnets bästas. 102
95.medföra att den flyttande boföräldern behåller boendet.27 -s. 102
96.Vid gemensam vårdnad ska som huvudregel en flyttningsanmälan skris. 102
97.vas under av bägge vårdnadshavarna. I 30 § folkbokföringslagen (1991:481;s. 102
98.FBL) stadgas att:s. 102
99.Saknas en underskrift avvisas inte anmälan men Skatteverket inleder istäls. 102
100.let en utredning om var barnet ska vara folkbokfört. För att kunna övers. 102
101.klaga ett beslut till följd av en sådan utredning krävs att vårdnadshavarnas. 102
102.är överens.28 Europadomstolen har funnit att det inte behöver utgöra etts. 102
103.Gemensam och ensam vårdnad 103 brott mot artikel 8 EKMR om rätt till privat- och familjeliv att mot en vårdnadshavares vilja ändra ett barns folkbokföring.29s. 103
104.Frågan om gränsdragningen mellan vårdnadshavares tillsynsansvar när barnet vistas hos den andra vårdnadshavaren har prövats i RH 1996:144 och RH 1999:129. Avgörandena som rör frågor om skadegörelse, hemfridsbrott och misshandel samt invändning om ansvarsfrihet p.g.a. att en nödsituation skulle föreligga, illustrerar dessa problem. Också i RH 1999:129 ges skyddet mot hemfridsbrott företräde framför en vårdnadshavares tillsynsansvar. Av avgörandena kan utläsas att en vårdnadshavare endast kan utöva ett begränsat tillsynsansvar när barnet är hos den andre vårdnadshavaren.s. 103
105.Vad gäller frågor om pass, som har ett samband med barns boende om det är fråga om flytt utomlands, så krävs bägge vårdnadshavarnas samtycke och underskrift. Föreligger synnerliga skäl kan pass utfärdas utan bägge vårdnadshavarnas samtycke (7:2 PassL). De situationer som diskuteras i förarbetena rör vårdnadshavare som vistas i ett annat land och det är uppen bart att dennes^ medgivande annars skulle ha lämnats eller om barnet vistas i ett familjehem med stöd av SoL eller LVŮ och den naturliga kontakten med vårdnadshavarna kan anses bruten.30 Yttrande ska inhämtas från den kommun där barnet är folkbokfört eller, om barnet inte är folkbokfört, den kommun barnet har starkast anknytning till. Ett yttrande behöver docks. 103
106.104 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 104
107.inte inhämtas, om det är uppenbart att passansökan ska bifallas (3 § 2 st.s. 104
108.passförordningen 1979:664).s. 104
109.Frågan om det fanns synnerliga skäl för att mot en vårdnadshavares viljas. 104
110.utfärda pass för ett underårigt barn har prövats i RÅ 1987 ref. 127. I rättss. 104
111.fallet framhöll RegR bl.a. att stor restriktivitet bör iakttas med att utfärdas. 104
112.pass mot en vårdnadshavares klart uttalade vilja samt att barnets ålder,s. 104
113.behov och egna önskningar bör ges en avgörande betydelse. Att reglernas. 104
114.tillämpas restriktivt framkommer även av KamR i Stockholms bedömnings. 104
115.i mål rörande en familjehemsplacerad 17-årings passinnehav.31s. 104
116.En orsak till att frågor om pass är laddade är sambandet mellan barnetss. 104
117.passinnehav och risken för egenmäktiga bortföranden. Brottet egenmäktigs. 104
118.het med barn innebär att någon obehörigen skiljer ett barn under 15 år fråns. 104
119.den som har vårdnaden om det (7:4 1 st. 1 m. BrB).s. 104
120.Det är något oklart om bestämmelsen om egenmäktighet med barn syftars. 104
121.till att ge barnet ett straffrättsligt skydd mot att bli skilt från vårdnadshavas. 104
122.ren eller om det är vårdnadshavarens rättigheter som skyddas. I äldre förs. 104
123.arbeten betonades vårdnadshavarens rättigheter. Brottet karaktäriseradess. 104
124.Gemensam och ensam vårdnad 105 då som att barnets vårdnadshavare mot sin vilja skilts från det.42 I samband med senare lagstiftning framhålls barnets straffrättsliga skydd. Det förkla ras av att brottet egenmäktighet med barn sedan 1983 även omfattar barn som vårdas med stöd av LVU (7:4 2 st. BrB).33 Eftersom ett omhänderta gande enligt LVU inte innebär att den legala vårdnaden frångår vårdnads havaren, var det därmed inte längre möjligt att förklara 7:4 2 st. BrB med det resonemang om skydd för vårdnadshavarens rättigheter som anförts vid stiftandet av 7:4 1 st. BrB. Istället betonades nu barnets rätt till skydd. Det framkommer dock inte att betoningen av barnets straffrättsliga skydd var avsett att ersätta vårdnadshavarens. Snarare skulle barnets rätt till skydd mot egenmäktighet utgöra ett komplement till vårdnadshavarens.34 Denna inställning finner visst stöd i HD:s praxis. HD har i NJA 1995 s. 269 fun nit att egenmäktighet med barn är ett brott mot vårdnadshavare såväl som barn och tillerkänt vårdnadshavaren ersättning för personskada, psykiskt lidande som sjukvårdskostnader och andra kostnader. Barnet har i RH 2006:75 tillerkänts ersättning för kränkning efter det att en förälder dömts för grov egenmäktighet med barn. Vid gemensam vårdnad är skyddet mot egenmäktiga kvarhållanden så gott som obefintligt. Vid gemensam vårdnad utgör det inte heller egenmäktighet med barn att inte återföra barnet till boföräldern efter umgänge. Det är med andra ord inte möjligt att ålägga den vårdnadshavare som vid gemensam vårdnad egenmäktigt kvarhöll ett barn straffrättsligt ansvar.35 I SOU 2011:85 Fridskränkningsbrotten och egenmäktighet med barn föreslåss. 105
125.106 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 106
126.att bestämmelsen om straffansvaret för egenmäktighet med barn ändras sås. 106
127.att straff ska kunna inträda om en av barnets vårdnadshavare utan beak-s. 106
128.tansvärt skäl egenmäktigt skiljer barnet från den andra vårdnadshavaren.s. 106
129.Det innebär att straffansvaret även skulle omfatta olovliga kvarhållandens. 106
130.vid gemensam vårdnad.36s. 106
131.Barns skolgång, inklusive förskoleklass för sexåringar, anses utgöra besluts. 106
132.av mer ingripande betydelse för barnets framtid. Det betyder att vårds. 106
133.nadshavarna som huvudregel måste vara ense om inskrivning och byte avs. 106
134.skolplats.37 Skolinspektionens uppfattning är dock att undantag kan görass. 106
135.om oenighet mellan vårdnadshavarna äventyrar barnets rätt till utbildning.s. 106
136.Frågan var aktuell i en anmälan mot Karl Johansskolan.38s. 106
137.Skolinspektionen avstod med följande motivering från att kritisera koms. 106
138.munen. —s. 106
139.S kolinspektionens ställningstagande är nydanande i förhållande till tidis. 106
140.gare JO-beslut och doktrin som betonat vårdnadshavares rättigheter frams. 106
141.Gemensam och ensam vårdnad 107 för barnets.39 Såväl JO som Skolinspektionen har gjort bedömningen att placeringen av ett barn i förskolan normalt är att anse som en del av den dagliga omsorgen.40 Därmed kräver beslut om förskola inte att bägge vård nadshavarna medverkar. Det förklaras av att förskoleverksamheten enligt 8:5 SkolL ska erbjudas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräld rarnas arbete eller studier eller barnets eget behov. Beslut om förskola ses därmed inte som en fråga av ingripande betydelse utan som daglig omsorg. Det innebär att den av vårdnadshavarna som barnet är folkbokförd hos ensam kan fatta beslut om att skriva in och ut ett barn ur förskolan.41 JO har således kritiserat en kommun som återkallat ett beviljat byte av förskola.42 Ytterligare en fråga där oenighet vårdnadshavarna emellan kan påverka barnets rättigheter är om Barn- och elevombudet väljer att väcka en ska deståndstalan mot skolhuvudmannen p.g.a. kränkningar som barnet fått utstå. I 2010 års SkolL sätts den ålder vid vilken en elev själv kan begära Barn- och elevombudets assistans till 16 år (6:15 SkolL). Det är en sänk ning med två år i förhållande till den tidigare skollagen. Den nya ålders gränsen är lägre än den 18-årsgräns som föreskrivs i 6:2 DiskL, något hög i förhållande till den 15-årsgräns som återfinns i social- och straffrättsliga frågor (t.ex. 11:10 SoL) men väl i linje med den 16-årsgräns som gäller i svensk civilrättslig barnrätt, t.ex. vad gäller rätt att disponera över egen inkomst. Vad gäller yngre barn förefaller möjligheten för Skolinspektionen att agera med stöd av endast en vårdnadshavare öka.43 Här har kraven i dens. 107
142.108 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 108
143.tidigare skollagen (1985:1100) enligt vilka det "för barn under 18 år soms. 108
144.inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnass. 108
145.medgivande" ändrats till "vårdnadshavares medgivande" (6:15 SkolL).44s. 108
146.3.2.2 Beslutanderätt ochfolkbokföring vid växelvis boendes. 108
147.Växelvis boende inom ramen för gemensam vårdnad har blivit allt vanligare.s. 108
148.Enligt uppgift bor 30 till 40 procent av barn med separerade föräldrar växel-s. 108
149.vist.45 Också vid växelvis boende är det 6:13 FB och 6:13 a FB som reglerars. 108
150.vårdnadshavarnas samarbete. Ett antal frågor får dock en särskild komplexs. 108
151.itet vid växelvis boende. Hit hör frågor om barns folkbokföring vid växelvists. 108
152.boende. Vikten av men också komplexiteten av beslut om folkbokförings. 108
153.förklaras för det första av att beslut om ändring av folkbokföring är oavs. 108
154.hängigt av domstolsbeslut om vårdnad, boende och umgänge, för det andras. 108
155.av att folkbokföring är prejudiciell för frågor om fastställande av vem soms. 108
156.är boendeförälder vid växelvist boende. Ett konkret exempel är att folkboks. 108
157.föringen styr vem av vårdnadshavarna som bestämmer över barnomsorg.46s. 108
158.För det fallet att vårdnaden är gemensam och barnet bor växelvis likas. 108
159.mycket hos sina föräldrar, kan de inte själva bestämma om ändring av bars. 108
160.nets folkbokföring. Av SOU 2009:75 Folkbokföringsutredningen, liksom avs. 108
161.RA 1997 ref. 8 framkommer att man vid växelboende har utvecklat ens. 108
162.princip som innebär att tillbringar barnet 40-60 procent av sin dygnsvilas. 108
163.i ett hem där det tidigare bott stadigvarande folkbokförs det där. Om förs. 108
164.delningen är en annan eller ingendera förälder bor kvar folkbokförs barnets. 108
165.där det tillbringar flest dygnsvilor. Fördelas dessa lika görs en skönsmässigs. 108
166.bedömning med beaktande av: 1) närhet till barnets skola eller förskola,s. 108
167.2) närhet till barnets fritidsaktiviteter och sociala nätverk, 3) om något avs. 108
168.föräldrahemmen ligger i samma område som barnet tidigare bott i. Kans. 108
169.barnets bosättning inte bestämmas med hjälp av dessa kriterier kan en doms. 108
170.eller avtal om ensam vårdnad eller stadigvarande boende bli avgörande.s. 108
171.Från den 1 januari 2014 folkbokförs barn hos den av vårdnadshavarna soms. 108
172.de båda kommit överens om.47 Som framkommit ska vid gemensam vård-s. 108
173.Gemensam och ensam vårdnad 109 nad såväl en flyttningsanmälan som ett överklagande av beslut om folkbok föring, som huvudregel, skrivas under av bägge vårdnadshavarna.48 Europa domstolen har funnit att det inte behöver utgöra ett brott mot EKMR att ändra ett barns folkbokföring mot en vårdnadshavares vilja:49 Europadomstolen framhåller att ändringen av barnets folkbokföring inte påverkade de i målet aktuella rättsprocesserna om vårdnad och umgänge. Givet den betydelse som folkbokföringen har vid växelvis boende är det oklart vilken bäring Europadomstolens dom har för rättsfrågor som styrs av folkbokföring. Ett exempel är RÅ 2008 ref. 34 om vårdbidrag. Folkbokföring kan också få betydelse för underhållsfrågor då underhålls skyldighet gentemot barn inte är kopplad till vårdnaden om barnet utan till föräldraskapet och boende. En förutsättning för underhållsbidrag enligt 7 kap. FB är att föräldrarna inte bor tillsammans. Rätt till underhållsbidrag vid växelvist boende är för närvarande föremål för prövning.50 Underhålls stöd betalas som huvudregel ut till den som är boförälder (18:15-16 SFB, 18:25 SFB) men utgår även vid växelvist boende. 3.2.3 Vårdnadens omfattning vid ensam vårdnad Som framkommit är det ovanligt att barn i Sverige endast har en vårdnads havare men det förekommer. Enligt Statistiska centralbyrån har sju procent av barnen i Sverige endast en vårdnadshavare.51s. 109
174.110 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 110
175.Enligt gällande rätt kan en förälder ha ensam vårdnad i tre typsituas. 110
176.tioner. Den första av dessa är när föräldrarna är ogifta och de tillhör des. 110
177.åtta procent som inte anmält gemensam vårdnad.52 Mamman är då ensams. 110
178.vårdnadshavare (6:3 FB). Den andra situationen är när mamman eller paps. 110
179.pan tilldömts ensam vårdnad av domstol eller ingått ett av socialnämnds. 110
180.godkänt avtal härom (6:5-6 FB). Den tredje situationen är när en av förs. 110
181.äldrarna dött och vårdnaden dessförinnan var gemensam. Den andre föräls. 110
182.dern blir då ensam vårdnadshavare (6:9 FB).s. 110
183.Den viktigaste rättigheten för en förälder som inte har del av vårdnas. 110
184.den är att han eller hon, i egenskap av rättslig förälder som enda enskild,s. 110
185.är taleberättigad i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Är umgänges. 110
186.utdömt eller avtalat har en umgängesförälder rätt till umgänge. Vårds. 110
187.nadshavares befogenheter i samband med umgänge är begränsade. Oms. 110
188.umgänge fastställts genom dom eller avtal, begränsas vårdnadshavares räts. 110
189.tigheter till rätt att få besked om klockslag och datum för umgänget. Vidares. 110
190.föreligger ömsesidig arvsrätt mellan barn och förälder. Den enda rättsligts. 110
191.reglerade skyldigheten mot barnet en förälder som inte är vårdnadshavares. 110
192.har är underhållsskyldighet gentemot barnet. :s. 110
193.Umgänge är, vid sidan av talerätt, den viktigaste rättigheten en förälders. 110
194.som är skild från vårdnaden har. Det rättsliga kriteriet för att domstol skas. 110
195.medge yrkat umgänge eller socialnämnd ska godkänna ett avtal härom, ärs. 110
196.barnets bästa enligt 6:2 a FB. Som huvudregel betraktas umgänge som bras. 110
197.för barn. Av samtliga barn som har särlevande föräldrar träffar 68 procents. 110
198.den frånlevande föräldern åtminstone någon gång i månaden och ungefärs. 110
199.en fjärdedel av barnen träffar föräldern varje vecka. Ju äldre barn, destos. 110
200.mindre umgänge.53 I lagtext formuleras umgänge som en rättighet för bars. 110
201.net. Av 6:15 FB framkommer således:s. 110
202.Gemensam och ensam vårdnad 111 Oaktat lagtextens utformning saknar såväl barn som den som barnet bor hos legala verktyg för att kunna genomdriva ett umgänge mot umgängesförälderns vilja. Att den som är bärare av skyldigheter i samband med umgänge vid ensam vårdnad är vårdnadshavaren och vid gemensam vård nad boendeföräldern framkommer av verkställighetsreglerna i 21 kap. FB. Rätten kan även ge andra föreskrifter i samband med umgänge. Det fram kommer av NJA 1990 s. 219. De legala sanktioner som kan drabba en vårdnadshavare som inte fullföljer sin skyldighet att tillse barnets behov av umgänge är verkställighet genom i första hand vite (21:3 FB). Till det kommer att vid en prövning av vårdnadsövergång mellan föräldrarna ska rätten även fästa avseende vid om vårdnadshavaren uppfyllt sin skyldighet att tillse att umgänget fungerars. 111
203.(6:2 a FB). (Se vidare 4.5.1 och 5.8.1.) Enligt 6:15 FB åläggs vårdnadshavare och boendeförälder att, om inte sär skilda skäl talar emot det, lämna sådana upplysningar rörande barnet som kan främja umgänge och kontakt. Vad som ska förstås med "särskilda skäl" varierar. Exempelvis kan kontaktförbud enligt lag (2011:487) om kontakt förbud utgöra ett särskilt skäl mot att vårdnadshavaren åläggs att informeras. 111
204.Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrar :s. 112
205.den andra föräldern om t.ex. barnets och sin egen adress.54 En delförklarings. 112
206.till vårdnadshavarens informationsplikt är att utformningen av sekretesss. 112
207.lagstiftningen i princip medför att det endast är vårdnadshavaren som hars. 112
208.rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter rörande barnet från t.ex. förs. 112
209.skola, skola och sjukvård (12:3 OSL). Denna regel är inte utan undantag.s. 112
210.Det finns således ett visst utrymme för att lämna uppgifter till förälder soms. 112
211.inte har del i vårdnaden.55 En förutsättning är dock att utlämnandet intes. 112
212.bedöms riskera att leda till men och skada för de berörda.s. 112
213.Möjligen skulle en vårdnadshavare kunna fullfölja sin informationsplikts. 112
214.enligt 6:15 FB genom att generellt efterge sekretess till skydd för barnet is. 112
215.förhållande till den andre föräldern. Ett sådant medgivande skulle kunnas. 112
216.ske genom att vårdnadshavaren meddelade aktuella myndigheter att föräls. 112
217.dern, som inte har del i vårdnaden, har rätt att ta del av relevanta uppgifters. 112
218.om sitt barn som om han eller hon vore vårdnadshavare. Det är sedan upps. 112
219.till myndigheten att göra en gängse prövning innan uppgifterna lämnas ut.s. 112
220.En fördel med ett sådant arrangemang är att latenta konfliktgrunder mels. 112
221.lan föräldrarna skulle begränsas. Också det förhållandet att upplysnings-s. 112
222.skyldigheten enligt 6:15 FB primärt ska avse viktigare händelser, såsoms. 112
223.adressändringar eller hospitalisering, talar för en sådan mindre konfliktska-s. 112
224.pande lösning.56s. 112
225.För att ett barn ska få tillgång till pass krävs som huvudregel vårdnadss. 112
226.havarens medgivande. En fråga är om umgängesföräldrar som inte har dels. 112
227.i vårdnaden kan kräva att få disponera barnets pass. För de fall inga geogras. 112
228.fiska begränsningar gäller i umgängets omfattning, torde svaret, med vissas. 112
229.modifikationer, vara "ja". Modifikationerna består i att umgängesförälderns. 112
230.inte kan kräva att barnet regelmässigt medför pass för kortare umgängen.s. 112
231.Däremot bör umgängesföräldern få tillgång till barnets pass för semesters. 112
232.resor. Ytterligare en situation där tvekan råder är om vårdnadshavaren upps. 112
233.fattar det som oförenligt med sitt tillsynsansvar att medverka till att barnets. 112
234.reser utomlands. Så är främst fallet när fara för egenmäktighet föreligger.s. 112
235.Vårdnadshavares tillsynsansvar är centralt för konstruktionen av de räts. 112
236.tigheter och skyldigheter som följer med vårdnad. En förälder som inte ärs. 112
237.Gemensam och ensam vårdnad 113 vårdnadshavare omfattas inte av detta ansvar. Frågan om icke-vårdnadshavares tillsynsansvar vid umgänge diskuterades i samband med en tidigare skärpning av vårdnadshavares tillsynsansvar enligt 6:2 2 st. FB.57 Departe mentschefen var då negativ till att vårdnadshavaren skulle drabbas av ett skadeståndsansvar för skada som barnet orsakat under umgänge. Tanken på att umgängesföräldern, i likhet med vårdnadshavaren, skulle åläggas en lagstadgad tillsynsplikt avvisades.58 I specialmotiveringen anfördes att:59 Av uttalandet framkommer dels att vårdnadshavaren anses ha uppfyllt sitt ansvar när barnet överlämnas till umgängesföräldern, dels att det är tvek samt om någon av föräldrarna, vårdnadshavaren eller umgängesföräldern, har tillsynsansvar för barnet vid umgänge med en förälder som inte är vård nadshavare. Vårdnadshavaren anses normalt ha fullgjort sitt tillsynsansvar genom att överlämna barnet för umgänge med den umgängesberättigade föräldern. Umgängesföräldern har dock endast vad som betecknas som "begränsad tillsyn". Frågan är då vilket ansvar som kan åläggas en umgäng esförälder. I de citerade förarbetena hänvisas till "allmänna skadestånds rättsliga regler". Tyvärr, redogörs inte närmare för enligt vilka sådana ansvar kan aktualiseras. I propositionen antyds att umgängesförälderns ansvar skulle vara kontraktsmässigt grundat. Detta motsägs av det faktum att ett verkställbart umgänge måste fastställas av domstol i ett indispositivt förfa rande alternativt genom ett av socialnämnd godkänt avtal. Umgänge med barn enligt FB är således inte ett kontrakt i gängse mening.60s. 113
238.114 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 114
239.Den som har tillfällig vård om barn, t.ex. personal på daghem, svarars. 114
240.för oaktsam underlåtenhet att utöva tillsyn över barnen (2:1 SkL). Dettas. 114
241.ansvar kan, till skillnad från umgängesförälderns, rimligen hänföras till etts. 114
242.kontraktsförhållande med vårdnadshavaren.61 Även umgängesförälderss. 114
243.ansvar faller rimligen under det allmänna stadgandet i 2:1 SkL, dvs. ens. 114
244.umgängesförälder svarar för oaktsam underlåtenhet.62 Däremot omfattass. 114
245.som sagt inte umgängesföräldrar av det särskilda tillsynsansvaret enligt 6:2s. 114
246.2 st. FB. Det medför att barnet har ett sämre legalt skydd när det vistas hoss. 114
247.en förälder som inte är vårdnadshavare än när det är hos en förälder som ärs. 114
248.det. (Se ovan 2.3.4.1.)s. 114
249.Ytterligare en fråga är hur umgängesförälderns ansvar för "begränsads. 114
250.tillsyn" förhåller sig till vårdnadshavarens strikta ansvar för skada som barns. 114
251.vållar genom brott enligt 3:5 SkL. Att barnet förorsakar skada i samband*s. 114
252.med umgänge med en förälder som inte är vårdnadshavare diskuteras intes. 114
253.som skäl för jämkning av en ensam vårdnadshavares strikta skadeståndsans. 114
254.svar. Däremot tydliggörs i 3:5 SkL att en förälder som inte har del i vårds. 114
255.naden inte är skadeståndsskyldig. Utgångspunkten tycks därmed vara atts. 114
256.en ensam vårdnadshavare har strikt ansvar för skador som barnet orsakars. 114
257.genom brott både när barnet är tillsammans med den ensamma vårdnadss. 114
258.havaren och när barnet är tillsammans med umgängesföräldern. För att dens. 114
259.ensamma vårdnadshavaren inte ska åläggas skadeståndsansvar för skadors. 114
260.som barn orsakar genom brott krävs därmed att denne kan göra gällandes. 114
261.att en jämkningsgrund föreligger. Den jämkningsgrund som ligger närmasts. 114
262.till hands att åberopa är att "vårdnadshavaren och barnet inte har någons. 114
263.kontakt alls, utan att det kan anses bero på att vårdnadshavaren själv valts. 114
264.att inte delta i tillsynen av barnet".63 Det kan argumenteras för att dennas. 114
265.jämkningsgrund skulle ligga till grund för att vårdnadshavaren inte skulles. 114
266.åläggas ett skadeståndsansvar för skador som barnet begår under t.ex. etts. 114
267.sommarumgänge. Vad som talar för en sådan tolkning är att vårdnadshas. 114
268.varen inte kan anses ha "valt att inte delta i tillsynen av barnet". Dennas. 114
269.tolkning ligger nära till hands om umgänget sker med stöd av dom mens. 114
270.är inte given när umgänget sker med stöd av ett av socialnämnd godkänts. 114
271."avtal". För att en ensam vårdnadshavare inte ska åläggas ett skadeståndss. 114
272.ansvar för en skada som ett barn åsamkar under ett av domstol fastställts. 114
273.Beslutanderätt vid samhällsvård 115 umgänge med den andra föräldern krävs även att rekvisiten "inte har någon kontakt alls" endast anses omfatta tiden för umgänget. Alternativt ska en tolkning göras med utgångspunkt i tidigare förarbetsuttalanden. Det skulle innebära att en ensam vårdnadshavares skadeståndsskyldighet jämkas när barnet åsamkar skada i samband med umgänge.s. 115
274.Eftersom vare sig omfattningen av umgängesförälders ansvar för "begrän sad tillsyn" eller möjligheten till jämkning av vårdnadshavares strikta ansvar om barnet åsamkar skada genom brott i samband med umgänge förefaller ha prövats är rättsläget oklart. Det kan dock ifrågasättas om det är rimligt att en umgängesförälder vid utövande av umgänge har ett mindre skarpt ansvar än en vårdnadshavare. En konsekvens av det är att barn vars ena förälder har ensam vårdnad har ett sämre skydd vid umgänge än barn vars föräldrar har gemensam vårdnad. .s. 115
Beslutanderätt vid samhällsvård
1.Utövande av vårdnad påverkas av om barnet är föremål för samhällsvård. I det följande diskuteras omfattningen av vårdnadshavares rättigheter och ansvar när barnet är föremål för vård enligt SoL eller omhändertagits enligt 2 § LVU. Att ett barn omhändertas enligt LVU, eller får stöd enligt SoL, innebär inte att vårdnadshavaren fråntas den legala vårdnaden. Det förutsät ter en övergång av vårdnaden till särskilt förordnade vårdnadshavare (6:810 c FB). Familjehemsföräldrarnas befogenheter beskrivs i lagens förarbeten som att de i den dagliga omsorgen får "samma skyldigheter och befogenheter som föräldrar normalt har". Detta uttalande måste dock ses mot bakgrund av att det är socialnämnd som formellt svarar för vården och omsorgen av barnet (6:1 SoL).64 Den legala vårdnaden kan formellt övergå på familjehemsföräldrarna om dessa av allmän domstol utses till särskilt förordnade vårdnadshavare enligt 6:7-8 FB. Det sker endast i begränsad omfattning.65s. 115
2.Vård enligt 2 § LVU innebär en begränsning av vårdnadshavarens rätt att bestämma över bl.a. barnets boende. I förhållande till barnet övertar socialnämnd de befogenheter som följer av tillsynsansvaret enligt 6:2 FB. Barnets rätt till själv- och medbestämmande enligt FB kvarstår i förhål lande till såväl socialnämnd som vårdnadshavare. Socialnämnd har docks. 115
3.116 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 116
4.inte sådana särskilda befogenheter att vidta tvångsåtgärder gentemot bars. 116
5.net som föreligger vid vissa former för vård enligt 3 § LVU. Förhållandets. 116
6.mellan LVU och barnets rättigheter aktualiseras framförallt i samband meds. 116
7.omhändertaganden enligt 3 § LVU. (Se ovan 2.3.5.)s. 116
8.Socialnämnd ska enligt 5:1 SoL sörja för att barn och ungdom soms. 116
9.behöver vårdas eller bo utanför det egna hemmet tas emot i familjehems. 116
10.eller ett hem för vård eller boende. När ett barn har placerats har socis. 116
11.alnämnd ansvaret för att barnet får god vård (6:1 2 st. SoL). Vården börs. 116
12.utformas så att den främjar barnets kontakt med de anhöriga och kontaks. 116
13.ten med hemmiljön (6:1 2 st. SoL jämte 6:1 3 st. SoL). Socialnämnd ska dås. 116
14.lämna såväl vårdnadshavare som den som faktiskt vårdar barnet hjälp ochs. 116
15.stöd (6:7 SoL, 5:1 b SoF). Socialnämnd har vidare ett ansvar för att ageras. 116
16.för barn om det krävs i fråga om vårdnad, umgänge, förmynderskap, måls-s. 116
17.ägarbiträde, god man eller förvaltare (5:2 SoF). Socialnämnd ska enligt 6:s. 116
18.7 b SoL genom regelbundna besök, enskilda samtal med barn, vårdare ochs. 116
19.vårdnadshavare noggrant följa vården. Brister i socialnämnds uppföljnings. 116
20.av förhållandena för barn som är placerade i familjehem har ansetts varas. 116
21.ett av de största problemen inom familjehemsvården.66 För att komma tills. 116
22.rätta härmed åläggs nämnden från år 2013 att ingå avtal med dem soms. 116
23.anlitas för att utöva vården. Av avtalet ska nämndens och familjehemmetss. 116
24.åtaganden rörande barnets behov av stöd och skydd under placeringens. 116
25.framgå (6:6 b SoL). Värt att notera är att avtalet ingås mellan nämnd ochs. 116
26.familjehem. Vårdnadshavare och familjehem har ingen självständig rättss. 116
27.lig relation. Det har inte heller barn-familjehemsföräldrar. HD har docks. 116
28.framhållit att tillsynsansvaret för omhändertagna barn fördelas mellans. 116
29.vårdnadshavare, familjehem och socialnämnd.67s. 116
30.3.3.1 Vid vård enligt SoLs. 116
31.Vårdas ett barn utanför det egna hemmet med stöd av SoL utövar socis. 116
32.alnämnd, med vårdnadshavares godkännande, sitt kompletterande ansvars. 116
33.för barnet på ett mer aktivt sätt än normalt. Vårdnadshavare befrias fråns. 116
34.vissa skyldigheter i förhållande till barnet, men formellt inte från sina räts. 116
35.tigheter. Med en parallell till FB:s regler skulle vårdnadshavaren och socis. 116
36.alnämnd kunna sägas ha gemensam vårdnad. Parallellen bygger på att des. 116
37.har ett gemensamt legalt ansvar för barnet och att vårdnadshavarens legalas. 116
38.rättigheter visavi barnet inte är begränsade annat än frivilligt. Det innebärs. 116
39.Beslutanderätt vid samhällsvård 117 att vårdnadshavarnas samtycke och underskrifter krävs i den omfattning som diskuterats ovan t.ex. vid skolbyte och hälso- och sjukvård. 3.3.2 Vid vård enligt LVU Den legala vårdnaden fråntas inte formellt vårdnadshavaren vid ett omhän dertagande enligt LVU men begränsas kraftigt. Av 11 § 4-5 st. LVU fram kommer att om barnet vårdas utan samtycke så övertar socialnämnd och den som har ansvaret för vården av barnet en del av vårdnadshavarnas rät tigheter och skyldigheter. Lagrummet lyder: Hur denna bestämmelse ska tolkas är oklart. I sin information till föräldrar vars barn vårdas enligt LVU framhåller Socialstyrelsen att: Klart är att delar av rätten att bestämma över barnets personliga förhållan den fråntas vårdnadshavaren enligt 11 § 4 st. LVU. Här märks, vid sidan av umgänge och hälso- och sjukvård, rätten att ha barnet hos sig samt beslut rörande daglig omsorg.68 Europadomstolen har uttalat att omhänderta gande av barn inte innebär att föräldrarna fråntas alla sina rättigheter.69 Vid val av placering bör vårdnadshavarens grundläggande värderingar i fråga om religion, människosyn, livsvärden m.m. så långt som möjligt respekte ras. Vårdnadshavarnas inställning kan dock frångås om vården kräver det. Således har en vårdnadshavare inte medgetts rätt att begära att ett barn ska placeras i en viss religiös miljö.70s. 117
40.118 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrar -s. 118
41.I vårdnadshavarens ställe är det socialnämnden som bestämmer hurs. 118
42.vården av den unga ska ordnas och var han ska vistas under vårdtiden.s. 118
43.Socialnämnd har parallellt med vårdnadshavarens tillsynsansvar ett upp-s. 118
44.siktsansvar gentemot barnet (11 § 4 st. LVU). Enligt 11 § 3 st. LVU hars. 118
45.socialnämnd möjlighet att bestämma att barnet under ett omhändertas. 118
46.gande ska vårdas i hemmet hos vårdnadshavarna. Görs det är det ett utslags. 118
47.av socialnämndens bestämmanderätt och inte av vårdnadshavarens. Enligts. 118
48.14 § LVU har socialnämnd ett uttryckligt ansvar för att den unges behovs. 118
49.av umgänge med föräldrar eller andra som har vårdnaden så långt soms. 118
50.möjligt tillgodoses.71 Det hindrar inte att beslut om umgängesbegränsnings. 118
51.samt beslut om att hemlighålla barnets vistelseort kan fattas enligt 14 §s. 118
52.2 st. LVU.72 En vårdnadshavare som skiljer ett barn från den som vårdars. 118
53.det med stöd av LVU kan dömas för egenmäktighet med barn (7:5 BrB).s. 118
54.Frågan har prövats av Svea HovR.73s. 118
55.Vården enligt LVU hade upphört vid tiden för domen i HovR. Vare sigs. 118
56.HovR eller tingsrätt reflekterar över barnperspektivet när man ådömde dens. 118
57.ensamstående föräldern till ett barn med särskilda behov ett frihetsberö-s. 118
58.vande straff Under ett pågående omhändertagande enligt LVU är såles. 118
59.des vårdnadshavaren vid straffansvar förhindrad att utöva centrala delar avs. 118
60.såväl sina rättigheter som sitt tillsynsansvar enligt 6 kap. FB. Straffansvars. 118
61.för egenmäktighet med barn enligt 7:4 2 st. BrB kan göras gällande mots. 118
62.en vårdnadshavare som obehörigen skiljer sitt barn från den som vårdar dets. 118
63.med stöd av LVU, så är inte fallet vid vård enligt SoL.74 Vid vård enligts. 118
64.LVU är inte vårdnadshavaren strikt skadeståndsansvarig för skador soms. 118
65.barnet åsamkar genom brott, ett sådant ansvar föreligger vid SoL.75 Vads. 118
66.gäller andra frågor kvarstår dock vårdnadshavarens rättigheter.s. 118
67.— Beslutanderätt vid samhällsvård Vårdnadshavare har i egenskap av part rätt till aktinsyn och bör få ta del av journalanteckningar i ett ärende enligt LVU (11:8 SoL jämte 16-17 §§ FL). Denna rättighet ska dock prövas och det förutskickas att det kan fin nas särskilda skäl att göra begränsningar när barn är omhändertagna enligt LVU.76 Enligt 26:2 OSL gäller sekretess för den underåriges vistelseort under ett omhändertagande enligt LVU, om det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med vården. Vårdnadshavares möjlighet att ta del av andra . sekretessbelagda uppgifter om barnet än de som omfattas av socialnämnds handläggning av barnavårdsärendet regleras i 12:3 OSL. Av 12:3 OSL föl jer att sekretess till skydd för barn också gäller i förhållande till vårdnadsha vare såvida inte denne behöver ta del av de sekretessbelagda uppgifterna för att kunna utöva sina rättigheter och skyldigheter enligt 6:11 FB. Då dessa rättigheter vid ett omhändertagande inte utövas av vårdnadshavaren, utan av socialnämnd (11 § 4 st. LVU) är utrymmet för att medge vårdnadshava ren rätt att ta del av sekretessbelagd information på denna grund begränsat. Till det kommer att möjligheterna att hindra vårdnadshavarna från att ta del av andra uppgifter gällande barnet, dvs. om det kan antas att barnet lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren eller det annars anges i lag, är tillämpliga när barn är föremål för samhällsvård (12:3 2 st. OSL). I synnerhet vid vård enligt 2 § LVU kan det förutskickas att dessa undantag relativt ofta kan vara tillämpliga. En omständighet som tillkom mer är att vårdnadshavarens rätt att få del av information rörande barnet kan begränsas med hänsyn till respekten för familjehemsföräldrarnas integritet.77 Ett omhändertagande enligt LVU kan således kraftigt inskränka vårdnadshavarens möjlighet att ta del av uppgifter som är sekretessbelagda med hänsyn främst till skyddet för barnets personliga förhållanden.s. 119
68.Som huvudregel krävs vårdnadshavarnas samtycke för att pass ska utfär das för en underårig. I undantagsfall kan detta uttalande ersättas av ett utlå tande från socialnämnd till passmyndigheten. Av förarbetena följer att denna bestämmelse kan tillämpas vid bestående placering i fosterhem. Det betonas dock att utrymmet för att tillämpa undantaget är mycket begränsat.78s. 119
69.Vårdnadshavares strikta skadeståndsansvar för skada som barnet föror sakar genom brott kan jämkas vid vård enligt LVU.79 Vad gäller vårdnads-s. 119
70.120 Föräldraansvar, vårdnadshavare ochföräldrars. 120
71.havares respektive socialnämnds ansvar för skador vållade av omhänders. 120
72.tagna barn tiden innan de nya reglerna om skadestånd trädde i kraft hars. 120
73.HD meddelat en principiellt intressant dom. Bakgrund var att en 13-årings. 120
74.omhändertagen enligt LVU men tillfälligt placerad hos vårdnadshavarens. 120
75.bränt ner ett antal affärslokaler. Barnets rymnings-,och eldningsbenägen-s. 120
76.het var dokumenterad. Kommunen gjorde bl.a. gällande att kommunens. 120
77.inte var skadestånds ansvarig på grund av att vårdnadshavaren skulle varas. 120
78.tillsynsansvarig. HD fann dock att:80s. 120
79.Med motiveringen att "socialnämnd inte på ett kontrollerbart sätt gjordes. 120
80.en adekvat utvärdering av faresituationen och av hur risken för skada kundes. 120
81.motverkas" ådömdes kommunen skadeståndsskyldighet enligt 3:2 SkL oms. 120
82.drygt 53 miljoner kr. -s. 120
83.Den på sikt viktigaste rättigheten en vårdnadshavare har vid ett omhäns. 120
84.dertagande enligt LVU är att kunna återinsättas som faktisk vårdnadshas. 120
85.vare och boendeförälder utan domstols beslut (5 och 21 §§ LVU). Soms. 120
86.regel fattas ändock ett formellt beslut om vårdens upphörande. Den legales. 120
87.vårdnadshavarens rätt att återinsättas som faktisk vårdnadshavare kan ävens. 120
88.inskränkas genom flyttningsförbud enligt 24-27 §§ LVU. (Se vidare 4.6.)s. 120
Sammanfattande kommentar
1.Av aktörerna inom vårdnadsfältet är det vårdnadshavaren som har de flestas. 120
2.lagstadgade rättigheter och skyldigheter. Med undantag av de fåtal falls. 120
3.när någon utses till särskilt förordnad vårdnadshavare förutsätter vårdnads. 120
4.enligt svensk rätt att man är rättslig förälder. Rättsligt föräldraskap baserass. 120
5.som huvudregel på att det finns en genetisk relation mellan barn och förs. 120
6.äldrar. Styv- och fosterföräldrar saknar, till skillnad från rättsliga föräldrar,s. 120
7.en självständig rättslig relation med barn de lever med.s. 120
8.Gemensam vårdnad är den vanligaste vårdnadsformen och omfattar 93s. 120
9.procent av alla svenska barn. Av de barn som inte bor med bägge sina bios. 120
10.logiska föräldrar har 72 procent föräldrar med gemensam vårdnad.s. 120
11.Utövandet av gemensam vårdnad regleras i 6:13 FB, som föreskriver atts. 120
12.rättsliga beslut om barnet, som inte är "vardagliga" måste fattas gemensamt.s. 120
13.Sammanfattande kommentar 121 Genom 6:13 a FB ges socialnämnd när två vårdnadshavare är oense rätt att fatta beslut om psykiatrisk och psykologisk utredning och behandling, vissa insatser enligt SoL samt LSS. Utövandet av gemensam vårdnad förutsät ter således att vårdnadshavarna är överens i en rad frågor. Ett exempel är somatisk hälso- och sjukvård för yngre barn. En försiktig förändring kan dock skönjas innebärande att en vårdnadshavares samtycke kan räcka i spe cifika frågor. Några exempel är beslut om förskola och underhåll. I andra fall kan en av två vårdnadshavare ges en särställning såsom vid utseende av särskild företrädare. I princip kan en vårdnadshavare inte flytta med barnet utan tillstånd av den andra vårdnadshavaren.s. 121
14.Tillämpningen av FB:s regler om vårdnad, boende och umgänge påverkas av om barnet är föremål för samhällsvård med stöd av SoL eller LVU. Vad gäller fördelningen av beslutanderätten mellan vårdnadshavare och social nämnd när barn är föremål för vård enligt SoL så kvarstår beslutanderätten hos vårdnadshavaren. Vid vård enligt LVU är förhållandena vad gäller vissa frågor likartade de som gäller vid gemensam vårdnad i det att socialnämnd har samma ansvar som vårdnadshavaren för att den unges grundläggande rättigheter tillgodoses (11 § LVU). I andra frågor trumfar socialnämnds rättigheter vårdnadshavarens. Det gäller den centrala frågan om barnets boende vilken ensidigt avgörs av socialnämnd. Att den legala vårdnaden inte frångår vårdnadshavaren vid LVU ger vårdnadshavaren rätt att mot sätta sig att barnet bortadopteras (4:5 a FB, jfr 4:10 2 st. FB) och byter namn (8 och 45 §§ NamnL). Till det kommer att vårdnadshavaren inte åläggs något strikt skadeståndsansvar för skada orsakad av barnet under LVUvård. Däremot kan vårdnadshavaren, vid straffansvar, inte avstå från att återföra ett barn till vård.s. 121
15.Vid ensam vårdnad har den förälder som inte har del av den legala vård naden, med undantag av underhållsskyldighet, inga legala förpliktelser mot barnet. Bland en icke-vårdnadshavares rättigheter märks umgängesrätt och rätt till upplysningar från boföräldern samt talerätten rörande vårdnad, boende och umgänge. Vårdnadshavaren är bärare av skyldigheter såväl i förhållande till barnet som till den andre föräldern. En förälder som inte har del i den legala vårdnaden omfattas inte av det särskilda tillsynsansvar som vårdnadshavare har enligt 6:2 FB. En konsekvens av det är att ett barn som vistas för umgänge hos en förälder som inte är vårdnadshavare har ett sämre skydd än ett barn som besöker en förälder som har del av den legala vårdnaden. Detta tydliggörs genom att det strikta skadeståndsansvar för skador som barn orsakar genom brott inte åläggs umgängesföräldrar utan del i vårdnaden.s. 121
16.122 Föräldraansvar, vårdnadshavare och föräldrars. 122
17.Lever inte familjen tillsammans p.g.a. att föräldrarna separerat är dens. 122
18.legala vårdnaden avgörande för förälderns rättigheter och skyldigheter viss. 122
19.avi barnet. Lever inte familjen tillsammans p.g.a. att barnet omhänders. 122
20.tagits för samhällsvård är däremot utövandet av den faktiska vårdnadens. 122
21.centralt. I det följande diskuteras hur dessa situationer uppstår.s. 122