1.omedelbart avdrag för förskottsränta genom lagstiftning år 1987 (SFS 1987:1203) begränsades till att omfatta endast sådan ränta som hänförde sig till det beskattningsår då räntan betalats. För ränta som inte var ome delbart avdragsgill sköts avdraget upp till senare beskattningsår. Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagändringen gällde begräns ningen räntebetalningar som skett efter den 9 november 1987. HFD:s bedömning:s. 101
2.102 2. Systematisering av praxiss. 102
3.Kommentar:s. 102
4.Se min kommentar gällande RÅ 1994 ref. 52 "Capinova". Vad gällers. 102
5.bedömningen av den verkliga innebörden av låneavtalen torde det ha krävtss. 102
6.att medlen lyfts för att Barlasten III skulle ansetts låna medel och avdrags. 102
7.medges för förskottsränta. Att parterna ingått i samma intressesfär har hafts. 102
8.betydelse för tolkningen av rättshandlingarnas verkliga innebörd. 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... 103 I målen har avdrag inte medgivits för värdeminskningsavdrag på inventa riersom förvärvats/köpts från och leasats till flygbolag (I), finansbolag (Il) respektive utländska bolag (III). RÅ 1998 ref 58 I (Metro Flyg/Mega Carrier målet) Bakgrund: Målet rörde ett nederländskt företag, Gelderse Lt1chtvaart Maatschippj B.V. (Gelderse), som träffade avtal med The Boeing Company (Boeing) om förvärv av ett flygplan. Strax före den tänkta leveransen överförde Gel derse, med Boeings godkännande, rätten att köpa planet till Mega Carrier Kommanditbolag (Mega), i vilket AB Sandvik var kommanditdelägare. Samma dag ingicks ett avtal om leasing av flygplanet med Mega som lease givare och det till Gelderse närstående flygbolaget Martinair Holland N. V. som leasetagare. Några dagar senare överlät Boeing flygplanet till Mega. Frågan var om leasegivaren vid flygplansleasing hade rätt till värdeminsk ningsavdrag på flygplanet ifråga. HFD:s bedömning:s. 102
9.104 2. Systematisering av praxiss. 104
10.Kommentar:s. 104
11.HFD konstaterade i sin tolkning av de i målen aktuella köp-och leasings. 104
12.avtalen:s. 104
13.att Mega inte utövade de väsentliga ägarfunktionerna avseende flygplas. 104
14.nen (dessa utövades enligt HFD:s mening av leasetagaren),s. 104
15.att avtalsparterna vid ingåendet av avtalen förutsatt att Mega inte skulles. 104
16.komma att återta planet när avtalstiden hade gått ut, ochs. 104
17.att Mega med stor säkerhet kunnat beräkna det ekonomiska utfallet avs. 104
18.engagemanget från början.s. 104
19.Mot bakgrund av ovan verkar det som att HFD snarare betraktat den "eko-'s. 104
20.nomiska effekten" av avtalen som ett led i bedömningen av avtalens civils. 104
21.rättsliga kvalificering än som ett självständigt och avgörande kriterium vids. 104
22.prövningen av handlingarnas "verkliga innebörd". Av domskälen framgårs. 104
23.enligt min mening tydligt att HFD haft ambitionen att basera utgången pås. 104
24.en civilrättslig analys och rättslig kvalificering av de aktuella avtalen. Någons. 104
25.särskild skatterättslig genomsyn kan jag inte finna i avgörandet.s. 104
26.RÅ 1998 ref. 58 Il (SMAB-målet)s. 104
27.Bakgrund:s. 104
28.Av Svensk Maskinborrning AB:s (SMAB) deklaration för taxeringsårets. 104
29.1989 framgick att SMAB från ett svenskt finansbolag, Finans Scandic AB,s. 104
30.hade förvärvat inventarier som användes i tyska företags verksamhet.s. 104
31.Finans Scandic hade på motsvarande sätt förvärvat inventarierna från etts. 104
32.helägt tyskt finansbolag, Deutsche Scandic Leasing GmbH, (Deutsches. 104
33.Scandic), som i sin tur förvärvat inventarierna från de tyska företag soms. 104
34.brukade dessa. Respektive förvärvare hade leasat tillbaka egendomen tills. 104
35.den från vilken förvärven gjorts. I deklarationen yrkade SMAB värdes. 104
36.minskningsavdrag på inventarierna.s. 104
37.Deklarationen godtogs av taxeringsnämnden. Skattemyndigheten is. 104
38.Göteborg och Bohuslän överklagade och yrkade att SMAB skulle vägras avs. 104
39.taxeringsnämnden medgivet värdeminskningsavdrag för inventarier meds. 104
40.1 505 099 kr. HFD:s bedömning: Kommentar: HFD utgår i sin bedömning från syftet med avtalen och de faktiska omständigheterna. Detta tyder på att domstolen vid fastställandet av rätts handlingarnas "verkliga innebörd" gjort en civilrättslig tolkning av avtalen Gfr med RÅ 1987 ref. 78 i avsnitt 2.2.1.1 och RÅ 1993 ref. 86 i avsnitt 2.2.1.2). RÅ 1998 ref. 58 III (Dynomålet) Bakgrund: Av Dyno Sverige AB:s (Dyno) deklaration framgick att Dyno förvärvat inventarier från utländska dotterbolag och leasat tillbaka dessa till respek-s. 104
41.106 2. Systematisering av praxiss. 106
42.tive dotterbolag. I deklarationen för 1990 års taxering redovisade Dyno leas. 106
43.singintäkter samt yrkade värdeminskningsavdrag på inventarierna.s. 106
44.Enligt skattemyndigheten skulle sale and leaseback-transaktionen i stäls. 106
45.let ses som ett lån från Dyno till de utländska koncernbolagen. Den del avs. 106
46.leasingintäkten som avsåg ränta borde därvid intäktsföras, medan restes. 106
47.rande del skulle ses som amortering på lånet. Då Dyno inte erlagt någons. 106
48.betalning för inventarierna före årsskiftet kunde någon ränteintäkt emellers. 106
49.tid inte anses hänförlig till detta beskattningsår. Dyno borde därför vägrass. 106
50.avdrag för mellanskillnaden av yrkat värdeminskningsavdrag, 33 092 037s. 106
51.kr, och redovisad leasingintäkt, 671 808 kr, och taxeringen bestämmas tills. 106
52.yrkat belopp.s. 106
53.Bolaget medgav att yrkat avdrag för värdeminskning på inventarier vilkas. 106
54.förvärvats från ett holländskt koncernbolag, Dynoplast BV, skulle återförass. 106
55.då betalning härför erlagts först under 1990. Motsvarande leasingintäkters. 106
56.skulle då undantas från beskattning.s. 106
57.I övrigt bestred bolaget besvären och anförde bl.a. följande. Av aktuellas. 106
58.överlåtelseavtal framgick att det var fråga om förbehållslösa överlåtelser därs. 106
59.återförsäljningsoption saknades. Bolagets redovisning av inventariernas. 106
60.följde god redovisningssed sådan den definierats av Föreningen Auktorises. 106
61.rade Revisorer, varför rätt till avdrag för värdeminskning förelåg i de fall därs. 106
62.betalning erlagts under året och därmed avtalsenlig äganderättsövergångs. 106
63.skett.s. 106
64.HFD:s bedömning: 2.1 Kategori 1 -rättsfall när civilrättslig klassificering har varit avgörande... 107 Kommentar: Även detta avgörande är ett tydligt exempel på att HFD haft ambitionen att göra en civilrättslig analys och rättslig kvalificering av avtalen. Vid denna analys tillmättes parternas avsikt stor betydelse. HFD kommenterar även avtalens innehåll utifrån "gängse avtal" vilket tyder på att säregna/aty piska avtal riskerar att "omkaraktäriseras". Avtalen har inte haft ett syfte att ge något rättsligt förfogande och inga ekonomiska rättigheter, därav inget ägande. I RÅ 2008 ref. 41 och RÅ 2008 not. 113 har HFD prövat om kapitalför säkringar ska godkännas som ägare till kommanditbolag eller om omstän digheterna visar att privatpersoner förfogat över resultaten i bolagen: Jäm för utgången i RÅ 2010 ref. 51 där någon omkvalificering inte aktualiserades (se avsnitt 2.1.2.1). Jämför även med genomgång av praxis om omfördelning av resultat i handelsbolag under avsnitt 2.3.5. RÅ 2008 ref. 41 Bakgrund: P.J. innehade sedan slutet av år 1993 en kapitalförsäkring i Safe med säte på Isle ofMan. Genom ett den 14 februari 1994 undertecknat avtal mellan P.J. Consulting AB och Safe bildades kommanditbolaget P.G.J Försäkrings brooker KB med aktiebolaget som komplementär med en ägarandel på fem procent och med Safe som kommanditdelägare med en ägarandel på 95 procent. Safe skulle enligt avtalet tillskjuta ett insatskapital om 50 000 kr medan P.J. Consulting AB inte skulle tillskjuta något kapital. Vinstdelning i kommanditbolaget skulle ske så att kommanditdelägarna skulle erhålla proportionell andel av vinst i förhållande till insatskapital medan en even tuell förlust skulle bäras av komplementären ensam. Komplementären skulle vidare mot skäligt arvode ombesörja kommanditbolagets löpandes. 106
65.108 2. Systematisering av praxiss. 108
66.bokföring, upprätta bokslut och ansvara för övrig administration i dettas. 108
67.bolag.s. 108
68.I kommanditbolaget bedrevs under år 1994 försäkringsmäkleriverks. 108
69.samhet genom P.J. Han uppbar under verksamhetsåret ca 160 000 kr i löns. 108
70.från P.J. Consulting AB men fick ingen ersättning för sin verksamhet is. 108
71.kommanditbolaget. Under verksamhetsåret omsatte kommanditbolagets. 108
72.1 325 7 44 kr med en vinst på 1 325 405 kr. Kommanditbolagets första veris. 108
73.fikation var dagtecknad den 3 mars 1994 och avsåg inbetalning av andelss. 108
74.kapi talet om 50 000 kr. Nästa verifikation, daterad den 18 april samma år,s. 108
75.var ett uttag av 49 500 kr, avseende ett lån till P.J. Under året lånade P.J. vids. 108
76.ytterligare två tillfällen sammanlagt 285 000 kr från kommanditbolaget.s. 108
77.P.J:s skuld till kommanditbolaget uppgick därefter till 334 500 kr ochs. 108
78.angavs till detta belopp i en den 28 november 1994 upprättad revers mellans. 108
79.kommanditbolaget som långivare och P.]. som låntagare. Fordran enligts. 108
80.reversen överläts samma dag av kommanditbolaget till Safe utan att någots. 108
81.vederlag synes ha utgått. Såväl reversen som överlåtelsen av denna till Safes. 108
82.hade undertecknats av P.J. som företrädare för kommanditbolaget och soms. 108
83.låntagare.s. 108
84.Safes kommanditbolagsandelar såldes den 28 november 1994 tills. 108