1.Frågan om fri vilja är en av de svåraste filosofiska frågorna ochs. 65
2.den har skapat problem i alla tider, långt före det antikas. 65
3.Grekland. När Isaac Bashevis Singer (f. 1902) fick frågan oms. 65
4.han trodde på den fria viljan, svarade han: ”Ja, jag har ingets. 65
5.annat val.”s. 65
6.Vilja brukar definieras som förmågan att fatta beslut. Fris. 65
7.vilja är alltså förmågan att kunna välja vilket beslut man skas. 65
8.fatta. Individens fria vilja är en viktig utgångspunkt i juridi-s. 65
9.ken. Den är basen för avtalsrätten som bygger på avtalsfrihets. 65
10.(vi blir bundna av avtal för att vi vill binda oss) och för dens. 65
11.utomkontraktuella skadeståndsrätten (vi blir skadestånds-s. 65
12.skyldiga när vi är vårdslösa, vilket förutsätter att vi hade ens. 65
13.vilja som vi kunde använda för att agera icke vårdslöst).s. 65
14.Mycket av straffrätten bygger på att vi har ett val att agera pås. 65
15.annat (bättre) sätt.s. 65
16.I de flesta rättssystem kan en galen person undgå juridiskts. 65
17.ansvar. Den galnes hjärnaktivitet var så abnorm att han intes. 65
18.hade fri vilja. Detta låter instinktivt övertygande. Men var gårs. 65
19.gränsen för galenskap? Barn anses tillräckligt galna för att is. 65
20.många fall slippa juridiskt ansvar intill dess att de är mellans. 65
21.15-18 år. Därefter inträder ogalenskap för de flesta.s. 65
22.Jurister vill gärna att det ska finnas fri vilja, bland annat eftersom moraliskt och juridiskt ansvar helt och hållet bygger på föreställningen om fri vilja. Filosofer har under årtusendena funderat över om det existerar en fri vilja. Har vi en fri vilja eller är allt förutbestämt av andra krafter (arv, miljön, historien, ödet, gud m.m.)? Många moderna filosofer anser att fri vilja är en omöjlighet – lika omöjligt som en rund fyrkant.s. 66
23.Vissa determinister anser att allt som händer – inklusive våra beslut och handlingar – redan är förutbestämt att hända. De ser hela världen som en enda logaritm (matematisk formel). Logaritmen kom till av en slump och allt som nu sker oss är en följd av logaritmen. Om man ser allt som förutbestämt, så är idén om fri vilja omöjlig. Daniel Dennett (f. 1942) ger tröst till den som tycker att det är deppigt att leva i en logaritm genom att hänvisa till att livet är underbart om man betänker vilken vacker logaritm vi har turen att vara en del av.s. 66
24.De som ägnar sig åt Zen, koncentrerar sig på att meditera och tänka på ingenting. Om man gör det tillräckligt länge och tillräckligt ofta, så kan man nå lyckan att uppleva logaritmen. Det finns advokater som skriver inlagor till domstol samtidigt som de utövar Zen och tänker på ingenting. Ibland vinner deras klienter. Då kan de vara lyckliga över att de har logaritmen (ödet) på sin sida.s. 66
25.Före 1700-talet, när de flesta västerländska förklaringar söktes i religionen, var frågan om fri vilja särskilt problematisk. Om Gud vet allt, bestämmer allt och förutser allt, så finns det inget utrymme för fri vilja. Jean Calvin (f. 1509) ansåg att individer är ansvariga trots att Gud är omnipotent. Allt var Adams fel. Eftersom Adam var olydig mot Gud, är vi alla fångade i arvsynden. På grund av Adam gick all moralisk frihet förlorad och vi är predestinerade att synda och fela.s. 66
26.Även om vi som syndare saknar möjlighet att agera moraliskts. 67
27.rätt, är vi ansvariga eftersom vi har individuella önskningars. 67
28.(desires) att synda. Vad ska man säga om detta? På bildernas. 67
29.ser Calvin inte ut att ha varit en glad kille…s. 67
30.Även italienaren Cesare Lombroso (f. 1835) var inne på atts. 67
31.vissa föddes som syndare. Han kunde identifiera l’uomo delin-s. 67
32.quente (förbrytarmänniskan) genom att studera deras skallars. 67
33.och kroppskonstitutioner. Hans forskning underkändess. 67
34.senare, men lever ändå kvar i många serietidningar och filmers. 67
35.där skurkar ofta har ett karakteristiskt utseende (med låga,s. 67
36.sluttande pannor och underbett).s. 67
37.Eftersom det är så tråkigt med total determinism och efter-s. 67
38.som det är så helt i strid med hur det känns och eftersom alls. 67
39.juridik (och en massa annat) blir meningslös om allt är förut-s. 67
40.bestämt, finns det en hel del filosofer som försöker skapa lites. 67
41.utrymme för fri vilja och tanken att vi som individer kans. 67
42.påverka händelseförlopp. Kvantfysiken ger visst hopp efter-s. 67
43.som den påvisar att världens minsta beståndsdelar är indeter-s. 67
44.ministiska – dvs. fungerar slumpmässigt. Men det är ju ingens. 67
45.tröst att istället för ödet, hänvisa till slumpen. Inte hellers. 67
46.slumpen låter sig påverkas av den fria individens beslutsfat-s. 67
47.tande.s. 67
48.En rationell varelse (t.ex. en normalbegåvad människa) hars. 67
49.förmåga att lära sig, tror att hon har valmöjligheter samt trors. 67
50.sig ha förmåga att överväga vilka mål som är eftersträvans-s. 67
51.värda. En irrationell varelse (t.ex. en haj) väger inte för ochs. 67
52.emot innan den går till aktion – den bara agerar. En persons. 67
53.som är drogad, kanske saknar förmåga att agera rationellt.s. 67
54.Hon bara gör, istället för att göra det hon (egentligen) vill.s. 67
55.När vi talar om frivillighet så syftar vi ofta på handlingenss. 67
56.syfte: Vi gör X eftersom vi vill göra X och har beslutat oss förs. 67
57.att göra X. Vi dricker en hel bag-in-box för att vi vill bli berusade och har beslutat oss för att dricka tills boxen är slut. Det är frivillighet. I alla fall under drickandet av den första litern.s. 67
58.När man talar om vilja, kommer man oundvikligen in på frågan om individen och jaget. Många upplever att de är en person, en individ. Men modern forskning sätter ifråga om detta inte endast är en illusion. Naturligtvis ställer sådana idéer till oreda för dem som tror på moral och individuellt ansvar. Idén om fri vilja är nära sammanbunden med föreställningen om att vi är individer. Men vissa menar att vi inte är individer utan bara droppar i ett stort hav. Man kan likna individer vid myror i en myrstack. Det finns inget sådant som en myra – alla myror är ett (en myrstack). Derrida anser att om man utgår ifrån att alla är en, så delar de samma identitet. Sådana uttalanden ger mig myror i huvudet.s. 68
59.Buddhismen var först med att för 2 500 år sedan avvisa tanken på jaget. Buddha förklarade att det finns handlingar och konsekvenser av handlingar, men att personen som handlar inte finns.s. 68
60.Den första västerlänning som på allvar ifrågasatte sin egen existens var David Hume (f. 1711). Han beskrev hur han stirrade på sina egna upplevelser och sökte efter det upplevande jaget, men endast fann upplevelserna.s. 68
61.I modern tid har Derek Parfit (f. 1942) förklarat att det finns upplevelser (experiences) men ingen som upplever dem. Han och flera andra anser att jaget är en illusion, en fiktion. (Tänk så roligt det hade varit om fiktionshataren Lundstedt, se ovan, genomskådat att han själv var en fiktion!) Varje gång jag tror att jag existerar, är det endast en tillfällig illusion och det är inte samma ”jag” som verkade finnas en stund tidigare, förra veckan eller förra året (jfr. Herakleitos, f. 535 f.Kr., som aldrig steg ner i samma flod två gånger). Enligt Susan Blackmore (f. 1951) kan man – vem? – vänja sig vid denna besvä-s. 68
62.rande tanke. Enligt Dennett ska vi vara glada åt vårt fiktivas. 69
63.jag, eftersom det är en fiktion som har utvecklats genom evo-s. 69
64.lutionen och fyller en viktig funktion. Och visst måste mans. 69
65.hålla med Dennett. Det vore ju väldans tråkigt om man intes. 69
66.ens hade ett fiktivt jag.s. 69
67.Benjamin Libet (f. 1916) utförde en rad experiment ochs. 69
68.kom fram till att vår hjärna påbörjar förberedelsen att utföras. 69
69.handlingar innan vi vill utföra dem. Den upplevda medvetnas. 69
70.viljan att utföra handlingar är alltså endast en efterhandskon-s. 69
71.struktion. Forskare tolkar Libets experiment som bevis för atts. 69
72.medvetenhet och vilja inte kan separeras från hjärnans pro-s. 69
73.cesser och därför inte finns.s. 69
74.Sigmund Freud (f. 1856) betonade hur begränsad vår fria viljas. 69
75.och vårt rationella tänkande är. Han hävdade att våra hand-s. 69
76.lingar i hög grad är styrda av våra undermedvetna biologiskas. 69
77.drifter. Även om Freud ansåg att den fria viljan var begränsad,s. 69
78.så erkände han att det i vissa fall finns fri vilja och att en per-s. 69
79.son inte alltid kan skylla sina handlingar på att de är under-s. 69
80.medvetna. Det förklarade han genom att säga: ”Sometimes as. 69
81.cigar is just a cigar.” (Det uttalandet hänvisade jag till tidigare is. 69
82.boken.)s. 69
83.Ludwig Wittgenstein ansåg att frågan om det finns fri viljas. 69
84.är felställd och städade därigenom undan hela problematiken.s. 69
85.Vikten av att ställa frågan på rätt sätt kan illustreras med föl-s. 69
86.jande exempel. Man kan tala om olika nivåer av fri vilja. Bland drogberoende personer finns de som är hänsynslösa beroende, ofrivilliga beroende och frivilliga beroende. Enligt Harry Frankfurt (f. 1929) bör medlemmarna i den första gruppen inte betraktas som personer eftersom de saknar vilja. Det kanske är därför svenska Högsta domstolen nyligen justerat uppsåtsbegreppet för berusade gärningsmän. Det är ju inte meningsfullt att fängsla en människa som inte är en person. När man har försökt förstå dessa teorier, är det enda man vet med säkerhet att man vill ta sig ett järn för att kunna tänka klart.s. 69
87.Det är extra synd om sådana personer som vet att de gör fel, men ändå inte kan låta bli, t.ex. kleptomaner. De vill inte ta saken, men gör det ändå på grund av inre tvång. Har sådana personer mer fri vilja än personer som gör en dum sak på grund av yttre tvång, t.ex. hot om våld, religiös hjärntvättning eller socialt tryck? Är kleptomaner som stjäl, trots att de vet att det är fel, mindre klandervärda än sådana som stjäl för att de anser att de har rätt att göra det?s. 70
88.Om man t.ex. tittar på en science fiction film (Alien 3) och sätter i sig en hel bag-in-box, så är det fullt förståeligt att man får för sig att hela lägenheten är full av aliens och då är en helt naturlig följd att man hugger ner dem (inklusive den sovande flickvännen som man upplever som en alien) med sitt samurajsvärd. Högsta domstolen har nyligen prövat om dettas. 70
89.utgör nödvärn eller om man kunnat kräva av svärdsvingarens. 71
90.att han besinnade sig (NJA 2012 s. 45).s. 71
91.Arthur Schopenhauer (f. 1788) har sagt:s. 71
92.Schopenhauers ord är som ljuv musik för alla som har åkt fasts. 71
93.för fortkörning, gift sig med fel person, vräkt i sig godis unders. 71
94.pågående intensivbantning eller huggit ner sin flickvän i trons. 71
95.att hon var en alien.s. 71
96.Den berömde amerikanske försvarsadvokaten Clarences. 71
97.Darrow (f. 1857) argumenterade för att hans rika, unga klients. 71
98.som medgett mord i själva verket var oskyldig och inte bordes. 71
99.dömas till döden. Darrow förklarade vid sin plädering: ”Vads. 71
100.har den här pojken med det att göra? Han var inte sin egen far; hans. 71
101.var inte sin egen mor; han var inte sina egna mor- och farföräldrar.s. 71
102.Allt detta lades på honom. Han omgav inte sig själv med hembiträdes. 71
103.och rikedom. Han skapade inte sig själv. Och ändå tvingas han atts. 71
104.ansvara.”s. 71
105.Aposteln Paulus (f. ca år 3) tar upp frågan om fri vilja: ”Vads. 71
106.nu? Har inte krukmakaren myndighet över leran, så att han avs. 71
107.samma klump kan göra ett kärl till ärofullt bruk och ett annat till van-s. 71
108.ärande bruk?” Man undrar om klumpiga krukmakare har fel pås. 71
109.händerna eller på viljan.s. 71
110.Fri vilja är en persons möjlighet att fatta medvetna ratio-s. 71
111.nella beslut om hur han ska agera. Om personen är supers-s. 71
112.mart och väldigt rationell och kan identifiera Det Rätta, så har han inget val (och ingen fri vilja) eftersom han bara kan fatta ett rationellt beslut, Det Rätta Beslutet. Det är alltså ganska tråkigt att vara perfekt. När vi vill hålla någon ansvarig för omoraliska beslut, blir det en gradfråga hur långt avsteg vi kan acceptera från Den Perfekt Rationella Individen. Det är också en gränsproblematik i andra änden; om individen är totalt genomkorkad (irrationell) så slipper han ifrån ansvar. De supersmarta och de genomkorkade klarar sig. Som vanligt är det stackars MedelSvensson som får bära hela bördan. Och MedelSvensson lär inte bli gladare av att få veta att hon inte existerar eller av att alla hennes handlingar var förutbestämda enligt en matematisk logaritm. I det läget känner man sig lika upplivad som Calvin ser ut på bilderna.s. 71