Hela artikeln

Inledning

1.Rättsfilosofi, allmän rättslära, rättskällor. Måste dessa ämnens. 7

2.vara allvarliga och seriösa? Ingen har något enkelt svar på des. 7

3.svåra frågorna. Och inga filosofiskt grubblande personer kans. 7

4.enas om gemensamma svar på enkla frågor. I den här bokens. 7

5.gör jag ett grundligt försök att närma mig problemen på etts. 7

6.ytligt sätt.s. 7

7.Jag har inspirerats av den underhållande boken av Thomass. 7

8.Cathcart och Daniel Klein, Plato and Platypus Walk into as. 7

9.Bar… (2007). Ni som har läst den boken, kommer att kännas. 7

10.igen flera av skämten och referenserna.s. 7

11.I det följande kommer jag att vara politiskt inkorrekt pås. 7

12.många sätt. Min ambition är att försöka skoja med allt, så atts. 7

13.alla kan känna sig lika kränkta. Det är en form av rättvisa.s. 7

14.Känsliga personer bör sluta läsa här och nu. Till alla dem som hjälpt mig med roliga historier, faktakoll och kul infallsvinklar vill jag framföra stort tack; informatikdocenten Nina Lundberg, kylskåpsjuristen Johan Ramberg, advokaten Sven Unger, fonddoktorn Sebastian Siegl, rättsfilosofiprofessorn Mauro Zamboni, pappa Jan Ramberg, Googlefilosofen Nicklas Lundblad, domaren Izla Staifo, norrmannen Geir Woxholth och Carl Jansson samt några till som inte vill figurera med namn i detta sammanhang.s. 7

15.Jag har blivit varnad att publicera denna text. Jag riskerar enligt varningarna att bli utskrattad (bakom min rygg). Dessutom riskerar jag hela min trovärdighet i akademiska och andra sammanhang. Mina vänner har oroat sig för att läsarna inte kommer att uppskatta mitt språkbruk, mina vulgära exempel, min nonchalanta och pretentiösa attityd. Trots dessa varningar har jag valt att ge ut denna skrift. Jag har förtroende för att läsarna kan göra skillnad mellan denna bagatell och mina seriösa texter.s. 8

Hur började

juridiken?

1.Juridiken började tidigt. Så snart det fanns fler än en män-s. 9

2.niska, uppkom risk för konflikt och då uppkom regler.s. 9

3.Låt oss ta två personer. Om den ena personen är starkares. 9

4.än den andra, uppkommer ett sanktionssystem: Den starkares. 9

5.slår den svagare tills den svagare lyder reglerna som den starkas. 9

6.bestämt. Det kallade Thomas Hobbes i boken Leviathans. 9

7.(1651) för allas krig mot alla (bellum omnium contra omnes).s. 9

8.Om flera personer finns i gemenskapen, kanske två svaga ärs. 9

9.starkare än en stark (jfr om du dricker många flaskor folköls. 9

10.kan du bli lika full som om du dricker få flaskor starköl). Dås. 9

11.kan de svagare tillsammans bestämma om regler och sanktio-s. 9

12.nera dem. Frågan är vad som är värst; att en ensam fylltratts. 9

13.bestämmer allt eller att flera fylltrattar tillsammans bestäm-s. 9

14.mer allt och utnämner en galjonsfigursfyllis till diktator (ellers. 9

15.statsminister).s. 9

16.Enligt Hobbes är förtroende en förutsättning för fredligs. 9

17.samverkan, dvs. att vi kan lita på varandra, vilket i sin tur krä-s. 9

18.ver att vi har en stark övermakt som kan se till att förtroendets. 9

19.sanktioneras. Den där argumentationen känner många igen från sina farsor: ”Det är bättre att ni lyder mig (även om jag är en översittare) än att vi inte har någon ordning i familjen.”s. 9

20.Hobbes klädde det hela i en tjusig språkdräkt. De starkas regler betecknade han som ett ”socialt kontrakt” som skapade ett ”civilsamhälle”. Det låter mycket trevligare än att säga som det är: De starka bestämmer och de svaga lyder.s. 10

21.Stackars Hobbes. Han hade en ganska negativ syn på mänskligheten som gick ut på att människan i grunden är självisk och feg. En gång sågs Hobbes ge en allmosa till en tiggare. Vittnet utbrast triumferande att Hobbes därigenom hade motbevisat sin egen teori eftersom Hobbes helt altruistiskt gav pengar till tiggaren. Men Hobbes svarade lakoniskt att han inte alls var god, utan gav bort pengarna av egoistiska skäl eftersom att han mådde så dåligt av att se tiggaren.s. 10

22.Även John Locke försökte skapa en trevlig inramning till juridiken genom att i sin bok Second Treatise of Government (1689) beskriva relationen till Staten i avtalstermer. Alla vi medborgare som accepterar förmåner från Staten, medger samtidigt att Staten får makt över oss. Locke ser det alltså som ett avtal slutet genom konkludent handlande av våra föräldrar för vår räkning innan vi ens tagit vårt första andetag. Sedan är vi bundna vid detta ”avtal” resten av livet. Jag känner mig inte övertygad om det rimliga i sådan avtalsbundenhet.s. 10

23.John Austin (f. 1790) sa som det är: Juridiska regler uppbackas av hot från den som har kontroll över våldet i samhället. Många som har kontroll över våldet i samhället tycker inte om att Austin sa så.s. 10

24.Anarkister anser att Staten alltid överutnyttjar sitt våldsmonopol genom att bland annat straffa dissidenter oproportionerligt hårt. De anser att ett idealt samhälle kan fungera på basis av frivilligt samarbete och inte behöver något auktoritärt styre baserat på våldsutövningsmonopol. Anar-s. 10

25.kister tror i hög grad att det sociala trycket – rädslan att blis. 11

26.utesluten ur gänget – är ett tillräckligt verksamt incitaments. 11

27.för folk att bete sig anständigt.s. 11

28.Anarkisterna menar att grunden för ett trevligt samhälle ärs. 11

29.decentralisering och diversifiering – till skillnad från centrali-s. 11

30.sering och intolerans. Hur irriterande det än kan förefalla förs. 11

31.en makthavare, fungerar det jättebra att posta ett brev tills. 11

32.Kina utan en world-wide-postmyndighet och går det alldeless. 11

33.utmärkt att åka järnväg över europiska och asiatiska konti-s. 11

34.nenten utan en central järnvägsmyndighet.s. 11

35.Pierre-Joseph Proudhon (f. 1809) påvisade hur styrelse-s. 11

36.skick, som kanske initialt framstår som oförargliga, oundvik-s. 11

37.ligen utvecklas mot centralisering och maktmissbruk. Ochs. 11

38.Edward Hyams kommenterade på 1970-talet att det har bli-s. 11

39.vit uppenbart att USA:s presidenter efter andra världskrigets. 11

40.har utnyttjat sitt federala administrationsmaskineri till atts. 11

41.göra narr av demokratin (a mockery of democracy).s. 11

42.Anarkister har två saker gemensamt:s. 11

43.1.De ogillar auktoritära system.s. 11

44.2.Alla har blivit (eller kommer att bli) avrättade eller fängs-s. 11

45.lade.s. 11

46.Ofta ligger anarkister bakom revolutioner genom att de pekars. 11

47.på maktmissbruk. I alla revolutioner är emellertid de sannas. 11

48.anarkisterna heroiska förlorare. Efter den oro som spred sig is. 11

49.Frankrike 1871 sa polisprefekturen i Paris om den framträ-s. 11

50.dande anarkisten Michel Bakunin (f. 1814): ”Vilken man! På revolutionens första dag är han en gudagåva, men påföljande dag borde han skjutas.”s. 11

51.Det finns i historien många exempel på hycklande anarkister som så snart revolutionen åstadkommits och det gamla styret avskaffats, själva tagit över ansvaret för maktmissbrukandet.s. 12

52.Dagens makthavare brukar (med stöd av klassisk härskarteknik) marginalisera anarkin genom att beteckna den som en primitiv ideologi irrelevant i den moderna världen.s. 12

53.Ronald Dworkin (f. 1931) anser att Statens utövande av våldsmonopolet endast är försvarligt om medborgarna accepterar det som moraliskt. Det är inte en ny idé. Redan Niccolò Machiavelli (f. 1469) konstaterade att det är smart av en ledare att få folket att acceptera hans våldsutövning, eftersom han annars blir avsatt. Michel Focault (f. 1926) förefaller i samma anda ha en konspiratorisk hjärntvättarsyn på tillvaron: De som har makten hjärntvättar oss bland annat genom lagar och förmår oss därigenom att vara lojala tillbedjare av makten. Dworkin torgför enligt detta synsätt i själva verket inte en ”Rule of Law” utan en ”Rule of the Cynic Man”.s. 12

54.I Kina har makten utövats som The Rule of Man i många årtusenden utan behov av att förklä den till något annat än vad den faktiskt är; en persons oinskränkta maktutövning. Med vissa mellanrum avsätts kinesiska ledare genom revolutioner. Det sker vanligtvis när ledarens maktmissbruk gått för långt (eller när han misslyckats med hjärntvättandet).s. 12

55.Karl Olivecrona (f. 1897) anslöt sig till hjärntvättsteorin, men han verkar tycka att det är oproblematiskt att medborgarna suggereras att acceptera de lagar som makten beslutar om.s. 12

56.Krig uppkommer när folk inte kommer överens. Om de olika sidorna är olika starka, så brukar kriget ta slut fort. Oms. 12

57.de olika sidorna är jämnstarka, tar kriget längre tid. Krigs. 13

58.innebär i stort sett att de olika sidorna slåss till dess den enas. 13

59.sidan ger upp eller tar slut (folkmord). Men det finns reglers. 13

60.om krig också!s. 13

61.Ett praktiskt problem med krigsregler är att de starkastes. 13

62.inte brukar bry sig så mycket om dem.s. 13

63.Krigsregler är tjusiga i skrift. När skriften är lång och analy-s. 13

64.serande, kallas den folkrätt. Om man är insatt i folkrätt kans. 13

65.man få tjänst i FN (och skattefri lön).s. 13

66.När kriget är slut, brukar vinnarna plåga de återståendes. 13

67.förlorarna ytterligare genom att hålla dem ansvariga för brotts. 13

68.mot krigsreglerna. Det är ovanligt att förlorarna får en chanss. 13

69.att hålla vinnarna ansvariga med stöd av samma krigsregler –s. 13

70.vilket ofta inte beror på att vinnarna krigat ädelt.s. 13

71.Demokrati innebär att de svaga får lite att säga till om, trotss. 13

72.att de är svagare än de starka. Det brukar funka ända till desss. 13

73.de svaga vill något som de starka inte går med på. Konkrets. 13

74.kan det handla om t.ex. att:s. 13

75.1.De starka vill komma åt de svagas egendom (expropria-s. 13

76.tion).s. 13

77.2.Svaga inte ska säga obehagliga saker högt (oyttrandeplikt).s. 13

78.3.En svag blir inlåst eller av med sitt banktillstånd, trots atts. 13

79.hon inte har brutit mot någon regel som de starka bestämts. 13

80.(illegalitetsprincipen). I tider när de svaga är ganska starka, brukar de kalla sina rätttigheter för ”mänskliga”. De starka kringgår ofta mänskliga rättigheter med motiveringen att ”det blir lugnast så”.s. 13

81.Argumentet att ”det blir lugnast så” kallas med ett fint ord för utilitarism; största möjliga lycka till största möjliga antal. Vladimir Lenin (f. 1870) uttalade i samma anda att ”ändamålen helgar medlen”. Men han var inte först; redan den spanska inkvisitionen tillämpade det som ett argument för tortyr. Mot detta har invänts att the road to Hell is paved with good intentions.s. 14

82.Om vi håller de många (som tillsammans är de starka) glada, så blir det frid och fröjd i vårt land. Om de svaga protesterar, är det bäst att de starka äter upp de svaga. Detta med kannibalismen är logiskt, vilket illustreras av följande klassiska utilitaristiska exempel. I tider när de svaga är svaga på riktigt, finns inga mänskliga rättigheter alls. Jo, de finns förresten visst! På samma sätt som Gud: Sens moral: Det kan vara bra att tro på Gud och/eller Mänskliga Rättigheter när man blivit av med allt man äger och sitter inlåst bara för att man uttalat en sanning. I det läget är du mer lycklig om du Tror än om du är bitter. Jeremy Bentham (f. 1748) måste ha haft en empatistörning när ha så plumt kallade mänskliga rättigheter för ”uppstyltat nonsens”.s. 14

Vad är en rättvis

regel?

1.Sankt Augustinus (f. 354) sa: ”Vad vore kungadömen utan rätt-s. 15

2.visa? Bara ett stort rånarband.” Han verkade mena att rånar-s. 15

3.kungen ska tyglas med hjälp av ”rättvisa”. Risken är såklart atts. 15

4.rättvisan bara blir en vacker fasad, likt en rikt dekorerad man-s. 15

5.tel. Under den är kejsaren naken. Även om kejsaren ser löjligs. 15

6.ut i sin nakenhet, så har han ett vasst svärd. Så det är inte värts. 15

7.att skratta åt honom… För att kunna lista ut vad som är en rättvis regel, måste vi veta vad som är Meningen Med Alltihop. Många har hittat Meningen. Ett litet problem är att nästan ingen håller med någon annan om vad som är Meningen. Aristoteles (f. 384 f.Kr.) ansåg att Meningen var lycka. Augustinus ansåg att Meningen var att älska gud. Martin Heidegger (f. 1889) ansåg att Meningen var att tänka på döden.s. 15

8.Detta axplock av olika åsikter visar att det är svårt att hitta Meningen Med Alltihop. Eftersom Meningen är en nödvändighet för att kunna deducera fram vad som utgör en rättvis regel, tvingas vi konstatera att det inte går att lista ut vad som är en rättvis regel. Men det är ju kul att diskutera saken ändå! Tänk så tråkigt det vore om vi hade svaret. Då skulle väldigt många politiker bli arbetslösa.s. 16

9.Jacques Derrida (f. 1930) kom efter omfattande grubblerier fram till att det är rättvist med juridik (”it is just that there be law”). Det är en tröst att Derrida – som inte var jurist – tyckte det. Han ansåg vidare att ”dekonstruktion är rättvisa”. Det är inte så förvånande att Derrida – som var dekonstruktivist – tyckte det. Jag fattar inte vad hans dekonstruktivism går ut på, men på något vis uppfattar jag att hela meningen med Derridas teori är att den inte ska kunna förstås.s. 16

10.Ludwig Wittgenstein (f. 1889) ansåg att västerländsk filosofi var förtrollad av språket, vilket medförde att orden lurade oss att felkategorisera problem och frågeställningar. Han gillade t.ex. inte att Heidegger diskuterade ”ingenting” som om det var en underlig sak. Wittgenstein ansåg att det är nonsens att försöka säga något om vad som är en moraliskt riktig regel. Trots sin negativa inställning menade Wittgenstein att det är viktigt att diskutera vad som är rättvisa. Syftet med sådana filosofiska diskussioner ska vara att klargöra tanken: ”Utans. 16

11.filosofi är tankar dimmiga och vaga. Filosofins uppgift är att göra tan-s. 17

12.karna klara och att ge dem skarpa gränser.”s. 17

13.Wittgensteins kompis Frank P. Ramsey (f. 1903) ansåg atts. 17

14.Wittgenstein var löjlig som beskrev etiska diskussioner soms. 17

15.”nonsens men viktigt nonsens”. Ramsey tyckte att det var soms. 17

16.att ha kakan och äta den.s. 17

17.Jurister bör begrunda att diskussioner om vad som är rätt-s. 17

18.visa regler är politik. När jurister diskuterar rättvisa regler,s. 17

19.kallas diskussionen för de lege ferenda (hur det borde vara). Dets. 17

20.är kul. Det är inte juridik. Men det är viktigt att jurister deltars. 17

21.i debatten och jurister har genom historien i hög grad påver-s. 17

22.kat lagstiftning genom de lege ferenda-diskussioner. Juristens. 17

23.bör själv vara vaksam på när hon eller han är inne på politi-s. 17

24.kens område – alltså när juristen bara tycker hur en regels. 17

25.borde vara, till skillnad från när juristen vet hur det ”är”.s. 17

26.Redan Michel de Montaigne (f. 1533) framhöll att det ärs. 17

27.skillnad på juridik å ena sidan samt rättvisa, moral och etik ås. 17

28.andra sidan.s. 17

29.Enligt traditionen skulle den segerrike romerske krigsher-s. 17

30.ren ha med sig en slav på sin triumfvagn som ständigt skulles. 17

31.viska till honom att han var dödlig (memento mori). Dettas. 17

32.skedde för att den framgångsrike inte skulle glömma bort vik-s. 17

33.ten av ödmjukhet. På samma sätt bör juristen ständigt se tills. 17

34.att påminnas om att diskussioner om vad som är en rättviss. 17

35.regel är juridisk hybris. Framstående jurister använder oftas. 17

36.slavar (de kallas biträdande jurister). Det brukar inte gå bras. 17

37.för biträdande jurister som förklarar för chefen att han ellers. 17

38.hon är dödlig. Att påminna om sådant är ungefär lika smarts. 17

39.som att vinna över delägaren i golf.s. 17

40.”Skomakare, bliv vid din läst!” sa konstnären Apelles fråns. 17

41.Kos till skomakaren som hade mage att uttala sig om annat äns. 17

42.skon på hans tavla. ”Jurist, bliv lat!” skulle kanske utropas när jurister argumenterar om något annat än vad som gäller de lege lata (dvs. gällande rätt, vad som gäller utan gissningar eller önskningar att påverka regeln med hur den borde vara). Men som vi ska se senare, vet ingen hur man fastställer vad som är gällande rätt. Därför är det svårt för juristen att hålla sig till de lege lata och låta bli att trampa in på politikens område.s. 17

43.Att vara normativ – alltså diskutera hur det borde vara och inrikta den juridiska argumentationen på att slutsatsen ska vara funktionell, ändamålsenlig eller rättvis – är i vissa juristkretsar en dödssynd.s. 18

44.Företrädare för förgreningar av marxistisk rättsteori brukar beklaga sig över dold normativitet. De själva försöker undgå problemet genom att dels lämna långrandiga egoberättelser (där de skriver som sig själva, sin bakgrund och sin syn på världen), dels låta sina studier utgå ifrån axiom som inte får ifrågasättas. Kritiker till marxistisk rättsteori retar sig ofta på att dess grundantagande om det dialektiska historieförloppet inte är bevisat och inte kan bevisas. Somliga kritiker menar att den kritik som marxister ofta riktar mot smygnormativitet – dvs. att forskare påstår sig vara objektiva när de i själva verket är politiska – mest är en fråga om projiceringar av marxisternas egna tillkortakommanden.s. 18

45.Vissa jurister försöker framhålla att de är normativa och vara transparenta genom att säga ”rättsläget är osäkert”. Andra är transparenta genom att använda ordet ”torde”. Somliga utnyttjar det ännu mindre ordet ”bör”. Vanligast är begreppet ”kan anses”. Jurister känner sig som jurister när de skriver att något kan anses vara X. Det ser väldigt juridiskt ut. Men det är lurigt med passiva verb (sådana som slutar på s). Vem anser? Skribenten? Eller folk i allmänhet? Och vaddå ”kan” anse? Vem som helst skulle kunna anse precis vad som helst. Läsaren vill oftast veta vad skribenten själv faktiskts. 18

46.anser, inte vad han ”kan” anse. Men som sagt, om uttryckets. 19

47.”kan anses” används för att markera att författaren är norma-s. 19

48.tiv, så kanske det är bra. Jag föredrar att skribenter markerars. 19

49.sin normativitet på ett tydligare sätt.s. 19

50.Frågan är om det finns evigt rättvisa regler. Michel Fou-s. 19

51.cault (f. 1926) försökte visa att våra värderingar är beroendes. 19

52.av att människor befinner sig i en viss kulturell kontext därs. 19

53.maktstrukturerna bestämmer vad som är normalt. Genoms. 19

54.sin teori påvisar han att det inte kan finnas evigt rättvisa nor-s. 19

55.mer eftersom vad som är normalt är i konstant förändring pås. 19

56.grund av de ofta osynliga maktstrukturerna i samhället.s. 19

57.Med hjälp av Foucault, Kal och Osborne inser vi att man kans. 19

58.ha olika uppfattningar om vad som är fel färdriktning och atts. 19

59.det slutligen är Staten som har makten att bestämma vad soms. 19

60.är korrekt.s. 19

61.Det förekommer också värdeförskjutningar i tid och rum. Enligt det dygdeetiska synsätt som Aristoteles förespråkade, ska rättsregler stimulera människor att kultivera sin karaktär, dvs. så att de blir moraliskt högtstående individer. Med det synsättet förstår vi alla varför det i de flesta samhällen finns förbud mot att urinera på torget. Genom sådan lagstiftning lär sig folk att bli mer moraliskt högtstående och hämma sina impulser att urinera offentligt.s. 19

62.Enligt Immanuel Kants (f. 1724) deontologiska synsätt ska en rättvis regel syfta till att kodifiera moraliska plikter. Kant tog utgångspunkt i sitt kategoriska imperativ som gick ut på att en man endast ska utföra sådana handlingar som han önskar skulle motsvara en universell lag. Torgurineringsförbudet är med det synsättet en påminnelse om att det kanske känns bra för den som behöver urinera att göra det på torget, men det känns inte så bra för samma person att stå ut med andras offentliga urinerande.s. 20

63.Utilitaristen Jeremy Bentham (f. 1748) menade att meningen med en regel är att den ska skapa det bästa resultatet för det största möjliga antalet. Med ett sådant synsätt kan man förklara förbudet att urinera på torget med att det finns fler människor som lider av känsliga näsor än av inkontinens.s. 20

64.En annan teori går ut på att juridiken ska syfta till att skapa balans (ekvilibrium) mellan olika intressen. Beträffande torgurinering ska regeln alltså utgöra en balans mellan å enas. 20

65.sidan personers behov av att lätta på trycket och å andra sidans. 21

66.personers behov av att inte behöva trycka sig över näsan.s. 21

67.En stilla undran infinner sig: Vad spelar det för roll om ens. 21

68.regel förklaras av den ena eller andra teorin? Alla är ju ändås. 21

69.överens om att det är vettigt med förbud mot att urinera pås. 21

70.torget.s. 21

71.Kanske kan ett annat exempel bättre illustrera den skillnads. 21

72.som teorierna har för den praktiska juridiken.s. 21

73.Om syftet med rättvisa regler endast är att skapa balans, sås. 21

74.har domaren agerat korrekt. Och utilitaristiskt sett är doma-s. 21

75.rens handlande antagligen också OK eftersom resultatet (atts. 21

76.domaren dömer opartiskt) uppnås – även om det i och för sigs. 21

77.står två ledsna/fattigare parter mot en glad/rikare domare.s. 21

78.Kant och Aristoteles får problem på grund av bristen pås. 21

79.moralisk dygd hos alla inblandade.s. 21

80.Många juridiska regler kan förklaras med att de utgör ens. 21

81.kodifikation av god moral och förvånansvärt ofta råder på dets. 21

82.hela taget samstämmighet i hela världen om vad som utgörs. 21

83.god moral. Det råder mycket större enighet om vad som ärs. 21

84.moraliskt gott än vad som är moralens härstamning.s. 21

85.Det finns emellertid svåra etiska frågor. Inte minst advoka-s. 21

86.ter ställs ofta inför etiska dilemman: John Rawls (f. 1921) har en analysmodell för hur man ska finna de rättvisa reglerna. Den utgår ifrån att försätta rationella individer i en ursprungssituation där de ska bestämma reglerna. Personerna sitter bakom en ”okunnighetsslöja” eftersom de inte vet på förhand vilken position de kommer att befinna sig i när slöjan tas bort (man eller kvinna, fattig eller rik, sjuk eller frisk, smart eller korkad, Göteborgare eller Stockholmare). Därigenom minskar risken för att regelmakarna skulle låta egenintresset bli avgörande och ökar sannolikheten att de skulle skapa ett drägligt liv för alla. Med stöd av denna modell, kom Rawls fram till: 1.Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system avs. 21

87.grundläggande friheter som är förenligt med att andra hars. 22

88.ett liknande system av för alla lika stora friheter. 2.Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att des. 22

89.är till största förväntade fördel för de minst gynnade ochs. 22

90.knutna till ämbeten och befattningar som står öppna förs. 22

91.alla under förhållanden som ger alla skäligt jämngoda möj-s. 22

92.ligheter. Allt låter toppen – precis som de flesta abstrakta resonemang. När du konkret drabbas av känslan att du vill dra täcket över huvudet och sova vidare: Byt ut täcket mot en slöja och känn hur du deltar i ett Rawlsexperiment (om du återföds som nykterist, kanske huvudvärken släpper).s. 22

93.Spelar alla dessa teorier om rättvisa någon roll egentligen? Det är ju bara en massa abstrakta idéer. Vem bryr sig? Tja, viss respekt ska man nog ändå ha för idéerna. Jean-Jacquess. 22

94.Rousseau skrev ner en massa idéer i sin bok Det Sociala Kon-s. 23

95.traktet (1762) strax innan franska revolutionen. När Thomass. 23

96.Carlyle (f. 1795) tillfrågades om abstrakta idéer är praktiskts. 23

97.relevanta svarade han:s. 23

98.Får man bryta mot en rättsregel om man anser att den ärs. 23

99.orättvis? Detta är en central fråga för dem som ägnar sig åts. 23

100.civil olydnad. Thomas av Aquino (f. 1225) ansåg att det i vissas. 23

101.lägen är OK att bryta mot orättvisa lagar, men han tillades. 23

102.kryptiskt att man inte får bryta mot de orättvisa reglerna oms. 23

103.det skulle medföra en skandal.s. 23

104.Det kanske är enklare för en djupt troende person att upp-s. 23

105.mana till lagbryteri, eftersom sådana personer kan hoppas pås. 23

106.en härlig tid efter döden hos Sankte Pär & Co. Icke-religiösas. 23

107.stackare måste cyniskt beakta risken att bli straffad i dettas. 23

108.livet utan chans till kompensation i det nästkommande. I län-s. 23

109.der där lagbrottet sanktioneras med dödsstraff, är det sanno-s. 23

110.likt ovanligare med öppen civil olydnad än i länder där det ris-s. 23

111.kerade maxstraffet är böter. Det är i det här sammanhangets. 23

112.tankeväckande att religionen och tron på livet efter dödens. 23

113.ofta spelar en viktig roll i länder med dödsstraff. Kanske ärs. 23

114.det därför ungefär lika vanligt förekommande med civil olyd-s. 23

115.nad oavsett vilket straff som väntar i jordelivet?s. 23

Är juridik en

vetenskap?

1.Även om vi inte vet vad som är Meningen Med Alltihop, kanske vi vet vad som är Vetenskap. När vi vet vad som är Vetenskap, så kan vi besvara den för jurister så viktiga frågan om juridik är en Vetenskap. Frågan är lika central för jurister som naveln är för en navelskådare.s. 24

2.Men låt oss vara grundliga: Innan vi vet om juridik är en vetenskap måste vi veta vad juridik är. H.L.A. Hart (f. 1907) ställde frågan: ”What is law?” Han konstaterade att juridik är underligt på så vis att inga andra discipliner ställer sig motsvarande fråga. Kemisten frågar inte ”vad är kemi”. Medicinaren frågar inte ”vad är medicin”. Svaret på Harts fråga är att juridik är som en elefant; man kan inte beskriva den tillfredsställande men man vet vad det är när man ser den.s. 24

3.Karl Popper (f. 1902) utvecklade en teori om falsifierbarhet. Popper ansåg att ett viktigt krav på vetenskap är att en tes är falsifierbar, dvs. att man kan avgöra om tesen är sann eller falsk. Han menade att man ska utgå från att en tes är sann till dess den kunnat falsifieras.s. 24

4.Som ni förstår, anser Kal att det inte finns någon bevisnings. 25

5.som kan falsifiera (motbevisa) Kals teori. Adas försök att is. 25

6.Poppersk anda pröva om Kals tes är falsk misslyckas eftersoms. 25

7.Kal problematiserar frågan. Det är ett klassiskt knep, att dens. 25

8.som inte gillar att hans tes ifrågasätts ”ökar problematise-s. 25

9.ringsgraden” och ”fördjupar analysen”. Det brukar alltid ledas. 25

10.till att den ifrågasättande personen antingen blir totalt bort-s. 25

11.kollrad eller tappar lusten att fortsätta diskussionen. If yous. 25

12.can’t beat them, bore them.s. 25

13.Juridik är inte en vetenskap i Poppers mening. För juristers. 25

14.är den vetenskapliga debatten om deduktion och empiri täm-s. 25

15.ligen irrelevant. Det beror sannolikt på att juridik inte är ens. 25

16.vetenskap i någon mening alls. Somliga jurister tycker det ärs. 25

17.synd och problematiserar in juridiken i vetenskapligheten.s. 25

18.Det är ofta problematiskt att kommunicera med personers. 25

19.som är så fruktansvärt problematiserande. Kommunikations-s. 25

20.svårigheten kan problematiseras i sig och då blir allt ännu mers. 25

21.problematiskt och nu har alltihopa blivit väldigt vetenskap-s. 25

22.ligt. Äntligen kan vi jurister också få delta i vetenskapsdebat-s. 25

23.ten med hedern i behåll!s. 25

24.Jan Hellner (f. 1917) föreslog att man skulle se juridiken som en vetenskap som syftar till att lämna bidrag till en grund för beslutsfattande i framtiden. Men han dissade sitt eget förslag och landade i att kravet på en rättsvetenskapsman är att han gör en egen prövning av sin egen metod samt att den ”slutliga prövostenen blir till slut det egna vetenskapliga samvetet”. Detta är rimligen endast en omskrivning för att juridik inte är en vetenskap.s. 26

25.Aleksander Peczenik (f. 1937) tycks vara inne på samma linje som Hellner. Han menade att en slavisk tillämpning av olika vetenskapsteorier är dömd att misslyckas, bl.a. för att vetenskapens främsta mål är en sann beskrivning av verkligheten medan juridikens mål är mer komplicerat. Som om det inte vore tillräckligt komplicerat att försöka ge en sann beskrivning av verkligheten.s. 26

26.Inom EU framförs ibland krav på att lagstiftningen ska vara ”evidensbaserad”. Det är särskilt vanligt beträffande konsumentregleringar. Därigenom hoppas EU-kommissionen att direktiven ska frikopplas från politiskt käbbel och bli ”sann” eftersom det är vetenskapligt bevisat att regeln behövs. Förr undgick lagstiftare kritik om de kunde hänvisa till vad gud hade bestämt. I våra sekulariserade tider försöker lagstiftaren på samma fåfänga sätt undgå kritik genom att hänvisa till samhällsvetenskap. Därför samlar EU-kommissionen på massvis med statistik, så att de föreslagna regleringarna blir evidensbaserade och inte kan ifrågasättas. Det är naturligtvis bluff och båg alltihop. Som alla vet, kan man enkelt ljuga med statistik och därför är lagstiftning aldrig ”evidensbaserad” – även om det låter tjusigt.s. 26

27.I vetenskaplighet ingår att ständigt ifrågasätta påståenden och att inte dra några avgörande slutsatser av initiala intryck.s. 26

28.Vissa vetenskapsmän anser att hustrun i den här historien ärs. 27

29.mer vetenskaplig än sin man eftersom hon drar en (induktiv)s. 27

30.slutsats med stöd av vad som framstår som sannolikt mots. 27

31.bakgrund av hennes tidigare erfarenheter. Eftersom hon vets. 27

32.att de flesta fårfarmare i allmänhet inte rakar sina får pås. 27

33.endast ena sidan, kan hon tryggt påstå att fåren har blivits. 27

34.rakade runtom.s. 27

35.Istället för att kalla juridik för vetenskap, kan man kalla dets. 27

36.för vadslagning. Man slår vad om hur Högsta domstolen ellers. 27

37.Högsta förvaltningsdomstolen kommer att döma. Man görs. 27

38.en prognos. Amerikanen Oliver Wendell Holmes (f. 1841)s. 27

39.och senare dansken Alf Ross (f. 1899) utvecklade en sådans. 27

40.prognosteori. Knut Rodhe (f. 1909) var en svensk föresprå-s. 27

41.kare för det synsättet.s. 27

42.När en jurist gör en prognos, så är hans slutsats falsifierbars. 27

43.på så sätt att när (om) någon av de högsta domstolarna prövars. 27

44.frågan, så kan man konstatera om juristens prognos var sanns. 27

45.eller falsk. Genom att betrakta juridisk analys som vadslag-s. 27

46.ning, blir förvånansvärt nog juridik vetenskap. Den professors. 27

47.som gjort en misslyckad prognos kan vanligtvis skylla på atts. 27

48.(1)omvärldsförhållandena ändrats,s. 27

49.(2)det enskilda fallet inte var renodlat på samma sätt soms. 27

50.prognosfallet,s. 27

51.(3)domarna dömt fel, och/ellers. 27

52.(4)domarna blev lurade av någon annan professors konkur-s. 27

53.rerande (felaktiga?) prognos. Prognosteorin är alltså utilitaristisk på så vis att den ger stor lycka till alla professorer, eftersom de alltid kan ha rätt hur fel deras prognoser än slår i praktiken.s. 27

54.Juridik är inte en vetenskap. Därför har Hellner kallat det för en common-sense-vetenskap. Marxisten Antonio Gramsci (f. 1891) skulle blivit vansinnig av att höra sådant snack, eftersom vad som utgör common sense endast återspeglar den dominerande elitens intressen.s. 28

55.Enligt skolan Critical Legal Studies (CLS), är rätten inte ett system som kan lösa alla problem. CLS anser att det inte finns En Riktig Juridisk Metod utan att rättssystemet består av en massa olika kolliderande intressen. Skolan – som består av en massa kolliderande skolor – är kritisk till begrepp som ”rättvisa”, ”sanning” och ”rationellt beslutsfattande”. Inom CLS anses att juridiska regler endast har marginell betydelse för människors beteenden, att vårt samhälle idag är sjukt överreglerat och att Staten i alltför hög grad blandar sig i saker. Redan denna totaldiss av juridiken har medfört att CLS inte välkomnas med öppna armar i juristsamhället. Det blev inte bättre när CLS-forskare kom fram till att alla anställda vid juridiska fakulteter – från vaktmästare till professorer – borde ha samma lön.s. 28

Rättskällor,

rättspositivism och

rättsdogmatik

1.För att veta vad som gäller (vad som är ”gällande rätt”) brukars. 29

2.man tillämpa rättskällor. Vad är en rättskälla? Det vet ingens. 29

3.med säkerhet. Men ganska många anser att det finns rättskäl-s. 29

4.lor av följande slag.s. 29

5.Det är ytterst oklart vem som har bestämt att detta är rätts-s. 29

6.källor.s. 29

7.Nu kommer nästa fråga: Hur ska rättskällorna rangord-s. 29

8.nas? Det vet ingen med säkerhet. Det enda som det verkars. 29

9.råda någorlunda enighet om, är att lag är en framstående ochs. 29

10.viktig rättskälla.s. 29

11.Somliga personer, t.ex. Ivar Agge (f. 1903) och Alf Ross, definierar rättskälla som alla de faktorer som påverkar domarens avgöranden. Det är därför som en noggrann jurist måste ha koll på om domaren har PMS, en otrogen fru eller åt en äcklig smörgås till frukost samt om domarna i de högsta domstolarna har bakgrund som t.ex. kapitalistisk advokat eller lojal statstjänsteman.s. 30

12.Vissa andra personer menar att det bara finns en enda rättskälla; Lagen. Med det synsättet kan rätten inte ändras eller utvecklas genom rättspraxis. Det är en vanlig uppfattning i samband med att stora lagkodifikationer introduceras, t.ex. när tyskarna fick sin BGB år 1900 eller när danskarna fick sin Danske Lov år 1683. Oundvikligen brukar denna inskränkta syn på rättskällor vittra sönder i takt med tiden.s. 30

13.Eftersom det är så mycket bråk om vad som är en rättskälla, kan man låta bli att använda ordet. Jan Hellner kallade rättskällor för ”hanteringsregler”. Men folk slutade inte bråka bara för att han bytte ord på problemet.s. 30

14.Den festligaste rättskällan är ”sakens natur” – jag tror att det är en omskrivning för ”domarens magkänsla” eller ”go’dag yxskaft”. Montesquieu sa pompöst: ”Jag har inte uppställt mina principer efter fördomar utan på grundval av sakens natur.” Det låter bra men är en bluff. Jag tycker att det är OK att domare tänker med magen och känner efter vad som är rätt och riktigt. Men jag gillar inte att Montesquieu eller domaren gömmer sig bakom uttryck som ”sakens natur”.s. 30

15.Man skulle tro att rättspositivister är roliga, med en positiv syn på livet. Så är det inte nödvändigtvis. Rättspositivister tror att man kan vaska fram det sanna och falsifierbara svaret på alla juridiska frågor genom noggranna studier av rättskällor. Det positiva ligger alltså i att de svarar ”ja” på frågan: Finns det Ett Sant Svar på alla juridiska problem?s. 30

16.Hans Kelsen (f. 1881) utvecklade rättspositivismen som ens. 31

17.motpol till naturrättsliga idéer. Han betonade skillnadens. 31

18.mellan politik och juridik. Kelsen ville hålla isär detta genoms. 31

19.att utveckla en ren rättskällelära. Kelsen ansåg att det intes. 31

20.finns någon skillnad mellan lagen sådan som den är och lagens. 31

21.sådan som den borde vara. Lagen är vad den är, och därförs. 31

22.kan vi sluta tjafsa om ifall den är bra eller dålig.s. 31

23.Kelsens rättskällelära hade sin bas i det han kallade förs. 31

24.”grundnormen”. Med grundnormen som bas kunde hans. 31

25.deducera fram en hierarkisk ordning av rättskällor. Så bitterts. 31

26.för Kelsen, att hela hans korthus om rättskällor är byggt på ens. 31

27.naturrättslig grundnorm.s. 31

28.Det är väldigt bekvämt att vara rättspositivist: Man kans. 31

29.själv bestämma vad som är ”riktiga” rättskällor och hur de skas. 31

30.rangordnas. När man har hittat på ett sådant hierarkiskt sys-s. 31

31.tem, så får det inte ifrågasättas. Trots att ingen annan hållers. 31

32.med om rättspositivistens slutsats – eftersom ingen annans. 31

33.håller med om beskrivningen av hans hierarkiska rättskälle-s. 31

34.system – är alltså hans slutsats oantastlig.s. 31

35.En rättspositivist ifrågasätter inte om en regel är lämplig,s. 31

36.ändamålsenlig eller rättfärdig. Det vore ovetenskapligt (ellers. 31

37.politik). Rättspositivisten är inriktad på det formella; hurs. 31

38.regeln har kommit till och om den kommit till på rätt sätt,s. 31

39.hur regeln förhåller sig till andra – kanske motstridiga – reg-s. 31

40.ler och vilken av reglerna som har prioritet. För rättspositivis-s. 31

41.ten är juridiska regler ett vackert koherent system som inte fårs. 31

42.smutsas ner av meningslösa diskussioner om vad som ärs. 31

43.funktionellt, rättvist eller moraliskt.s. 31

44.Rättspositivister blir jättearga på jurister som påpekar atts. 31

45.en viss regel inte funkar och leder till praktiska problem soms. 31

46.motverkar hela idén med ett visst regelverk. Sådana påpekan-s. 31

47.den är irrelevanta. Det enda som ska vägleda jurister är rättskällor och en regels ändamålsenlighet ingår inte i rättskällorna. Det finns massvis med exempel på hur Högsta domstolen varit närmast absurt rättspositivistisk, inte minst med avseende på formkrav. Anarkister anser att det är viktigt att skilja mellan å ena sidan Staten och å andra sidan samhället. För en rättspositivist är det vanligtvis endast Statens producerade rättskällor som betyder något. För anarkisten är handelsbruk (normerna i den mindre gemenskapen som uppkommit spontant och frivilligt, utan auktoriteter) viktigare.s. 31

48.H.L.A. Hart (f. 1907) var rättspositivist. Han gjorde en stor grej av situationen då en revolverman hotar dig med en pistol och ber om din plånbok. Då är du tvingad (obliged) att lyda, men du har ingen skyldighet (obligation) att lyda. Ursäkta mig, men vem bryr sig om denna distinktion i det läget?s. 32

49.Förklaringen till rättspositivisternas till synes världsfrånvända attityd är att de är fokuserade på frågan ”vad är juridik”. Och det är just det som är problemet; vem bryr sig om vad som är juridik?s. 32

50.Rättspositivism är en annan sak än rättsdogmatism. Ens. 33

51.rättsdogmatiker kännetecknas av att hon sitter inne med San-s. 33

52.ningen. Därför blir hon ofta ganska pompös och riskerar atts. 33

53.bli kränkt om du ifrågasätter henne. Seminarier där två rätts-s. 33

54.dogmatiker diskuterar och sitter inne med olika sanningars. 33

55.brukar bli livade och sluta med att båda dör (åtminstone dörs. 33

56.allas aktning för dem).s. 33

57.Det ska observeras att det finns många definitioner pås. 33

58.rättsdogmatik. Somliga anser att det är lika med begreppsju-s. 33

59.risprudensisk forskning. Vissa menar med rättsdogmatiks. 33

60.endast att någon försöker fastställa vad som är gällande rätts. 33

61.(vad det nu är). Några kallar sig stolt för ”rättsdogmatiker”.s. 33

62.Andra använder det som en nedsättande beskrivning av kol-s. 33

63.leger. Den som inte vill bli kallad rättsdogmatiker, kan skrytas. 33

64.med att hon ägnar sig åt ”konstruktiv rättsvetenskap”. Jags. 33

65.undrar om sökandet efter gällande rätt i så fall är destruktivt.s. 33

66.Ronald Dworkin (f. 1931) gillar inte rättspositivister. Hans. 33

67.anser att det är omöjligt att göra skillnad mellan rätt ochs. 33

68.moral. Men han är rättsdogmatiker eftersom han anser atts. 33

69.det finns Sanna Svar på alla juridiska frågor. Han har utveck-s. 33

70.lat en teori om den omnipotenta domaren Herkules, möns-s. 33

71.terdomaren som alltid dömer ”rätt” genom att utnyttja sins. 33

72.intuitiva förmåga och kan ”se” hela det juridiska systemet,s. 33

73.inklusive dess moraliska grundval, och därifrån kan extraheras. 33

74.Den Enda Rätta Lösningen. Herkules personifierar på så viss. 33

75.”sakens natur”. Dworkin anser att Herkules inte finns. Hans. 33

76.är endast ett ideal. Herkules är alltså gudalik; omnipotent ochs. 33

77.rättvis (och outgrundlig). Om man vill ge en domare en kom-s. 33

78.plimang kan man alltså säga: Dina domar är outgrundliga förs. 33

79.oss vanliga dödliga.s. 33

80.Dworkins teori har likheter med Hugo Grotius (f. 1583)s. 33

81.som menade att man kan få kännedom om de naturliga rättsreglerna genom förnuftig eftertanke. Kanske kan man se likheter med Zen-buddisternas ivriga mediterande. Domare som ser ut att sova vid huvudförhandlingarna kan alltså försvara sig med att de försöker meditera sig fram till sakens natur genom att inte tänka på någonting.s. 33

82.Det finns jurister som svarar nej på frågan om det finns Ett Sant Svar. Även om sådana jurister inte brukar kalla sig för rättsnegativister, brukar de skrytsamt framhålla att de är bra på att problematisera saker och ting.s. 34

83.Extrema rättsnegativister anser att det inte finns ett enda sant svar på en enda juridisk fråga. Om man problematiserar allt – inklusive vad som är Meningen Med Alltihopa, varför något gäller och om alla sakers existens – så finns inga svar på någonting. Personer som har den inställningen brukar uttala orden ”rättspositivism” och ”rättsdogmatik” på ett sätt som medför salivutsöndring som ger kvalpoäng till SM i längdspottning.s. 34

84.När moderna rättspositivister blev så spottade på att de inte stod ut längre, utvecklade de en tvåstegsraket. Först ska man vara formellt rättspositivistisk. Sedan kan man få ställa sig moraliska frågor om rättvisa och ändamål samt kanske åsidosätta den rättskälletekniskt bindande regeln. Det viktiga är att man är medveten om i vilket stadium man befinner sig. Som jurist är det enligt detta synsätt viktigt att ägna sig åt självreflektion och ständigt befinna sig på en metanivå (dvs. grubbla över hur jag själv tänker nu och varför). För många är det tillfredsställande att ha en så narcissistisk infallsvinkel på juridiken; att vara självreflekterande och att alltså få tänka mycket på sig själv utan att behöva skämmas.s. 34

85.Nästa gång du mediterar över vindlingarna i din egen navel, så ska du le saligt och överföra samma övning till vind-s. 34

86.lingarna i din egen hjärna. Då är du en postmodern själv-s. 35

87.reflekterande person. Det låter härligt, eller hur?s. 35

88.I de närmast följande kapitlen kommer jag att ta upp lites. 35

89.om några rättskällor.s. 35

Lagar

1.I regeringsformen står att ”den offentliga makten utövas under lagarna”. Det är nästan en korrekt beskrivning, endast prepositionen ”under” är missvisande. Det ska såklart vara ”genom”.s. 36

2.Lag stiftad av Sveriges riksdag är den förnämsta rättskällan. Lagar är alltså det viktigaste för jurister. Lagarna är abstrakt utformade och ska tillämpas av medborgarna. Juristerna (domare, advokater, bolagsjurister, myndighetshandläggare med flera) uttyder lagarna så att de fungerar i praktiken.s. 36

3.Eftersom lagar är så viktiga, måste de tillskapas på ett särskilt sätt. Det finns lagar om hur lagar blir till. Det är rättssystemets stamceller. Sådana meta-lagar kallas grundlagar. Meta-lagarnas ursprung är lika svårfångat som universums tillblivelse. Ändringarna i den svenska regeringsformen 2010 tillkom med tillämpning av 1974 års regeringsform som tillkom med tillämpning av reglerna i 1809 års regeringsform och den tillkom genom en statskupp!s. 36

4.Lagar är högtidliga grejer. En svensk lag blir till genom att flera hundra personer (riksdagsmän) trycker på knappar på visst sätt på en viss plats (den stora salen med de vävda gråa bergen på väggen). Genom detta hokus-pokus-liknande för-s. 36

5.farande skapas lagar. Först gäller lagen inte. Sedan – hokus-s. 37

6.pokus – gäller den. Det är stort. Mäktig magi.s. 37

7.Knapptryckarna har sällan läst den föreslagna lagtexten.s. 37

8.Om de läst, så är det inte troligt att de förstår den i alla detal-s. 37

9.jer. Experter hjälper knapptryckarna att förstå och berättars. 37

10.vilken knapp de ska trycka på. Detta kallas ”demokrati”. Dets. 37

11.är fint. Vi får ofta höra att vi ska vara glada att vi lever i ens. 37

12.demokrati, istället för i ett samhälle styrt av en liten elit…s. 37

13.Innan knapptryckeriet finns förberedelsearbete. Det börjars. 37

14.med att någon betydelsefull person vill något. Dåvarandes. 37

15.statsministern Olof Palme (f. 1927) skrev till och med en boks. 37

16.som heter Politik är att vilja. Många blev arga på Palmes syn-s. 37

17.sätt.s. 37

18.Vissa kritiker till Palmes devis såg parallellen till Josef Sta-s. 37

19.lins (f. 1878) uttalande: ”Rätten är de förhållningsregler soms. 37

20.uttrycker den härskande klassens vilja… Efterlevnaden av dessa reg-s. 37

21.ler garanteras av statens tvångsmakt… och gagnar den härskandes. 37

22.klassen.”s. 37

23.Andra kritiker till Palmes tal om sin vilja, ansåg att politi-s. 37

24.ker med lagars hjälp inte kan åstadkomma någonting för atts. 37

25.ändra folks beteenden utan att lagar endast är tomma fasader:s. 37

26.”Se, nu har vi definierat om begreppet våldtäkt och nu kommer allas. 37

27.potentiella sexförbrytare att tänka sig för och sluta vara dumma!” Dets. 37

28.är omstritt i vad mån lagregler är ett effektivt verktyg förs. 37

29.social ingenjörskonst.s. 37

30.Slutligen är Palmes vilja kontroversiell eftersom man helsts. 37

31.inte vill erkänna att det är en enda persons vilja som sätter igångs. 37

32.hela hokus-pokus-grejen med lagar. Det känns mycket bättres. 37

33.att tala om ”kollektiva demokratiska beslut”. Det är mindres. 37

34.farligt att se den enda personens vilja som en liten ärta soms. 37

35.mals ner i en enorm ärtsoppa (lagstiftningsprocess).s. 37

36.Om man numera googlar uttrycket ”politik är att vilja” så hittar man bara glada politiker i alla läger som är entusiastiska till Palmes uttalande. Det upplevs nuförtiden som en häftig tanke att en politiker skulle vilja göra något mer än individuell karriär.s. 38

37.Efter det att någon velat något, tar tjänstemän över arbetet med att omvandla viljan till lagtext. Tjänstemännen kan ibland behöva arbeta länge med utredningen. När den betydelsefulla personens vilja är korkad, kan utredningen pågå i evigheter i avvaktan på att vilje-personen ska tröttna. Det är ett praktiskt sätt att rädda ansiktet på betydelsefulla personer med känsliga egon.s. 38

38.Syftet med utredningen är att passa in den nya lagen i det befintliga lapptäcket av gamla lagar, kanske upphäva några gamla lagar, klä viljan i vettig språkdräkt samt förankra den betydelsefullas vilja hos lobbyister och juristkollektivet.s. 38

39.I samband med utredandet går lagförslaget på remiss. Det betyder att makten kollar om medborgarna tänker vara lojala med lagen eller motarbeta den. Om remissinstanserna är kritiska, så skärper man ofta sanktionerna för att inskärpa vikten av ”frivillig” lojalitet.s. 38

40.Som en knorr mot slutet kollar Lagrådet – som består av justitieråd – bland annat att den föreslagna lagen inte kränker någon minoritetsrättighet som lagts fast i grundlagarna. Det låter tryggt. Men som dåvarande statsministern Göran Persson (f. 1949) sa när Lagrådet krånglade: ”Lagrådet brukar ha synpunkter på våra propositioner, då kan man ibland justera dem. Vi får se om det går här.”s. 38

41.Allra sist inträffar höjdpunkten i trollerinumret: Trollformeln! Den är inte hokus pokus. Den är inte simsalabim. Den är promulgation.s. 38

42.Den tyska rikskanslern Otto Bismarck sa redan på 1800-s. 39

43.talet att det är med lagar som med korv, man mår bäst av atts. 39

44.inte veta hur de blir till. Svenskar är förhållandevis generösas. 39

45.med att beskriva korvtillverkningsprocessen – men självklarts. 39

46.besparas medborgarna de allra mest motbjudande delarna avs. 39

47.tillblivelsen.s. 39

48.När man inser att lagtillverkning har stora likheter meds. 39

49.korvproduktion, blir man illamående vid tanken på att förar-s. 39

50.betena skulle kunna fungera som en rättskälla. Varför skulles. 39

51.några ord av en departementstjänsteman i en utredning has. 39

52.större tyngd än en djuplodande analys av en rättsvetenskaps-s. 39

53.man eller advokat? Trots detta, har förarbeten en stark ställ-s. 39

54.ning i svensk rättskällelära. Svenskar gillar falukorv, även oms. 39

55.de vet att innehållet är vidrigt.s. 39

56.Ibland händer det att betydelsefulla personer inte vills. 39

57.samma sak. Då gäller det att kompromissa. I Bryssel samlass. 39

58.väldigt många viljor som spretar åt olika håll. EU-kommissi-s. 39

59.onen försöker att pressa in de motstridiga viljorna i samma lags. 39

60.(direktiv eller förordning) – likt korvmassa som pressas in is. 39

61.ett för trångt korvskinn. Det leder vanligtvis till att lagenss. 39

62.innehåll blir motstridigt. På så sätt får europeiska juristers. 39

63.mycket att göra. Och tjänstemännen i Bryssel också, eftersoms. 39

64.de genast behöver skriva om det antagna direktivet för atts. 39

65.överbrygga motstridigheterna. Eftersom det grundläggandes. 39

66.problemet inte försvinner – alltså att betydelsefulla personers. 39

67.vill olika – handlar hela arbetet mest om att dölja motstridig-s. 39

68.heterna så elegant som möjligt. Genom skicklig lagstiftnings-s. 39

69.teknik kan det dröja länge innan de stackare som ska tillämpas. 39

70.lagen förstår att det inte går.s. 39

71.Emellanåt framförs den svindlande tanken att det vore bras. 39

72.om tillämparna förstod vad som står i lagen. Tjänstemännens. 39

73.får lära sig att tänka på målgruppen (de som ska tillämpa lagen). Men det är svårt och numera verkar det inte längre finnas någon ambition att andra än superexperter ska förstå sig på själva lagtexten. Det är bra för tjänstemännen som får anledning att skriva kommentarer till de obegripliga lagtexter de utformat – och på så sätt får välförtjänta sidoinkomster.s. 39

74.Ibland finns ingen lag som reglerar ett visst problem. Det finns t.ex. en massa avtalstyper som inte har reglerats i någon särskild lag (återförsäljning, kreditavtal business-to-business, konsultavtal mm). Det är emellertid mycket vanligare att det finns för många lagar och att man inte vet vilken av alla tänkbara lagar som är relevant. Philip K Howard redogör i sin bok The Death of Common Sense – How Law is Suffocating America (1994) för hur domaren ursprungligen hade få regler att ta hänsyn till och därför hade anledning att fråga sig vad som framstod som vettigt och förnuftigt. Han beskriver hur utvecklingen medfört att lagstiftningen numera är så omfattande och detaljerad att domaren förvandlats till en robotliknande maskin som scannar av djungeln av lagtext, hittar något som verkar passa och tillämpar det blint utan att använda sitt goda omdöme.s. 40

75.Den som klagar på att det finns för mycket lagar, skulle kanske uppskatta Ulpianus (aktiv på 200-talet) kärnfulla och tämligen uttömmande uttalande: ”Rättens föreskrifter är dessa: Leva hederligt, inte skada annan, ge var och en hans.”s. 40

76.Lagar som kommit till på trolleri-knapptryckningsvis kan upphöra utan knapptryckningar genom att bli obsoleta. Det är förunderligt hur detta går till, eftersom det sker omärkligt och lagen är borta utan att den försvunnit. Lagen syns och existerar men finns ändå inte.s. 40

77.För att hokus-pokus-grejen med lagar genom knapptryckning ska funka, måste det vara några som vill vara med och leka. Nuförtiden består lekdeltagarna oftast av Nationalsta-s. 40

78.ten (Sverige i vårt fall). Det finns många regler om vilka soms. 41

79.får vara med i just Sverige-knapptrycknings-leken. Sådanas. 41

80.regler handlar om medborgarskap, rösträtt m.m. Vissa grejers. 41

81.ska bestämmas på regional nivå (t.ex. i landsting eller kom-s. 41

82.muner). Andra beslut ska tas på en central nivå, högre äns. 41

83.Sverige (EU). Man trycker i princip på knappar överallt mens. 41

84.det är olika knappar och olika knapptryckare. De olikas. 41

85.knapptryckargängen bråkar ganska ofta om vem som skas. 41

86.trycka om vad.s. 41

87.Kosmopoliter anser att Nationalstaten borde dö och ersät-s. 41

88.tas av global styrning eftersom Nationalstaten inte funkar is. 41

89.det mångkulturella samhället eller för att ta hand om des. 41

90.många frågor som måste lösas på global nivå (miljöförstöring,s. 41

91.naturkatastrofer mm). Immanuel Kant (f. 1724) såg framförs. 41

92.sig hur ett gemensamt världsherravälde oundvikligen skulles. 41

93.utvecklas till ”universell despotism som skulle suga ut all mänskligs. 41

94.energi och slutligen leda till frihetens gravfält.” Jag tycker att dets. 41

95.vidrigaste med idén om en enda Globalstat (McWorld), ärs. 41

96.att det inte finns någonstans att fly ifrån den.s. 41

97.De gulligaste lagarna är sådana som kallas för lex imperfecta.s. 41

98.Det är fina råd som lagstiftarna ger oss medborgare utan atts. 41

99.föreskriva någon sanktion. Som en sorts vänlig påminnelses. 41

100.eller uppfostran genom käcka tillrop. Den allra sötaste lexs. 41

101.imperfectan är äktenskapsbalken 1:2:s. 41

102.Ni kan bara ana hur mycket mer harmoniska äktenskap blirs. 41

103.efter att denna fina lagtext citerats i samband med ett gräl.s. 41

104.Tack snälla Staten för tipset!s. 41

105.Den konstigaste lex imperfectan är avtalslagen från 1915. Av den framkommer att man i många fall ska hålla sina löften (pacta sunt servanda) men i avtalslagen finns ingen sanktion om man bryter sina löften.s. 42

106.I vissa kulturtraditioner, t.ex. Kina, är lagar inte alls så särskilt viktiga. De är mer riktlinjer än bindande rättskällor. I Kina har man alltsedan Konfucius (f. 551 f.Kr.) dagar hyllat principen att samhället styrs av The Rule of Man istället för The Rule of Law. Den starka mannen bestämmer. Bestämmer han alltför dåligt, blir det revolution och en ny stark man tar över bestämmandet. Med tämligen jämna mellanrum har kineserna kastat ut kassa ledare. Kina håller kanske på att påverkas av västerlandets syn på lagstiftningens betydelse. Det går inte att säkert avgöra om de lagar som nu stiftas i Kina i en rasande takt endast är en fasad för att tillgodose indignerade västerlänningars moralskrikande. Det är osäkert om Kina långsiktigt utvecklas mot The Rule of Law. Kanske är den nuvarande trenden endast en liten parentes i den långa kinesiska historien.s. 42

Analogier

1.Svenska jurister får lära sig att när en fråga inte får svar i ens. 43

2.direkt tillämplig lag, så ska man leta efter en lag som visser-s. 43

3.ligen inte är tillämplig, men nästan. Sedan ska man från dens. 43

4.lagen göra analogier. Man ska alltså tillämpa lagen trots atts. 43

5.den enligt sin egen ordalydelse inte är tillämplig. Lagen gällers. 43

6.mutatis mutandi (på samma sätt när det är lämpligt).s. 43

7.Analogier ska man bara göra när det är lämpligt. Tyvärr fårs. 43

8.svenska jurister inte lära sig när det är lämpligt eller olämpligt.s. 43

9.Thibaut och von Savigny varnade för ”jus singularis” och ano-s. 43

10.malisk rätt. Det är en lag som kan liknas vid en äcklig vårtas. 43

11.som man absolut ska akta sig för att bli smittad av och alltsås. 43

12.inte får analogisera ifrån. Tyvärr står det sällan i lagar att des. 43

13.är vårtor. Därför är det svårt att identifiera från vilka lagars. 43

14.man inte får göra analogier.s. 43

15.Hursomhelst, analogier i juridiken har med logik att göra.s. 43

16.Det är fråga om en sorts induktiv logik. Svårigheten med ana-s. 43

17.logier är att vi liknar en sak vid något annat (som saken intes. 43

18.är) och sedan drar vi slutsatser om saken med stöd av det soms. 43

19.vi vet om det andra. Ett exempel: Exemplet visar det grundläggande problemet med analogier: Bara för att det i vissa avseenden finns likheter mellan A och B, behöver inte A och B vara lika i andra avseenden.s. 43

20.Låt oss landa på jorden och överföra resonemanget till juridiken. Bara för att hyra av lös egendom i vissa avseenden liknar köp, ska vi inte tillämpa alla regler i köplagen analogt på hyra av lös egendom. Och bara för att hyra av lös egendom i vissa avseende liknar hyra av fast egendom, ska vi inte tilllämpa alla regler i jordabalken analogt på hyra av lös egendom.s. 44

21.Analogier är beroende av från vems perspektiv de görs. På samma sätt kommer en bolagsrättare vanligtvis att lösa problem som rör aktieägaravtal genom att göra analogier till lagen om handelsbolag och enkla bolag, under det att en avtalsrättare kommer att lösa problem rörande aktieägaravtal med stöd av avtalsrättsliga principer. Och köprättsexperten kommer att föredra att vid hyra av lös egendom göra analo-s. 44

22.gier till köplagen, under det att fastighetsrättaren kommer atts. 45

23.föredra analogier till jordabalkens regler. Ingen har fel. Ingens. 45

24.har rätt. Analogin i juridiken är som Meningen Med Allti-s. 45

25.hopa; outgrundlig.s. 45

26.Det finns jurister som ser rätten som ett enhetligt system.s. 45

27.Alla de lagar vi har ingår enligt dem i ett koherent system.s. 45

28.När det saknas ett uttryckligt lagrum som reglerar en visss. 45

29.fråga, kan man finna svaret genom att identifiera var hålets. 45

30.(det tomma, ej lagreglerade) ligger i systemet. Och då simsa-s. 45

31.labim framträder svaret! Med det synsättet blir svaret på allas. 45

32.juridiska problem som små pusselbitar i Den Stora Helheten.s. 45

33.Knut Rodhe (f. 1909) och Henrik Hessler (f. 1918) ritades. 45

34.vackra, stora sammanhängande systemkartor över obliga-s. 45

35.tions- respektive sakrätten. Jan Hellner, som var myckets. 45

36.konstintresserad, såg skönheten i systemkartorna men ifråga-s. 45

37.satte om de kunde tillföra något till den praktiska och veten-s. 45

38.skapliga juridiken.s. 45

39.Wesley Newcomb Hohfeld (f. 1879) byggde upp etts. 45

40.makalöst intrikat system med ett antal grundelement samts. 45

41.därefter ett mycket stort antal kombinationer av grundele-s. 45

42.menten. Genom detta system möjliggjorde han uppbyggan-s. 45

43.det av Rättssystemets Logik. En riktigt skicklig systemjurists. 45

44.kan förvandla juridik till matematiska formler. Det är garan-s. 45

45.terat obegripligt för alla utom systemskaparen själv.s. 45

46.Man kan bygga system antingen för att (1) hitta svaret pås. 45

47.oreglerade frågor eller i syfte att (2) strukturera en lärobok förs. 45

48.att hjälpa praktikern att minnas och hitta reglerna. Dets. 45

49.senare är tämligen okontroversiellt och det förra är synner-s. 45

50.ligen kontroversiellt.s. 45

Rättsfall och

domare

1.Hittar justitieråden i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen på nya regler eller hittar de redan befintliga regler?s. 46

2.Högsta domstolen har en särskild uppgift att uttyda de regler som inte finns i lag men som liksom flyger omkring i luften, osynliga för alla utom domarna i Högsta domstolen. När justitieråden i Högsta domstolen tar på sig sina särskilda glasögon, ser de reglerna och fångar dem likt fjärilar en sommardag och nålar fast dem på tavlor (i domar) så att alla andra kan detaljstudera dem.s. 46

3.Allra vackrast är plenumavgöranden. Då skuttar alla sexton justitieråden tillsammans omkring på en sommaräng i strålande solsken med sina glasögon och fjärilshåvar. Se dem framför er! Känn hur spännande det är att få veta om de fångat samma fjärilssort eller om de fått fatt i många olika.s. 46

4.Högsta domstolens ledamöter verkar hellre se sig själva som fjärilsfångare än som maktutövare – de hittar reglerna och skapar alltså inte nya. På sätt och vis är det kanske skönt för domare att inte erkänna att de är maktutövare. Om de formulerar en dom så att det framstår som om det inte gick atts. 46

5.döma på annat sätt – att det bara fanns Ett Möjligt Svar – sås. 47

6.kan den förlorande parten inte skylla på domaren. Domarens. 47

7.har inget självständigt ansvar eftersom han saknat handlings-s. 47

8.utrymme. Domaren gör bara sin plågsamma plikt.s. 47

9.Stig Strömholm (f. 1931) förklarar att det är en psykolo-s. 47

10.gisk hjälp för en domare att betrakta sig som en tillämpare avs. 47

11.juridiska teknikaliteter. På så vis underlättar domaren för sigs. 47

12.själv att fatta svåra beslut och kan trösta sig med att han sak-s. 47

13.nar eget ansvar för att reglerna leder till otillfredsställandes. 47

14.resultat. Robotdomaren behöver inte piller eller psykoterapis. 47

15.för att kunna sova gott.s. 47

16.Ju mer lagar, desto mindre domarmakt. Ju mindre do-s. 47

17.marna behöver uttyda osystematiska, splittrade, och/ellers. 47

18.oreglerade förhållanden, desto mindre utrymme för doma-s. 47

19.rens eget omdöme och tolkning. Många (t.ex. Jeremy Bent-s. 47

20.ham, f. 1748) anser att det är bättre med domare som admi-s. 47

21.nistratörer av lagar än som uttolkare av oklart innehåll i rätt-s. 47

22.ten. Det läskiga med detta synsätt är att vi får vad vi vill ha:s. 47

23.Om vi vill ha administratörer (robotar) istället för självstän-s. 47

24.digt tänkande omdömesgilla domare, så är det just adminis-s. 47

25.tratörer/robotar vi får.s. 47

26.Benthams argument för varför man bör eftersträva ett sys-s. 47

27.tem med heltäckande lagar och robotdomare som adminis-s. 47

28.tratörer av lagarna, är att vi då skulle slippa advokater ochs. 47

29.andra juridiska ombud. Som ni förstår, blev inte Benthams. 47

30.populär bland jurister i England… Det har visat sig att Bent-s. 47

31.hams dröm om ett paradis utan advokater inte förverkligadess. 47

32.i länder som införde stora kodifikationer. I t.ex. Frankrikes. 47

33.och Tyskland lever massvis med advokater i stor välmåga –s. 47

34.även om de visserligen debiterar lägre timpriser än sina kolle-s. 47

35.ger i England.s. 47

36.Max Weber (f. 1864) menade att makten i gammaldags stater ligger hos personer under det att i moderna stater – som är byråkratiserade med regler – ligger makten inbäddad i reglerna. Han kallade detta för principen om formell opersonlighet. Weber såg framför sig hur makten utövas utan hat eller passion, utan tillgivenhet eller entusiasm. Det låter svintråkigt att vara en sådan domare. Men det kanske förklarar varför domare i svenska domstolar ofta ser ut som botoxade stenstoder under förhandlingarna.s. 48

37.I det gammaldags samhället är ledaren enligt Weber en karismatisk person som inte styr med hjälp av rationella juridiska resonemang. Det låter på sätt och vis kul. Kanske kunde en lagom blandning mellan passion, tillgivenhet, entusiasm och rationella resonemang vara bra?s. 48

38.Robotdomare tillgodoser intresset av förutsebarhet. Självständigt tänkande domare tillgodoser intresset av rättvisa. Står förutsebarhet och rättvisa i motsatsförhållande till varandra? Nej, inte nödvändigtvis. Vanliga människor (andra än expertjurister) förväntar sig att rättsreglerna är rimliga och ändamålsenliga. Detta är den vanliga människans intresse av förutsebarhet. Det tillgodoses bäst av en domare som tillämpar lagar och rättspraxis och samtidigt vågar lita på sitt eget omdöme – i kombination med advokater som förmår appellera till domarens omdöme. Strömholm uttalar att rättstillämpning i sista hand är en fråga om prudentia (klokhet) och att det i klokheten ingår att domaren är vaksam på sina subjektiva värderingar utan att helt utmönstra dem.s. 48

39.Ju mer domaren tänker själv och litar till sitt eget omdöme, desto mer personlig blir han och desto mindre fungerar han som en symbol för rättsstaten. De som anser att Staten behöver legitimera sin auktoritet över medborgarna, vill att domarna ska ingå i legitimitets-hjärntvätteriet. Därför ogillars. 48

40.de att domare blir personliga och inte tar sin symbolfunktions. 49

41.på allvar.s. 49

42.De svenska justitieråden är numera förhållandevis öppnas. 49

43.och o-robotaktiga. De diskuterar olika lösningsalternativ ochs. 49

44.visar på så sätt att de gör val mellan tänkbara utfall. Justitie-s. 49

45.råden vågar alltså använda sitt omdöme och ta personligt an-s. 49

46.svar för sina beslut. Jag har inget emot att mina skattepengars. 49

47.används till att bekosta justitierådens eventuella behov avs. 49

48.psykoterapi och sömnpiller på grund av de åtar sig ett storts. 49

49.personligt ansvar.s. 49

50.Vissa avgöranden från de högsta domstolarna är prejudi-s. 49

51.kat, vilket betyder att de är bindande för lägre domstolar.s. 49

52.Men ingen vet vilka domar som är prejudikat. Det råder stors. 49

53.förvirring och osäkerhet om vad som gör vissa domar, mens. 49

54.inte andra, till prejudikat.s. 49

55.Det är ingen ordning på någonting när det gäller betydel-s. 49

56.sen av rättsfall. En liten tröst är att vi inte är ensamma i värl-s. 49

57.den om att inte ha ordning. I t.ex. Tyskland kan Bundesge-s. 49

58.richthof utveckla en viss praxis samtidigt som rättslitteratu-s. 49

59.ren förkastar den och utvecklar en annan ”härskande lära”.s. 49

60.Kanske är det därför professorer med maktambitioner oftas. 49

61.framhåller Tyskland som ett föredöme.s. 49

62.Istället för att säga som det är – att ingen har koll – sägs dets. 49

63.obegripligt att ”prejudikatsbildningen är relativ, inte absolut”. Dets. 49

64.betyder i klartext att vissa rättsfall (oklart vilka) är prejudikats. 49

65.och dem måste domare i lägre instans följa om de känner förs. 49

66.det.s. 49

67.Det är omdiskuterat i vad mån domstolar kan (bör) avvikas. 49

68.från tidigare avgöranden. Pragmatiker menar att domstolen is. 49

69.första hand ska döma rätt. De anser att domare faktiskt fattars. 49

70.– och bör fatta – beslut som är motiverade av vad som är bästs. 49

71.för samhällets framtida utveckling och avvisar tanken på att domarna ska vara konsistenta med tidigare avgöranden för sakens egen skull.s. 49

72.Dworkin beskriver poetiskt domare som uttolkare av en levande föränderlig berättelse, likt deltagare i en roman där ett kapitel av en författare följs av ett kapitel av en annan författare. Därför är det enligt Dworkin naturligt att domarna är solidariska med berättelsens ursprung och alltså dömer i enlighet med tidigare avgöranden, istället för att ta avstånd från dem.s. 50

73.Dworkins Herkulesdomare får emellertid avvika från tidigare avgöranden – till och med när det är en högre domstol som dömt – när de tidigare avgörandena innehåller ”inbäddade misstag”. I sådana fall kan Herkules begränsa sig till att tillämpa tidigare rättsfall endast exakt i enlighet med ordalydelsen. Det innebär i praktiken att Herkules kan strunta i det gamla avgörandet eftersom det ju aldrig är exakt likadant (t.ex. brukar parterna ha olika namn i de olika målen). När det inte är fråga om ett gammalt inbäddat misstag, så har det tidigare avgörandet en ”gravitationskraft” som gör det rättvist att Herkules dömer i enlighet med det tidigare avgörandet. Som jag tidigare påpekat, är Herkules verkligen omnipotent och outgrundlig…s. 50

Auktoriteter

(doktrin)

1.Sens moralen i denna historia är att den jurist som argumen-s. 51

2.terar ologiskt vanligtvis inte kommer att övertyga andra ävens. 51

3.om han har en fin titel och är mytomspunnen. Men den sorg-s. 51

4.liga sanningen är att många jurister med fina titlar kan varas. 51

5.mycket ologiska innan de blir ifrågasatta.s. 51

6.När man kan framföra ologiska slutsatser och ändå övertyga andra, brukar man kallas för en ”auktoritet”. Ett alternativ är att kalla vederbörande för ”rättskälla”.s. 52

7.När ett påstående värderas högt enbart på grund av vem som yttrar det, talar man om argumentum ad verecundiam. Det är synnerligen vanligt i juridisk argumentation att man hör: ”Så är det, eftersom Hellner/Rodhe/Almén/Karlgren sa att det var så.” Naturligtvis kan påståendet vara korrekt. Problemet uppkommer om det enda stödet för påståendet är vad auktoriteten uttalat. Problem kan också uppkomma om det finns stöd som pekar i en annan riktning. Ett sorts alternativ till argumentum ad verecundiam är argumentum ad hominem, dvs. att man förkastar ett argument endast för att det uttalats av en viss typ av person (kvinna, skåning, muslim, etc.). Sådant är inte moraliskt försvarbart bara för att det är vanligt förekommande.s. 52

8.Jan Hellner (f. 1917) gav några tips för hur man ska kunna bli en auktoritet; man ska ha starkt material, starka argument och åtnjuta gott anseende. Enligt Hellner var avtals- och köplagarnas skapare Tore Almén (f. 1871) så väl ansedd att hans omotiverade uttalanden vägde tungt som rättskälla. Jag är nyfiken på vad som låg till grund för Alméns anseende; var det hans könstillhörighet, sexuella läggning, utseende, klädsel, nätverk, religion, uppväxt och bakgrund, dialekt, förmögenhet, charm, sociala kompetens…?s. 52

9.En intressant och viktig sak med auktoritetsargumentations. 53

10.är vem som av andra betecknas som legitim auktoritet.s. 53

11.Juridiska experter som agerar som sakkunniga, kan enkelts. 53

12.bedöma vem som är den dyraste papegojan genom att jämföras. 53

13.sina arvoden. Vissa praktiska problem kan uppkomma när ens. 53

14.motpartspapegoja inte accepterar att en papegoja är mer värds. 53

15.än en annan. Då brukar papegojorna anklaga varandra för atts. 53

16.sakna stöd i rättskällorna. Till skillnad från affärsmän, brukars. 53

17.inte sakkunniga juridikexperter försöka slå ihjäl varandras. 53

18.med plånböckerna. Nej, juridiska experter är mer sofistike-s. 53

19.rade; de kastar CV:n på varandra.s. 53

20.Hellner gjorde den cyniska (och bittra?) iakttagelsen atts. 53

21.omotiverade uttalanden av rättsvetenskapsmän ofta gess. 53

22.större auktoritet än motiverade uttalanden. Han konstate-s. 53

23.rade att studenter och praktiker ofta uppskattar rättsveten-s. 53

24.skapsmän som genomgående uttalar sig kategoriskt utans. 53

25.motiveringar. Förklaringen trodde Hellner är att studenters. 53

26.och praktiker då slipper besväret att tänka själva. Joseph Schumpeter förklarade i sin bok Capitalism, Socialism and Democracy (1943) att vanliga människor är inkompetenta och oförmögna att fatta väl underbyggda politiska beslut. Det enda de klarar av är att identifiera vilka personer som har kompetens att fatta de svåra besluten. Det kan vara en förklaring till behovet av juridiska auktoriteter.s. 53

27.Många rättsvetenskapsmän försöker övertyga varandra, domstolar och advokater om att deras slutsatser är korrekta. Vissa rättvetenskapsmän har inte det behovet, utan nöjer sig med att tillfredsställa sina egna krav. De anser alltså att det är tillräckligt att ha övertygat sig själv om sin egen förträfflighet. För sådana personer är det bra att ha fast anställning som professor med extra starkt anställningsskydd.s. 54

28.Är döda professorer mer rättskällor än levande? Det tyckte man länge i England. Endast döda rättsvetenskapsmän kunde åberopas i domstol och skälet har sagts vara att fördelen med döingar är att de – till skillnad från levande personer – inte kan ändra mening.s. 54

Juridiska

argumentations-

modeller

1.Det är inte bra med cirkelresonemang, fiktioner eller metafy-s. 55

2.sik. I mitten av 1900-talet var det en favoritsysselsättning atts. 55

3.hitta sådana brister i juridiska och filosofiska avhandlingar.s. 55

4.Alltsedan dess har arbetsklimatet i akademin varit vedervär-s. 55

5.digt. Vilhelm Lundstedt (f. 1882) hade en särskild förmågas. 55

6.att hitta fiktioner och när han avslöjade dem kändes helas. 55

7.resonemanget (och fakulteten) syfilissmittat. Karl Olive-s. 55

8.crona (f. 1897) riktade fokus mot att slå hål på metafysiskas. 55

9.resonemang.s. 55

10.I samband med juridisk argumentation måste man förhållas. 55

11.sig kritisk till sinnesintryck som kan vara motstridiga. Juridisk argumentation ska vara logisk. Det finns olika sorters logik. En kallas för induktiv logik. Induktiv logik sker genom samspel mellan: 1.Vad jag observerar. (Jag såg inte stjärnorna när jag som-s. 55

12.nade. Nu ser jag dem.) 2.Mina tidigare erfarenheter av vad som är vanligt förekom-s. 56

13.mande. (När tält stjäls, skymmer de inte längre himlen.) 3.Avvisning av andra tänkbara scenarier på grund av att de ärs. 56

14.osannolika enligt min tidigare erfarenhet. (Är tältet kvars. 56

15.men någon projicerar stjärnor i taket? Nej, det är inte san-s. 56

16.nolikt om det endast är jag, Watson och våra sovsäckar is. 56

17.tältet. Har tältet blåst bort? Nej, mina tidigare erfarenheters. 56

18.säger mig att jag skulle ha vaknat redan innan tältet blåstes. 56

19.bort av en så kraftig vind. Osv, osv.) Ytterligare en form av logik är deduktiv logik. Den innebär att man från det allmänna drar slutsatser om det speciella. Platon var bland de första med det klassiska exemplet:s. 56

20.Deduktionen kan lätt gå fel:s. 57

21.Det är detsamma som att säga:s. 57

22.Förvånansvärt ofta vänder jurister på deduktionen i juridiskas. 57

23.sammanhang men av det kan man inte dra en deduktiv slut-s. 57

24.sats att jurister är guldfiskar. Man kan inte heller av detta fak-s. 57

25.tum dra den deduktiva slutsatsen att det är förvånansvärts. 57

26.med guldfiskar som är jurister, även om det är förvånansvärts. 57

27.med guldfiskar som är jurister.s. 57

28.Ett problem med deduktiv logik är att man ofta utgår fråns. 57

29.felaktiga dolda premisser. Det deduktiva problemet i denna klassiska historia är att det föreligger en osynlig premiss, att cowboyen är en man.s. 57

30.En välkänd och ofta använd juridisk argumentationsmodell är reductio ad absurdum. Den innebär att man tänjer ut en tes tills den blir absurd och därefter hävdar att den motsatta tesen därför måste vara sann. Exempel: Logiska fel i juridisk argumentation är vanliga. Gränsen mellan logiska fel, innehållslösa och onödiga teoretiska konstruktioner samt begreppsjurisprudens är inte skarp.s. 58

Språk, ord och

tolkning

1.Juridik handlar i hög grad om att förhålla sig till texter; lag-s. 59

2.text, avtalstext, rättsfallstext mm. Språket är lurigt och dets. 59

3.finns många problem att ta tag i. Ett problem är ordenss. 59

4.mångtydighet. G.K. Chesterton (f. 1874) skrev:s. 59

5.Genom ordet ”nödvändigtvis” visar Chesterton att han hades. 59

6.en verkligt filosofisk livsinställning.s. 59

7.I samband med att USA:s dåvarande president Bill Clin-s. 59

8.ton (f. 1946) anklagades för mened ställde han den språkve-s. 59

9.tenskapligt mycket intressanta frågan: It all depends on whats. 59

10.your definition of ’is’ is. Kanske borde han i det sammanhangets. 59

11.ha begrundat Sigmund Freuds uttalande att ”ibland är ens. 59

12.cigarr bara en cigarr”.s. 59

13.Ludwig Wittgenstein (f. 1889) gick djupare än att påpekas. 59

14.ords mångtydighet. Han såg språk som en enorm samling av olika aktiviteter med egna separata logiker. Han påpekade faran med att försöka finna en inre hemligt förborgad djupt liggande betydelse i orden. Språket är inte komplett och autonomt utan måste alltid sättas in i sitt relevanta sammanhang. Många språkfilosofer framhåller att språk endast kan förstås i relation till sin kontext. Språk är ofta oklart, flertydigt och vagt. Dessutom finns osynliga syftningsproblem.s. 59

15.Många jurister skriver långa, virriga, osammanhängande ochs. 61

16.obegripliga texter. Då kan det vara svårt att förstå vad textens. 61

17.försöker förmedla. Läsaren av sådana förvirrade texter kanskes. 61

18.känner sig dum och glömmer bort ordspråket ”det dunkelts. 61

19.sagda, är det dunkelt tänkta”. En som glömde bort det vars. 61

20.Georg Henrik von Wright (f. 1916). Han sa om sin idol Lud-s. 61

21.wig Wittgenstein:s. 61

22.Enligt A.C. Grayling (f. 1949) är detta endast en vackers. 61

23.ursäkt för grumligt tänkande. Det finns ett tyskt ordspråks. 61

24.som ironiserar med von Wrights attityd:s. 61

25.Vissa språkfilosofer vill skapa ett exakt språk, likt matemati-s. 61

26.ken. Det har visat sig svårt. Ett alternativ till ett matematisk-exakt språk är att erkänna språkets vaghet genom att ge det ett ”sanningsvärde” istället för att binärt säga att något är sant eller falskt. Att säga ”den mannen är flintskallig”, kan betyda allt från en person som ser ut som Mark Levengood till en som ser ut som Magnus Uggla. Med vaghetsperspektivet blir språket mer flexibelt. Även om det är bra med flexibilitet i språket, finns det tillfällen då precision är nödvändig. Jan Hellner (f. 1917) var skeptisk till att det är möjligt att finna preciserade tolkningsprinciper eftersom det ändå mest handlar om att använda läsarens intuition. Jacques Derrida (f.1930) ansåg att allt språk är mångtydigt och att man aldrig kan fastställa vad en text betyder. Derrida menade att det inte är meningsfullt att försöka etablera vad en text betyder och att den som försöker fastslå vad som är en legitim tolkning endast våldför sig.s. 61

27.Tag t.ex. begreppet ”skäligt” – vad ska man lägga i det?s. 63

28.Dworkins Herkulesdomare kan ”känna” innehållet i begrep-s. 63

29.pet eftersom Herkules ser Den Stora Helheten. För vanliga,s. 63

30.oherkuliska personer, ger intuitionen vanligtvis endast tills. 63

31.resultat att skäligt betyder ”jag borde vinna”.s. 63

32.Teleologisk lagtolkning går ut på att en lagregels ändamåls. 63

33.är avgörande för dess tolkning. Redan Celsus (f. 25 f.Kr.) sa:s. 63

34.”Att känna lagarna är inte att känna deras ordalydelse utan derass. 63

35.anda.” Rudolf von Ihering (f. 1818) gick längre och menades. 63

36.att ändamålet är hela rättsordningens skapare. Svaghetens. 63

37.med teleologisk lagtolkning är att lagregler ofta inte har etts. 63

38.syfte – utan flera kolliderande eller oförenliga syften. Kanskes. 63

39.ännu vanligare är att en lagregel helt saknar en djupares. 63

40.mening.s. 63

41.Ytterligare ett problem med att beakta en lags ändamål ochs. 63

42.funktion är vem det är som ska bestämma vad ändamålet ärs. 63

43.och hur man ska ”hitta” ändamålet. Är det den ursprungligas. 63

44.lagstiftarens – vem det nu må vara – ändamål? Eller är dets. 63

45.någon autonom form av ändamål? Många rättsvetenskaps-s. 63

46.män löser problemet genom att själva hitta på och bestämmas. 63

47.ändamålet.s. 63

48.Karl Olivecrona (f. 1897) vände sig mot tanken att en lags. 63

49.gav uttryck för någon bestämd persons vilja (Guds, Palmess. 63

50.o.s.v.). Han betraktade lagar som befallningar utan någons. 63

51.som befaller. Det verkar både läskigt och irriterande; likt en surrande mygga i mörkret som man hör och ogillar men inte kan se och slå ihjäl.s. 63

52.Den mest effektiva lagtolkningsmetoden är antagligen att röra till det ordentligt; den s.k. soppmetoden. Den innebär att man kastar ner en massa ingredienser i en Alexander Peczenik-gryta (”sammanväger ett antal olika faktorer”) och kollar vad det blir. En ingrediens som ofta kan ge en dominerande smak är ändamålen med bestämmelsen. I Tyskland kallas sådana soppor för vonSavigny-knödel och är – förutom ändamålsingrediensen – kryddade med bland annat semantik, logik, systematik och rättsgenetik.s. 64

53.Per Olof Ekelöf (f. 1906) gillade inte soppmetoden eftersom den var så osäker. Han utvecklade en variant av teleologisk metod som innebar att man skulle börja med lagreglens typfall och från dem kunna förstå hur lagregeln skulle fungera för de tvivelaktiga (atypiska) fallen. I praktiken blir det ungefär såhär:s. 64

Fri vilja

1.Frågan om fri vilja är en av de svåraste filosofiska frågorna ochs. 65

2.den har skapat problem i alla tider, långt före det antikas. 65

3.Grekland. När Isaac Bashevis Singer (f. 1902) fick frågan oms. 65

4.han trodde på den fria viljan, svarade han: ”Ja, jag har ingets. 65

5.annat val.”s. 65

6.Vilja brukar definieras som förmågan att fatta beslut. Fris. 65

7.vilja är alltså förmågan att kunna välja vilket beslut man skas. 65

8.fatta. Individens fria vilja är en viktig utgångspunkt i juridi-s. 65

9.ken. Den är basen för avtalsrätten som bygger på avtalsfrihets. 65

10.(vi blir bundna av avtal för att vi vill binda oss) och för dens. 65

11.utomkontraktuella skadeståndsrätten (vi blir skadestånds-s. 65

12.skyldiga när vi är vårdslösa, vilket förutsätter att vi hade ens. 65

13.vilja som vi kunde använda för att agera icke vårdslöst).s. 65

14.Mycket av straffrätten bygger på att vi har ett val att agera pås. 65

15.annat (bättre) sätt.s. 65

16.I de flesta rättssystem kan en galen person undgå juridiskts. 65

17.ansvar. Den galnes hjärnaktivitet var så abnorm att han intes. 65

18.hade fri vilja. Detta låter instinktivt övertygande. Men var gårs. 65

19.gränsen för galenskap? Barn anses tillräckligt galna för att is. 65

20.många fall slippa juridiskt ansvar intill dess att de är mellans. 65

21.15-18 år. Därefter inträder ogalenskap för de flesta.s. 65

22.Jurister vill gärna att det ska finnas fri vilja, bland annat eftersom moraliskt och juridiskt ansvar helt och hållet bygger på föreställningen om fri vilja. Filosofer har under årtusendena funderat över om det existerar en fri vilja. Har vi en fri vilja eller är allt förutbestämt av andra krafter (arv, miljön, historien, ödet, gud m.m.)? Många moderna filosofer anser att fri vilja är en omöjlighet – lika omöjligt som en rund fyrkant.s. 66

23.Vissa determinister anser att allt som händer – inklusive våra beslut och handlingar – redan är förutbestämt att hända. De ser hela världen som en enda logaritm (matematisk formel). Logaritmen kom till av en slump och allt som nu sker oss är en följd av logaritmen. Om man ser allt som förutbestämt, så är idén om fri vilja omöjlig. Daniel Dennett (f. 1942) ger tröst till den som tycker att det är deppigt att leva i en logaritm genom att hänvisa till att livet är underbart om man betänker vilken vacker logaritm vi har turen att vara en del av.s. 66

24.De som ägnar sig åt Zen, koncentrerar sig på att meditera och tänka på ingenting. Om man gör det tillräckligt länge och tillräckligt ofta, så kan man nå lyckan att uppleva logaritmen. Det finns advokater som skriver inlagor till domstol samtidigt som de utövar Zen och tänker på ingenting. Ibland vinner deras klienter. Då kan de vara lyckliga över att de har logaritmen (ödet) på sin sida.s. 66

25.Före 1700-talet, när de flesta västerländska förklaringar söktes i religionen, var frågan om fri vilja särskilt problematisk. Om Gud vet allt, bestämmer allt och förutser allt, så finns det inget utrymme för fri vilja. Jean Calvin (f. 1509) ansåg att individer är ansvariga trots att Gud är omnipotent. Allt var Adams fel. Eftersom Adam var olydig mot Gud, är vi alla fångade i arvsynden. På grund av Adam gick all moralisk frihet förlorad och vi är predestinerade att synda och fela.s. 66

26.Även om vi som syndare saknar möjlighet att agera moraliskts. 67

27.rätt, är vi ansvariga eftersom vi har individuella önskningars. 67

28.(desires) att synda. Vad ska man säga om detta? På bildernas. 67

29.ser Calvin inte ut att ha varit en glad kille…s. 67

30.Även italienaren Cesare Lombroso (f. 1835) var inne på atts. 67

31.vissa föddes som syndare. Han kunde identifiera l’uomo delin-s. 67

32.quente (förbrytarmänniskan) genom att studera deras skallars. 67

33.och kroppskonstitutioner. Hans forskning underkändess. 67

34.senare, men lever ändå kvar i många serietidningar och filmers. 67

35.där skurkar ofta har ett karakteristiskt utseende (med låga,s. 67

36.sluttande pannor och underbett).s. 67

37.Eftersom det är så tråkigt med total determinism och efter-s. 67

38.som det är så helt i strid med hur det känns och eftersom alls. 67

39.juridik (och en massa annat) blir meningslös om allt är förut-s. 67

40.bestämt, finns det en hel del filosofer som försöker skapa lites. 67

41.utrymme för fri vilja och tanken att vi som individer kans. 67

42.påverka händelseförlopp. Kvantfysiken ger visst hopp efter-s. 67

43.som den påvisar att världens minsta beståndsdelar är indeter-s. 67

44.ministiska – dvs. fungerar slumpmässigt. Men det är ju ingens. 67

45.tröst att istället för ödet, hänvisa till slumpen. Inte hellers. 67

46.slumpen låter sig påverkas av den fria individens beslutsfat-s. 67

47.tande.s. 67

48.En rationell varelse (t.ex. en normalbegåvad människa) hars. 67

49.förmåga att lära sig, tror att hon har valmöjligheter samt trors. 67

50.sig ha förmåga att överväga vilka mål som är eftersträvans-s. 67

51.värda. En irrationell varelse (t.ex. en haj) väger inte för ochs. 67

52.emot innan den går till aktion – den bara agerar. En persons. 67

53.som är drogad, kanske saknar förmåga att agera rationellt.s. 67

54.Hon bara gör, istället för att göra det hon (egentligen) vill.s. 67

55.När vi talar om frivillighet så syftar vi ofta på handlingenss. 67

56.syfte: Vi gör X eftersom vi vill göra X och har beslutat oss förs. 67

57.att göra X. Vi dricker en hel bag-in-box för att vi vill bli berusade och har beslutat oss för att dricka tills boxen är slut. Det är frivillighet. I alla fall under drickandet av den första litern.s. 67

58.När man talar om vilja, kommer man oundvikligen in på frågan om individen och jaget. Många upplever att de är en person, en individ. Men modern forskning sätter ifråga om detta inte endast är en illusion. Naturligtvis ställer sådana idéer till oreda för dem som tror på moral och individuellt ansvar. Idén om fri vilja är nära sammanbunden med föreställningen om att vi är individer. Men vissa menar att vi inte är individer utan bara droppar i ett stort hav. Man kan likna individer vid myror i en myrstack. Det finns inget sådant som en myra – alla myror är ett (en myrstack). Derrida anser att om man utgår ifrån att alla är en, så delar de samma identitet. Sådana uttalanden ger mig myror i huvudet.s. 68

59.Buddhismen var först med att för 2 500 år sedan avvisa tanken på jaget. Buddha förklarade att det finns handlingar och konsekvenser av handlingar, men att personen som handlar inte finns.s. 68

60.Den första västerlänning som på allvar ifrågasatte sin egen existens var David Hume (f. 1711). Han beskrev hur han stirrade på sina egna upplevelser och sökte efter det upplevande jaget, men endast fann upplevelserna.s. 68

61.I modern tid har Derek Parfit (f. 1942) förklarat att det finns upplevelser (experiences) men ingen som upplever dem. Han och flera andra anser att jaget är en illusion, en fiktion. (Tänk så roligt det hade varit om fiktionshataren Lundstedt, se ovan, genomskådat att han själv var en fiktion!) Varje gång jag tror att jag existerar, är det endast en tillfällig illusion och det är inte samma ”jag” som verkade finnas en stund tidigare, förra veckan eller förra året (jfr. Herakleitos, f. 535 f.Kr., som aldrig steg ner i samma flod två gånger). Enligt Susan Blackmore (f. 1951) kan man – vem? – vänja sig vid denna besvä-s. 68

62.rande tanke. Enligt Dennett ska vi vara glada åt vårt fiktivas. 69

63.jag, eftersom det är en fiktion som har utvecklats genom evo-s. 69

64.lutionen och fyller en viktig funktion. Och visst måste mans. 69

65.hålla med Dennett. Det vore ju väldans tråkigt om man intes. 69

66.ens hade ett fiktivt jag.s. 69

67.Benjamin Libet (f. 1916) utförde en rad experiment ochs. 69

68.kom fram till att vår hjärna påbörjar förberedelsen att utföras. 69

69.handlingar innan vi vill utföra dem. Den upplevda medvetnas. 69

70.viljan att utföra handlingar är alltså endast en efterhandskon-s. 69

71.struktion. Forskare tolkar Libets experiment som bevis för atts. 69

72.medvetenhet och vilja inte kan separeras från hjärnans pro-s. 69

73.cesser och därför inte finns.s. 69

74.Sigmund Freud (f. 1856) betonade hur begränsad vår fria viljas. 69

75.och vårt rationella tänkande är. Han hävdade att våra hand-s. 69

76.lingar i hög grad är styrda av våra undermedvetna biologiskas. 69

77.drifter. Även om Freud ansåg att den fria viljan var begränsad,s. 69

78.så erkände han att det i vissa fall finns fri vilja och att en per-s. 69

79.son inte alltid kan skylla sina handlingar på att de är under-s. 69

80.medvetna. Det förklarade han genom att säga: ”Sometimes as. 69

81.cigar is just a cigar.” (Det uttalandet hänvisade jag till tidigare is. 69

82.boken.)s. 69

83.Ludwig Wittgenstein ansåg att frågan om det finns fri viljas. 69

84.är felställd och städade därigenom undan hela problematiken.s. 69

85.Vikten av att ställa frågan på rätt sätt kan illustreras med föl-s. 69

86.jande exempel. Man kan tala om olika nivåer av fri vilja. Bland drogberoende personer finns de som är hänsynslösa beroende, ofrivilliga beroende och frivilliga beroende. Enligt Harry Frankfurt (f. 1929) bör medlemmarna i den första gruppen inte betraktas som personer eftersom de saknar vilja. Det kanske är därför svenska Högsta domstolen nyligen justerat uppsåtsbegreppet för berusade gärningsmän. Det är ju inte meningsfullt att fängsla en människa som inte är en person. När man har försökt förstå dessa teorier, är det enda man vet med säkerhet att man vill ta sig ett järn för att kunna tänka klart.s. 69

87.Det är extra synd om sådana personer som vet att de gör fel, men ändå inte kan låta bli, t.ex. kleptomaner. De vill inte ta saken, men gör det ändå på grund av inre tvång. Har sådana personer mer fri vilja än personer som gör en dum sak på grund av yttre tvång, t.ex. hot om våld, religiös hjärntvättning eller socialt tryck? Är kleptomaner som stjäl, trots att de vet att det är fel, mindre klandervärda än sådana som stjäl för att de anser att de har rätt att göra det?s. 70

88.Om man t.ex. tittar på en science fiction film (Alien 3) och sätter i sig en hel bag-in-box, så är det fullt förståeligt att man får för sig att hela lägenheten är full av aliens och då är en helt naturlig följd att man hugger ner dem (inklusive den sovande flickvännen som man upplever som en alien) med sitt samurajsvärd. Högsta domstolen har nyligen prövat om dettas. 70

89.utgör nödvärn eller om man kunnat kräva av svärdsvingarens. 71

90.att han besinnade sig (NJA 2012 s. 45).s. 71

91.Arthur Schopenhauer (f. 1788) har sagt:s. 71

92.Schopenhauers ord är som ljuv musik för alla som har åkt fasts. 71

93.för fortkörning, gift sig med fel person, vräkt i sig godis unders. 71

94.pågående intensivbantning eller huggit ner sin flickvän i trons. 71

95.att hon var en alien.s. 71

96.Den berömde amerikanske försvarsadvokaten Clarences. 71

97.Darrow (f. 1857) argumenterade för att hans rika, unga klients. 71

98.som medgett mord i själva verket var oskyldig och inte bordes. 71

99.dömas till döden. Darrow förklarade vid sin plädering: ”Vads. 71

100.har den här pojken med det att göra? Han var inte sin egen far; hans. 71

101.var inte sin egen mor; han var inte sina egna mor- och farföräldrar.s. 71

102.Allt detta lades på honom. Han omgav inte sig själv med hembiträdes. 71

103.och rikedom. Han skapade inte sig själv. Och ändå tvingas han atts. 71

104.ansvara.”s. 71

105.Aposteln Paulus (f. ca år 3) tar upp frågan om fri vilja: ”Vads. 71

106.nu? Har inte krukmakaren myndighet över leran, så att han avs. 71

107.samma klump kan göra ett kärl till ärofullt bruk och ett annat till van-s. 71

108.ärande bruk?” Man undrar om klumpiga krukmakare har fel pås. 71

109.händerna eller på viljan.s. 71

110.Fri vilja är en persons möjlighet att fatta medvetna ratio-s. 71

111.nella beslut om hur han ska agera. Om personen är supers-s. 71

112.mart och väldigt rationell och kan identifiera Det Rätta, så har han inget val (och ingen fri vilja) eftersom han bara kan fatta ett rationellt beslut, Det Rätta Beslutet. Det är alltså ganska tråkigt att vara perfekt. När vi vill hålla någon ansvarig för omoraliska beslut, blir det en gradfråga hur långt avsteg vi kan acceptera från Den Perfekt Rationella Individen. Det är också en gränsproblematik i andra änden; om individen är totalt genomkorkad (irrationell) så slipper han ifrån ansvar. De supersmarta och de genomkorkade klarar sig. Som vanligt är det stackars MedelSvensson som får bära hela bördan. Och MedelSvensson lär inte bli gladare av att få veta att hon inte existerar eller av att alla hennes handlingar var förutbestämda enligt en matematisk logaritm. I det läget känner man sig lika upplivad som Calvin ser ut på bilderna.s. 71

Kausalitet

(orsakssamband)

1.Ett problem med orsakssamband är det som kallas för post hocs. 73

2.ergo propter hoc. Bara för att något hänt efter en annan hän-s. 73

3.delse, behöver det inte föreligga ett orsakssamband. Ett problem med kausalitet är att säkerställa om A orsakade B också innebär att B inte hade hänt om inte A hade hänt. Vi kategoriserar inte äktenskap som orsaken till att någon blir änka. Och vi anser inte att juvelstölder orsakar att polisen upptäcker juvelstölden, trots att äktenskapet och juvelstölden är nödvändiga förutsättningar för änkestånd och polisupptäckten.s. 73

4.En känd, klassisk historia om orsakssamband och ansvar är denna: Mänsklighetens behov av att finna orsakssamband tar sig ibland konstiga uttryck, t.ex. voodoo, astrologi, magi, böner och mysticism.s. 74

5.Hume sa att mänsklighetens känsla för orsakssamband är ”universums cement”. Det är med hjälp av förståelsen för orsaker som vi kan se samband och hur vi ska hantera olika situationer. När fönsterrutan är våt, vet vi att det regnar och att vi ska ta med ett paraply. När intuitionen inte funkar, så vet vi att vi drömmer eller är höga.s. 76

6.Problemet är att om man djupanalyserar kausalitet, så vittrar cementen sönder till dammpartiklar. Vissa vetenskapsmän menar att hela konceptet med kausalitet bör avskaffas (se om determinism i kapitlet ovan om fri vilja). Trots detta, är kausalitet djupt förankrad i våra sinnen och en viktig byggsten i våra föreställningar om moral och juridik – på samma sätt som vår (felaktiga?) föreställning om att vi finns och har en fri vilja.s. 76

Juridik och

feminism

1.Här följer en gåta som fascinerade folk i decennier.s. 77

2.Ingen blir idag förvånad över att kirurgen är en kvinna ochs. 77

3.pojkens mamma. Idag förstår vi inte ens vad som motiverars. 77

4.frågan. Men förr i tiden var folk svarslösa!s. 77

5.Feministisk filosofi började på riktigt med Mary Wollsto-s. 77

6.necraft, A Vindication of the Rights of Women (1792) och Johns. 77

7.Stuart Mill, The Subjection of Women (1869). Wollstonecrafts. 77

8.gav Rousseau skulden för att utbildningssystemet missgyn-s. 77

9.nade kvinnor.s. 77

10.Nästa stora feministiska insats gjordes av Simone de Beau-s. 77

11.voir med boken Det andra könet (1949). Hennes tes var atts. 77

12.kvinnlighet är en tvångströja som män satt på kvinnor. Beau-s. 77

13.voir ansåg att kvinnor borde vara fria att fylla begreppets. 77

14.kvinnlighet med sin egen version.s. 77

15.Vad innebär egentligen könstillhörighet? Det är skillnad på biologiskt kön och genus (socialt kön). Kön är något givet under det att genus är konstruerat och beroende av kultur och miljö.s. 78

16.Spelar det någon roll hur vi är skapta i grenen för vår genusidentitet? Vissa feminister hävdar att vi föds som en påse: Tomma och innehållslösa till dess att vi fyller den med något. Vår könstillhörighet är enligt det synsättet något som vi får från våra föräldrar och det omgivande samhället. Andra feminister anser att det finns medfödda skillnader.s. 78

17.Är könsroller endast en social konstruktion påhittad av män för att hålla kvinnor i schack? Eller är könsrollerna biologiskt ödesbestämda? Dessa frågor bråkar filosofer, psykologer och feminister om. Freud ansåg att anatomin är en persons öde och förklarade hur en kvinnas kroppsutformning bestämde hennes roll i samhället. Det hade att göra med att vaginan är smutsig vilket gör att kvinnor gärna vill städa.s. 78

18.Andra biologiska determinister har pekat på att en kvinna som ställs inför valet mellan att sparka på en rullande boll eller att rädda ett barns liv, kommer att välja att rädda barnet – utan att ens kolla om anfallsspelaren är passningsbar.s. 78

19.Även den manliga könsrollen kan diskuteras utifrån biologisk determinism eller social konstruktion.s. 78

20.Är detta ett anti-feministiskt skämt eller ett anti-mullig-s. 79

21.mansgrisskämt? Diskutera i grupp!s. 79

22.Vissa rättsfeminister talar om juridikens manlighet och dets. 79

23.falloscentrerade samhället. Det är ett kul ord: Fallosjuridik.s. 79

24.Juridik och genus handlar ofta om likabehandling. Inoms. 79

25.kvinnorätten råder oenighet om vad likabehandling egent-s. 79

26.ligen är. Många anser att likabehandling endast kan uppnåss. 79

27.genom regler som särreglerar och ger fördelar för kvinnor.s. 79

28.Det kallas för ”likabehandling med kompensatoriska åtgär-s. 79

29.der”. Likabehandling betyder alltså inte att folk ska behandlass. 79

30.likadant – utan olika. Det kan tyckas förvirrande att kallas. 79

31.lagar som är olikabehandlande för likabehandlande. Detta ärs. 79

32.ett exempel på Derridas tes att det aldrig går att med säkerhets. 79

33.uttyda vad en text betyder. En association går också till etts. 79

34.citat från George Orwells bok Djurfarmen (1945): ”Alla djurs. 79

35.är jämlika men vissa djur är mer jämlika än andra.”s. 79

36.En central fråga i viss feministisk rättsteori är vad soms. 79

37.omfattas av den privata respektive offentliga sfären – dvs. vads. 79

38.det är som ska beslutas politiskt och vad som ska beslutas avs. 79

39.individen och familjen. Män har genom historien ofta ansetts. 79

40.att Staten inte ska blanda sig i när de slår och våldtar sinas. 79

41.fruar och barn. Intill ganska nyligen ansågs en kvinnas ”ja”s. 79

42.inför prästen innebära ett medgivande att mannen slog ochs. 79

43.våldtog henne intill döden skiljde henne från mannen. Kvin-s. 79

44.nor har emellanåt uttryckt den ödmjuka uppfattningen atts. 79

45.folk runtikring kanske kunde ge en hjälpande hand (till kvin-s. 79

46.norna och barnen, inte till mannen som slår). Det är möjligt att en förklaring till att den fasansfulla tragedin med gubben som höll sin dotter och sedermera deras gemensamma barn inspärrade i sin källare i Österrike i över tjugo år, kunde ske just på grund av att man i Österrike värnade om en omfattande privat sfär. ”Låt killen ordna med sitt familjeliv på sitt sätt. Han sköter sin familj och jag sköter min.”s. 79

Rättsekonomi

1.Adam Smith la grunden till nationalekonomin med sin boks. 81

2.An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nationss. 81

3.(1776). Enligt Smith är fördelen med kapitalism att den gyn-s. 81

4.nar kreativitet. Incitamentet att bli förmögen är en bra gro-s. 81

5.grund för koncentrerande självdisciplin. Grunddevisen är:s. 81

6.Egenintresset ljuger inte.s. 81

7.Med rättsekonomisk analys kan man komma fram till vads. 81

8.som är en lämplig regel. Man ska enligt denna metod analy-s. 81

9.sera de transaktionsekonomiska effekterna som olika regelalternativ medför och välja det alternativ som medför lägst transaktionskostnader. Ett irriterande problem i sammanhanget är vad som ska ingå i definitionen av transaktionskostnader.s. 81

10.Med stöd av rättsekonomisk analys har Richard Posner (f.1939) bland annat kommit fram till att abort är en bra sak, länkning på internet borde förbjudas, djurs rättigheter inte kan jämställas med mänskliga rättigheter, köp och försäljning av barn på en fri marknad är bättre än dagens adoptionssystem, marijuana borde legaliseras samt att det finns ett samhälleligt intresse av att avtal mellan två parter inte bryts (teorin om efficient breach). Vi ser alltså att den rättsekonomiska metoden kan användas till det mesta.s. 82

11.En ofta hörd invändning mot rättsekonomi är att välfärdsmaximerande inte är detsamma som rättvisa. Det är ganska absurt att lyssna på debatter om vilket som är viktigast av välfärd och rättvisa. Särskilt deppigt är det att höra på sådana debatter när man samtidigt har en riktigt fattig människa i tankarna. Bara rika människor kan kosta på sig lyxen att sätta abstrakt rättvisa före konkret mat för dagen.s. 82

12.Många retar sig på rättsekonomisk analys och menar att de tvärsäkra svaren ofta bygger på felaktiga eller ofullständiga premisser. Rättsekonomisk argumentation lider alltså av samma svaghet som alla andra metoder för att finna Meningen Med Alltihopa och Den Mest Rättvisa Regeln.s. 82

Slutord

1.Vid en disputation fick disputanden frågan vad som vars. 83

2.meningen med hans tjocka avhandling. Disputanden svarades. 83

3.djupsinnigt att ”vägen är målet”. Nu är den här boken slut.s. 83

4.Frågan är om du har kört i diket genom att läsa den eller oms. 83

5.du fortfarande befinner dig på vägen. Känns det som om dus. 83

6.är kvar på vägen och susar fram i bra fart? I så fall är du intes. 83

7.filosofiskt lagd. Filosofiska vägar är alltid ringlande ochs. 83

8.största delen av tiden känns det som om man backar ellers. 83

9.snubblat ner i diket.s. 83

10.Undrar du varför jag skrivit denna bok och vad som ärs. 83

11.meningen med den? Det vet jag inte själv. Men jag vet att jags. 83

12.gillar låten Dansa på min grav av Bo Kaspers Orkester: Tillåt mig avslutningsvis en smula allvar: Jag finner det tillfredställande att ständigt söka kunskap och att vara kritisk till förmedlad kunskap. För att komma i kritisk stämning använder jag verktygen respektlöshet, stora penseldrag och skratt. Efter att först ha tagit till mig ”sanningar” och sedan kritiskt förkastat dem, står jag fri att lägga en egen grund. På den kan jag successivt bygga en egen uppfattning om hur jag vill förhålla mig till världen, mina medmänniskor samt till vad som är Meningen i allmänhet och Meningen med juridiken i synnerhet.s. 83

13.Nu kommer finalen! Nu får ni svaret på allt; varför jag skrivit denna bok och vad som är Meningen Med Alltihopa. Monty Pythonmedlemmen Eric Idle (f. 1943) har fångat det:s. 84

14.I boken Bisarr rättsfilosofi gör författaren ett grundligts. 86

15.försök att närma sig rättsfilosofiska frågor på ett ytligts. 86

16.sätt. Författaren har blivit varnad för att publicera dennas. 86

text. Hon riskerar enligt varningarna att bli utskrattad BISARR RÄTTSFILOSOFI

1.och äventyrar sin (eventuella) trovärdighet.s. 86

2.Christina Ramberg är inte professor i rättsfilosofi. Hon Christina Rambergs. 86

3.har inte skrivit böcker eller artiklar i allmän rättslära ochs. 86

4.hon har inte heller medverkat i konferenser i ämnet.s. 86

5.Denna skrift finns tillgänglig på www.christinaramberg.ses. 86